De muslimska kvinnornas etablering i det svenska arbetslivet - Muslim women´s entry into the Swedish labour market

Malmö högskola

Studie- och yrkesvägledarprogrammet

Examensarbete

De muslimska kvinnornas etablering i det

svenska arbetslivet

Muslim women’s entry into the Swedish labour market

Ildiko Jackson

Lärarexamen 120 poäng Handledare: Alan Harkess

Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examinator: Lars Öhlin Vårterminen 2005

Förord

Jag vill framföra ett stort tack till de muslimska kvinnorna på AUC och Santa Maria folkhögskola som delade med sig av sina åsikter och erfarenheter. Jag tackar personalen och framför allt Johan Broman på AUC Rosengård, som var en fantastisk tillgång under min praktiktid. Jag vill även rikta ett tack till min handledare, Alan Harkess för uppmuntran och idéer. Sist men inte minst vill jag tacka min familj, min man Micke, som har stött mig under min utbildning och som

korrekturläste hela mitt arbete. Jag vill även passa på att tacka min son Robin som har klarat sina läxor själv utan min hjälp när jag var upptagen med mitt examensarbete under dessa månader.

Malmö i juni 2005 Ildiko Jackson

Innehåll

1.4 Metod och tillvägagångssätt...6

1.5 Etiska aspekter...7

1.6 Begreppsdefinition av diskriminering och integration...8

2 HISTORISK BAKGRUND TILL INVANDRING ...8

2.1 Arbetskraftsinvandring...8

2.2 Den svenska arbetsmarknadens strukturomvandling och tänkbara förklaringar till arbetslöshet...9

2.3 Flyktinginvandring ...11

3 TEORETISK LITTERATURÖVERSIKT...12

3.1 Faktorer som bildar och påverkar självbilden ...12

3.1.1 Arbetets värde för individen...12

3.1.2 En klassanalys- Marx och Webers teorier...13

3.1.3 Kulturellt avstånd och social identitet som påverkar självbilden...15

3.1.4 Slöjan, en del av identiteten ...18

3.2 Förändrade köns och genusroller i familjen som påverkar den muslimska kvinnans självförtroende...19

3.3 Omständigheter som påverkar arbetsgivarens bild av den muslimska kvinnan...21

3.3.1 Sociologiska och psykologiska teorier om diskriminering och fördomar...22

3.3.2 Teorier om utseendets betydelse ...24

3.3.3 Social kompetens och kulturellt avvikande...24

3.3.4 Teorier om språkets betydelse...26

4 RESULTAT OCH PRESENTATION AV ENKÄT OCH SAMTALSMATERIAL ...28

4.1 Urval...28

4.2 Utvärdering av enkätmaterial ...28

5 ANALYS ...37

5.1 Individens sociala ställning i samhället...37

5.2 Arbetets värde ...39

5.3 Kvinnornas syn på sig själva ...40

6 SLUTKOMMENTARER ...43

6.1 Förslag till fortsatt forskning...44

REFERENSLITTERATUR ...45

Abstract

Denna 10-poängsuppsats är mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet våren 2005, som jag har läst på Malmö högskola, Lärarutbildningen.

Arbetet är ett studium om de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omständigheter som försvårar deras etablering i

arbetslivet. De kommer från olika länder, från landsbygden och från städer. De är analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt på grund av politisk förföljelse, de som är krigets offer och de som kommit för att arbeta. Det kom många kvinnor på eget initiativ men i huvudsak kom de tillsammans med sina män.

Ordet invandrarkvinna fylls med stereotyper konstruerade av samhället. Ofta benämner man invandrarkvinnor oberoende av bakgrund och erfarenhet till den anonyma ”invandrarkvinnan”, tyngd av sina traditioner och kvinnoroller, med stora familjer och förtryckande män, låg eller ingen utbildning och utan arbetslivserfarenhet.

Den muslimska kvinnans svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden är ett problem som förknippas med många olika orsaker. Det kan bero på allt från kulturkrockar till språkproblem, religiösa och kulturella traditioner, som har försvårat invandrarnas anpassning och integrering i samhället och deras inträde på arbetsmarknaden.

Kvinnornas arbetslöshet kan bero på ren diskriminering på arbetsmarknaden, men även på den traditionella synen på kvinnor och förvärvsarbeten inom kvinnornas kultur. Högutbildade

muslimska kvinnor har en sämre position på arbetsmarknaden än personer som är födda i

Sverige. Detta resulterar i att det främst är högre positioner på arbetsmarknaden, som är svåra att nå för dessa kvinnor. De som arbetar, verkar oftast inom de tyngsta och sämst betalda yrkena, nämligen städbranschen och vården. De här kvinnorna diskrimineras både som invandrare och som kvinnor, samtidigt som de utsätts för traditionella och mansdominerade värderingar och påtryckningar från den inhemska gruppen, eller familjen. Många av dessa individer i Sverige hamnar i samma situation: de utgör den lägsta sociala gruppen i samhället.

1 Inledning

Integration på arbetsmarknaden är en av de viktigaste integrationspolitiska frågorna och det är arbete som är nyckeln till invandrarnas etablering i samhället.

Under min praktik på AUC Rosengård, Af för nya Invandrare, Santa Maria Folkhögskola i Rosengård och kursen om genusvetenskap blev jag intresserad av de muslimska kvinnornas situation i Sverige. Under denna tid har jag träffat många muslimska kvinnor vars öden berört mig både yrkesmässigt och personligt. Många av dem kämpar dagligen mot arbetslöshet, men jag har även träffat muslimska kvinnor som har lyckats etablera sig i det svenska samhället. Jag fick även ett vidgat perspektiv på invandrarpolitiken och folkomflyttningen, som har en stor betydelse för det svenska samhället och arbetslivet.

Integrationsproblematiken och de muslimska kvinnornas situation på arbetsmarknaden är ett ämne som både berör och intresserar mig. Arbetet med uppsatsen har varit lärorikt och

fängslande eftersom jag under arbetets gång fick tillfälle att träffa olika människor med annorlunda kultur och utbildningsbakgrunder som varit berikande för mig.

1.1 Syfte

Det övergripande syftet med denna studie är att ge en bild av invandrarkvinnornas och framför allt de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och undersöka

bakomliggande faktorer, som kan vara grund till deras arbetslöshet. Jag ville undersöka omständigheterna som kan påverka dessa kvinnors lyckade eller misslyckade etablering i det svenska samhället och även hitta skäl till arbetsgivarens negativa inställning om att anställa invandrare och framför allt muslimska kvinnor.

Jag utgick ifrån tre viktiga omständigheter som kan påverka dessa kvinnors självförtroende. Dessa är: familjens syn på kvinnan som arbetar, arbetsgivarens agerande vid en eventuell anställningsintervju med en muslimsk kvinna och kvinnornas egna värderingar. Kan det vara så att dessa tre omständigheter tillsammans eller var för sig bromsar upp kvinnornas krav på sig själva som leder till att de blir osynliga på den svenska arbetsmarknaden?

1.2 Frågeställning

Mitt syfte utmynnar i följande frågeställningar:

• Hur begränsas de muslimska invandrarkvinnornas självförtroende, som påverkas utifrån omständigheter såsom familj och den egna självbilden?

• Hur ser arbetsgivarens rekryteringsmönster ut vid en eventuell anställning av en muslimsk kvinna?

1.3 Avgränsning

”Gruppen kvinnor” är olikartad på många olika sätt och kan delas upp i åtskilliga olika underkategorier som innefattar eller utestänger vissa individer. En sådan underkategori till ”gruppen kvinnor” är den som går under beteckningen invandrarkvinnor. Denna grupp innefattar också olika grupper av individer med olika livsförhållanden och erfarenheter,

utbildningsbakgrunder och erfarenheter. Det finns många invandrarkvinnor med hög utbildning som har lyckats i sin kamp om att få ett värdefullt jobb, men de är få.

Jag har valt att avgränsa undersökningen till att endast behandla den muslimska kvinnans ofta hopplösa situation på arbetsmarknaden. Jag kommer därför inte att ta upp hur invandrarkvinnor från västerländska kulturer integreras i samhället och arbetslivet utan jag ska främst behandla kvinnor som kommer från ”tredje världen” eller utvecklingsländerna.

1.4 Metod och tillvägagångssätt

Min enkätundersökning genomförde jag med tolv långtidsarbetslösa kvinnor, som var inskrivna på AUC under min praktikperiod. På grund av att elva av tolv kvinnor hade mycket bristande språkkunskaper diskuterade vi kring enkätfrågorna först medan jag antecknade deras åsikter innan de fyllde i enkäten.

