R
ÄTT
F
ÖRUTSÄTTNINGAR
?
–
OM IMPLEMENTERINGEN AV
FRITIDSHEMMETS LÄROPLAN
Grundnivå Pedagogiskt arbete Maria Andersson Elsa Josefsson 2019-LÄRFHEM-G02Program: Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem
Svensk titel: Rätt förutsättningar? - om implementeringen av fritidshemmets läroplan Engelsk titel: The correct conditions? – On the implementation of the leisure-time school curriculum
Utgivningsår: 2019
Författare: Maria Andersson, Elsa Josefsson Handledare: Jonas Johansson
Examinator: Marie Fahlén
Nyckelord: Ramfaktorer, läroplan, fritidshem, förutsättningar
_________________________________________________________________ Sammanfattning
Inledning
Fritidshemmet har sedan 2016 haft ett eget kapitel i läroplanen. I detta kapitel anges vad fritidshemmets verksamhet syftar till och det centrala innehåll som undervisningen i fritidshemmet skall behandla. Fritidshemmen är ålagda att arbeta läroplanstyrt i sina verksamheter. Fritidslärares och rektorers förutsättningar för att implementera läroplanen ser mycket olika ut. Vi har undersökt vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera läroplanens kapitel för fritidshem i sina verksamheter.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera innehållet i läroplanens kapitel för fritidshemmet. Metod
Studien har genomförts med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har kategoriserats och analyserats ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.
Resultat
Resultatet av studien har belyst flera områden då materialet varit rikt. Studien visar att implementeringen av läroplanen i fritidshemmet inte har varit helt lätt att genomföra. Olika förutsättningar påverkar implementeringen av läroplanen, som vilken syn fritidslärare och rektorer har på verksamheten, vilken tid de har till samtal och dialog om uppdraget och till planering och utvärdering av verksamheten, men också lokaler och ekonomiska resurser. Utbildningsnivån hos fritidshemmets personal är en viktig aspekt för att implementera läroplanen, likaså att man som utbildad fritidslärare är den som är bärare av såväl kunskap om läroplanen och hur den skall implementeras som kvalitetssäkring av fritidshemmets verksamhet. Det som också framträder i studien är att den fysiska närvaron av personal på arbetsplatsen är en förutsättning för att kunna arbeta läroplanstyrt. En förutsättning för implementering är också rektors kunskaper om fritidshemmets situation och att de har en medvetenhet om fritidslärares behov.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... 1 SYFTE ... 3 Frågeställningar ... 3 Begreppsdefinitioner ... 3 Avgränsning ... 3 BAKGRUND ... 4
Det moderna fritidshemmet ... 4
Fritidslärarens yrkesroll ... 5 Aktuella styrdokument... 5 Tidigare forskning ... 6 TEORETISK RAM ... 8 Ramfaktorteoretiskt perspektiv ... 8 METOD ... 10 Metodval... 10 Urval ... 10 Pilotstudie ... 11 Genomförande ... 11 Analys/bearbetning ... 12 Etiska forskningsprinciper ... 13
Tillförlitlighet och giltighet ... 13
RESULTAT ... 14
Studiens kontext ... 14
Fritidslärares och rektorers syn på uppdraget ... 14
Det ska vara fritids, inte skola ... 14
Trygga relationer är grunden ... 15
Yrkesstolthet ... 16
Arbetslag och ledning ... 17
Kompetens, dialog och samsyn ... 18
Fysiskt närvarande kollegor ... 19
Tid för läroplansimplementering ... 20
Tid till samtal och dialog kring uppdraget ... 20
Effektivisering och tydlighet i uppdraget ... 22
Tid att planera dokumentera och utvärdera ... 23
Den fysiska miljöns påverkan ... 24
Ekonomiska resurser ... 25
Sammanfattning av resultat ... 25
DISKUSSION ... 27
Resultatdiskussion ... 27
Vilka förutsättningar ger det personliga förhållningssättet ... 27
Organisationens främjande och hämmande förutsättningar ... 28
Den möjliga och omöjliga tiden ... 29
Anpassade lokaler kan ge bättre förutsättningar ... 31
Ekonomiska ramar påverkar... 31
Metoddiskussion ... 33
Didaktiska konsekvenser ... 34
Förslag på fortsatt forskning ... 35
REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4
Förord
Vi vill tacka de rektorer och fritidslärare som deltagit i vår studie för att de så öppenhjärtligt delade med sig av hur de upplever sin situation ute i verksamheterna. Vi vill även tacka vår handledare Jonas Johansson, som har stöttat och hjälpt oss med stort som smått under hela processen med examensarbetet. Sist men inte minst vill vi tacka våra klasskamrater Sofia och Marlene för alla fina diskussioner och samtal som har betytt mycket för oss.
