Förslag till fortsatt forskning - Pedagogiska utredningar i grundskolan och grundsärskolan: Ett

12. Diskussion

12.4 Förslag till fortsatt forskning

Skolan har ett tydligt uppdrag oavsett skolform att utföra sitt kompensatoriska uppdrag och därmed ta hänsyn till samt uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För elever som riskerar att inte nå målen i läroplanen ska skolan sätta in stödinsatser. Då denna studie bara får fram en vag bild av och eventuella orsaker till att det finns begränsad erfarenhet av att genomföra pedagogiska utredningar för grundsärskolans elever som grundar i bristande måluppfyllelse skulle det vara önskvärt att studera detta närmare. Förslagsvis kan vidare forskning genomföras i en fördjupad och mer avgränsad studie men i ett utökat område eller i en större kommun för att undersöka hur särskilt stöd utreds samt utformas för att utföra skolans kompensatoriska uppdrag för grundsärskolans elever. I en fortsatt studie skulle det också vara av intresse att undersöka kunskapsbedömning inom grundsärskolan, hur bedöms och dokumenteras elevers måluppfyllelse? En nationell statistik för grundsärskolans elevers måluppfyllelse skulle vara en viktig del i den forskningen för att kunna besvara frågan om vilket behov det finns av särskilt stöd i grundsärskolan.

53 12.5 Reflektioner över studiens utförande

Vi anser att frågeställningarna besvarats utifrån den metod vi valt. Valet av triangulering medförde att forskningsfrågorna besvarades på flera olika sätt där resultaten styrker varandra.

Vid kvalitativ intervju anses intervjuaren som ett redskap i insamlandet och tolkningen av data vilket innebär att erfarenhet av intervjuer är en fördel för att få så bra svar som möjligt och för att sedan kunna tolka svaren. Den pilotstudie som genomfördes gav oss som

intervjuare en möjlighet att säkerställa intervjufrågorna, prova på intervjusituationen samt att se så den elektroniska utrusningen fungerade. Enkäten testades på två lärare som fick till uppgift att kritiskt granska enkätfrågorna. Detta resulterade i att det gjordes en justering på en av frågorna. Då intervjuerna var semistrukturerade med en intervjuguide som utgick från forskningsfrågorna gav det svar på respondenternas uppfattningar och erfarenheter om att arbeta med pedagogiska utredningar vilket var syftet med studien. Respondenterna fick välja tid och plats för intervjun vilket medförde en lugn och trygg intervjusituation, detta gav respondenterna en bra förutsättning att ge ärliga och fördjupade svar. Vid intervjuerna gjordes ett målinriktat urval av fem speciallärare vilket innebär att det inte kan generaliseras till en hel population. För att få en helhetsbild av speciallärarnas uppfattningar och erfarenheter skulle intervjuer med samtliga speciallärare i kommunen genomförts. Detta var dock inte möjligt med tidsramen för denna studie.

För att nå ut till samtliga kommunens F- 9 skolor valdes en elektronisk enkät, vi var medveten om att en elektronisk enkät ger lägre svarsfrekvens. Då enkäten skickades ut till samtliga lärare i kommunens F – 9 skolor innebar det att enkäten utfördes som en totalundersökning.

Svarsfrekvensen för enkäten var 46,1 %, högre svarsfrekvens hade varit önskvärt för att få en ökad tillförlitlighet i resultat. Det skickades ut två påminnelser och även en chokladask som incitament till varje skola för att öka svarsfrekvensen. Vid bearbetningen av enkätresultaten visar det sig att alla kommunens skolor har svarat vilket styrker resultatet.

Till fokusgruppsintervjun gjordes till viss del ett målinriktat urval men även ett

bekvämlighetsurval där intervjuaren och intervjupersonerna är kända för varandra sedan tidigare. Detta gav en avslappnad intervjusituation där alla lärare vågade komma till tals och diskussioner fördes för att få fördjupad förståelse för forskningsfrågorna. Trots det

målinriktade urvalet hade ingen av lärarna erfarenhet av att utreda integrerade elevers behov av särskilt stöd utifrån bristande måluppfyllelse.

Då resultatet från de olika metoderna sedan sammanställdes genom att sorteras in i valda teman gav det arbetet en överskådlig struktur. Resultatet redovisat utifrån forskningsfrågorna med valda teman som underrubriker, vilket gav studien en tydlighet för att besvara

forskningsfrågorna.

