Den forskning som idag finns om de muslimska kvinnornas situation på arbetsmarknaden är förhållandevis begränsad och därför ser jag det som angeläget att det görs fler studier kring de muslimska kvinnornas etablering i det svenska arbetslivet.
Ett förslag att skriva om är hur förändringarna ska ske såväl som från samhället och från de muslimska kvinnornas sida. Ett annat förslag skulle kunna vara att undersöka svårigheterna med etableringsprocessen ur arbetsgivarens synvinkel genom att genomföra en undersökning med dem. Det skulle även vara intressant att belysa problemet ur studie- och yrkesvägledarens synsätt.
Referenslitteratur
Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo, 1996, Klassisk och modern samhällsteori, Lund: Studentlitteratur
Asplund, Johan, 1992, Det sociala livets elementära former, Göteborg: Bokförlaget Korpen
Bonniers Lexikon 4, 1998, Ljubljana: Lidman Production AB Bonniers Lexikon 9, Ljubljana: Lidman Production AB, 1998
Connell, R.W, 1999, Maskuliniteter, Göteborg: Daidalos
Durkheim, Èmile, 1978, Sociologins metodregler, Göteborg: Bokförlaget Korpen
Eklund, Klas, 2001, Vår ekonomi, Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Elias, Norbert, 1994, The Established and the Outsiders, London: Sage
Eysenck, Michael, 2000, Psykologi, Ett integrerat perspektiv, Lund: Studentlitteratur
Giddens, Anthony, 2003, Sociologi, Lund: Studentlitteratur
Goffman, Erving, 1972, Stigma, Den avvikandes roll och identitet, Stockholm: Prisma
Gonäs, Lena m fl (red), 2001, Könssegregering i arbetslivet, Stockholm: Arbetslivsinstitutet & författarna
Herlitz, Gillis, 1999, Kulturgrammatik, Uppsala: Uppsala Publishing House AB
Heyman, Anna-Greta, 1990, Invanda kulturer och invandrarkulturer, Arlöv: Berlings
Knocke, Wuokko, 1988, Våra nya systrar, Borås: Svenska kommunalarbetarförbundet
Kvinnors arbetsmarknad, Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Ds 1993:8
Lundh, Christer m fl, 2002, Arbete? Var god dröj!, Stockholm: SNS förlag
Persson, Anders, 2000, Social kompetens, Lund: Studentlitteratur
Ritzer, George, 2000, Sociological Theory, McGraw-Hill Higher Education
Sjögren, Annick m fl, 1996, En ”bra” svenska? Om språk, kultur och makt, Tumba: Mångkulturellt centrum
SOU 2001:39, Justitiedepartementet, Betänkande från 1999 års diskrimineringsutredning
SCB
Statens invandrarverk
Stigendal, Mikael, 1999, Sociala värden i olika sociala världar, Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan, 1997, Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur
Bilagor
Statistiska bilagor
Arbete och arbetslöshet Bild 1
Kort och långtidsarbetslösa kvinnor
Bild 2
Bild 3
År i förvärvsarbete - födda i Sverige och födda utomlands under perioden 1960-2002
Med år i förvärvsarbete menas det antal år som en person i 16 års ålder i populationen skulle arbeta under sitt liv om årets förvärvsfrekvenser blir bestående.
Språk Bild 4
Antal elever i SFI efter modersmål och kön läsåret 2001/02
Bild 5
Bedömning av olika frågor om svenska språket bland utrikes födda med utländsk utbildning som inte hade arbete under mätveckan i procent.
Utbildning
Bild 6
Utbildningsnivå för utrikes födda från de tio största födelseländerna 2003. 25-64 år
Invandring till Sverige
Bild 7
De 20 största grupperna i Sverige
födelseland språk 2001
Finland finska, svenska 193465
Jugoslavien serbiska, kroatiska,
bosniska, Makedonska
73274
Irak kurdiska, arabiska,
turkmenska
55696
Bosnien-Hercegovina bosniska, kroatiska 52198
Iran farsi 51844
Norge norska 43414
Polen polska 40506
Danmark danska 38870
Tyskland tyska 38857
Turkiet turkiska, assyriska,
kurdiska
32453
Chile spanska 27153
Libanon arabiska, assyriska 20228
Storbritannien och Nordirland engelska 15458
USA engelska 14711 Syrien arabiska 14646 Ungern ungerska 14027 Somalia somaliska 13489 Rumänien rumänska 11954 Etiopien tigrinja 11722
Indien engelska, gujarati, punjabi 11474
Bild 8
Större flyktinggrupper mottagna i Sverige sedan 1940
Vet du att det har kommit nya flyktinggrupper till Sverige under hela vår livstid, om vi är födda efter 1930?
