Det vore av intresse för ambulanssjukvården att studier gjordes inom deras verksamhet för att studera skillnader vad gäller de olika arbetsmiljöförhållanden ambulanspersonalen arbetar under och hur detta påverkar basala hygienrutiners följsamhet. Det finns många studier kring intrahospital verksamhet och hygien, men det vore av intresse att studera hur hygieniska förhållanden ser ut inom den prehospitala verksamheten. Det hade dessutom varit intressant att titta närmare på genusperspektivet. Är det skillnad på män och kvinnors syn på hygien och deras tankar kring den? Påverkar antal anställningsår följsamheten vad gäller basala hygienrutiner? När ambulanspersonalen kört in en patient till mottagande enhet kan personalen behöva byta kläder, men kan få ett nytt larm innan kläder hinner bytas. Detta är en hygienaspekt som vore intressant att se över och studera närmare. I samband med denna observationsstudie har det under arbetets gång dykt upp idéer kring fortsatt forskning inom ämnesområdet. Varje studerat moment i denna observationsstudie vore av intresse att i detalj studera hur momenten utförs och om de kan förbättras. Detta för att på så sätt komma ner på detaljnivå kring hur momenten utförts. På så sätt kan justering av små moment ske som i en förlängning kan ha stor påverkan på hygienmomentet.
I dagens ambulanssjukvård finns mycket kommunikationsverktyg till exempel rakel enheter, Ipads och telefoner. Det vore av intresse att studera hur dessa rengörs och sköts hygieniskt eller om de rengörs över huvud taget.
32
REFERENSLISTA
AFS (2005:1). Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet.
Hämtad den 7 mars 2016 från Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-
ochinspektioner/publikationer/foreskrifter/mikrobiologiska-arbetsmiljorisker- smittatoxinpaverkan-overkanslighet-afs-20051-foreskrifter/
Alex, A. & Letizia, M. (2007). Community-Acquired methicillin resistant staphylococcus aureus: Considerations for school nurses. The Journal of School Nursing, 23(4), ss. 210- 213. doi: org/10.1177/10598405070230040501
Almaguer-Leyva, M., Mendoza-Flores, L., Media-Torres, A.G., Salinas-Caballero, A.G., Vidana-Amaro, J.A., Garza-Gonzalez, E. & Camacho-Ortiz, A. (2012). Hand hygiene compliance in patients under contact precautions and in the general hospital population. American journal of infection control, 2013, 975-978. doi: 10.1016/j.ajiic.2013.05.003 Al-Tawfiq, J.A., Abed, M.S., Al-Yami, N. & Birrer, R.B. (2013). Promoting and sustaining a hospital-wide, multifaceted hand hygiene program resulted in significant reduction in health care-associated infections. American Journal of Infection Control, 41(6), 482-486. doi: 10.1016/j.ajic.2012.08.009
Alves, D. & Bissel, R. (2008). Bacterial pathogens in ambulances: Results of unannounced sample collection. Prehosptial emergency care, 12(2), 218-224. doi: org/10.1080/109031120801906721
Barrera, L., Zingg, W., Mendez, F. & Pittet, D. (2011). Effectiveness of hand hygiene promotion strategy using alcohol-based handrub in 6 intensive care units in Colombia. American Journal of Infection Control, 39(8), 633-639. doi: 10.1016/j.ajic.2010.11.004 Berglund, M., Westin, L., Svanström, R. & Sundler, J.A. (2012). Suffering caused by care – Patients experiences from hospital settings. International Journal of Qualitative Study Health Well- Being. Vol. 7, ss. 1-9. doi: 10.3402/ghw.v7i0.18688
33 Bledsoe, B., Sweeney, R., Berkeley, R., Cole, K., Forred, W. & Johnson, L. (2014). EMS Provider compliance With infection control recommendations is suboptimal. Prehospital Emergency Care. Vol. 18, ss. 290-294. doi: 10.3109/10903127.2013.851311
Chau, J. P-C., Thompson, D. R., Twinn, S., Lee, D. TF. & Pang, S. WM. (2010). An evalutation of hospital hygiene practice and glove use in Hong Kong. Journal of Clinical Nursing, 20, 1319-1328. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03586.x
Dixit, D., Hagtvedt, R., Reay, T., Ballermann, M. & Forgie, S., (2012). Attitudes and beliefs about hand hygiene ambong paediatric residents: a qualitative study. BMJ open, 2012, dec 14;2(6). doi: 10.1136/bmjopen-2012-002188
Eibicht, S. J. & Vogel, U. (2010). Meticillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) contamination of ambulance cars after short term transport of MRSA-colonised patients is restricted to the stretcher. Journal of Hosptial Infektion, 2011, 78(3), 221-225. doi: 10.1016/j.jhin.2011.01.015
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Stockholm.