Sociologen Jan Trost i boken Enkätboken 2001 skriver att en undersökning är kvalitativ om frågeställningen i en enkät syftar till att förstå eller hitta ett mönster.1 Min datainsamling och tolkning var kvalitativ men i vissa fall kvantitativ då jag även använde siffror som svarsalternativ. Jag använde alltså en kombination av de både metoderna, som det brukar göras inom beteende-

1

och samhällsvetenskapliga studier. Enkätfrågorna som kvinnorna besvarade är uppbyggda av standardiserade, enkla frågor (se bilaga, enkät) för att undvika språkliga missförstånd.

Reliabiliteten är låg i denna undersökning som det oftast brukar vara i kvalitativa studier. För att uppnå en hög reliabilitet krävs det enligt Trost att mätningen inte är utsatt för slumpinflytelser och att alla intervjuare ska fråga på samma sätt, situationen skall vara likadan för alla och de ska alla vara på samma goda humör när de fyller i svaren på frågorna.2 Detta gäller inte min enkät eftersom kvinnornas språkkunskaper och skiftande åsikter kan påverka resultatet.

Trost menar att validitet handlar om huruvida ett instrument eller ett test mäter vad det är avsett att mäta. Inte ens en perfekt validitet gör att vi har en fullgod reliabilitet. För en god sådan överensstämmelse krävs både att systematiska fel saknas och att de slumpmässiga felen är små.3 Jag anser dock att validiteten är hög i mitt arbete då mina frågeställningar i stort sätt framhäver min problemformulering.

Enkätundersökningen utgjorde inte grunden för mitt arbete utan jag strävade efter att arbeta med litteraturstudier, använda relevant litteratur och söka efter psykologiska och sociologiska förklaringar runt problemställningen.

1.5 Etiska aspekter

Jag valde enkät- och samtalsmetoden på grund av kvinnornas tveksamhet och misstänksamhet för inspelning, då de på det hela taget var kritiska mot arbetsgivarna och mot det svenska samhällets oförståelse för deras situation. Flera av kvinnorna har en problematisk bakgrund, som de

anförtrodde åt mig, men dessa aspekter framkommer inte i mitt arbete.

Jag använder samlingsordet, kvinnorna under mitt arbete för att kunna behålla individens anonymitet. I vissa fall nämner jag kvinnans födelseland, men jag anser inte att detta utgör något hinder för att behålla personens anonymitet.

2

Jan Trost, 2001, s. 59 3

1.6 Begreppsdefinition av diskriminering och integration ™ Preferens diskriminering:

Innebär att arbetsgivaren antas söka efter homogenitet och därför anställer personer som

uppfattas likna dem själva eller majoriteten av de anställda på företaget så mycket som möjligt.4

™ Statistisk diskriminering:

Beror på att arbetsgivaren inte har nödvändiga kunskaper eller resurser att utvärdera exempelvis utländska examina och förbiser därmed meriter inhämtade utomlands.5

™ Integration:

Integration kommer från det latinska ordet integer som bland annat betyder, oskadad och

oförminskad. I svenskt språkbruk betyder integrera att förena till en helhet, att fullständiga. Med integration menar man att uppnå social närhet mellan olika befolkningsgrupper, identifierade genom klass, etnicitet eller andra faktorer som kan vara utgångspunkt för en social samhörighet.6

2 Historisk bakgrund till invandring

2.1 Arbetskraftsinvandring

Invandringen till Sverige har haft olika karaktärer under årens lopp (se bilaga, bild 7 & 9). Man skiljer på två olika typer av invandrare och dessa är arbetskraftsinvandrare och flyktingar.

Arbetskraftsinvandrarkvinnorna som kom hit under 1960-talet hade helt annorlunda förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden än vad flyktingkvinnorna som kom under 1990-talet hade.

Forskaren Wuokko Knocke skriver i sin bok Könssegregering i arbetslivet 2001 att bristen på arbetskraft inom industrin var påtaglig från 1940-talet fram till 1960-talet. Knocke skriver att det under 1960-talet kom många jugoslaver, greker och italienare till Sverige. För det mesta

rekryterades män, men i viss mån även kvinnor till bland annat sjukvård- och textilarbete.

4

SOU 2001:39, Justitiedepartementet, Betänkande från 1999 års diskrimineringsutredning, s. 32 5

SOU 2001:39, Justitiedepartementet, Betänkande från 1999 års diskrimineringsutredning, s. 32 6

Under 1950-talet kom till exempel ungefär 10 000 tyska kvinnor till Sverige, som fick arbeten som hembiträden och under 1960-talet kom det många sjuksköterskor från Jugoslavien. Även från de sydeuropeiska länderna kom kvinnor på eget initiativ. Vanligast var att de kom tillsammans eller efter sina män. Det förekom också att ogifta män hämtade sig en fru från hemlandet.7

Knocke framhäver att kvinnorna under 1950-60-talet inte hade några svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.8 Kvinnorna kunde få arbete i stort sätt omedelbart efter ankomsten. Några krav på språkkunskaper ställdes inte och ingen frågade efter utbildningsbakgrund, formell yrkesutbildning eller annat yrkeskunnande. De kom till den offentliga vård- och omsorgssektorn som städerskor, köks- och vårdbiträden och undersköterskor, men även som sjuksköterskor, vilka det rådde brist på.

2.2 Den svenska arbetsmarknadens strukturomvandling och tänkbara förklaringar till arbetslöshet

Ekonomie licentiaten Klas Eklund skriver i sin bok Vår ekonomi 2001 att den svenska

arbetsmarknaden blev reglerad 1967, vilket gjorde att arbetskraftsinvandringen sjönk drastiskt. Till följd av detta fick invandrarnas ställning på arbetsmarknaden en helt annan struktur. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen och invandringen fick en annan sammansättning, som ersattes av flykting- och anhöriginvandring.9

Stora strukturförändringar av svensk ekonomi ägde rum de påföljande decennierna vilket ledde till att arbetsmarknaden blev mer kapitalintensiv. Kraven på den anställdes utbildning och språkkunskaper ökade och samtidigt försvann allt fler av de okvalificerade arbetena.

Lågkonjunkturen drabbade först och främst den industriella sysselsättningen.

Strukturomvandlingen inom näringslivet ledde till en kraftig minskning av tillverkningsyrken. Ny teknik, som tidigare utfördes av invandrarkvinnor ersatte många arbetsuppgifter, vilket också påverkade de invandrade kvinnornas arbete i denna sektor.

7

Bok: Lena Gonäs, Gerd Lindgren och Carina Bildt (red), Könssegregering i arbetslivet, Stockholm: Arbetslivsinstitutet & författarna, 2001, s. 25-27

8

Lena Gonäs, Gerd Lindgren och Carina Bildt (red), 2001, s. 25 9

Den svenska ekonomin var starkt utlandsberoende och påverkades bland annat av den amerikanska inflationen, dollarkrisen, rörliga kurser och den internationella lågkonjunkturen. Bytesbalansen försvagades av oljekrisen och Sverige blev fattigare. Sämre bytesbalans gjorde att stabiliseringspolitiken krävde strängare inskränkningar och arbetslösheten blev ett problem.

Det har uppkommit nya konkurrenter till de svenska exportföretagen från europeiska länder som Tyskland, men Sverige fick även konkurrens på världsmarknaden av till exempel Japan. Den internationella konkurrensen pressade den svenska industrin för ett omvandlingstryck, till

exempel stålindustrin, varven och verkstadsindustrin.10

1974 kom oljekrisen och därefter en djup lågkonjunktur. Produktionen sjönk, arbetslösheten steg och inflationen sköt i höjden. Oljeprishöjningarna drev upp kostnaderna i näringslivet, som i sin tur påverkade konsumenterna. Den kris Sverige gick in i under 1970-talet berodde inte bara på höjda oljepriser och höga lönekostnader utan den var också en strukturkris. Den internationella konkurrensen pressade den svenska industrin för ett omvandlingstryck. Man stängde fabrikerna och många blev arbetslösa.

Strukturomvandlingen av industrin medförde att hela den industriella sektorn minskade eller försvann. Regeringen beslutade om skatteskänkningar för att stimulera ekonomin. Man ville bygga över de internationella lågkonjunkturerna och när den övriga västvärldens ekonomi skulle vända upp igen efter att ha övervunnit sviterna av oljekrisen, skulle Sverige kunna ”haka på” denna uppgång utan att ha behövt genomgå samma lågkonjunktur som omvärlden. Sverige föll istället i industrikris som utlöste kostnadsexplosion. En direkt följd av detta blev att företagen betalade ut stora löner. Vidare höjdes arbetsgivaravgifterna som ytterligare höjde

lönekostnaderna. Kronans värde steg som gjorde att Sverige har fått svårare att konkurrera på världsmarknaden.

