Det finns mycket kvar att utforska inom lekterapin och resultaten är relevanta och intressanta för flera olika yrkesgrupper. Som jag inledningsvis beskrev i denna studie så är min uppfattning att det inte finns någon stor mängd forskning som involverar lekterapin som verksamhet och den forskning som finns är ofta utomnordisk och utgår från olika verksamhetsområden där man använder lekterapi som ett verktyg eller en metod. Därför så finner jag att lekterapin i den form
41
som den bedrivs på svenska sjukhus är högst intressant att bedriva forskning kring. En aspekt som framstod som intressant i resultatet i denna studie är strävan efter den olika upplevelsen av mötet. Det hade varit intressant att med narrativ och/eller fenomenografisk ansats undersöka hur olika inblandade personer upplever ett möte eller en process och se hur upplevelserna skiljer eller inte skiljer sig. Dessa skillnader eller icke-skillnader kan generera kunskap som kan användas i utformning av verksamheter som arbetar med och för barn och familjer.
Observationer av lekterapeuten i arbete, tillsammans med intervjuer, hade kunnat ge en bra bild av de metoder man använder och en förklaring på varför man gör som man gör. Resultatet av en sådan studie hade varit relevant för studenter och personal inom både vårdfältet och det pedagogiska fältet.
Även studier som lyfter föräldrarna och familjens röster och ger en bild av deras förståelse av lekterapin och dess betydelse för dem hade varit värdefullt både för verksamma lekterapeuter och vårdpersonal samt studenter inom dessa områden men kanske också för föräldrar som har egna upplevelser av lekterapin. En undersökning där barnens röster utgör stommen och där deras upplevelser av lekterapin lyfts fram hade säkerligen varit både intressant och lärorikt för alla yrkesgrupper som arbetar med barn.
Gällande alla ovanstående förslag till fortsatt forskning så kan det vara svårt att etiskt försvara en forskares närvaro i en känslig och utsatt situation för barn och familjer och det bör bestämt beaktas om sådana studier skulle genomföras.
43
Referenser
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik : att bygga broar. Stockholm : Liber, 2015.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö : Liber, 2011.
Cattanach, A. (2003). Introduction to play therapy. Hove ; New York : Brunner-Routledge, 2003.
Cristina Backes, J., & da Silva Azevedo, C. (2017). The paradoxes of teamwork at a Pediatric Intensive Unit: exploring the psychosocial joints in health care. Interface - Comunicação,
Saúde, Educação, 21(60), 77. doi:10.1590/1807-57622015.0875
Edwards, S. L. (2014). Using personal narrative to deepen emotional awareness of practice. Nursing Standard, 28(50), 46-51.
Ek, K., & Sjöberg, M. a. (2001). Lekterapi på sjukhus : förberedelsearbete med barn och
ungdomar inför undersökningar och/eller behandlingar : en enkätundersökning inom
dagvården. Västerås : Lekterapin, Barn och ungdomskliniken, Centrallasarettet ; Eskilstuna :
Lekterapin, Barn- och ungdomskliniken, Mälarsjukhuset, 2001.
Ekman, I. Livsberättelser och språk Skott, C. e. Red. (2004). Berättelsens praktik och teori :
narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv. Lund : Studentlitteratur, 2004 (Lund :
Studentlitteratur).
Goodson, I., Numan, U., & Öström, B. t. (2003). Livshistoria och professionsutveckling :
berättelser om lärares liv och arbete. Lund : Studentlitteratur, 2003 (Lund : Studentlitteratur).
Goodson, I., & Sikes, P. J. (2001). Life history research in educational settings : learning
44
Guba , E.G, Lincoln, Y.S, Lynham, S.A. Paradigmatic controversies, contradictions and emerging confluences. Revisited. Denzin, N. e., & Lincoln, Y. e. (2011). The SAGE handbook
of qualitative research. Thousand Oaks : SAGE, cop. 2011.
