I följande avsnitt ges förslag till vidare forskning utifrån de nya infallsvinklar som studien medförde, vilka torde vara av intresse att studera vidare.
Tidigare forskning belyser behovet av stöd som både skolan som organisation behöver när det gäller både mottagning och undervisning av nyanlända elever i reguljär klass. I denna studie har även behovet av stöd och samverkan i arbetet med nyanlända elever framträtt. Det finns uppenbarligen ett behov av att samverkan bör ske mellan skolans aktörer, exempelvis mellan specialpedagoger, svenska som andraspråkslärare, studiehandledare, ämneslärare och rektorer.
Studiens resultat indikerar att specialpedagoger i sitt yrkesutövande inte möter eller arbetar med nyanlända elever i lika stor omfattning som de arbetar med andra grupper av elever. Forskning som berör hur den specialpedagogiska professionen kan samverka och vara en aktiv del i arbetet med nyanlända elever vore därmed intressant att studera. Denna studie ämnade inte undersöka skillnader mellan olika skolenheter samtidigt som det i resultatet framkom variationer mellan dem. Att göra en motsvarande och mer omfattande, jämförande studie skulle vara intressant bland annat då det skulle möjliggöra att identifiera hur specialpedagogisk samverkan kan variera. Ytterligare förslag till framtida forskning skulle kunna vara att jämföra glesbygd och storstadsskolors arbete med nyanlända elever. Även studier som berör nyanlända elevers lärande utifrån ett genusperspektiv är av intresse. Fortsatt forskning skulle också kunna utgå från en nordisk studie, där nyanlända elevers lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöks och jämförs mellan Sverige, Norge och Finland. I denna studie framkom faktorer rörande verksamheternas styrkor och svagheter i arbetet med nyanlända elever, vilket vore intressant att forska vidare inom ur ett organisatoriskt- och styrningsteoretiskt perspektiv.
31
Författardeklaration
Studiens författare har varit lika delaktiga i planerandet och genomförande av studien. Båda har upplevt att samarbetet har varit lättsamt, givande och gett upphov till många intressanta diskussioner och reflektioner. Under studiens gång har studiens författare både träffats och skrivit tillsammans, skrivit enskilt samt avhandlat funderingar via telefon. Arbetet tog sin utgångspunkt i en gemensam skiss på tänkt upplägg utifrån ett gemensamt formulerat syfte med tillhörande frågeställningar. Därefter har båda läst primärkällor såsom vetenskapliga artiklar, avhandlingar och relevant litteratur samt även relevanta sekundära källor, exempelvis styrdokument. Studiens författare valde att dela upp arbetet gällande de teoretiska delarna.
Detsamma gjordes vid intervjuer och transkribering, främst för att spara tid. Utifrån studiens tre forskningsfrågor har det utarbetats utkast i avsnitten tidigare forskning, resultat samt resultatdiskussion. Utkasten har författarna parallellt under arbetets gång, tillsammans processat och reviderat. Samtliga delar av arbetet samt slutredigeringen av studien har bearbetats gemensamt.
Studiens författare vill tacka varandra för gott samarbete och väl utfört arbete och ett tack till vår handledare Kim Wickman. Ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit till studien och ett särskilt tack vill vi rikta till studiens respondenter!
32
Referenser
Ahlberg (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. i K. Hyltenstam, & I. Lindberg, Svenska som andraspråk -i forskning, undervisning och samhälle (s. 868). Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, M., & Magnusson, U. (2012). Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren. i K. Hyltenstam, & I. Lindberg, Svenska som andraspråk -forskning, undervisning och samhälle (ss. 247-353). Stockholm: Studentlitteratur.
Axelsson, M., & Norrbacka Landsberg, R. (1998). En studie av två internationella klasser: ur ett etnologiskt språkpedagogiskt perspektiv. Tumba: Mångkulturellt centrum.
Bergendorff, I. (2018). Nyanlända elever i Sverige. i G. Kästen Ebeling, & T. Otterup, En bra början.