Exporten föll som också orsakade en nedgång av industriproduktionen. Produktiviteten sjönk och antalet industrianställda minskade. Som ett resultat av detta minskade hela tillväxten i Sveriges ekonomi11.

Eklund skriver vidare att det 1979 föreslogs en konsumtionsstimulerande politik och genom att bytesbalansunderskottet växte tvingades Sverige ta upp lån från utlandet. Detta blev allt dyrare genom att den internationella räntenivån steg12. Det ledde till fallande investeringar och en

10 Eklund, 2001, s. 382 11 Eklund, 2001, s. 386-387 12 Eklund, 2001, s. 389

nedgång av sparandet i Sverige. Det offentliga sparandet sjönk och resulterade till ett växande budgetöverskott.

Strukturomvandlingen betydde för de flesta branscher att man försökte dra ner kostnaderna genom att minska personalen och samtidigt öka effektiviteten. Trots utbyggnad av den offentliga sektorn blev det allt svårare för den ordinarie arbetsmarknaden att svälja tillräckligt med

arbetskraft. Eklund skriver att ”Utbyggandet av den offentliga sektorn finansierades med lån och det snabbt stigande budgetunderskottet förde med sig högre inflation och högre räntor”.13

Sysselsättningsgraden försämrades och invandrarna blev mest drabbade av detta. Allt detta ökade invandrarnas arbetslöshet eftersom utländska medborgare i högre utsträckning än svenskar arbetade i den konjunkturkänsliga delen av tillverkningsindustrin. Neddragningar och besparingar medförde att flera vårdyrken helt försvann och man ställde ett högre krav på de yrken som fanns kvar. Plötsligt blev kvinnorna som jobbade inom dessa områden arbetslösa och utan

språkkunskaper och utbildning fick de enligt Eklund allvarliga problem på arbetsmarknaden.14 2.3 Flyktinginvandring

Under 1990-talet kom det fler flyktingar till Sverige (se bilaga, bild 8 & 11). Bakgrunden är de stora internationella migrationsströmmarna som uppkommit på grund av politiskt förtryck, krig, inbördeskrig, etniska motsättningar och naturkatastrofer. Ökningen av flyktinginvandringen till Sverige möjliggjordes för att invandringspolitiken gjorde undantag för flyktingar och anhöriga till personer som var bosatta i landet.

Under 1990-talet skedde dramatiska förändringar på den svenska arbetsmarknaden. Det var systemskifte i Sverige och den perioden kan ses som den svenska modellens fall. Den svenska modellen brukar framställas som arbetsmarknadsparternas gemenskap, solidarisk lönepolitik, full sysselsättning och ett väl utbyggt generellt välfärdssystem.

Sedan Sverige kom ut ur 1980-och 1990-tals krisen skedde det en omvandling på den svenska arbetsmarknaden och det svenska välfärdssamhället. Arbetslösheten blev katastrofal för de flyktingar som anlänt till Sverige under de senaste tio åren. För dem är arbetsmarknadsläget förödande, särskilt för invandrare från länder utanför Europa. Arbetslösheten bland

invandrarkvinnor är högre ju senare de anlänt till Sverige. Dessa flyktinginvandrare kommer från

13

Eklund, 2001, s. 395 14

icke-europeiska länder, vilket även medfört kulturella skillnader. Deras arbetslöshet kan bero på att invandrare som nyligen anlänt till Sverige har sämre kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Minst fem av sex flyktingar som kommit till Sverige åren 1989-1993 saknade

förvärvsarbete15.

Enligt Christer Lundh som är professor i ekonomisk historia finns det dock andra förklaringar. Invandrare från tredje världen består nästan uteslutande av flyktingar och deras anhöriga. En del av dessa invandrare har inte bara fysiska utan psykiska skador som hänger samman med deras bakgrund och kan därför inte väntas förvärvsarbeta alls eller på marknadens villkor.16

Dessa invandrade kvinnor möter inte bara svårigheter, som invandrarstatus medför utan de konfronteras även med kvinnornas sociala underordnade ställning och den könssegregerade arbetsmarknaden.17 Denna grupp utgörs av personer som arbetar i hemmet, personer i utbildning och arbetslösa som av olika skäl slutat att söka arbete. Till följd av 1990-talets flyktinginvandring fick därmed epitetet invandrarkvinnan en helt ny tolkning och betydelse.

3 Teoretisk litteraturöversikt

3.1 Faktorer som bildar och påverkar självbilden

3.1.1 Arbetets värde för individen

I den sociologiska och socialpsykologiska litteraturen framgår det tydligt att arbete kan skapa en grund till en stabil personlig och social identitet. Sociologen Anthony Giddens påpekar i sin bok

Sociologi 2003 att arbetsmiljön ofta ger tillfälle till sociala kontakter, nya bekantskaper och

medverkan i aktiviteter. Arbete är centralt för många människor, både som vardagsverksamhet men även som livsmål och livsstil som utgör en viktig del av vårt liv. Giddens framhäver att arbete betyder aktivitetsnivå och utgör en stabiliserande och strukturerande faktor i människors psykologiska situation, ger struktur åt tillvaron, ger variation, tidsmässig struktur och pengar.18 I det moderna samhället är det viktigt för självkänslan att ha ett arbete. Giddens menar att arbetslöshet kan undergräva en persons syn på sig själv och sitt värde. ”Även då

15

SOU 1995:76, Invandrarpolitiska kommittén, Arbete till invandrare 16

Bok: Christer Lundh m fl, Arbete? Var god dröj!, Stockholm: SNS förlag, 2002, s. 154 17

Bok: Kvinnors arbetsmarknad, Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Ds 1993:8, s. 33 18

Aktivitetsnivå: Arbetet innebär ofta en grund för tillägnandet och utövandet av olika färdigheter. Även då arbetet är rutinartat ger det struktur åt tillvaron och kan absorbera individens energi.

arbetsbetingelserna är dåliga och arbetsuppgifterna enformiga utgör arbetet en stabiliserande och strukturerande faktor i människornas psykologiska situation”19.

Giddens skiljer dock upplevelsen av arbetslöshet utifrån klasstillhörighet. Han menar att för individer som befinner sig längst ner på löneskalan kan effekterna av arbetslösheten handla om en försämrad ekonomisk situation medan individer från medelklassen oftare tycker att

arbetslösheten drabbar deras sociala status. Han konstaterar dock att arbetslösheten i de flesta fall resulterar i allvarliga psykologiska problem. Den arbetslöse kan få känslor av att vara överflödig, onyttig och inte se någon mening i tillvaron. Individen kan känna sig isolerad från samhället, sakna umgänge med arbetskamrater och få försämrat självförtroende, vilket i sin tur gör att kontrollen över sin egen livssituation blir minimal.20

3.1.2 En klassanalys- Marx och Webers teorier

Karl Marx teori

Giddens behandlar ämnet klass och stratifikation i sin bok Sociologi 2003 och tar upp skillnaderna mellan Marx och Webers synpunkter.

Marx menade att vissa grupper i samhället var rikare och hade mer makt än andra grupper. Han utvecklar och analyserar frågan, vilka chanser personer från samhällets lägsta skikt har att nå toppen på den ekonomiska stegen.21

Den marxistiska klassanalysen har sin utgångspunk i Marx andra teorier så som

historiematerialismen, statsteorin och den politiska ekonomin. Enligt Marx utgörs en klass av en grupp människor som har ett gemensamt förhållande till produktionsmedlen, det vill säga de medel utifrån vilka de får sin försörjning ifrån.

De två huvudklasserna i Marx klassteori är arbetarklassen (proletariatet, uttrycket som Marx föredrog) och kapitalisterna(de som äger produktionsmedlet). Förhållandet mellan dessa två klasser utgör själva kärnan i det kapitalistiska samhället och kännetecknas enligt Marx av

utsugning. Arbetarklassen är egendomslös och det enda de äger är förmågan att arbeta och denna förmåga säljer de till någon som äger produktionsmedel.

För att fabriken ska gå med vinst måste ett mervärde skapas, men arbetaren får ingen del av detta mervärde. Med utsugningen menade Marx att en arbetare under sin dagliga arbetstid

19

Bok: Anthony Giddens, Sociologi, Lund: Studentlitteratur, 2003, s. 326 20

Giddens, 2003, s. 352 21

producerar mer än vad det kostar för arbetsgivaren att anställa denne. Ägandet av

produktionsmedlet är alltså avgörande för Marx. Förutom mervärdesaspekten skapar detta ägandeförhållande alienation det vill säga att en person säljer sin förmåga att arbeta mot en lön, för vilket denne kan köpa de saker som behövs för att överleva. I och med utvecklingen av den moderna industrin skapades rikedomar, men arbetarna fick inte del av dessa tillgångar. Marx använder termen ”utarmning” för att beskriva den process varigenom arbetarklassen blir allt fattigare i jämförelse med kapitalisterna.

