Om jag skulle forska vidare inom pedagogiskt drama, hade jag valt att undersöka förhållandet mellan individerna i den grupp som utövar pedagogiskt drama. Närmare bestämt
grupprocessen som varje grupp genomgår. Erberth och Rasmusson (1991:53-54) menar att nybildad grupp genomgår diverse faser, innan de har hittat det arbetssätt som fungerar bäst för dem. Den första fasen kallas för ”smekmånadsfasen” där allt är bra och individerna älskar allt och alla. Därefter följer ”konfliktfasen” vilket innebär att individerna börjar lära känna varandra, bli bekväma med varandra och vågar uttrycka olika åsikter om saker och ting. Därefter följer ytterligare ett par faser, alla lika intressanta enligt mig. Under min
lärarutbildning på Malmö högskola har vi ofta blivit indelade i olika grupper. En del varade under en längre tid, vilket innebar att gruppen genomgick dessa faser, vilket i sig kunde uppfattas som väldigt tärande på relationerna. Förhållandet mellan individen – grupprocessen och pedagogiskt drama är väldigt intressant, därför föreslår jag vidare forskning inom det området.
Referenser
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Liber: Stockholm. Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2002). Själv - känsla. Liber: Stockholm. Erberth, Bodil & Rasmusson, Viveka (1991). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur.
Humanistisk- Samhällsvetenskapligarådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm; Vetenskapsrådet.
Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2005). Dramabok. Liber: Stockholm.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.
Järleby, Anders (2005). Spela roll, Kreativt lärande med teater och drama. Skara: Pegasus förlag.
Lepp, Margret (1998). Pedagogiskt drama med fokus på personlig utveckling och yrkesmässig växt. Malmö: Graphic Systems.
Orrenius, Ann Mari (2005). Trygga relationer. Om anknytning och samhörighet mellan barn och vuxna. Finland: WS Bookwell.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Raundalen, Magne (1997). Empati och aggression. Om det viktigaste i barnuppfostran. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund; Studentlitteratur.
Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. Stockholm: Liber.
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Malmö; Runa förlag.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan. Stockholm: Liber.
Öfverström, Christel (2006) Upplevelse, inlevelse och reflektion – drama som en aktiv metod i lärandet. Linköpings universitet.
Öhman, Margareta (2003). Empati genom lek och språk. Stockholm: Liber AB. Wagner, Betty Jane (1993). Drama i undervisningen: en bok om Dorothy Heathcotes pedagogik. Göteborg: Daidalos.
Elektroniska referenser
Teaterförskolan Duvungarna, 2009 (2009-11-01) Tillgänglig 2009-11-01 http://www.teaterforskolanduvungarna.se/
Skolverket, 2009 (2009-09-30) Tillgänglig 2009-11-23
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/54/90/Slutrapport_till_regeringen_forskolans_larop lan.pdf
Intervjuer
Eriksson, Barbro intervjuades 2009-11-03 Blomkvist, Britt-Marie intervjuades 2009-11-16 Larsson, Gunilla intervjuades 2009-12-02
Bilagor
Bilaga AIntervjufrågor till Barbro Eriksson
1. Hur länge har du arbetat som dramapedagog? 2. Har yrket några specifika för och nackdelar?
3. Har du någon gång använt drama för att få fram värdegrunden och dess innebörd? 4. I så fall, hur gick du då tillväga?
5. Vad blev resultatet?
6. Har du något exempel på någon/några bra övningar gällande just värdegrunden? 7. Tror du att pedagogiskt drama kan bidra till en tryggare barngrupp?
8. I så fall, på vilket sätt?
9. Har du någon gång använt pedagogiskt drama för att arbeta med barns/elevers empati? 10. I så fall, hur gick du då tillväga?
11. Vad blev resultatet?
12. Har du något exempel på någon/några bra övningar gällande just empati? 13. Skulle du våga påstå att pedagogiskt drama är något som passar alla? 14. Anser du att pedagogiskt drama är personlighetsutvecklande?
Bilaga B
Intervjufrågor till Britt-Marie Blomkvist
1. Kan du berätta lite om verksamheten?
2. Hur länge har Duvungarnas teaterförskola funnits?
3. Du är verksamhetsansvarig, vad har du för arbetsuppgifter? 4. Vad har du för utbildning? Är du dramapedagog?
5. Ni har en förskola som har bl.a. teater som profil. Hur ofta arbetar ni med drama? 6. Varför använder ni er av just drama?
7. Har ni någon gång använt drama för att skapa trygghet i en barngrupp? 8. Hur gick ni tillväga då?
9. På vilket sätt anser du att drama kan bidra till barns utveckling? 10. Använder ni er av tematiskt arbete, så som temaveckor etc.?
11. Har ni någon gång använt drama för att arbeta med barns empatiska förmåga? 12. Hur gick ni tillväga då?
13. Finns det några nackdelar med att använda sig av drama som metod, med förskolebarn?
14. Händer det att ni arbetar med någon dramapedagog el. dyl. utanför verksamheten? 15. Finns drama med i er lokala arbetsplan? Skulle jag kunna få ta del av denna?
Bilaga C
Intervjufrågor till Gunilla Larsson
1. Vad har du för utbildning?
2. Hur länge har du arbetat som pedagog?
3. Du är inte utbildad dramapedagog, men använder ändå pedagogiskt drama i verksamheten. Hur kommer det sig?
4. När du använder dig av sagoberättandet, på vilket sätt kopplar in pedagogisk drama? 5. Tror du att pedagogiskt drama kan bidra till en tryggare barngrupp?
6. I så fall, på vilket sätt?
7. Har du någon gång använt pedagogiskt drama för att arbeta med barns/elevers empati? 8. I så fall, hur gick du då tillväga?
9. Vad blev resultatet?
10. Har du något exempel på någon/några bra övningar gällande just empati?
11. Har du någon gång använt drama för att få fram värdegrunden och dess innebörd? 12. I så fall, hur gick du då tillväga?
13. Vad blev resultatet?
14. Har du något exempel på någon/några bra övningar gällande just värdegrunden? 15. Anser du att pedagogiskt drama är personlighetsutvecklande?