• No results found

Vår slutsats efter att ha genomfört studien är att området läroplansimplementering på fritidshemmet behöver beforskas ytterligare. Då fritidshemmets läroplan är relativt ny behöver även forskning bedrivas för att synliggöra hur man på bästa sätt kan arbeta mer läroplansstyrt i den pedagogiska verksamheten. Vi anser att en mer omfattande studie där flera metoder används, så som intervju, observation och enkät, hade kunnat belysa just de utvecklingsområden som vi har kunnat se i vår egen studie ytterligare. För att kunna arbeta läroplansstyrt behöver fritidslärare och rektorer ha kunskap om hur man omsätter läroplanens skrivningar i praktiken, men också veta vilka förutsättningar som krävs för att lyckas med detta. Det är en viktig fråga och ett viktigt område, vilket borde leda till fler studier i framtiden.

REFERENSER

Andersson, Birgit (2013) Nya fritidspedagoger – I spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Diss. Umeå universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65021 [2019-04-05]

Ball, Stephen J, Maguire, Meg, Braun, Annette & Hoskins Kate (2011). Policy subjects and policy actors in schools: some necessary but insuficient analyses. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 32(4), ss.611-624. Doi:10.1080/01596306.2011.601564 [2019- 06-04]

Colmer, Kaye (2008). Leading a learning organisation: Australian early years centres as learning networks. European Early Childhood Education Research Journal, 16(1), ss. 107– 115. doi: 10.1080/13502930801897111

Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2015). Respekt för lärarprofessionen: om lärares yrkesspråk och yrkesetik. 4., rev. och uppdaterade uppl. Stockholm: Liber

Dahllöf, Urban (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet. Pedagogisk forskning i Sverige. 4(1), ss. 5–29.

Eriksson-Zetterqvist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber, ss. 34–54.

Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann (2016). Fritidshem och fritidspedagogik: en forskningsöversikt. Lund: Kommunförbundet Skåne http://kfsk.se/larandeocharbetsliv/barn- och-utbildning/fou-skola/forskning-korthet/

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert Handbok i kvalitativ analys 2., utök. uppl.., Stockholm: Liber. ss. 256–278.

Fröman, Hans och Johansson, Per Olof (2017). Lagarbetet och dess utveckling. I Pihlgren, Ann S. (red.) Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur, ss. 65–92.

Gummesson, Margit, Flising, Björn, Qvarsell, Birgitta, Wener, Inga-Lill (1992) Samverkan för utveckling i skola och barnomsorg. 1.uppl. Stockholm: Allmänna förl.

Gustafsson, Christina (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk forskning i Sverige. 4(1), ss. 43–57.

Haglund, Björn (2018). ”Men dom flesta har en liknande situation” Ett narrativ om bristande personella resurser och omgivningens begränsande förväntningar. Barn – forskning om barn og barndom i norden, 36(2), ss. 75–92. Doi: https://doi.org/10.5324/barn.v36i2.2766 [2019-05- 15]

Hansen Orwehag, Monica (2015). Fritidshemspedagogiken och skolan. I Pihlgren, Ann S. (red.) Fritidshemmet och skolan - det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur, ss. 41–68.

Hansen Orwehag, Monica (2017). Fritidspedagogisk didaktik - att vara lärare i fritidshem. I Pihlgren, Ann S. (red.) Fritidshemmets Didaktik. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur, ss. 27–58.

Hippinen, Ahlgren, Anneli (2017) Yrkesroll i förändring. I Pihlgren, Ann S. (red.) Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur, ss. 29–48.

Holmberg, Lena. (2017). Styrningen av fritidshemmet. I Pihlgren, Ann S. (red.) Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur, ss. 49–64.

Johansson, Inge (2011). Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet. 1. uppl. Stockholm: Liber Kihlström, Sonja (2007). Uppsatsen - examensarbetet. I Dimenäs, Jörgen & Björkdahl Ordell, Susanne (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.., Stockholm: Liber, ss. 226–246.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lager, Karin (2018). Leisure-time centres: social pedagogical tradition in educational practice. Early Child Development and Care. 127(1), ss. 1-13. doi: 10.1080/03004430.2018.1429425

Lindblad, Sverker, Linde, Göran & Naeslund, Lars (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk forskning i Sverige. 4(1), ss. 93–109.

Lundgren, Ulf P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk forskning i Sverige. 4(1), ss. 31–41.

Lärarförbundet (2018). Rätt förutsättningar för lärare i fritidshem. https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/ratt-forutsattningar-for-larare-i-fritidshem [2019- 04-09]

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket http://hdl.handle.net/2077/31382 [2019-04-10]

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016. 3., kompletterade uppl. (2016). Stockholm: Skolverket

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Femte upplagan (2018). Stockholm: Skolverket http://www.skolverket.se/publikationer?id=3975 Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Pettersen, Roar C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning: introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur

Plantenga, Janneke & Remery, Chantal. (2013) Childcare Services for School Age Children. A Comparative Reveiw of 33 Countries. European Commission. Childcare services for school age children. Luxembourg: Publications Office of the European Union doi:10.2838/14787

Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

SKOLFS 2016:38 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet;. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem (Kvalitetsgranskning rapport 2010:3). Stockholm:Skolinspektionen

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2010/fritidshem/rapport-kvalitet-fritidshem.pdf [2019-04-09]

Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Fritidshem. Stockholm: Skolverket http://www.skolverket.se/publikationer?id=3301 [2019-05-14]

Skolverket (2015). Redovisning av uppdrag om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. (U2015/191/S) Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3557.pdf?k=3557 [2019-04-10] Skolverket (2018). Nya läroplansdelar för fritidshemmet och förskoleklassen. [Elektronisk resurs] : en utvärdering av Skolverkets insatser samt implementeringen av läroplansdelen för fritidshemmet. Stockholm: Skolverket http://www.skolverket.se/publikationer?id=4021

Sveriges Riksdag (2016). Riksdagens protokoll 2015/16:77. Stockholm: Sveriges Riksdag Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (1997). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.. (Regeringens proposition 1997/98:94). Stockholm: Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/49b72d/contentassets/f1d31e019f384934b5d387b902c7ee23/prop.- 19979894 [2019-04-10]

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet: Lpo 94, anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Regeringskansliet

Utbildningsdepartementet (2017). Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas (Regeringens proposition 2017/18:194). Stockholm: Regeringskansliet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westlund, Ingrid (2015). Hermeneutik. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys 2., utök. uppl.., Stockholm: Liber, ss.71–89.

Bilagor

Bilaga 1

HÖGSKOLAN I BORÅS

Related documents