Max menade att orättvisorna mellan arbetarklassen och kapitalisterna inte var helt ekonomiska till sin art utan att utvecklingen även berodde på att de moderna fabrikerna och mekaniseringen av produktionen gjorde arbetsuppgifterna enformiga och förtryckande.22

Max Webers teori

Sociologen George Ritzer diskuterar i sin bok Sociological Theory 2000 Webers synsätt på stratifikation som byggdes på Marx analys och som förändrades och utvecklades av Weber.23

Weber höll med Marx om att samhället kännetecknades av konflikter och stridigheter om makt och resurser, men Weber ansåg det inte som tillräckligt att endast se till ekonomiska faktorer. Weber menade att samhället är stratifierat mot bakgrund av tre faktorer:

• Ekonomi • Status • Makt

Han höll fast vid sin övertygelse att klass tilldelas sociala grupper eller klasser och har

annorlunda social status, de utgör en statusgrupp. Klassuppdelningen är enligt Weber inte enbart beroende av kontroll eller brist på kontroll över produktionsmedlen utan även av ekonomiska skillnader som inte på något direkt sätt har med ägande att göra.

A number of people have in common a specific casual component of their life chances, insofar as this component is represented exclusively by economic interests in the possession of goods and opportunities for income, and is represented under the conditions of the commodity or labor markets. This is “Class situation”. (Weber, 1921/1968:927)24

22

Giddens, 2003, s. 254-256 23

Bok: George Ritzer, Sociological Theory, McGraw-Hill Higher Education, 2000, s. 122-123 24

Det handlar om människornas kvalifikationer och färdigheter när de söker arbete. Weber ansåg att den individuella marknadspositionen påverkar människans generella livsmöjligheter. Han menade att personer med högre utbildning har högre lön och bättre arbetsvillkor än okvalificerade arbetare.

De olika stånden resulterar i olika livsstilar. De som befinner sig på toppen av den hierarkiska statusen har en helt annan livsstil än de som befinner sig på botten. Dessa är omständigheter som bidrar till att forma en individs sociala ställning i andras ögon. Han betonade att människor som har samma status bildar ett kollektiv i vilket det finns en gemensam upplevelse av vilka de är, det vill säga att de har en gemensam identitet.25

Marx ansåg att statusskillnader var resultatet av samhällets klassuppdelning, men Weber menade att status ofta skiljer sig åt oberoende av klasskillnader. Weber menade att det är partibildningen i det moderna som är en viktig aspekt av makten och som i sin tur kan påverka skiktningen av klass och status.26

3.1.3 Kulturellt avstånd och social identitet som påverkar självbilden

Begreppet status hänför sig i Webers teori till skillnader mellan olika sociala grupper när det gäller det anseende och den prestige de tillskrivs av andra. Enligt honom bildar människor ett kollektiv där medlemmarna har samma status och i vilket det finns en gemensam upplevelse av vilka de är, en gemensam identitet.27

Det största problemet för muslimska kvinnor är det kulturella avståndet eller avsaknad av

svensk social kompetens. Kvinnornas påstådda brist på utbildning, avsaknad på

arbetslivserfarenhet, dåliga svenskkunskaper, starkt traditionella könsroller och deras isolering och bundenhet till hemmet är orsaken som leder till att de hamnar i en låg social status.28

Men vad menar man egentligen med kulturellt avstånd? Innebörden av detta begrepp varierar. Giddens förklarar ordet kultur på följande sätt: ” Värderingar, normer och beteenden varierar i mycket stor utsträckning från kultur till kultur, ofta i stark kontrast till det som i väst betraktas som normalt”.29 Han betonar att kultur spelar en viktig roll när det gäller att vidmakthålla och föra vidare normer och värderingar som finns i samhället, men den rymmer också viktiga 25 Ritzer, 2000, s. 122-123 26 Giddens, 2003, s. 254-256 27 Giddens, 2003, s 256. 28

Bok: Kvinnors arbetsmarknad, Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Ds 1993:8, s. 35 29

möjligheter till förändring och kreativitet. Han framhäver att den kulturella miljö vi föds in i påverkar vårt beteende, men detta innebär inte att vi därmed berövas vår identitet, individualitet eller fria vilja.

Enligt honom delas individens värld upp i enlighet med dennes personliga och sociala

identitet. Den sociala identiteten rör de kännetecken som andra tillskriver en viss individ. Social identitet handlar om individens vetskap om att denne tillhör vissa sociala grupper och att detta

medlemskap har värderande betydelse. Det är via ett igenkännande som individerna sägs bli

knutna till och investera känslor i de speciella sociala grupper de tillhör.

Det är också denna process som sägs göra det möjligt för en individ att socialt sett bli inriktad mot och bidra till uppkomsten och bibehållandet av kollektiva livsformer. Den markerar hur individer liknar varandra, men den personliga identiteten är något som skiljer individer åt. Det är individens kontinuerliga samspel med yttervärlden som bidrar till att skapa eller forma dennes upplevelse av sig själv30

Från den tidiga barndomen vänjer vi oss genom uppfostran till att betrakta vår värld, vår kultur som något självklart och naturligt. Vi får en kulturell identitet som kan vara olika stark för olika människor, men det är viktigt att ha denna identitet.

Sociologen Ervin Goffman förklarar i sin bok Stigma 1972 att varje samhälle avgör vilka medel som kommer till användning för att dela in människor i kategorier, samt avgör vilka attribut som uppfattas som vanliga och naturliga för medlemmarna inom varje sådan kategori.31 När man träffar en främmande människa tar det inte lång tid innan man kategoriserar denne. Redan vid det första ögonblicket fastställer man personens sociala identitet och tror sig upptäcka vissa egenskaper hos personen i fråga. Den karaktär vi tillskriver personen via våra intryck benämns även individens fiktiva sociala identitet.

Goffman diskuterade skillnaden mellan vad personen förväntas att vara så kallad virtual social

identity och vad personen egentligen är, så kallad actual social identity. Alla som har ett avstånd

mellan dessa två identiteter är stigmatiserade. Stigma fokuserar på den dramatiska påverkan mellan de stigmatiserade och de normala. Påverkans karaktär beror på vilken typ av stigman individen har. 30 Giddens, 2003, s. 43-44 31

In the case of discredited stigma, the actor assumes that the differences are known by the audience members or are evident to them. A discreditable stigma is one in which the differences are neither known by audience members nor perceivable by them.32

Goffman analyserade begreppet stigma och avvikelse i relation till varandra ur ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv, samtidigt analyserade han den stigmatiserades inställning till sig själv och sitt förhållande till de normala.

Den stigmatiserade ställs inför stora krav och förväntningar i sina sociala relationer och det handlar om att antingen nedvärdera sig eller dölja sitt stigma. Det är svåra och problematiska situationer som den stigmatiserade brottas med för att vinna fullt socialt erkännande och anpassa sig till det normala samhället.33

Enligt Goffman spelar i vardagliga relationer den sociala identiteten en stor roll. En person med ett annorlunda utseende och egenskaper gör denne avvikande från andra som tillhör

majoriteten. Denna människa stämplas och utstöts av samhället eftersom hon på ett negativt sätt avviker från våra förväntningar som är normala och Goffman förklarar den stigmatiserade underlägsen.34

Sociologen Norbert Elias (1897-1990) resonerar i sin bok The Established and the Outsiders reviderad 1994 kring hur grupper formas och hur sammanhållningen etableras och fungerar. Elias underströk att den stigmatisering som uppstår ur figurationen established-outsider formar

självbilden mycket starkt. Han menade att outsidergruppens personer formar deras självbild av att de tillhör en skambelagd utanförgrupp. Figurationen established-outsider uppkommer i

sammanfogningen av och samspelet mellan olika grupper och handlar inte om konflikter mellan individer utan om konflikter mellan grupper.35

Giddens tar i sin bok Sociologi 2003 upp sociologen Èmile Durkheim tankegångar. Durkheim konstaterade att samhället kan jämföras med en organism eller ett organiskt system. Han

uppfattade samhället som en helhet som består av ömsesidigt beroende delar och han ser samhället som en integrerad helhet och de olika strukturer som det består av, smälter in i varandra. Han menade att samhällets delar fungerar tillsammans på samma sätt som kroppens

32 Ritzer, 2000, s. 367 33 Goffman, 1972, s. 136-137 34 Goffman, 1972, s. 22 35

olika organ gör det. Ett fungerande samhälle förutsätter enligt honom ett samarbete mellan samhällsmedlemmarna vad beträffar vissa grundläggande värden.36

Durkheim gör i sin bok Sociologins metodregler 1978 en jämförelse mellan samhället och lägre organismer. Han skriver att samhället enligt principen inte är en enkel summa av individer; det system som bildas när de förenas med varandra utgör i stället en specifik verklighet med särskilda kännetecken. Han betonar att ingenting kollektivt kan uppstå om det inte finns individuella medvetanden, men ett sådant nödvändigt villkor är inte tillräckligt. Dessa

medvetanden måste dessutom vara förenade, kombinerade med varandra och därtill på ett visst sätt. Det är den kombinationen som ger upphov till det sociala livet och följaktligen är det också den kombinationen som förklarar detta.37

3.1.4 Slöjan, en del av identiteten

Muslimska kvinnors bärande av huvudklädnad har väckt starka reaktioner i det svenska samhället. Huvudduk ses som ett stort hinder när det gäller arbetsgivarens bedömning av den arbetssökande men även ett hinder som gör att de blir bemötta med misstänksamhet och ovilja.