Emanuelsson, L., Karlsson, L., Castrén, M., & Lindström, V. (2013). Ambulance personnel adherence to hygiene routines: still protecting ourselves but not the patient. European Journal Emergency Medicine, 20 (4), augusti 2013, s 281-285. doi: 10.1097/MEJ.Ob013e328357938e
Ericson, E., & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi. Infektioner, immunologi och vårdhygien. (4 uppl.). Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten, (2015). Bakterie resistent mot sista behandlingsalternativet funnen. Hämtad 10 februari 2016 från Folkhälsomyndigheten,
http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2016/februari/bakterieresistent-mot-sista-behandlingsalternativet- funnen/
Folkhälsomyndigheten, (2016). Folkhälsomyndigheten får samordnade ansvaret för
smittskydd. Hämtad 25 februari 2016 från Folkhälsomyndigheten,
34 ochpress/nyhetsarkiv/2015/maj/folkhalsomyndigheten-far-samordnande-ansvaret-for-
smittskydd/
Folkhälsomyndigheten, (2016). Rena händer i vården räddar liv. Hämtad 20 februari 2017 från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2016/april/rena-
hander-i-varden-raddar-liv/
Grota, P.G., Meinzen, S. & Burleson-Rine, P. (2009). HIPP Lead to Self-health. Healthy Infection Prevention Practices in Intensive Care Units. Critical Care Nursing Quarterly, 32(3), 242-250. doi: 10.1097/CNQ.0b013e318lab9273
Gårdelöv, B. (2009). Ambulanssjukvårdens utveckling I Sverige. I B-O. Suserud & L. Svensson (Red.), Prehospital akutsjukvård (s.22-30). Stockholm: Liber.
Haas, J. P. & Larson, E. L. (2008). Impact of Wearable Alcohol Gel Dispensers on Hand Hygiene in an Emergency Departement. Academic Emergency Medicine, 15(4), 393-396. doi: 10.1111/j.1553-2712.2008. 00045.x
Hamrin, E. (1997). Florence Nightingale – en granskning I nutida perspektiv. Stockholm: AB grafiska gruppen.