Gustafsson, L-K, Gustafsson, C & Snellma, I. (2012)The meaningful encounter: Patient and next of kin stories about their experience of meaningful encounters in health care.
(2013). Nursing Inquiry, (4), 363. doi:10.1111/nin.12013
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod : med livsberättelsen i fokus. Lund : Studentlitteratur, 2005 (Lund : Studentlitteratur).
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. t. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund : Studentlitteratur, 2009 (Ungern).
Lansheim, B. (2010). Förståelser av uppdraget specialpedagog : blivande och nyblivna
specialpedagogers yrkeslivsberättelser. Malmö : Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2010
(Malmö : Holmbergs).
Lilja Andersson, P. (2007). Vägar genom sjuksköterskeutbildningen : studenters berättelser. Malmö : Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2007.
Lekman, E & Svensson, K. Mötet. Ljungström, C., & Olsson, E. Red. (2008). Lekterapeutens
roll i sjukhusvärlden. Mjölby : Aliberta/Atremi, 2008 (Kristianstad : Kristianstads
boktryckeri).
Ljungström, C., & Olsson, E. Red. (2008). Lekterapeutens roll i sjukhusvärlden. Mjölby : Aliberta/Atremi, 2008 (Kristianstad : Kristianstads boktryckeri).
Lillemyr, O. F., & Claesdotter, A. t. (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. Stockholm : Liber, 2002 (Trelleborg : Berling Skog).
Lillemyr, O. F. (2013). Lek på allvar : en spännande utmaning. Stockholm : Liber, 2013 (Kina).
45
Lindquist, I. (1990). Leken som läker. Arlöv: Almqvist & Wiksell Läromedel AB.
Mountain, V. (2016). Play Therapy – respecting the spirit of the child. International Journal
Of Children's Spirituality, 21(3/4), 191-200. doi:10.1080/1364436X.2016.1228616
Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm : Liber, 2003 (Eskilstuna : Multitr. i Eskilstuna AB).
Riessman, C. K. (2008). Narrative methods for the human sciences. London : SAGE, 2008.
Ricoeur, P., & Blamey, K. (1994). Oneself as another. Chigago : University of Chicago Press, 1994.
Skott, C. Red. (2004). Berättelsens praktik och teori : narrativ forskning i ett hermeneutiskt
perspektiv. Lund : Studentlitteratur, 2004 (Lund : Studentlitteratur).
Soares, V. A., da Silva, L. F., Cursino, E. G., & Goes, F. B. (2014). [The use of playing by the nursing staff on palliative care for children with cancer]. Revista Gaucha De
Enfermagem, 35(3), 111-116.
Unnegård, B-M, Lekarbetspedagogik på sjukhus. Ljungström, C., & Olsson, E. Red.
(2008). Lekterapeutens roll i sjukhusvärlden. Mjölby : Aliberta/Atremi, 2008 (Kristianstad : Kristianstads boktryckeri).
White, H. L. (2017). The working life of a play specialist. Paediatrics & Child
Health, 27(10), 476. doi:10.1016/j.paed.2017.07.002
Wilmot, M. (2007). The specialised play specialist. Paediatric Nursing, 19(7), 33.
Öhlén, J. Berättelser (s)om vårdande. Skott, C. Red. (2004). Berättelsens praktik och teori :
narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv. Lund : Studentlitteratur, 2004 (Lund :
46 Elektroniska referenser http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf hämtat 2017-11-20 http://sverigeslekterapeuter.se/?page_id=326 hämtat 2017-11-28 https://vard.skane.se/skanes-universitetssjukhus-sus/ditt-besok-hos-oss/barn-pa- sjukhus2/lekterapi/?highlight=lekterapi hämtat 2017-11-28 http://www.bapt.info/play-therapy/history-play-therapy hämtat 2017-12-19 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K24 hämtat 2017-12-28 https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full hämtat 2017-12-28 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 hämtat 2017-12-28 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 hämtat 2017-12-28
47