Goffman diskuterade ämnet i sin bok Stigma 1972 kring olika tecken som kännetecknar en viss grupp. Han skrev om visibilitet och förklarade att det vanligen är genom synsinnet som andras stigma blir bekanta för oss. Enligt Goffman måste visibilitetsfrågan hållas isär från vissa andra frågor: hur pass bekant egenskapen är, hur påträngande den är, samt dess upplevda fokusering. Enligt honom kan olika tecken betyda en sak inom en grupp människor och någonting helt annat inom en annan grupp. Han tar upp ett exempel att bära uniform, som kan uppfattas som ett privilegium för utomstående men även som börda för den som bär den.38

Goffman påvisade sammanhanget mellan samhällets normer och den konflikt som de avvikande tvingas in i. Han skrev att den stigmatiserade ideligen ställs inför frågan hur denne skall bemöta samhällets stereotypa krav och förväntningar. Skall denne öppet vidgå sitt stigma och kanske riskera att stöta bort många människor hon kommer i kontakt med eller skall hon göra allt för att dölja stigman till varje pris och anpassa sig till det normala samhället 39

36

Giddens, 2003, s. 31 37

Bok: Èmile Durkheim, Sociologins metodregler, Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1978, s. 87 38

Goffman, 1972, s. 54 39

3.2 Förändrade köns och genusroller i familjen som påverkar den muslimska kvinnans självförtroende

Sociologer uppfattar kön som något biologiskt ärvt och genus som kulturellt inlärt. Utifrån ett socialisationsperspektiv utgör de biologiska skillnaderna mellan könen en grundläggande

referensram som påverkas av kulturella faktorer i samhället. Genus- och könsrollerna ser olika ut i olika samhällen och religionen har avgörande betydelse.

Giddens påpekar att mansrollen värderas och belönas högre än kvinnorollen i alla samhällen och i nästan alla kulturer är det kvinnan som har det primära ansvaret för barnen och

hemsysslorna, medan männen av tradition svarar för familjens inkomst. Han menar att om en individ utvecklar ett handlingsmönster som inte svarar mot hennes biologiska kön betyder det att hon beter sig på ett avvikande sätt.40

Sociologen och forskaren R.W. Connell tolkar begreppet hegemonisk maskulinitet i sin bok

Maskuliniteter 1999. Han interpreterar begreppet, som den genuspraktik, som omfattas av det

som ger legitimitet åt mäns dominanta position. Han understryker att den hegemoniska maskuliniteten alltid är den mäktigaste. Hegemonisk maskulinitet garanterar patriarkatets legitimitet även om bärarna av hegemonisk maskulinitet inte alltid är de mäktigaste eftersom de kompromissar och samverkar med kvinnor i sin vardag, vilket innebär att män ibland måste finna sig i situationer där kvinnor har den ledande positionen.41

Socionomen Anna-Greta Heyman resonerar i sin bok Invanda kulturer och invandrarkulturer 1990 kring problematiken om den förändrade genusordningen som uppkommer när familjer från patriarkala samhällen migrerar till ett land som Sverige.42 Hon konstaterar att den nya kulturen påverkar medlemmarna i familjen olika, men att männen för det mesta blir de största förlorarna genom migrationen. Heyman utvecklar detta påstående med att många av männen har haft en utpräglad roll i det gamla hemlandet. De har i olika sammanhang fört sin egen och familjens talan utåt, i och mot samhället, skolan och alla familjemedlemmar har respekterat deras ledarroll. För många av dem betyder de fria umgängesformerna mellan könen i Sverige en stor svårighet som understryks och förvärras av det faktum att deras kvinnor ofta för första gången kan gå ut i förvärvslivet, tjäna egna pengar, få en glimt av den svenska kvinnorollen och själva få ett nytt

40

Giddens, 2003, s. 116-117 41

Bok: R.W. Connell, Maskuliniteter, Göteborg: Daidalos, 1999, s. 101 42

Bok: Anna-Greta Heyman, Invanda kulturer och invandrarkulturer, Arlöv: Berlings, 1990, s. 41-42

värde. Heyman understryker att många män upplever förändringen som förnedrande. Männen blir ofta degraderade genom att de går arbetslösa och deras utbildning inte tas i anspråk. Till sist degraderas de också av barnen som snabbast kommer in i det nya livet, lär sig språket och ofta har flera kontaktytor än föräldrarna.

Heyman konstaterar att män som upplever en degradering från familjens sida kanske hävdar sig med hårdare tyglar, förbud och hårdhänta korrektioner. Han skriver också att många av kvinnorna upplever att den gamla hustru- och mammarollen, som gav dem en självklar auktoritet över barn och hus förändras. I det nya hemlandet förväntas det av henne att börja arbeta och ändra värderingarna hon hade hemifrån. Kvinnans eventuella lönearbete kan medföra viktiga konsekvenser för familjen och Heyman ser även kvinnornas gamla roll hotad både av mannens och också barnens nya sätt att leva, samtidigt som de upptäcker egna roller, som ofta lockar, stimulerar och förändrar dem.

Barnen svävar mellan två kulturer, dubbla regler och lojaliteter som gäller och dessutom får de inte särskilt mycket hjälp av föräldrarna i denna förvirrande process. Heyman fastlägger till sist att familjerollerna genom dessa förändringar är omkullkastade och ingen i familjen mår särskilt bra av detta.43

Giddens resonerar i sin bok Sociologi 2003 kring den ledande funktionalistiska tänkaren Talcott Parsons tankar om hur familjen fungerar effektivast. Parsons menar att familjen fungerar effektivast om det finns en tydlig arbetsfördelning mellan könen, där kvinnan går i expressiva roller, sköter omsorgen om barnen och ger dem trygghet och emotionellt stöd. Mannen bör å andra sidan ta på sig instrumentella roller och vara den som försörjer familjen. Enligt Parsons är det denna perfekta arbetsfördelning som har sin grund i biologiska könsskillnader och som säkerställer familjens sammanhållning.

Giddens tar upp ett annat funktionalistiskt perspektiv på genusfördelningen, formulerat av John Bowlby som menar att kvinnans viktigaste roll är att ta hand om barnen. Han medgav att en frånvarande mamma kan orsaka barnen sociala problem senare i livet och att hans teori har gjort att vissa personer tolkar det som att mammor med ett lönearbete försummar sina barn.44

43

Heyman, 1990, s. 41-42 44

3.3 Omständigheter som påverkar arbetsgivarens bild av den muslimska kvinnan

Det finns olika teorier som förklarar arbetsgivarens ofta negativa bild gentemot arbetssökande från främmande kultur, men det handlar naturligtvis också om vilka färdigheter eller

kvalifikationer människor har när de söker arbete.

Sociologen Mikael Stigendal framhåller i sin bok Sociala värden i olika sociala världar 1999 att andra livserfarenheter än svenska sätter sin prägel på en, som leder till den djupaste

innebörden av begreppet utländsk bakgrund. Detta innebär inte att invandraren saknar social kompetens, men i Sverige räcker det inte med kompetens i största allmänhet. Han konstaterar att all kompetens som inte lämpar sig för en karriär på den svenska arbetsmarknaden sätter samhället låga betyg på. Stigendal menar att även utbildning värderas utifrån dessa omständigheter.

Invandraren kan vara välutbildad men det kvittar om inte utbildningen kan värderas på den svenska arbetsmarknaden.45

Weber ansåg att en individs marknadsposition i hög grad påverkar dennes generella

livsmöjligheter.46 Han talade om status, som han sammankopplade med människornas livsstil och menade att markörer och symboler för status, bostad, klädsel och språkligt uttryckssätt alla bidrar till att forma en individs sociala ställning i andras ögon. Människor som har samma status bildar ett kollektiv i vilket det finns en gemensam upplevelse om vilka de är, en gemensam identitet.