* ca 121 000 nordiska flyktingar
vid vapenstilleståndet 1945 fanns ca 60 000 finska krigsbarn samt 18 000 danskar och 43 000 norrmän i Sverige
* ca 30 000 balter under och efter andra världskriget
* ca 45 000 flyktingar från tyska koncentrationsläger
överföring av flyktingar 1945-49 genom de s.k. Bernadotte- och UNRRA-aktionerna samt genom enskilda initiativ
* ca 15 000 ungrare revolten 1956 och politiska förföljelser under 1970-, 1980- och 1990-talen
* ca 6 000 tjecker Pragvåren och invasionen i Tjeckoslovakien 1968, 70- 80- och 90-talet
* ca 20 000 polacker revolter, oroligheter, förföljelser fr.o.m. slutet av 1960- talet, militärövertagandet december 1981
* ca 77 000 jugoslaver varav ca 28
000 bosnier under 1950-, 1960- och 1990-talen
* ca 5 000 greker under juntatiden 1967-74
* ca 20 000 kurder krig och oroligheter i Turkiet, Iran, Irak och Syrien sedan början av 1970-talet
* ca 20 000 assyrier och syrianer motsättningar mellan kristna och muslimer i Turkiet och Mellersta Östern, utvandring från 1975
* ca 9 000 s.k. vietnamkineser förföljelser av båtflyktingar, slutet av 70-talet * ca 22 000 irakier oroligheter på 1980- och 90-talet
* ca 40 000 iranier den iranska revolutionen 1979 och kriget mellan Iran och Irak 1980-1988
* ca 25 000 chilenare sedan militärkuppen 1973
* ca 10 000 övriga latinamerikaner politiska förföljelser i Argentina, Bolivia, Ecuador, Uruguay m.fl. länder på 1970-talet
* ca 11 000 eritreaner krig i Eritrea sedan slutet av 1960-talet * ca 13 000 palestinier krig i Libanon
* ca 9 000 somalier oroligheter och krig i Somalia, Etiopien och Kenya under 1980- och 1990-talen
Bild 9
Statistik över invandringen 1980-1997 Arbetskraftsinvandring
Permanent uppehålls- och arbetstillstånd för bosättning i Sverige av rena arbetsmarknadsskäl beviljas i princip bara om arbetskraftsbehovet inte kan tillgodoses inom Sverige. Exempel på grupper som får tillstånd är sådana som har nyckelfunktioner inom näringslivet.
Under 1997 beviljades ca 433 uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl jämfört med 274 år 1996. Andelen kvinnor var 23 procent.
Uppehållstillstånd arbetskraftsinvandring 1997 efter kön
Antal Kvinnor % Polen 17 6 35 Ryska Federationen 24 2 8 Indien 14 3 21 Japan 24 1 4 Kina 53 9 17 USA 128 39 30 Australien 20 1 5 Övriga 153 37 24 Totalt 433 98 23 Bild 10 Beviljade uppehållstillstånd 1980-1997
År Flyktingar Anhöriga Arbetskraft Adoptivbarn Gäststuderande
1980-84* 4 700 7 000 740 1 140 510 1985-89* 14 800 12 400 180 1 150 660 1990 12 800 22 200 260 920 1 140 1991 18 700 21 200 300 1 090 970 1992 12 800 19 700 210 920 1 230 1993 36 500 19 800 160 880 1 600 1994 44 900 26 000 130 890 1 100 1995 5 600 19 700 190 790 1 500 1996 4 800 18 800 270 800 1 800 1997 9 600 18 900 430 700 2 400 *medeltal
Bild 11
Antal och andel uppehållstillstånd av olika flyktingskäl och humanitära skäl under 1988-1997
År Kvot Konvention Krigsvägran De facto Skyddsb. Hum. skäl Totalt antal
1988 9 % 23 % 7 % 37 % 23 % 16 125 1989 8 % 16 % 1 % 32 % 42 % 24 879 1990 11 % 17 % - 31 % 41 % 12 839 1991 9 % 8 % - 20 % 63 % 18 663 1992 27 % 5 % - 19 % 49 % 12 791 1993 3 % 3 % - 11 % 84 % 36 482 1994 17 % 2 % - 6 % 75 % 1) 44 875 1995 34 % 3 % - 25 % 38 % 5 642 1996 34 % 3 % - 34 % 29 % 4 832 1997 12 % 14 % upphört! upphört! 8 % 66 % 9596