12.6 Avslutande kommentar

En av Skolinspektionens uppdrag är att granska skolornas arbete med att omsätta riktlinjer i den pedagogiska praktiken för att bidra till en likvärdig skola. En likvärdig skola som innefattar en högre måluppfyllelse, det kompensatoriska uppdraget och skolans kvalité (Skolinspektionen, 2015). Det kan ses som att Skolinspektionens uppdrag har haft avsedd

effekt på kommunens arbete för att utreda elevers behov av särskilt stöd när en av skolorna efter studiens avslutande fått besked att bristerna som uppmärksammats i granskningen nu anses vara avhjälpta.

13. Referenser

Ahlberg, A (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar.

Stockholm: Liber.

Andreasson, I., Asp-Onsjö, L., & Isaksson, J. (2013). Lessons learned from research on individual educational plans in Sweden: obstracles, opportunities and future challenges.

European Journal of Special Needs Education, 28:4, 413–426.

Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun.

Göteborg: Göteborgsuniversitet.

Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Asp-Onsjö, L. (2012). Elevdokumentation, föräldrainflytande och motstånd i den svenska skolan. Utbildning & Demokrati 2012, vol 21, nr 3, 71-90. Tema: Att normalisera de marginaliserade.

Assarsson, I. (2007). Talet om en skola för alla: Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Lund: Lunds universitet, 2007.

Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. (Doktorsavhandling) Karlstad Universitet: Estetiskt – filosofiska fakulteten. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:6641/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2018-01-14).

Brodin, J & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder2. Malmö: Liber.

Camilo von Greiff(2009). Lika skola med olika resurser? En ESO-rapport om likvärdighet och resursfördelning. Stockholm 2009. https://eso.expertgrupp.se/rapporter/20095-lika-skola-med-olika-resurser-en-eso-rapport-om-likvardighet-och-resurserfordelning/

Creswell, J.W. (2003). Research design. Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approach. Thousand Oaks: Sage.

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken - En handbok i enkätmetodik. Lund:

Studentlitteratur.

Eliasson, M & Klasson, J-Å. (2009). Utbildningsinspektionen och elever i behov av särskilt stöd. Ahlberg, A. (red.). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning (S. 299-318) Lund: Studentlitteratur.

Eriksson Gustavsson, A-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Studentlitteratur: Lund.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

http://www.regeringen.se/49bbbf/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns-konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823 (Hämtad 2018-01-20)

Forsberg, E. & Wallin, E. (2005). Skolverkets program för resultatförbättring i grundskolan – Ett kontraproduktivt förslag? Pedagogisk forskning i Sverige, 2005. Årg 10 Nr ¾ s. 300-309.

Forsberg, C. & Wengström, (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

God forskningssed. (Vetenskapsrådet, 2017).

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf (Hämtad 2018-09-14).

Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.

Hjörne, E., & Säljö, R. (2014). Analysing and preventing school failure: Exploring the role of multi-professionality in pupil health team meetings. International Journal of Educational Research, 63, 5–14.

Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Gleerup.

Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklad lärmiljö. Stockholm: Natur & Kultur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lebeer, J., Birta-Székely, N., Demeter, K., Bohács, K., Araujo Candeias, A., Sonnesyn, G., Partanen, P., & Dawson, L. (2011). Re-assessing the current assessment practice of children with special education needs in Europé. School Psychology Interantional 33(1) 69–92.

Lindström, G. & Pennlert, L. Å. (2016). Undervisning i teori och praktik – en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo Förlag.

Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L., & Wetso, G-M. (2011). Diffrent agandas? The views of diffrent occupational groups on special needs education. European Journal of Special Needs Education, 26:2, 143-157.

Nilholm, C. (2005). Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 10 nr 2 s 124–138issn 1401-6788.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. Persson, B. Hjerm, M. & Runesson, S (2007). Kommuners arbete elever i behov av särskilt stöd- en enkätundersökning. Jönköping: Högskolan för lärande och

kommunikation (HLK).

Olsson, B-M. & Olsson, K. (2013). Att se möjligheter i svårigheter – Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter- och specialpedagogisk kunskap. Stockholm. Liber.

Proposition 2009/10:165.

https://www.regeringen.se/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den-nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.-20092010165 (Hämtad2018-09-14).

Rodina, K. A. (2007). Vygotsky`s Sociala Constructionist View on Disability: AMethodology for Inclusive Education. Oslo: University of Oslo 2007.

http://lchc.ucsd.edu/mca/Paper/VygotskyDisabilityEJSNE2007.pdf (Hämtad 2018-01-20).

Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolinspektionen. (2010). Undervisningen i svenska i grundsärskolan. Kvalitetsgranskning Rapport 2010:9

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2010/svenska-grundsar/01-webb-sammanfattning-undervisningen-sv-grsar.pdf (Hämtad 2018-09-12)

Skolinspektionen. (2015). https://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Vart-uppdrag/

Skolinspektionen. (2016a). Integrerade elever - Undervisningssituation för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan. Hämtad 2018-09-15 https://www.skolinspektionen.se/globalassets/planerade-pagande-granskningar/integrerade-elever/kvalitetsgranskning-integrerade-elever.pdf

Skolinspektionen. (2016b). Skolans arbete med extra anpassningar – Kvalitetsgranskningsrapport.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-anpassningar.pdf (Hämtad 2018-09-12).

Skolinspektionen. (2018). (www.skolinspektionen.se).

Skolverket. (2004). Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan – Omfattning, användning, dilemman”. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2008 reviderad 2011). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/publikationer?id=1787 (Hämtad 2018-09-12 )

Skolverket. (2009). Vad påverkar svenska resultat i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.

https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course44744/published/1289291146518/resourceId /15954389/content/Sammanfattande%20analys%20Vad%20p%C3%A5verkar.pdf (Hämtad 2018-09-06)

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Lgr 11 (reviderad, 2016). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011: Lgrs-11. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. (Rapport 374)

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/

55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2816.pdf?k=2816

Skolverket. (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Stockholm: Skolverket.

http://www.alvesta.se/contentassets/606f55b00bfb43a38178d14ddeb41a34/arbete-med-atgardsprogram.pdf (Hämtad: 2018-09-12)

Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014b). Stödinsatser i utbildningen – en ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014c). Stödmaterial: Integrerade elever. Skolverket: Fritzes kundservice.

Skolverket. (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor - En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. (Rapport 467)

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/

55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3927.pdf?k=3927 SOU1998:66 FUNKIS.

https://www.regeringen.se/49b722/contentassets/0fc1430f2d3e413ca240d11767779ef7/sou-199866c

Specialpedagogiska myndigheten. (2015). Delaktighet - ett arbetssätt i skolan.

https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/delaktighet---ett-arbetssatt-i-skolan-tillganglig-version.pdf/

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]:

Svenska Unescorådet. http://web.archive.org/web/20070715041848/http://www.unesco-sweden.org/informationsmaterial/pdf/Salamanca%2007.pdf (Hämtad 2018-01-24).

Swärd, A.K. & Florin, K. (2011). Särskolans verksamhet – uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2013). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet.

Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Söder, M. (2011). Omsorgensideologins utveckling. L. Söderman(red.). Nya omsorgsboken (s.264- 271). Stockholm: Liber.

Umeå Universitet (Dnr: FS 3.1.5-159-15).

https://www.umu.se/globalassets/centralwebb/studentwebben/dokument/mina- studier/examensbeskrivningar/yrkesexamen-avancerad-niva/speciallararexamen-inr-utvecklingsstorning.pdf

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.

Stockholm: UNICEF Sverige. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full (Hämtad 2018-01-20)

Wallin, E. (2004). Skolverkets inspektion – vad är den bra för? Lärarnas tidning. Nr 16.

Watkin, A. (Red.). (2007). Bedömningar som främjar inkludering: Riktlinjer och metoder.

Odense, Danmark: European Agency for Development in Special Needs Education.

14. Bilagor

14.1 Bilaga 1 - Intervjuguide speciallärare

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera lärares och speciallärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta med pedagogisk utredning i grundskolan samt

grundsärskolan.

Har intervjupersonen tagit del av informationsbrevet.

Informera om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst avbryta intervjun.

Deltagande kommer att behandlas med full konfidentialitet och resultaten från intervjun kommer endast att användas till att besvara de frågeställningar som ligger till grund för studien. Kommunens och skolornas namn kommer inte att användas i rapporten. När studien är genomförd kommer intervjumaterialet att raderas.

Bakgrund

Hur länge har du arbetat som speciallärare?

Vilken utbildning har du?

Inom vilken skolform arbetar du?

Har ni integrerade elever vid din skola?

Intervjufrågor utifrån forskningsfrågorna

Vilka erfarenheter har lärare av att genomföra pedagogiska utredningar enligt gällande riktlinjer för att utreda grundskolans samt grundsärskolans elevers behov av särskilt stöd?

Berätta om vilka rutiner ni har för att utreda elevers behov av särskilt stöd (rektorsroll, vilka deltar).

Berätta om hur ni kartlägger elevers behov på:

 Organisationsnivå (resursfördelning, verksamhetens organisation)

 Gruppnivå (pedagogiska metoder, elevgruppen, lärmiljön)

 Individnivå (elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven) Beskriv vad den pedagogiska utredningen visar om elevens svårigheter i förhållande till skolmiljön (ge exempel: organisation, grupp, individ)

Var anser du att den pedagogiska utredningens tyngdpunkt ligger, på organisation, grupp och/

eller individnivå?