The concept of ”class” refers to any group of people found in the same class situation. As a general rule, status is associated with a style of life. Those at the top of the status hierarchy have a different lifestyle than do those at the bottom. In this case, lifestyle, or status, is related to class situation.47

Giddens beskriver status som det sociala anseendet eller den prestige som tillskrivs en viss grupp av andra medlemmar av samhället. Statusgrupper inbegriper vanligtvis skilda livsstilar och han menar att de privilegier som hör till en viss statusnivå kan vara av såväl positiv som negativ art.48

45

Bok: Mikael Stigendal, Sociala värden i olika sociala världar, Lund: Studentlitteratur, 1999, s. 201 46 Ritzer, 2000, s 123 47 Ritzer, 2000, s 123 48 Giddens, 2003, s. 567

3.3.1 Sociologiska och psykologiska teorier om diskriminering och fördomar

Arbetsgivarna räknas som en viktig aktör på arbetsmarknaden och dessa har stor betydelse för hur arbetsmarknadsintegrationen kommer att utvecklas. Därför är det viktigt att diskutera ämnet

diskriminering. Bonniers Lexikon definierar ordet diskriminering enligt följande:

ordet används bland annat när en grupp medborgare på grund av ras, kön, religion, språk, åsikter, sexuell läggning eller liknande får sina rättigheter inskränkta. Enligt svensk grundlag,

regeringsformen, får till exempel lagar och andra föreskrifter inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön eller därför att han eller hon genom sin ras, hudfärg eller sitt ursprung tillhör en minoritet.”49

Giddens beskriver diskriminering som ett beteende vilket ofta förekommer från arbetsgivarens sida och som innebär att handlingar och aktiviteter har till syfte att vägra medlemmarna av en viss grupp tillgång till resurser som andra grupper har tillgång till. Han understryker dock att det måste skiljas mellan diskriminering och fördomar fast begreppen har många likheter. En grupp kan diskrimineras utan att det finns några fördomar om den gruppens medlemmar.50

Enligt nationalekonomisk teori kan två olika typer av diskriminering urskiljas, nämligen preferensdiskriminering och statistisk diskriminering, vilka jag behandlar nedan.

Statistisk diskriminering

Med statistisk diskriminering förstås att individer tillskrivs vissa egenskaper som anses gälla generellt för människor som tillhör samma grupp. Genomsnittliga skillnader mellan olika grupper får alltså avgöra behandlingen av individer i grupperna. Statistisk diskriminering föreligger således om en person tillhörig en viss etnisk grupp får sämre behandling, än en person som tillhör en annan, med hänvisning till vad som kan antas utgöra generella skillnader mellan grupper. Detta gäller även om det kan läggas fram statistiskt stöd för att det finns skillnader mellan grupperna.

Nobelpristagaren Gary Becker är upphovsman till teorin om preferensdiskriminering. Denna tar sikte på efterfrågan av arbetskraft. Den bygger på ett antagande om att de som diskriminerar har fördomar och därigenom smak för att diskriminera.

Preferens diskriminering

I vissa fall av preferensdiskriminering kan en arbetsgivare ha ekonomiska motiv att inte anställa någon som tillhör en etnisk minoritet. Enligt preferensteorin kommer diskriminering att försvinna på sikt eftersom det inte finns någon som vinner på den. Teorin bygger på tanken att arbetsgivare som diskriminerar kommer att förlora marknadsandelar när det finns andra arbetsgivare som inte diskriminerar. Både statistisk och preferensdiskriminering strider mot bestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § BrB, eftersom denna kräver att alla människor bedöms efter sina

49

Bok: Bonniers Lexikon 4, Ljubljana: Lidman Production AB, 1998, s. 232 50

individuella egenskaper eller sitt eget beteende och inte efter vad som på mer eller mindre goda grunder kan antas känneteckna en viss grupp som individen tillhör.51

Psykologen Michael Eysenck förklarar i sin bok Psykologi, Ett integrerat perspektiv 2000 att preferenser och diskriminering inte är detsamma som fördomar, vilka innebär en negativ

värdering av en annan människa på grund av en eller annan generell egenskap. En annan individ värderas negativt som en följd av att den senare tillhör en viss etnisk grupp.52

Det existerar både sociologiska och psykologiska tolkningar när det gäller fördomar och diskriminering. Psykologiska teorier hjälper oss att förstå karaktären av en fördomsfull attityd. Eysenck förklarar begreppet fördomar med att när det görs en jämförelse mellan grupper har människorna en benägenhet att tydligt framhäva skillnaderna mellan grupperna utifrån de dimensioner som används för att få en bättre värdering av ingruppen.53

En psykologisk tolkning är stereotypt tänkande, vilket innebär fördomsfulla attityder mot minoritetsgrupper och främmande kulturer. Åsikter, ilska och vissa föreställningar riktas mot en folkgrupp eller människor som inte direkt är orsaken till känslorna. Giddens skriver ”Människor visar sin antagonism mot syndabockar, vilka får skulden för allt som inte är bra”.

Syndabockstänkandet riktas ofta mot grupper som till det yttre skiljer sig från majoriteten och

som har liten makt vilket gör dem till ett tacksamt mål. Ett sådant tänkande medför ofta projiceringar det vill säga att man omedvetet tillskriver andra personer sina egna åsikter.54

Enligt Goffman är en vanlig föreställning att opersonliga kontakter mellan främlingar är särskilt utsatta för stereotypa reaktioner, men han påvisar dock att dessa kategoriska attityder går tillbaka när folk kommer i närmare kontakt med varandra, lär känna varandra. Det stereotypa tänkandet ersätts med tiden av sympati, förståelse och realistisk bedömning av personliga egenskaper.55

Giddens skriver att man till sociologiska tolkningar kan räkna etnocentrism, som innebär misstänksamhet mot främlingar. Främlingar uppfattas ofta som främmande varelser, som barbarer eller som moraliskt underlägsna.

51

SOU 2001:39 Justitiedepartementet, Betänkande från 1999 års diskrimineringsutredning s. 32 52

Bok: Michael Eysenck, Psykologi, Ett integrerat perspektiv, Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 353 53 Eysenck, 2000, s. 444 54 Giddens, 2003, s. 234 55 Goffman, 1972, s. 59

Man uppfattar och värderar andra kulturer i ljuset av den egna. Olika kulturer skiljer sig mycket åt, därför är det inte överraskande att människor som kommer från en främmande kultur ofta har svårt för att förlika sig med de beteenden som människor från en annan kultur är vana vid. Giddens påpekar dock att det även är svårt att acceptera en kulturell syn på situationer som går tvärs emot normer och värderingar som man tar för givna och som betraktas som normala.56

Slutenhet är ett annat begrepp vilket innebär att en grupp ser till att det finns tydliga och

svårgenomträngliga gränser som skiljer dem från andra. Man begränsar möjligheterna och separerar grupperna från varandra.57

3.3.2 Teorier om utseendets betydelse

Giddens framhäver att det finns tydliga skillnader mellan människor när det gäller deras utseende och att en del av dessa är ärftliga, men frågan varför vissa av skillnaderna utgör en grund för diskriminering och fördomar, medan andra är mer neutrala, har inget som helst med biologi att göra. Rasskillnader måste därför tolkas som fysiska variationer som urskiljs av en viss grupp människor eller ett helt samhälle som socialt betydelsefullt. Skillnader i hudfärg är ofta en sådan viktig egenskap, medan olikheter i hårfärg är neutrala i detta avseende.58

Goffman talade om visibilitet och ”visibel” defekt. När en viss individs stigma är mycket påfallande visibelt, blir hans stigma bekant redan vid en flyktig kontakt med andra. Det finns fall av visibilitet som inte påverkar bedömningen av stigman. Till exempel att en handikappad som sitter i rullstol vid ett konferensbord kan bli relativt obemärkt, medan en person med talfel som egentligen är mycket mindre handikappad än mannen i rullstol knappast kan öppna munnen utan att alla skulle märka hans defekt. Hudfärg räknas som en ”visibel” defekt som kan ha initial inverkan på individens kvalifikationer. Det räknas inte som ett handikapp men räknas ändå som en visibel defekt på grund av bedömningen av personen i fråga.59

3.3.3 Social kompetens och kulturellt avvikande

Sociologen Anders Persson skriver i sin bok Social kompetens 2000 att ordet social för det mesta betyder anpasslig. Han betonar även att social kompetens handlar om individens sätt att fungera

56 Giddens, 2003, s. 42 57 Giddens, 2003, s. 236 58 Giddens, 2003, s. 229 59 Goffman, 1972, s. 57

i relationer med andra individer. Persson understryker vikten av gruppaspekten och menar att social kompetens innebär förmågan att fungera i en grupp eller förmågan att fungera i relationer med andra individer eller en kombination av båda.60

Han framhåller att gruppaspekten av social kompetens syftar på förmågan att smidigt smälta in i en grupp och tar upp platsannonsernas utformning som exempel där vikten av att kunna vara en i gruppen, att kunna smälta in i en grupp betonas som den viktigaste egenskap en sökande ska ha. Persson nämner egenskaper som flexibilitet, mycket god samarbetsförmåga och serviceinriktning som viktiga kompetenser som krävs av den arbetssökande.

