Vikten av att möjliggöra delaktighet

Under denna rubrik beskrivs lärares erfarenheter av hur skolan omsätter gällande riktlinjer i den pedagogiska praktiken för att möjliggöra elever och vårdnadshavares delaktighet i pedagogiska utredningar.

Intervjuer

Gällande riktlinjerna att elever och vårdnadshavare ska vara delaktiga i arbetet med pedagogiska utredningar beskriver samtliga speciallärare att detta genomförs. Elever görs

32

delaktiga främst genom att speciallärare eller klassläraren intervjuar eleven ofta utifrån kommunens standardiserade frågor (bilaga 9) som ska ge eleven möjlighet att beskriva sin skolsituation. Några av speciallärarna för fram att de använder kompletterande material för att tydliggöra elevens bild av skolan. Diana beskriver att hon använder samma material för både grundskolans elever och integrerade elever. Speciallärarna som arbetar i grundsärskoleklass framhåller vikten av att visualisera och använda ett tillgängligt språk för att eleven ska ges möjlighet till delaktighet. “Det är jätteviktigt att de får vara delaktiga, man får deras upplevelser av vad som går bra och vad som inte går så bra” (Catrin). Anna menar att hon nyligen har kommit i kontakt med hur skolans grundsärskoleelever ska ges möjlighet till delaktighet i pedagogiska utredningar. Tidigare har det varit lärarna i grundsärskolegruppen som själva genomfört utredningar, men Skolinspektionen påpekade att elevhälsoteamet på skolan sällan är inkopplade på grundsärskolans elever, till skillnad mot hur de arbetar mot grundskolans elever. Detta resulterade i att Anna nu deltar i utredningar som rör elever i grundsärskolan.

På olika sätt beskriver tre av speciallärarna riskerna med pedagogiska utredningar i förhållande till elevers delaktighet. Bea menar att det kan vara svårt för yngre elever på lågstadiet att reflektera över sin skolsituation samt hur frågorna kan upplevas av eleven.

Jag kan bli lite fundersam när jag är med på samtal och vi pratar tillsammans med lärare och elev. Att man kanske pratar över huvudet på eleven /…/ och det känns inte bra (Bea).

Elin för fram att för grundsärskolans elever kan det vara nödvändigt att lärare tolkar vad eleven försöker förmedla. Det betyder att skolans personal behöver förhålla sig kritisk till vad som kan påverka hur de själva tolkar elevens svar utifrån sina egna erfarenheter och

människosyn. Hon beskriver därför vikten av att arbetslaget arbetar tillsammans i

kartläggningen. Anna menar att vid oförsiktighet och där elever inte känner sig delaktiga i den pedagogiska utredningen kan det leda till att eleven känner sig utsatt.

Men går det riktigt illa har man inte ens frågat eleven och gjort henne delaktig utan de får bara känslan av att det förekommer något runt dem, alla vuxna pratar om mig men jag vet inte varför och det blir inget bra av det. Det är stämpling liksom (Anna).

Alla speciallärare anser att vårdnadshavare är delaktiga i den pedagogiska utredningen och att deras medverkan har stor betydelse för kartläggningen. Elin menar att föräldrar har olika förutsättningar till att bidra och delta i den pedagogiska utredningen utifrån deras tidigare erfarenheter och bakgrund.

Vilka möjligheter och förmågor man har att gå in i vår ganska komplexa organisation och verksamhet som skolan ändå är, vi är ju en myndighet, det kanske inte är alla som är så bekväm i det (Elin).

Enkät

Enkätsvaren påvisar att elever och vårdnadshavare enligt gällande riktlinjer är delaktiga i pedagogiska utredningar, däremot skiljer sig det åt i vilken utsträckning. Vårdnadshavare anses vara delaktiga i större grad än eleverna. 41,8 % (figur 7) anser att eleverna är helt eller till stor del delaktiga i utredningen och motsvarande siffra för vårdnadshavare är 57,2% (figur

33

8). Vidare menar cirka en tredjedel av lärarna att vårdnadshavare bara till viss del är delaktiga och för eleverna är motsvarande siffra något högre. Ett fåtal anger också att elever och

vårdnadshavare inte alls är delaktiga i pedagogiska utredningar (figur 7,8).

Fokusgruppsintervju

Samtliga lärarna beskriver i samtalet att både elever och vårdnadshavare är delaktiga i

pedagogiska utredningar. Vidare lyfter några i gruppen att det inslaget har ökat och resonerar kring att det kan ha sin förklaring i både att rutinerna för pedagogisk utredning för fram eleven och vårdnadshavares delaktighet men också att skolan generellt idag har ett närmare samarbete med vårdnadshavare.

Jag tror att det är det allmänna förhållningssättet till föräldrar och barn i skolan. Jag har ju jobbat jättelänge och förr då var det skola och det som skedde där och sedan har de gränserna luckrats upp lite grann och man har tagit in föräldrarna kanske först innan man tar in barnen, men nu är ju barnen också mer delaktiga än de har varit tidigare (Hanna).

Resultatet visar att den problematik som ligger till grund för den pedagogiska utredningen också påverkar på vilket sätt eleven eller vårdnadshavaren är delaktig. Elevens ålder och förmåga att förmedla vad den upplever i skolan inverkar på vilken information som kan komma fram i den pedagogiska utredningen. “Jag tänker om eleven kan förmedla också, för det är ju väldigt olika hur barnen kan sätta ord på vad de upplever och känner och tänker”

(Iris).

På samma sätt menar lärarna att den information som framkommer i den pedagogiska utredningen påverkas av vårdnadshavares förutsättningar till att förmedla sin bild av barnets skolsituation. Olika förutsättningar till delaktighet kan ha sin grund i sociala faktorer och de erfarenheter vårdnadshavare bär med sig från sin egen skolgång. Hanna menar att skolans sätt att uttrycka sig kan kännas främmande för en del vårdnadshavare.

Figur 7: Enkätfråga 9: På vår skola är eleven delaktig i den pedagogiska utredningen.

Figur 8: Enkätfråga 10: På vår skola är vårdnadshavare delaktiga i den pedagogiska utredningen

34