Studiens resultat visar på det faktum att informella samtal är ett tillfälle för lärande, samt att informella ledare är betydelsefulla i sammanhanget. Däremot är forskningen på vad som lärs ut genom informella samtal förhållandevis relativt outforskad bortsett från den här uppsatsen. Därav hade det varit av intresse att utvidga och stärka forskningsunderlaget kring vad som lärs ut genom informella samtal, och jämföra med den här undersökningen. Det hade också varit av intresse att bygga vidare på fyndet om att aktörer utanför arbetsgruppen bidrar till lärande genom informella samtal, samt undersöka om det finns skillnader i vad som lärs ut och av vem. Ett avslutande forskningsförslag är även att studera om resultatet förändrats om en liknande undersökning genomförts i en mansdominerad bransch istället för en kvinnodominant sådan.
36
REFERENSER
Andersson, Per. & Fejes, Andreas. (2010). Kunskapers värde: validering i teori och
praktik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Sven B. (2004) Autentiskt lärande. I Ellström, Per-Erik., & Hultman, Glenn (Red.), Lärande och förändring i organisationer: om pedagogik i
arbetslivet (ss. 157 - 178). Lund: Studentlitteratur.
Backman, Jarl. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Berg, Shelley A., & Chyung, Seung Youn (Yonnie). (2008). Factors that influence informal learning in the workplace. Journal of Workplace Learning, 20(4), 229 - 244. doi: 10.1108/13665620810871097
Bjereld, Ulf., Demker, Marie & Hinnfors, Jonas. (2018). Varför vetenskap?: om vikten
av problem och teori i forskningsprocessen. (Fjärde upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
*Boud, David., & Middleton, Heather. (2003). Learning from others at work: communities of practice and informal learning. Journal of Worlplace
Learning, 15(5), 194 - 202. doi: 10.1108/13665620310483895
*Collin, Kaija. (2004). The role of experience in work and learning among design engineers. International Journal of Training and Development, 8(2), 111 - 127. doi: 10.1111/j.1468-2419.2004.00201.x
David, Matthew. & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*De Toni, Alberto F., & Nonino, Fabio. (2010). The key roles in the informal
organization: a network analysis perspective. The Learning Organization,
17(1), 86 - 103. doi: 10.1108/09696471011008260
*Doornbos, Anja J., Simons, Robert-Jan., & Denessen, Eddie. (2008) Relations Between Characteristics of Workplace Practices and Types of Informal Work-Related Learning: A Survey Study Among Dutch Police. Human
Resource Development Quarterly, 19(2), 129 - 151. doi:
10.1002/hrdq.1231
*Einarsdottir, Sigrun Lilja. (2014). ‘Leaders’, ‘followers’ and collective group support in learning ‘art music’ in an amateur composer-oriented Bach Choir.
British Journal of Music Education, 31(3), 281 - 296. doi:
10.1017/S0265051714000242
Ekman, Gunnar. (2003). Från prat till resultat: om vardagens ledarskap. (1. uppl.) Malmö: Liber.
*Ellinger, Andrea D. (2005). Contextual Factors Influencing Informal Learning in a Workplace Setting: The case of “Reinventing Itself Company”. Human
Resource Development Quarterly, 16(3), 389 - 415. doi:
Ellström, Per-Erik., & Hultman, Glenn. (2004). Inledning. I Ellström, Per-Erik., & Hultman, Glenn (Red.), Lärande och förändring i organisationer: om
pedagogik i arbetslivet (ss. 9 - 16). Lund: Studentlitteratur.
Emling, Emil. (2002). Informellt ledarskap och organisatorisk förändring: en
kunskapssammanställning. Stockholm:: Stift. Trygghetsfonden för
kommuner och landsting.
*Fairman, Janet C., & Mackenzie, Sarah V. (2015). How teacher leaders influence others and understand their leadership. International Journal of
Leadership in Education, 18(1), 61 - 87. doi:
10.1080/13603124.2014.904002
Gustavsson, Bernt. (2004). Inledning. I Gustavsson, Bernt (Red.), Kunskap i det
praktiska (ss. 5 - 19). Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, Bernt. (2000). Kunskapsfilosofi: tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
*Hashim, Junaidah. (2008). Competencies acquisition through self-directed learning among Malaysian managers. Journal of Workplace Learning, 20(4), 259 - 271. doi: 10.1108/13665620810871114
*Heard, Clark., Scott, Jared., McGinn, Tanisha., Van Der Kamp, Emily., & Yahia Amjad. (2018). Informal leadership in the clinical setting: Occupational Therapist Perspectives. The Open Journal of Occupational Therapy,
72(4), 1 - 13. doi: 10.5014/ajot.2018.72S1-PO4018
Illeris, Knud. (2015). Lärande. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, Dag Ingvar. & Thorsvik, Jan. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jäverberg, Kjell. & Taravosh, Zia. (1997). Organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
*Larsson, Magnus., Segerstéen, Solveig., & Svensson, Cathrin. (2011). Information and Informality: Leaders as Knowledge breakers in a High-Tech Firm. Journal
of Leadership & Organizational Studies, 18(2), 175 - 191. doi:
10.1177/1548051810390048
Maltén, Arne. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Peter., Wallo, Andreas., Rönnqvist, Dan., & Davidson, Bo. (2011). Human
Resource Development: att utveckla medarbetare och organisationer. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa. & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.)