Enligt Durkheim betyder ordet social en bestämd betydelse endast om det uteslutande betecknar sådana fenomen, som inte sorterar under några tidigare upprättade och namngivna kategorier av fakta. Det är således de, som utgör sociologins särskilda undersökningsobjekt.61

Socialpsykologiprofessorn Johan Asplund framlägger i sin bok Det sociala livets elementära

former 1992 den sociala kompetensen som en förmåga till både skapande, upprätthållande,

förändring och avveckling av sociala relationer. Han tar upp enkla exempel som till exempel hur man klarar sig i vardagssituationer som i en Konsum-kö, eller hur man avslutar ett telefonsamtal.

Han betonar att om en individ har vuxit upp i en helt annan kultur än vår agerar denne på ett annat sätt, på ett sätt som kan anses vara normal för personen.62 Enligt Anders Persson har avsaknaden av social kompetens att göra med upplevda brister i relationer mellan individ och grupp respektive individ och individ.63

Giddens tar i sin bok Sociologi 2003 upp Durkheims teorier om behovet av avvikande

personer i samhället. Durkheim betonade dock att olika kulturella avvikelser kan vara en tillgång för samhället. Han menade att det inte kan finnas ett samhälle där alla är överens om normer och värderingar och dessutom kan följa dem. Det moderna samhället rymmer många olika

subkulturer och ett beteende som är konformt i en viss miljö, men som mycket väl kan betraktas som avvikande i en annan omgivning. Enligt Durkheim är avvikelsen nödvändig för samhället eftersom den har en adaptiv funktion. Genom att införa nya idéer och frågor i samhället utgör avvikelsen en innovativ kraft som skapar en förändring.64

60

Bok: Anders Persson, Social kompetens, Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 12 61

Durkheim, 1978, s. 22 62

Bok: Johan Asplund, Det sociala livets elementära former, Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1992, s. 133 63

Persson, 2000, s. 13 64

3.3.4 Teorier om språkets betydelse

Språket är ofta och nära förknippat med social och etnisk identitet, men även som ett medel för integration och som grund för grupptillhörighet. Forskarna är överens om att människan med språkets hjälp kollektiviseras in i gemensamma uppfattningar och attityder inom en viss kultur. Den symboliska interaktionismen har en inriktning på språk och mening. Filosofen och

socialpsykologen George Herbert Mead åsyftade att språket gör det möjligt för oss att bli medvetna varelser – medvetna om vår egen individualitet. Språket gör att vi kan betrakta oss själva med andras ögon.65

A symbol which answers to a meaning in that experience of the first individual and which also calls out the meaning in the second individual. Where the gesture reaches that situation it has become what we call `language´. It is now a significant symbol and it signifies a certain meaning (Mead, 1934/1962:46).66

Några av teoretikerna ser språket som ett samhällsfenomen. Eysenck betonar att språket starkt bidrar till att göra oss till människor och sociala varelser. Språket är utan tvivel avgörande för vår existens. Språket är grundläggande för all kommunikation och hjälper oss att förmedla tankar och känslor.67

Durkheim satte betydelsen av språket i sociala sammanhang och ansåg att människornas idéer, begrepp och föreställningar är resultatet av en social eller kulturell påverkan. Han hänvisade till språket som en överindividuell struktur och skrev ”När individerna växer upp inom en

språkgemenskap, tillägnar de sig också kollektivt givna sätt att tänka och kategorisera”. Han påstod vidare att det råder ett samband mellan den sociala strukturen och det sätt på vilket verkligheten struktureras genom språket.68

Forskaren Annick Sjögren beskriver i sin bok En ”bra” svenska? Om språk, kultur och makt 1996 språk som något förbundet med sociala och kulturella erfarenheter så som maktrelationer. Enligt henne riktas inte intresset mot språket i sig utan mot människorna, språkanvändarna, och språkets roll i deras sociala och kulturella relationer.69

65 Giddens, 2003, s. 33 66 Ritzer, 2000. s. 347 67 Eysenck, 2000. s. 236 68

Bok: Heine Andersen & Lars Bo Kaspersen, Klassisk och modern samhällsteori, Lund: Studentlitteratur, 1996, s.81

69

Bok: Annick Sjögren, Ann Runfors, Ingrid Ramberg, En ”bra” svenska? Om språk, kultur och makt, Tumba: Mångkulturellt centrum, 1996, s. 10

Även antropologen och etnologen Gillis Herlitz tar i sin bok Kulturgrammatik 1999 upp kommunikationens betydelse i sociala sammanhang. Han skriver att det sociala sammanhang inom vilket kommunikation alltid äger rum, kan spela en stor roll för de inblandades ageranden och förväntningar. Enligt Herlitz har kommunikationen även betydelse för hur en person beter sig annorlunda i olika sammanhang. Det är just i mötet med andra kulturer risken är särskilt stor att man lämnar meddelanden man inte avsett. Han menar att varje kultur har utvecklat sina egna mönster av kommunikation till olika sammanhang till exempel underordnad – jämställd -

överordnad. För att kunna förstå den tvärkulturella kommunikationen är det viktigt att människan inser var någonstans på den andres statusskala denne befinner sig och vilka regler som gäller för den positionen.70

Forskaren Wuokko Knocke i sin bok Våra nya systrar 1988 håller med om detta. Hon framhåller att även när man behärskar svenska språket ganska bra i vardagssituationer, kan man sakna kunskaper för att klara sig i mer ovanliga sammanhang. En hel del av den kompetens som dagens marknadsekonomi kräver kan man nog inte skaffa sig på annat sätt än genom att leva ett liv i Sverige. Hon accentuerar att det är viktigt att förstå språket men även viktigt att kunna förstå vad som sägs mellan raderna. Språkfrågan har alltså många sidor och språket har stor betydelse när man ska söka jobb. Språket är inte bara tekniskt annorlunda i det nya landet utan det delar också upp verkligheten på ett annat sätt, står för andra känsloladdningar och speglar hela kulturens värderingar och regler.71

70

Bok: Gillis Herlitz, Kulturgrammatik, Uppsala: Uppsala Publishing House AB, 1999, s. 64 71

4 Resultat och presentation av enkät och samtalsmaterial

4.1 Urval

I min enkätundersökning arbetade jag efter strategiskt urval, då min handledare valde ut

informanterna jag skulle intervjua och låta besvara mina enkäter. Några av kvinnorna har jag lärt känna närmare på grund av att de ofta sökte kontakt med sin arbetsförmedlare som även var min handledare. Informanterna har varit inskrivna på AUC en längre tid och har under tiden deltagit i olika projekt. Sju av kvinnorna kommer från Mellanöstern, två från Somalien och tre från

Kosovo. Alla var mellan 25-40 år gamla. Den ena kvinnan från Somalien hade psykiskt relaterat handikapp. Alla kvinnorna har bott i Sverige i minst tre år, men en av kvinnorna är uppvuxen i landet. Kvinnorna har varierande utbildningsbakgrunder från hemlandet. Deras språkkunskaper var väldigt skiftande. En av dem pratade perfekt skånska, eftersom hon var uppvuxen i Skåne, men de andra kvinnornas språkkunskaper var minimala. Gemensamt för dem är att ingen av dem har lyckats få eller i ett fall behålla ett jobb i Sverige.

4.2 Utvärdering av enkätmaterial

1. Hur länge har du bott i Sverige?

Majoriteten, tio av tolv har bott i Sverige mer än fem år, en kvinna kom hit för fyra år sedan och en för tre år sedan. Alla utom en kvinna kom till Sverige med sina män från hemlandet.

Vistelsetid i Sverige

Antal år antal pers. 3-5 år 2 pers 6-10 år 9 pers Mer än 15 år 1 pers

2. Har du utländsk eller svensk utbildning?

Elva kvinnor svarade att de har utländsk utbildning medan en kvinna hade svensk grundskola och gymnasieutbildning, eftersom hon har bott i Sverige sedan hon var liten.