Harbottle, h., Thakur, S., Zhao, S., & White, D. G. (2006). Genetics of antimicrobial resistence. Animal Biotechnology, 17(2), 111-124. doi: org/10.1080/10495390600957092
Hedin, G., Blomkvist, A., Janson, M. & Lindblom, A. (2012). Occurence of potentially pathogenic bacteria on the hands of hostpital patients before and after the introduction of patient hand disinfection. ACTRA PATHOLOGICA, MICROBIOLOGICA ET IMMUNOLOGICA SCANDINAVICA. doi: 10.1111/j.1600-0463.2012.02912.x
Helder, O.K., Brug, J., Looman, C.W.N., van Goudoever, J.B. & Kornelisse, R.F. (2010). The impact of an education program on hand hygiene compliance and nosocomial infection incidence in an urban neonatal intensive care unit: an intervention study with before and after comparison. International Journal of Nursing Studies, 47(10), 1245- 1252. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2010.03.005
35 Ho, M. L., Seto, W. H., Wong, L.C.& Wong,T.Y. (2012). Effectiveness of Multifacered Hand Hygiene Interventions in Long-Term Care Facilities in Hong Kong: A Cluster- Randomized Controlled Trial. Infection Control and Hospital Epidemiolgy, 33(8), 761- 770. doi: 10.1086/666740
Istenes, N., Bingham, J., Hazelett, S., Fleming, E. & Kirk, J. (2013). Patients´ potential role in the transmission of health care-associated infections: Prevalence of contamination with bacterial pathoenes and patient attitudes toward hand hygiene. American Journal of Infection Control, 41(9), 793-798. doi: 10.1016/j.ajic.2012.11.012
Kirkland, K.B., Homa, K.A., Lasky, R.A., Ptak, J.A., Taylor, E.A. & Splaine, M.E. (2012). Impact of hospital-wide hand hygiene initiative on healthcare-associated infections: results of an interrupted time series. BMJ Quality & Saftey, (21)12, 1019-1026. doi: 10.1136/bmjqs-2012-000800
Leape, L. L., Pinakjewicz, D. C., Berwick, D. M., Clancy, C. M., Conway, J. B., Guest, J., Lawrence, D., Morath, J. M., O´Leary, D. S., O´Neill, P., Gluck, P. A. & Isaac, T. (2009). Transforming healthcare: a safety imperative. Quality Safe Health Care, 18(6), 424-428. doi: 10.1136/qshc.2009.036954.
Marra, A.R., Guastelli, L.R., de Araujo, C.M., dos Santos, J.L., Lamblet, L.C., Silva, M jr., dos Santos, O.F. (2010). Positive deviance: a new strategy for improving hand hygiene compliance. Infection Control and Hospital Epidemiology, 31(1), 12-20. doi: 10.1086/649224
Marra, A.R., Guastelli, L.R., de Araujo, C.M., dos Santos, J.L., Filho, M.A., Silva, C.V., Edomond, E.B. (2011). Positive deviance: a program for sustained improvement in hand hygiene compliance. American Journal of Infection Control, 39(1), 1-5. doi: 10.1016/j.ajic.2010.05.024
Marra, A.R., Noritomi, D.T., Westheimer Cavalcante, A. J., Sampaio Camargo, T.Z., Bortoleto, R.P., Durao Junior, M.S., Edmond, M.B. (2013). A multicenter study using positive deviance for improving hand hygiene compliance. American Journal of Infection Control, 41(11), 984-988. doi: 10.1016/j.ajic.2013.05.013
McGuckin, M. & Govednik, J. (2014). Patient empowerment begins with knowledge: Consumer perception and knowledge sources for hand hygiene compliance rates.
36 American Journal of Infection Control, 42(10), 1106-1108. doi: 10.1016/j.ajic 2014.06.007
Merlin, A. M., Wong, L. M., Pryor, W. P., Rynn, K., Marques-Baptista, A., Peritt, R., Stanescu, G. C. & Fallon, T. (2008). Prevalence of methicillin-resistant staphylococcus aureus on the stethoscopes of mergency medical services providers. Prehospital Emergency Care, 13(1), ss.71-74. doi: org/10.1080/10903120802471972
Mitchell, R., Roth, V., Gravel, D., Astrakianakis, G., Bryce, E., Forgie, S. & Verncombe, M. (2013). Are health care workers protected? An observational study of selection and removal of personal protective equipment in Canadian acute care hostpials. American Journal of Infection Control, 41(3), 240-244. doi: 10.1016/j.ajic.2012.04.332
Montgomery, K., Ryan, T.J., Krause, A. & Starkey, C., (2010). Assessment of athletic health care facility surfaces for MRSA in the secondary school setting. J Environ Health, 2010, 72(6):8-11.