Lund: Studentlitteratur.
*Soloman, Nicky., Boud, David., & Rooney, Donna. The in-between: exposing everyday learning at work. (2006) International Journal of Lifelong
Education, 25(1), 3 - 13. doi: 10.1080/02601370500309436
Stensmo, Christer. (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
38
Tholander, Micheal &, Cekaite, Asta. (2019). Konversationsanalys. I Fejes, Anders. & Thornberg, Robert. (Red.) (2), Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3, ss. 211 - 234). Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (u.å). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
*Viskovic, Alison R. (2005). ‘Community of Practice’ as a Framework for Supporting Tertiary Teachers’ Informal Workplace Learning. Journal of Vocational
Education & Training, 57(3), 389 - 410. doi:
10.1080/13636820500200293
Wennberg, Bodil. & Norberg, Sofia. (2007). Våga chefa!: när du måste ta ledningen. Stockholm: Schibsted.
Bilaga I
Missiv
Förfrågan om att delta i studie om informellt lärande i arbetsgrupper.
Jag heter Sanna Thörnqvist och läser mitt tredje och sista år på Linnéuniversitetet på utbildningen Personal- och arbetsliv, med inriktning mot arbetslivspedagogik.
Som tidigare nämnt har jag kontaktat dig för att jag skriver min kandidatuppsats och är intresserad av att undersöka hur lärande äger rum på din arbetsplats i de mindre formella sammanhangen i ert dagliga arbete. Ett exempel på dessa mindre formella sammanhang skulle kunna vara hur kunskap delges kring fikabordet på rasterna. Fokus kommer ligga på hur ni lär av varandra, vad som lärs ut och ifall det finns vissa personer i arbetsgruppen som lär ut mer än andra.
Det jag ber om är att du deltar under en enskild intervju med mig som kommer pågå i ungefär 30 - 60 minuter som kommer behandla ovanstående frågor. Intervjun sker under november-december och kommer med ditt godkännande att spelas in. De enda som kommer lyssna på inspelningen är jag, och eventuellt min handledare och examinator. Den är enbart till för att underlätta bearbetningen och kommer förvaras på en säker plats i mitt hem tills det att uppsatsen är godkänd. Efter detta kommer den raderas.
För att du ska känna dig trygg att delta i studien vill jag även vara tydlig med att ditt deltagande är helt och hållet frivilligt, och du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande utan att det kommer förekomma några som helst påtryckningar eller negativa följder. Intervjun kommer enbart att användas som forskningsunderlag i denna uppsats. Uppsatsen kommer även att publiceras och efter publicering kommer du kunna ta del av studien. Jag informerar dig gärna om när detta är möjligt om du önskar.
Ditt deltagande sker konfidentiellt, och jag kommer under hela processen att vidta alla möjliga åtgärder för att säkerställa detta. Jag kommer dock behöva registrera ditt namn, telefonnummer och e-postadress för privat bruk fram tills dess att uppsatsen är godkänd men dessa uppgifter kommer förvaras säkert i mitt hem för att sedan raderas när uppsatsen är godkänd. I uppsatsen kommer istället fiktiva namn att användas för att erbjuda dig största möjliga konfidentialitet och övriga uppgifter som eventuellt skulle kunna härledas till dig personligen kommer antingen inte omnämnas alls, eller eventuellt korrigeras om dessa ej påverkar utfallet av studien.
Tack för ditt visade intresse att delta! Har du ytterligare frågor om mig, min studie, din medverkan eller något annat är du självklart välkommen att kontakta mig personligen eller att vända dig till min handledare, Richard Andersson. Kontaktuppgifter finns nedan.
Med vänlig hälsning,
Sanna Thörnqvist Handledare: Richard Andersson
mejladress mejladress
Bilaga II
I