1
INLEDNING
Detta arbete vill studera frågan om hur fritidshem idag arbetar med implementeringen av läroplanen. År 2016 reviderades Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11 2011, rev. 2016) med avseende på fritidshemmets verksamhet genom ett introducerande kapitel med syfte, mål och centralt innehåll. I kapitel 1, 2 samt i fritidshemmets kapitel 4 i Lgr 11 (2011, rev. 2016) skrivs tydligt fram vad undervisningen i fritidshemmet skall erbjuda och innehålla. Fritidshemmet skall erbjuda en meningsfull verksamhet där lärandet i stor utsträckning är situationsbaserat och utgår ifrån elevens intresse:
Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. (Lgr 11 2011, rev. 2016, s. 24)
Skolverket publicerade 2018 rapporten Nya läroplansdelar för fritidshemmet och förskoleklassen, som är en utvärdering av hur implementeringen av läroplanen för fritidshemmet har fungerat i verksamheten. Här beskrivs hur läroplanen är känd av fritidslärare och rektorer. Rapporten visar också på att de upplever att fritidshemmets uppdrag tydliggjorts i den nya läroplansskrivningen. Däremot visar rapporten att implementeringen av den nya skrivningen inte har varit tillräcklig. Skolverket pekar på en rad olika faktorer som bidragit till den otillräckliga implementeringen av den nya läroplansdelen. De anger faktorer som låg behörighet och låg grad av kompetensutvecklande insatser hos fritidshemmets personal, otillräcklig planeringstid för fritidshemmets lärare och olika tillämpningar av det centrala innehållet som orsaker till den begränsade implementeringen av den nya läroplansskrivningen (Skolverket 2018, ss 8–9).
Rapporten visar också att sedan fritidshemmet fick ett eget kapitel i läroplanen försöker lärarna i fritidsverksamheten planera sin pedagogiska verksamhet utifrån läroplanens teori samt de förutsättningar de har inom sina respektive organisationer (Skolverket 2018, ss. 44–45). Det är därför viktigt att synliggöra hur verkligheten ser ut för fritidslärare. I de Allmänna råden för fritidshemmet (Skolverket 2014, s. 24) framhålls att det är rektorns ansvar att ge personalen i fritidshemmet möjlighet att planera, utveckla och följa upp sin verksamhet. Rektorn skall även kontinuerligt ha en dialog med fritidshemmets personal om hur det dagliga arbetet ser ut samt hur måluppfyllelsen i verksamheten kan uppnås.
I en studie om förskolans och fritidshemmens kvalitetsarbete visar Lager (2018, ss. 84–85) på att det finns ett glapp mellan tolkningen av policydokument och praktik. Lager menar vidare att det behövs ytterligare forskning om hur målformuleringarna i läroplanen tolkas och reproduceras i det systematiska kvalitetsarbetet eftersom det ligger till grund för hur de nationella målen i läroplanen skall uppnås. Samtidigt finns det en begränsad forskning kring implementeringen av fritidshemmets läroplan. Det visar på att vår studie av implementeringen av Lgr 11 (2011, rev. 2016) är högst relevant.