Nightingale, F. (1859). Notes on nursing: What it is, and what it is not. Author: Appelton, D. & Company, 1860, First American Edition.
http://digital.library.upenn.edu/women/nightingale/nursing/nursing.html
Noh, H., Shin, S., Kim, N., Ro, Y., Oh, H., Joo, S., Kim, J. & Ongm, M. (2011). Risk Stratificationbased Surveillance of Bacterial Contamination in Metropolitan Ambulances. Journal of Korean Medical Science, 26, 124-130. doi: org/10.3346/jkms.2011.26.1.124 Novoa, M. A., Pi-Sunyer, T., Sala, M., Molins, E., & Castells, X. (2007). Evaluation of hand hygiene adherence in a tertiary hospital. American Journal of Infection Control 35:676-683. doi:org/10.1016/j.ajic.2007.03.007
Patel, R. & Davidson, B. (2008). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur. Printed by Elanders Hungary Kft, Hunguary, 2008.
Pellegrini, C., Krug, S. E., Wright, J. L. (2014). The Little Program That Could: Saving Emergency Medical Services for Children: Clinical Pediatric Emergency Medicine 15(1), 3-8. doi: 10.1016/j.cpem.2014.01.001
37 Polit, D, F., & Beck, C, T. (2012). Nursing Research – Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice, 9th Edition. Wolters Kluwer Health Lippincott & Wilkins, Philadelphia.
Price, M. (2010) Community-Acquired methicillin resistant staphylococcus aureus.
Wound, Ostomy Continence Nurses Society, 37(6), 633-638.
Doi:10.1097/WON.0b013e3181feb001
Prop. 1996/97:60 (2017). Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Hämtad den 8 mars
2016, från Sveriges Riksdag. Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/proposition/prioriteringar-inom-halso--och-sjukvarden_GK0360
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor. (2012). Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med specialistexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening. Från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om -etikprovning_sfs-2003-460/
Rogowski, J.A., Staiger, D., Patrick, T., Horbar, J., Kenny, M. & Lake, E.T. (2013). Nurse staffing and NICU infection rates. JAMA Pediatric. 167(5), ss. 444-450.
Salama, M.F., Jamal, W.Y., Mousa, H.A,. Al-AbdulGhani, K.A. & Rotimi, V.O. (2011). The effect of hand hygiene compliance on hospital-acquired infections in an ICU setting in a Kuwaiti teaching hostpial. Journal of Infection and Public Health, 2013, 27-34. Salama, M.F., Jamal, W.Y., Al Mousa, H., Al-AbdulGhani, K.A.& Rotimi, V.O. (2013). The effect of hand hygiene compliance on hospital-acquired infections in an ICU setting in a Kuwaiti teaching hostpial. Journal of Infection and Public Health, 6(1), 24-34. doi: 10.1016/j.jiph.2012.09.014
Sanders, M.J. (2012). Moby´s paramedic Textbook. (3:ed). St.Louis: Mosby cop.
Sandlin, D. (2008). Unlocking the mystery of MRSA. Journal of perianesthesia nursing, 23(2), 137-139.
SBU (2014). Hälsoekonomiska utvärderingar, kap 11, sid 155. Hämtad 9 mars 2017. Tillgänglig: http://www.sbu.se/sv/var-metod/.
Schweon, S.J., Edmonds, S.L., Kirk, J., Rowland, D.Y. & Acosta, C. (2013). Effectivness of a comprehensive hand hygiene program for reduction of infection rates in a long-term
38 care facility. American Journal of Infection Control, 41(1), 39-44. doi: 10.1016/j.ajic.2012.02.010
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763. Hämtad 7 mars 2016, från Sveriges
Riksdag, Tillgänglig http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ SFS 2001:319. Förordning om ändring I förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Tillgänglig: http://www.hsv.se
SFS 2003:460. Lag om etikprövning som avser människor. Hämtad den 9 mars 2016 från Sveriges Riksdag. Stockholm: Utbildningsdepartementen.
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/
SFS 2004:168. Smittskyddslagen. Hämtad den 7 mars 2016 från Sveriges Riksdag.
Stockholm: Socialdepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168/ SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad den 7 mars 2016 från Sveriges Riksdag.