Mottagande och introduktion av nyanlända elever (ss. 33-52). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Bunar, N. (2015). Nyanlända och lärande. Stockholm: Natur och Kultur.
Bunar, N. (2016). Hållbar skolutveckling för lärande och hälsa - likvärdighet och kvalitet genom stödjande skolkultur och stödbaserad inkludering. Socialmedicinsk tidskrift, Vol 93, Nr 5, s.
564-572.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande -en forskningsöversikt om nyanlända elever i skolan (6:2010). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Cervin, E. (2016). Ett begrepp i blåsväder. Hämtad 2019-10-25, från Specialpedagogik:
https://specialpedagogik.se/ett-begrepp-i-blasvader/
Cummins , J. (2000). Language, Power, and Pedagogy: Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon.
England: Multilingual Matters.
Cummins, J. (1981). Age on arrival and immigrant second language learning in Canada: A reassessment. Applied linguistics, Vol 6, s. 132-149.
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och Kultur.
Eklund, M. (2003). Interkulturellt lärande - intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Luleå: Luleå tekniska niversitet, Institutionen för lärarutbildning.
Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning: ett pedagogiskt dilemma. (Göteborgs universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten). Från http://hdl.handle.net/2077/25382
Gándara, P. (1999). Rewiew of research on instruction of limited English proficent students: A report to the California Legislature. (Santa Barbara: University of California, Linguistic Minority Reaserch Institute). Från http://escholarship.org/uc/item/1133v9cc
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Göteborg:
Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Gibbons, P. (2016). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren studieförlag.
Glogic, S., & Löthagen Holm, A. (2016). Nyanlända. vägledning till inkluderande undervisning.
Stockholm: Hallgren & Fallgren studieförlag.
33 Hakuta, K., Butler, Y., & Witt, D. (2000). How long does it take English learners to attain
proficiency? (Santa Barbara: University of Carlifornia Linguistic Minority Research Institute).
Från
https://web.stanford.edu/~hakuta/Publications/(2000)%20%20HOW%20LONG%20DOES%2 0IT%20TAKE%20ENGLISH%20LEARNERS%20TO%20ATTAIN%20PR.pdf
Hauge, P. (1998). Pedagogisk dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket - Liber.
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till sammhällsvetenskaplig analys.
Malmö: Gleerups Utbildning.
Hjörne, E., Säljö,R (2013) Att platsa i en skola för alla : elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, K. (2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. i B. Ericson, Utredning av läs- och skrivsvårigheter (ss. 305-340). Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, K., & Lindberg, I. (Red.). (2013). Svenska som andraspråk- i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, L. (2017). Inkluderingskompetens. Littauen: Be My Rails.
Juvonen, P. (2015). Lärarröster om direktplacering av nyanlända elever. i N. Bunar, Nyanlända och lärande - mottagning och inkludering (ss. 139–176). Stockholm: Natur & Kultur.
Kaya, A. (2019). Hur avgör man ifall en elev ska läsa svenska som andraspråk? Hämtad 2019-10-09, från Nationellt centrum för svenska som andraspråk,
https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.453136.1568211686!/menu/standard/file/Hur_av gor_man_ifall_en_elev_ska_lasa_sva%3F.pdf
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentitteratur.
Kvarnsell, H., & Isaksson, C. (2016). Vi får det att funka. Stockholm: Ekerlids förlag.
Kästen Ebling, G., & Otterup , T. (2018). En bra början - mottagande och introduktion av nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur.
Kästen Ebeling, G. (2018). Perspektiv. i G. Kästen Ebeling, & T. Otterup, En bra början. Mottagande och introduktion av nyanlända elever (s. 17-32). Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. (1995). Internationalisering och interkulturellt synsätt i lärarutbildningen. i P.
Lahdenperä, Interkulturella lärprocesser (s. 105-127). Stockholm: HLS Förlag.
Lahdenperä, P. (2010). From monocultural to intercultural educational research. Intercultural Education, Vol 11, s. 201-207.