Under vår tid som studenter har vi lagt märke till att förutsättningarna för att följa läroplanen i praktiken har sett olika ut på de fritidshem där vi har genomfört vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Genom samtal med våra handledare och personal på fritidshemmet har vi förstått att flera faktorer kan påverka förutsättningarna för att kunna implementera och följa läroplanens
2
kapitel 4 i de fritidshem där vi befunnit oss. Undersökningen kommer att riktas mot vilka förutsättningar rektorer och fritidslärare upplever att de har för att implementera läroplanens kapitel för fritidshemmet i de utvalda verksamheterna. Vi hoppas få en klarare bild av vilka förutsättningar som finns för att följa läroplanens kapitel för fritidshemmet.
3
SYFTE
Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera innehållet i läroplanens kapitel för fritidshemmet i den pedagogiska verksamheten.
Frågeställningar
• Vilka förutsättningar för implementeringen av läroplanens kapitel för fritidshemmet upplevs av fritidslärare och rektorer som främjande respektive hämmande för verksamheten?
Begreppsdefinitioner
Här beskrivs hur återkommande och relevanta begrepp för studien definieras:
Fritidslärare– Används som paraplybegrepp och innefattar alla fritidspedagogiska utbildningar som genomförts på högskolenivå.
Fritidsarbetslaget- Innefattar all personal som är anställd i verksamhetsformen fritidshem.
Implementering- I denna studie syftar begreppet implementering på hur fritidslärare och rektorer har arbetat med införandet av läroplanen i sina verksamheter.
Verksamhetsplan- I studien har begreppen arbetsplan och verksamhetsplan använts för att beskriva verksamhetens övergripande planeringsarbete för läsåret varpå vi valt att använda begreppet verksamhetsplan.
Avgränsning
I denna studie har vi valt att inte titta på samverkansdelen i läroplansskrivningen, då det skulle bli ett mer omfattande arbete som inte ryms inom tidsramen. Vi är medvetna om att samverkan mellan de olika skolformerna är viktig men samverkansdelen utgör en studie i sig.
4
BAKGRUND
I detta kapitel beskrivs det moderna fritidshemmet som är upptaget i läroplanen. Vidare behandlas fritidslärarens yrkesroll och hur den påverkats av styrdokument. Sedan följer ett avsnitt om de styrdokument som reglerar verksamheten. Slutligen tas tidigare forskning inom ämnesområdet upp.
Det moderna fritidshemmet
När skolväsendet decentraliseras från staten till kommunerna i mitten på 1990-talet förflyttas fritidshemmet ansvarsmässigt till utbildningssektorn och Skolverket tar över tillsynsansvaret. Fritidshemmet går lokalmässigt, organisatoriskt och verksamhetsmässigt samman med skolan 1998 (Johansson 2011, ss. 84–88, 89–90). Utredningar om fritidshemmets mål och riktning genomförs och leder fram till Utbildningsdepartementets (1997, s. 15) proposition om Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem där det föreslås att läroplanen skall gälla för skolan och förskoleklassen samt tillämpas av fritidshemmet. I 1998 års anpassning av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Utbildningsdepartementet 1998) nämns fritidshemmet första gången i en läroplan. Man ska från fritidshemmets håll tillämpa läroplanen kompletterande till skolans verksamhet och medverka till att läroplanens mål uppnås. Vissa skrivningar i läroplanen skall fritidshemmet uteslutande följa: ”För de avsnitt i läroplanen som behandlar grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, normer och värden kan läroplanen helt och hållet tillämpas även av fritidshemmet.” Vidare påtalas att fritidshemmet skall bidra till att nå kunskapsmålen med hjälp av sin ”erfarenhet av utforskande, laborativ och praktisk metodik” (Utbildningsdepartementet 1997, ss. 17–18). Fritidspersonalens ansvar och fritidshemmets syfte beskrivs vara att utforma en passande helhet i samarbete med förskoleklass och skola (Andersson 2013, ss. 11–15).