Stockholm: Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/ Skr.2004/05:166. Vård i livets slutskede. Hämtad den 8 mars 2016 från Sveriges Riksdag, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Vard- ilivets-slutskede_GS03166/?text=true
Socialstyrelsen (2006). Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade
sjukdomar. Prop. 2005/06:50.
Sopirala, M. M., Yahle-Dunbar, L., Smyer, J., Wellington, L., Dickman, J., Zikri, J., Mangino, J.E. (2014). Infection Control Link Nurse Program: An interdisciplinary approach in targeting health care-acquired infection. American Journal of Infection Control, 42(4), 353-359. doi: 10.1016/j.ajic.2013.10.007
SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
39 SOSFS 2009: 10. Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård mm. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOSFS (2015:10). Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Suserud, B-O., & Svensson, L. (2010). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber.
Svensk sjuksköterskeförening (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård.
Hämtad den 11 mars 2016 från http://www.swenurse.se/Sa-tycker-
vi/Publikationer/Kompetensbeskrivningaroch-riktlinjer/Specialistutbildad- ambulanssjukskoterska/
Svensk sjuksköterskeförening (2016). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 8 mars
2016, http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-
svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/etikpublikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Sveriges kommuner- och landsting (2015). Kommuner och landsting. Hämtad 23 februari
2016, från Sveriges kommuner- och landsting,
http://skl.se/tjanster/kommunerlandsting.431.html
Sveriges kommuner- och landsting (2016). Vårdrelaterade infektioner. Hämtad 9 februari
2016, från Sveriges kommuner- och landsting,
http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vardrelateradeinfektioner.746.html
Teter, J., Millin, M.G. & Bissell, R. (2015). Hand hygiene in emergency medical services. Prehospital Emergency Care, 19(2):313-9.
Van den Hoogen, A., Brouwer, A.J., Verboon-Maciolek, M.A., Gerards, L.J., Fleer, A. & Krediet, T.G. (2010). Improvement of Adherence of Hand Hygiene Practice Using a Multimodal Intervention Program in a Neonatal Intensive Care. Journal of Nursing Care Quality, 26(1), 72-81. doi: 10.1097/NCQ.0b013e3181ea86e9
Varona-Barquin, A., Ballesteros-Pena, S., Lorrio-Palomino, S., Ezpeleta, G., Zamanillo, V., Eraso, E. & Quindos, G. (2012). Detection and characterization of surface microbial
40 contamination i emergency ambulances. American Journal of Infection Control, 45(1), 69- 71. doi: dx.doi.org/10.1016/j.ajic.2016.05.024
Vetenskapsrådet (2011). God forskningsed: Vetenskapsrådets rapportserie. 1:2011. Vårdhandboken (2016). Nationell översikt - Översikt Multiresistenta bakterier. Hämtad 10 februari 2016, http://www.vardhandboken.se/texter/multiresistenta-bakterier/oversikt/ Wahlström, G., & Rådestad, M. (2010). Vårdhygien. Suserud, B-O., & Svensson, L. (Red.), Prehospital akutsjukvård (s.161). Stockholm: Liber.
WHO (2009). Guidelines on Hand Hygiene in Health Care.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/18542/Rena-hander-Broschyr-Forbattrad-
Handhygien-modell.pdf
Wiener-Well, Y., Galuty, M., Rudensky, B., Schlesinger, Y., Attias, D. & Yinnon, A. M. (2011). Nuring and physician attire as possible source of nosocomial infections. American Journal of Infection Controll, 39(7), 555-559. doi: 10.1016/j.ajic.2010.12.016
Willman, A., Burke, J,. Smith, L. N. & Sveindottir, H. (2008). A report on patient safety in Europe: medication errors and hospital-acquired infection. Journal of Research in Nursing, 13(5), ss. 451-454.
Wilson, M. H., Habig, K., Wright, C., Hughes, A., Davies, G. & Imray, C. (2015). Prehospital emergency medicine: Lancet 386(10012), 2526-2534. Doi: 10.1016/s0140- 6736(15)00985-X