Enkät
1. Hur länge har du bott i Sverige?
Mindre än fem år Mer än fem år Jag är född här
2. Har du utländsk eller svensk utbildning?
o Utländsk grundskola o Utländsk gymnasieskola o Utländsk högskola o Utländsk yrkesskola o Svensk grundskola o Svensk gymnasieskola o Svensk högskola o Svensk yrkesskola
3. Vad ser du för hinder för att få ett arbete i Sverige? o Utländskt namn o Avsaknad av kontakter o Utländsk bakgrund o Utseende o Språk o Annat
4. Vad är det som styr ditt yrkesval? o Att ha ett kvinnligt arbete
o Familjeomständigheter
o Tips från bekanta
o Språkkunskaper
o Annat
5. Hur skulle ditt liv förändras genom att få ett arbete? o Mindre tid med familjen
o Bättre ekonomi
o Att kunna slippa åtgärder
o Bättre självförtroende
o Annat
6. Hur upplever du kontakten med Auc? o Bra
o Mindre bra
o Dåligt
o Vet ej
7. Hur ser dina jobbchanser ut på en skala från 1-5? 1 är minimala och 5 är maximala. o 1
o 2 o 3 o 4 o 5
8. Vad skulle du vilja göra i framtiden? o Arbeta
o Studera
o Vara hemma med barnen
o Annat
9. Skulle du vilja studera med studielån? o Ja
o Nej
o Kanske
o Vet ej
10. Hur är det att vara kvinna i Sverige? o Ingen skillnad från hemlandet
o Lättare att vara kvinna i Sverige
o Svårare att vara kvinna i Sverige
o Annat
11. Umgås du med svenskar? Om inte, vad kan det bero på? o Ibland
o Sällan
o Ofta
o Aldrig
o Språkligt missförstånd
o Tror inte de vill umgås med dig
o Känner inga svenskar
12. Har du varit på en anställningsintervju i Sverige? o Ja
o Nej
13. Kan du tänka dig att arbeta inom manliga yrken? o Ja
o Nej
o Kanske
14. Vad är de tre viktigaste sakerna för dig? o Familj
o Arbete
o Egna värderingar
o Ekonomi
o Hälsan
Begreppsdefinition 2.
Flykting
Med flykting menas en utlänning som befinner sig utanför det land som han är medborgare i, därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan eller på grund av fruktan vill begagna sig av detta lands skydd. Som flykting ska även avses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av fruktan inte vill återvända dit.81
Kvotflykting
Flykting som under organiserade former överförs till ett mottagarland och får uppehållstillstånd inom ramen för den flyktingkvot som landet årligen fastställer. De s.k. kvotflyktingarna väljs i regel ut bland särskilt utsatta grupper, t.ex. i flyktingläger, i samråd med FN:s flyktingkommissarie. Den svenska flyktingkvoten har omfattat 1000-2000 personer per år.82
Invandring
Immigration, inflyttning av människor som mer varaktigt bosätter sig i ett land. Man skiljer mellan dem som i första hand kommer hit för att arbeta (arbetskraftsinvandring) och asylsökande som flyr från förföljelse, krig. 83
81
Mats Wingborg. Flyktingar i världen, Europa och Sverige, 1995. ISBN: 91 7168 636 3 82
Bonniers lexikon1999. Ljubljana, Tryckning Mladinska Knjiga. 83