År 2011 formuleras en ny Läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011). I denna läroplan tas fritidshemmet upp i inledningen, där det står att ”Den samlade läroplanens andra del gäller i tillämpliga delar för förskoleklassen och fritidshemmet”. Vidare framhålls i Lgr 11 (2011, s. 10) under rubriken ”skolans värdegrund och uppdrag” att: ”Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande”. Som en följd av revideringen har fritidshemmets roll och uppdrag beskrivits som otydligt och det har blivit svårt för fritidshemmets personal att förhålla sig till fritidshemmets uppdrag så som det skrivits in i läroplanen. Det framhålls i Skolinspektionens rapport Kvalitet i fritidshem (2010, s. 32) vilken visar att bristen på kvalitet i fritidshem kan härledas till otydliga styrdokument. Läroplanen behöver tolkas utifrån specifika förhållanden i fritidshemmet och tillämpas därefter. Problemet är att läroplanen är skriven med grundskolan som utgångspunkt vilket gör det svårt att omsätta till fritidshemmets kontext. Till följd av de beskrivna problemen med implementeringen ger regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram ett förslag på ändringar i förordningar om läroplaner samt ett förtydligande av fritidshemmets uppdrag. Förslaget redovisar ett förtydligande av fritidshemmets uppdrag. I förslaget skriver Skolverket att fritidshemmets uppdrag är att komplettera skolan och att stödja elevernas sociala utveckling. Vidare föreslår Skolverket att fritidshemmet skall få ett eget avsnitt, som blir del fyra i läroplanen. Man föreslår även att avsnittet skall delas in i syfte och centralt innehåll på ett liknande sätt som det ser ut i de övriga kurser och ämnesplanerna, men
5
att fritidshemmet till skillnad från skolan inte skall bedriva någon ämnesundervisning (Skolverket 2015).
Plantenga och Remery (2013, ss. 16–26) påvisar i sin rapport där 33 europeiska länder jämförts att Sverige är ett av få länder i Europa där kommunerna har skyldighet att förse arbetande föräldrar med skolbarnomsorg upp till 12 års ålder, men också att denna verksamhet ligger i anslutning till skolan. De menar att det troligen beror på kraven på barnomsorg från det svenska samhället och politiska beslut. Rapporten visar även att de barn som har tillgång till fritidshemsverksamhet har en större chans att växa upp till goda framtida samhällsmedborgare samt att fritidshemsverksamhet bidrar till en större jämlikhet mellan könen, en bättre ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling för välfärdssamhället.
Fritidslärarens yrkesroll
När fritidshemmet 2016 fick ett eget kapitel i läroplanen skulle fritidslärarens yrkesroll och uppdrag komma att definieras. Fritidshemmet skall komplettera grundskolan och förskoleklassen för att skapa en helhetsverksamhet i balans. Fritidslärare skall implementera fritidshemmets läroplan i verksamheten, dock med hänsyn till de elever som befinner sig i denna verksamhet. Genom att de följer styrdokument som är utformade för fritidsverksamheten är förhoppningen att fritidshemmet skall få en högre kvalitet samt uppnå sin fulla potential (Hansen Orwehag 2017, ss. 53–55).