Utbildningsgrad

Grundskole- Yrkesutbildning i

hemlandet

Gymnasie Svensk gymnasie SFI

utbildning utbildning i

hemlandet

utbildning i hemlandet

tre kvinnor fyra kvinnor fyra kvinnor en kvinna elva kvinnor

Utbildningsnivån kan vara en förklaring som orsak till den låga sysselsättningen bland personer med utomnordiskt ursprung. Utländsk utbildning värderas oftast mindre än en svensk och ofta visar sig inte en högskoleutbildning vara till fördel för en invandrare i samma utsträckning som för personer med svenskt ursprung.

3. Vad ser du för hinder för att få ett arbete i Sverige?

Först och främst ansåg de intervjuade att utländsk bakgrund, utländskt namn och avsaknad av kontakter är en nackdel när man ska söka arbete i Sverige.

Tre av kvinnorna från Mellanöstern svarade att det är deras utseende och namn som är ett hinder i arbetsgivarens ögon. Sju kvinnor svarade att det överhuvudtaget är utländsk bakgrund som är orsaken till arbetslösheten. En svarade att det är avsaknad av arbetsgivarkontakter som utgör svårigheten i att hitta ett arbete. En kvinna från Kosovo svarade att hon inte vill söka arbete utanför Malmö på grund av att hon har barn, men i Malmö finns inget arbete för henne. Hon ansåg alltså att geografiskt avstånd var ett hinder för henne.

4. Vad är det som styr ditt yrkesval

Två av informanterna påverkades av deras traditionella syn på kvinno- och mansarbeten. De ville jobba med kvinnoyrken (barnskötare) och kunde inte alls tänka sig att jobba med manliga yrken. Barnskötarutbildningen var ett fint kvinnligt jobb som de skulle trivas med, men

Arbetsförmedlingen har för närvarande inga utbildningar till barnskötare. Och deras yrkesval styrs av Arbetsförmedlingens utbud, som finansierar utbildningen.

Två av kvinnorna från Mellanöstern ville först förbättra sina svenskkunskaper eftersom de trodde att det var ett hinder till att få ett arbete. De trodde inte att deras språkkunskaper och bakgrunder var tillräckliga för att våga söka mera kvalificerade jobb, som svenskarna har. En kvinna från Kosovo svarade att hon inte ville jobba med sitt gamla yrke (frisör) och sökte enbart städjobb, som det inte fanns så många av. På frågan varför hon ville städa svarade hon att hennes granne jobbade inom samma yrke och att grannen tyckte det var ett bra jobb. Fyra kvinnor svarade att deras yrkesval helt och hållet styrs av deras familjeliv. Det får inte vara nattjobb på grund av att de har många barn och det får inte vara jobb som är utanför Malmö för då tar resan till jobbet för lång tid, som de kunde tillbringa med familjen istället.

Annat en Utländsk bakgrund sju Avsaknad av kontakter En

ORSAK TILL Utländskt namn och

utseende ARBETSLÖSHET

Tre kvinnor kom inte på något svar.

Val av yrke

Kvinnoyrke två

Familjeomständigheter fyra

Tips från vänner och bekanta

en

Svenskkunskaper

två

2

Inget svar tre

5. Hur skulle ditt liv förändras genom att få ett arbete?

Kvinnornas svar belyste att ett arbete skulle förändra deras liv både positivt och negativt. Tre av dem svarade att ett arbete skulle förändra deras liv negativt, eftersom de inte skulle kunna sköta sina vanliga sysslor i hemmet lika bra som nu. Tre kvinnor svarade att deras ekonomi skulle förbättras och de skulle slippa få ekonomisk hjälp av staten. Fyra kvinnor svarade att de skulle vara glada att få ett arbete för att slippa gå till Arbetsförmedlingen och vara delaktiga i

meningslösa projekt och åtgärder. Två kvinnor gav inget svar.

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5

4 inte kunna vara

hemma med familjen ekonomin förbättras slippa åtgärer inget svar

6. Hur upplever du kontakten med AUC?

Sju kvinnor svarade att de upplever kontakten med AUC:s personal mycket bra. Två ansåg att Af:s uppgift skulle vara att hitta ett arbete till dem och inte tvinga kvinnorna till olika åtgärder och kryssade för ”mindre bra”. De såg inte någon större mening med att bli kallad till AUC. Mötet med arbetsförmedlaren ger inte särskilt mycket när det gäller att hitta ett arbete. En kvinna tyckte att AUC inte har hjälpt henne alls, då hon har varit arbetslös länge och hade svårt att få kontakt med sin handläggare. Hon tyckte att kontakten med AUC var dålig. Två personer

efterlyste flera praktikplatser för att få kontakt med det svenska arbetslivet men tyckte trots det att kontakten var bra med AUC.

0 1 2 3 4 5 6 7 Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Vet ej

7. Hur ser du på dina chanser att få ett arbete i Sverige på en skala från 1-5?

Kvinnan som var uppvuxen i Sverige var helt säker på att hon skulle få arbete inom kort och svarade att hon hoppades på att få ett arbete snart. Hon bedömde sina chanser som fem på skalan. En kvinna skulle gå på anställningsintervju dagen efter så hon värderade sina chanser till tre. Fem av kvinnorna svarade att de ser sina arbetschanser minimala och skrev två, och tre av de

utfrågade såg också framtiden mörkt an och svarade att de ser sina chanser som minimala att få ett arbete och skrev ett. Två kvinnor har inte besvarat frågan. På skalan nedan står siffran 1 för minimala chanser och siffran 5 står för mycket höga chanser.

1 kvinna - 5 poäng 1 kvinna - 3 poäng 5 kvinnor - 2 poäng 3 kvinnor - 1 poäng 2 kvinnor - vet ej

8. Vad skulle du vilja göra i framtiden?

Frågan besvarades av en kvinna att hon skulle vilja arbeta som sin handläggare det vill säga att hjälpa folk på Arbetsförmedlingen. Kvinnan som var uppvuxen i Sverige svarade att hon enbart ville arbeta med handel, i en klädes- eller kosmetikaffär. En kvinna ville arbeta som

barnsköterska. En kvinna angav att hon inte hade någon aning, men kanske städerska eftersom hennes granne rekommenderade henne arbetet som verkade trevligt och lugnt. Nio av kvinnorna svarade på frågan med vet ej.

9. Skulle du vilja studera med studielån?

Till denna fråga svarade först en kvinna av tolv att hon är beredd att ta lån, men det framkom senare att hon hade missuppfattat frågan och hennes svar överensstämde med de andra. Alla tolv svarade alltså att de inte ville ta studielån. Hellre tar de en utbildning som Arbetsförmedlingen betalar trots att de inte skulle trivas med yrket.

10. Hur är det att vara kvinna i Sverige?

En kvinna svarade att hon inte tyckte det var någon skillnad, eftersom hon själv avgör hur hon vill bli bemött i familjen eller i samhället som kvinna. Det är hennes egna värderingar som gällde för henne. Åtta svarade att det är lättare att vara kvinna i sina hemländer. Delvis på grund av att man har sina familjer omkring sig som hjälper till med barnuppfostran och hushåll. Barnen är oftast hela släktens angelägenhet och man har större kontaktnät med släktingar och bekanta som kan hjälpa en med hushållet. De framhävde att man uppskattar kvinnligheten på ett helt annat sätt i hemlandet och man förväntar sig inte av en kvinna att arbeta i förvärvslivet. Två kvinnor ansåg

att det är lättare att vara kvinna i Sverige på grund av jämställdheten. Vidare tyckte hon att kvinnan har mer fritid genom all hjälp med skolor och barnomsorg.

En kvinna missuppfattade frågan och svarade att hon blir bra behandlad av sin man så hennes svar kan inte räknas eftersom frågan missuppfattades helt.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 ingen skillnad lättare i hemlandet lättare i Sverige misuppfattade frågan

11. Umgås du med svenskar eller har du svenska vänner? Om inte vad tror du detta beror på?

Alla de tolv kvinnorna som svarade hade på något sätt kontakt med svenskar. Det framkom dock senare att de uppfattar ordet bekanta och vänner på ett helt annat sätt än det man gör i Sverige. De kan till exempel betrakta en handledare som en nära vän och därför är kanske svaren lite missvisande. Kvinnan som är uppvuxen i Sverige svarade att hon hade en del svenska kompisar från skolan, men deras kontakt är idag nästan obefintlig och hon kryssade i sällan. Elva av kvinnorna var gifta med män från sina hemländer eller från samma kultur och umgicks nästan uteslutande med sina landsmän och kryssade för ibland. Som förklaring fick jag veta att

kvinnorna hade barn som umgicks med svenska kompisar. Två kvinnor hade svenska grannar de brukade prata med och åtta av kvinnornas umgänge av svenskar i huvudsak bestod av tjänstemän eller kursansvariga från olika åtgärdsprogram.

Kontakt med ibland sällan ofta aldrig svenskar

JA_______________10______________1_________1_________0__________________