Lahdenperä, P. (2011). Forskningscirkel - Arena för verksamhetsutveckling i mångfald. Studies in Social Sciences. Västerås: Mälardalens högskola.
Lahdenperä, P. (2018). Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling. Hämtad 2019-11-05, Skolverket, från
https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a74185756/1538722375251/Interkult uralitet_i_undervisning_och_skolutveckling_Pirjo_Lahdenpera_20181003.pdf
Lahdenperä, P., & Sundgren, E. (2017). Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet.
Stockholm: Liber.
Laursen, P. (2015). Litteracitet och språklig mångfald. Studentlitteratur: Lund.
34 Levin, T., & Shohamy, E. (2008). Achievement of imigrant students in mathematics and academic
Hebrew in Israeli school: A large- scale evaluation study. Studies in Educational Evaluation/
nr.34, s. 1-14.
Lorentz, H. (2007). Talet om det mångkulturella i skolan och samhället: en analys av diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik åren 1973-2006. Lund: Lunds universitet,
Institutionen för utbildningsvetenskap.
Lunneblad, J. (2006). Förskolan och mångfalden: en etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Martinsson, L., & Reimers, E. (2014). Skola i normer. Malmö: Gleerups Utbildning.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik - Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol: 10:2, s. 124-138.
Nilholm, C. (2019). En inkluderande skola - möjligheter, hinder och dilemman. Lund:
Studentlitteratur.
Nilholm, C., & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children's experiences. European Journal of Special Needs Education, Vol:
25:3, s. 239-252.
Nilsson Folke, J. (2015). Från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering? i N. Bunar, Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering (s. 37-80). Stockholm: Natur & Kultur.
Nilsson, J., & Bunar, N. (2016). Educational Responses to Newly Arrived Students in Sweden : Understanding the Structure and Influence of Post-Migration Ecology. Journal of Educational, Vol 60, Nr. 4, s. 399-416.
Otterup, T. (2018). Nyanlända elevers språkutveckling. i G. Kästen Ebeling, & T. Otterup, En bra början. Mottagande och introduktion av nyanlända elever (s. 61-80). Lund: Studentlitteratur.
Perry, L., & Southwell, L. (2011). Developing intercultural understanding and skills: models and approaches. Intercultural Education, Vol 22:6, s. 453-466.
Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever.
Stockholm: Liber.
Runström Nilsson, Petra. (2017) Elevhälsa. Samverka, förebygga, bygga. Malmö: Gleerups Utbildning.
Sahlström, F. (2013). Språk och identitet i undervisning. Stockholm: Liber.
Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skollag (SFS 2017:1111). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverkets författarsamling (SKOLFS 2010:37). Förordning om ändring i förordningen.
Stockholm:Utbildningsdepartementet.
Skolverkets författarsamling (SKOLFS 2016:2).Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända elever. Stockholm:Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2010). Framgång i undervisningen - en sammanställning av forskningsresultat som stödför granskning på vetenskaplig grund i skolan. Hämtat 2019-11-03, från
35 Skolinspektionen:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf
Skolinspektionen. (2014). Utbildning för nyanlända elever. (2014:03). Stockholm: Skolinspektionens rapport.
Skolinspektionen. (2018). Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen. Hämtat 2019-10-22, från Skolinspektionen:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/att-skapa-forutsattningar-for-delaktighet-i-undervisningen/
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket.
Skowronski, E. (2013). Skola med fördröjning: nyanlända elevers sociala spelrum i "en skola för alla". Lund: Lunds Universitet - Centrum för teologi och religionsvetenskap.
Straszer, B., Rosén, J., Wedin, Å. (2017) Spaces for translanguaging in the discourse of mother tongue tuition. (Örebro, utbildning och lärande). Hämtad 2019-12-08, från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26821
Svensson, G. (2016) Från enspråkig norm till flerspråkighet som resurs. Skola i förändringsprocess. i K.L. Eriksson (Red.)Möten med mening. Ämnesdidaktiska fallstudier i konst och humaniora.
Lund:Nordic Academic Press.