I fritidslärarens uppdrag ingår även att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmet, vilket är en del i att följa upp sin verksamhet samt att se hur verksamheten arbetar med läroplanen. Lager (2018, ss.78–79) menar att det har varit en krävande uppgift för fritidshemmets personal. De har fått sätta in sin socialpedagogiska verksamhet i ett arbetssätt som är anpassat för skolverksamheten med mätbar utveckling och kunskapsmål. Fritidslärarna har därmed fått omformulera dessa policydokument och anpassa dem till sin verksamhet. Yrkesrollen som sådan är komplex och av flexibel art, och fritidslärare skall inneha bred didaktisk repertoar för att kunna möta det behov som finns i dagens samhälle, skola och fritidsverksamhet (Lärarförbundet 2018). Regeringen lägger i sin proposition 2017/18:194 fram ett förslag på att undervisning inte får bedrivas av personal i fritidshemmet utan en högskoleutbildning som är avsedd för fritidshem (Utbildningsdepartementet 2017, s. 47). Det leder till att ett legitimationskrav införs från och med 1 juli 2019 för att få bedriva undervisning i fritidshemmet, varför utbildade fritidslärare får ett större ansvar. Det ställer även ett större krav på att fritidshemmen har utbildade fritidslärare i sina verksamheter.
Aktuella styrdokument
I 14. Kap 3§ av Skollagen (SFS 2010:800) står att kommunerna har skyldighet att erbjuda undervisning i fritidshem för de elever inom skolväsendet som har detta behov. Vidare anges i 3 Kap 2§ att alla barn inom skolväsendet skall ges möjlighet till personlig utveckling utifrån sina egna förutsättningar för att så långt det är möjligt uppnå utbildningens mål. Skollagen reglerar i och med detta hur fritidshemmet skall arbeta med undervisning samt måluppfyllelse. Den 12 maj 2016 meddelar regeringen att beslut har fattats gällande fritidshemmet och dess införande i läroplanen. I juni 2016 utkommer förordningen gällande förändringen i läroplanen (SKOLFS 2016:38) vilket betyder att fritidshemmet skrivs in i läroplanen. I 2016 års revidering
6
av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11, 2011, rev. 2016) har fritidshemmet för första gången ett eget kapitel med syftesbeskrivning och centralt innehåll att förhålla sig till och arbeta utifrån. Inledningsvis i kapitel 4 står det:
Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 i Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i fritidshemmet. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. (Lgr 11 2011 rev. 2016, s 24).
I syftesbeskrivningen anges att fritidshemmet skall erbjuda eleverna en meningsfull fritid där elevernas lärande och utveckling stimuleras. Fritidshemmets undervisning skall vara baserat på upplevelser och situationer som uppkommer hos eleverna. Utgångspunkten i undervisningen skall vara elevernas egna intressen, behov, erfarenheter och initiativ. På så sätt skall eleverna i fritidshemmet utmanas och inspireras att göra nya upptäckter som ger utveckling. Det grupporienterade lärandet fokuseras i fritidshemmet och eleverna skall lära och utvecklas tillsammans med andra. Arbetssätt, lärmiljöer och uttryckssätt skall vara varierande och innefatta såväl lärande som omsorg. Fritidshemmet skall ta hänsyn till elevernas behov av vila och rekreation (Lgr 11, rev. 2016, ss. 24–26).
Sammanfattningsvis syftar fritidshemmets undervisning till att eleverna ges förutsättningar att stärka sina förmågor att samarbeta och kommunicera inom olika områden samt genom olika uttrycksformer, vilket innebär att de ska skapa med olika estetiska uttrycksformer, utveckla kreativitet, identitet och goda kamratrelationer. Fritidshemmets verksamhet syftar även till att få kännedom om olika former av demokratiska grundbegrepp, där eleverna får vara delaktiga och påverka samt ta ansvar, och även lära sig hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Fritidshemmet skall genom sin undervisning även bidra till att eleverna tillgodogör sig kunskaper om hälsa och välbefinnande och möjliggöra fysisk aktivitet samt stärka elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper som rör samband inom natur, teknik, samhälle och kultur. Dessa olika områden och vad de ska innehålla finns tydligt beskrivna i det centrala innehållet under rubrikerna ”språk och kommunikation”, ”skapande och estetiska uttrycksformer”, ”natur och samhälle” samt ”lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse” (Lgr 11, rev. 2016, ss. 24–26).