Hur ser du på din egen yrkesroll i arbetet med pedagogiska utredningar? (organisation, grupp och individnivå)

Beskriv hur eleven är delaktig i den pedagogiska utredningen (hur ger ni förutsättningar för det).

Beskriv hur vårdnadshavare är delaktig i den pedagogiska utredningen Vad ligger till grund för en pedagogisk utredning för elever i grundskolan?

Vad ligger till grund för en pedagogisk utredning för elever i grundsärskolan?

Vad ser du för för-/nackdelar med en pedagogisk utredning?

Vilka uppfattningar har lärare om den pedagogiska utredningens betydelse för att stödja elevers måluppfyllelse?

Berätta om hur den pedagogiska utredningen är till nytta för att utforma adekvata stödinsatser (ge exempel). (Anser du att de får de stödinsatser de har rätt till).

Vad är det som styr vilka stödinsatser eleverna får?

Hur ser du på den pedagogiska utredningens betydelse för att elever ska få en ökad måluppfyllelse (ge exempel).

Är det något mer som du vill delge mig som jag inte har frågat om gällande dina erfarenheter/uppfattningar om att arbeta med pedagogiska utredningar?

Förslag på följdfrågor

Kan du utveckla...? På vilket sätt...?

Kan du ge fler exempel Hur kommer det sig?

Vad beror det på?

Hur ser du på?

Återkoppling/reflektion

Du säger...

Har jag förstått dig rätt?

Dina erfarenheter...

Beröm!

14.2 Bilaga 2 - Intervjuguide fokusgruppsintervju

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera lärares och speciallärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta med pedagogisk utredning i grundskolan samt

grundsärskolan.

Har intervjupersonen tagit del av informationsbrevet.

Informera om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst avbryta intervjun.

Bakgrund

Hur länge har du arbetat som lärare?

Vilken utbildning har du?

Inom vilken skolform arbetar du?

Har ni integrerade elever vid din skola?

Fokusgruppintervju Rutiner

Hur ställer ni er påståendet “På vår skola finns det väl kända rutiner för att utreda elevers behov av särskilt stöd”

Beskriv era ruiner för pedagogisk utredning.

Vad ligger till grund för pedagogiska utredningar för grundskoleelever?

Vad ligger till grund för pedagogiska utredningar för grundsärskoleelever?

Kartläggning och bedömning

Hur ställer ni er till påståendet “På vår skola gör vi pedagogiska utredningar på organisation-, grupp-, och individnivå”

Var anser ni att den pedagogiska utredningens tyngdpunkt ligger, på organisation, grupp eller individ?

Vilka är delaktiga i den pedagogiska analysen/bedömningen?

Beskriv vad den pedagogiska utredningen kan visa om elevens svårigheter i förhållande till skolmiljön.

63 Delaktighet

Hur ställer ni till påståendet “På vår skola är elever och vårdnadshavare delaktiga i den pedagogiska utredningen”

Beskriv på vilket sätt de är delaktiga.

Speciallärarens roll

Hur ställer ni er till påståendet “ På vår skola har specialläraren/specialpedagogen en central roll i pedagogiska utredningar”

Stödinsatser

Hur ställer ni er till påståendet “På vår skola leder pedagogiska utredningar till adekvata stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd”

Beskriv på vilket sätt och ge exempel.

Måluppfyllelse

Hur ställer ni er till påståendet “ På vår skola leder pedagogiska utredningar i förlängningen till ökad måluppfyllelse för elever i behov av särskilt stöd.

Vad ser ni för för-/nackdelar med en pedagogisk utredning?

Förslag på följdfrågor

Kan du utveckla...? På vilket sätt...?

Kan du ge fler exempel Hur kommer det sig?

Vad beror det på?

Hur ser du på?

Återkoppling/reflektion Du säger...

Har jag förstått dig rätt?

Dina erfarenheter...

Beröm!

64 14.3 Bilaga 3 - Enkätfrågor

1. Jag arbetar på (Flervalsfråga) ...skolan

...skolan

…skola

…skolan

…skola

…skolan

…skola

…skolan

…skola

2. Jag undervisar i (flervalsfråga) F - 6

7 - 9

Grundsärskolegrupp

3. Jag har erfarenhet av att undervisa integrerade grundsärskoleelever.

Ja nej

4. På vår skola finns det väl kända rutiner för att utreda elevers behov av särskilt stöd.