Svensson, M., & Eastmond, M. (2013). “BETWIXT AND BETWEEN”: hope and the meaning of school for asylum-seeking children in sweden. Nordic Journal of Migration Research,Vol 3, Nr 3, s. 162-170.
Tetler, S. (2015). Från idé till praxis Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner.Vol 2015:2, Stockholm: Ifocus.
Thomas, w., & Collier, v. (2002). A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students' Long-Term Academic Achievement. Hämtat 2019-10-10, från
http://www.escholarship.org/uc/item/65j213pt
Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tufvesson, C. (2007). Concentration difficulties in the school enviroment – With focus on children with ADHD, autism and down´s syndrome . Lund: Lunds Universitet, Institutionen för arkitektur och byggd miljö.
UNESCO. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie, Vol 2, Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Wallin, F. (2019). SPSM: "Skolor behöver mer kunskap om olika funktionsnedsättningar".
Skolvärlden, Vol: 10, s. 33.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wickman, K., & Karp, S. (2017). Idrott och hälsa - hur genus och funktionalitet görs i den
specialpedagogiska undervisningspraktiken. i I. Pettersson, M. Takala, & K. Wickman, Genus och specialpedagogik - praktiknära perspektiv (s. 99-135). Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
36 Widding, G., & Wickman, K. (2017). Lärare- och föräldrars samarbetspraktik kring specialpedagogik
och genus i skolan. i I. Pettersson, M. Takala, & K. Wickman, Genus och specialpedagogik - praktiknära perspektiv (s. 65-97). Stockholm: Specialpedagogiska myndigheten.
Zetterqvist Nelson, K., & Hagström, M. (2016). Nyanlända barn och den svenska
mottagningsstrukturen : Röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt. Stockholm: Forte.
Ärlestig, H. (2008). Communication between principals and teachers in successful schools. Umeå:
Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.
Bilaga 1
Kodningsnummer
Respondentens namn:
__________________________________________________________
Intervjuguide
Informera om:
● Konfidentialitet, (inget ska kopplas till intervjupersonen, arbetsplats, orter osv)
● Genomgång av informationsbrevet och samtycke.
● Är det ok att vi spelar in?
● Respondenterna får avstå från att svara på frågor eller avsluta intervjun om denne så önskar när som helst vid pågående intervju.
● Fråga respondenterna om de önskar läsa transkriberingen av intervjuinspelningen.
Inledande frågor:
Vill du berätta om dig själv och din bakgrund?
Vilka roller har du haft inom verksamheten?
Kan du berätta hur du preciserar begreppet nyanlända elever?
Vill du berätta om din erfarenhet gällande undervisning av nyanlända elever?
Inkludering och tillgängligt lärande
Tillgänglig undervisning är ju inte något helt enkelt begrepp. Vad lägger du in i begreppet/Hur tolkar du begreppet?
Kan du berätta hur du nu arbetar med nyanlända elever?
Kan du berätta hur du arbetar för att anpassa undervisningen så att den blir mer tillgänglig?
Utmaningar och möjligheter
Vilka utmaningar brottas ni med?
● kan du berätta om några?
Hur handskas/löser du dessa problem?
● vad saknas för att kunna lösa det du uppfattar som problem?
På kort sikt – på lång sikt.
Specialpedagogisk samverkan och stöd
Vad skulle du behöva för stöd i detta arbete?
Vad skulle du behöva för specialpedagogiskt stöd i detta arbete?
Vilka stöd och strukturer finns i arbetet med nyanlända elever i organisationen?
Hur skulle du önska att verksamheten var organiserad för att lösa dessa problem?
Har du några tankar om hur en specialpedagog kan samverka med lärare och rektor för att möjliggöra detta?
Hur skulle du önska att samverkan med specialpedagog skulle kunna se ut?
Eventuella följdfrågor
Säg lite mer om…
Menar du att…
Kan du ge exempel…
Hur tänker du då? Berätta..
Kan du precisera begreppet…(exempelvis tillgängligt lärande)
Tack så mycket för ditt deltagande!