De Allmänna råden för fritidshem (Skolverket 2014) syftar till att ge vägledning och stöd för huvudmän, rektorer och fritidshemmets personal i frågor kring hur arbetet i fritidshemmet skall genomföras och hur uppdraget fritidshemmet har skall tolkas. De allmänna råden är utformade för att bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna i fritidshemmet.
Tidigare forskning
När det gäller tidigare forskning inom ämnesområdet har ännu ingen forskning på läroplanens implementering i fritidshemmet gjorts. Forskning om fritidshemmets verksamhet och pedagogik är begränsad i sitt omfång. Falkner och Ludvigsson (2016, s.8) uppmärksammar detta problem, och menar att orsaken till detta ligger i att fritidshemmets verksamhet ses som en förhållandevis ny verksamhet. De fem artiklar som presenteras nedan har relevans för det område som undersöks i vår studie då exempelvis vikten av behörig personal, ledarskap, skolledningens styrning och systematiskt kvalitetsarbete är relaterat till implementering av läroplanen.
7
Haglund (2018) visar i en studie på hur en fritidslärare vid ett fritidshem bygger upp och driver sin pedagogiska verksamhet utifrån egna ambitioner, omgivningens förväntningar samt de statliga styrdokumenten. Studien visar på att det finns svårigheter för fritidshemmets personal att genomföra det pedagogiska uppdraget i läroplanen på en adekvat och kvalitetsmässigt hög nivå. Haglunds slutsats från studien är att det beror på såväl brister i skolledningens styrning, tid för att planera och diskutera verksamheten, likväl som att det finns svårigheter i att rekrytera utbildade pedagoger till fritidshemmets tjänster. Personalen på fritidshemmen kan uppleva det problematiskt att leva upp till kraven som ställs på deras verksamhet och att kraven inte är relaterade till förutsättningar och resurserna som de får för att genomföra uppdraget.
Lager (2018) redogör i sin studie av systematiskt kvalitetsarbete i fritidshem för hur fritidslärare ser på sin uppgift att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet. Studien visar hur fritidshemmens personal har upplevt det som en krävande uppgift. Det systematiska kvalitetsarbetet är en viktig del i att följa upp den pedagogiska verksamheten för att se i vilken utsträckning läroplanen omsätts från text till pedagogisk verksamhet. I Lagers studie framgår det att fritidshemsverksamheten, vilken handlar om relationsskapande och social utveckling, skall kvalitetssäkras utifrån policydokument som utvärderar mätbara utvecklingsmål i skolverksamheten. Skolans mätbara mål som betyg och bedömningar är inte anpassade för en verksamhet som handlar om social utveckling och relationskapande. I fritidshemmet har dessa policydokument om systematiskt kvalitetsarbete omformats och satts in i en ny kontext som tar hänsyn till såväl socialpedagogiska mål som traditionell kunskapsutveckling.
Colmer (2008) har studerat ledarskap i lärandeorganisationer och hur utveckling av det egna ledarskapet kan vara en faktor för god kvalitet i en lärandeorganisation som skall möta läroplansmål och utveckling inom förskolan. Som grund för studien har den egna organisationen och personalen som arbetar inom den använts. Studien visar på hur lärande organisationer utvecklas och stärks av att ett ledarskap där personalens kompetens och kunskap inom sitt område tillvaratas, där behoven bemöts med relevanta förutsättningar kan det ge en bättre utveckling av kvaliteten inom verksamheten.
Andersson (2013) har i sin studie om hur fritidslärare ser på sin yrkesprofession tydligt sett att de upplever att tiden som krävs för att genomföra sitt uppdrag med god kvalitet är otillräcklig. För att fritidshemmet skall kunna kvalitetssäkras krävs tid för personalen att planera, dokumentera och utvärdera verksamheten. Det framträdde klart i Anderssons studie att fritidslärarna upplevde brister i detta avseende.
Ball et al. (2011)utforskar i sin studie av engelska grundskolor hur man kan betrakta skolors och lärares riktlinjer utifrån två olika ontologiska perspektiv, för att få en förståelse för hur riktlinjer och policydokument översätts till praktik. Studien visar att läraren inte är helt styrd av policydokumenten utan i allra högsta grad är en medskapare i arbetet med att tolka och förstå dem. Studien visar även på att den yrkesroll som läraren har är formad i en kontext av sociala praktiker, vilka är påverkade statliga beslut och maktpositioner. Ball et al. menar att de utifrån studiens resultat kan se att lärare reflekterar och agerar gentemot styrdokumenten utifrån hur traditionen ser ut på skolan där de befinner sig. I studien synliggörs också att lärare arbetar både enskilt och tillsammans med att praktisera policydokumenten i verksamheterna, men för att de skall kunna göra det krävs rätt förutsättningar. Dessa förutsättningar kan vara sådana som möjliggör eller hindrar verksamheterna från att utvecklas.
8
TEORETISK RAM
I detta kapitel redogörs för val av teori och hur den kopplats till studien. Vi har valt att använda ramfaktorteorin, då den kan påvisa hur förutsättningar för implementering av läroplanen styrs av ramar som ligger utanför verksamheternas kontroll. Ett ramfaktorteoretiskt perspektiv kan synliggöra de ramar som både främjar och hämmar implementeringen av fritidshemmets läroplan i verksamheten.
Ramfaktorteoretiskt perspektiv
Vi kommer i studien att använda oss av den mer utvidgade ramfaktorteorin där relationen till aktörerna som bedriver implementeringen av läroplanen i den pedagogiska verksamheten tas i beaktande. Lindblad, Linde och Naeslund (1999, ss. 95–97) beskriver hur ramaktorteorin kan sättas in i ett händelselogiskt perspektiv för att kunna appliceras inom dagens skolväsen, vilket lämpar sig väl för denna studie. Ramfaktorteorins grundare Urban Dahllöf, pedagog, professor i pedagogik och forskare utvecklade det ramfaktorteoretiska perspektivet i syfte att kunna förklara villkor och samband mellan olika variabler i skolsammanhang1.
Ramfaktorteorin vilar på tanken om att ramar ger ett utrymme för en viss process där ramarna främjar eller hämmar möjligheterna. Finns det ett tydligt mål med processen bör ramarna anpassas så att processen möjliggörs (Lundgren 1999, s. 36). I ett ramfaktorteoretiskt perspektiv är sådant som på ett eller annat sätt främjar eller hämmar förutsättningar för implementering av en läroplanskrivning, och till följd av det även undervisningen och lärandet i fritidshemmet. Lundgren (1999, s 32) menar att skolsystemet har utvecklats för att bemöta behoven hos enskilda klasser eller grupper, eller de statliga behoven. Fritidshemmet är ett sådant exempel. Fritidshemmet har uppkommit och utvecklats utifrån de samtida behoven hos såväl enskilda grupper, samhället och de politiska beslut som fattats utmed vägen. Lindblad, Linde och Naeslund (1999, s. 95) synliggör det faktum att skolan är en institution som är reglerad och styrd av både ramar och regler, men även av deltagare i form av rektorer, lärare och elever. Hur utvecklingen av kunskapsinnehåll och lärande utifrån läroplanen tar sig form är högst beroende av hur relationen mellan ramfaktorerna och deltagarna ser ut. Teorin kan visa på vilka förutsättningar som ges för arbetslagen att implementera läroplanen för fritidshem.
Ramfaktorteorin är en teori som visar på hur de olika ramar inom skolans organisation påverkar varandra och i förlängningen även hur eleverna tillgodogör sig kunskapen som skolan eller fritidshemmet skall förmedla. Ramfaktorer är de faktorer som begränsar eller möjliggör den undervisning som bedrivs i fritidshemmet. Dessa faktorer är sådana som ligger utanför fritidslärarens kontroll, som politiska beslut och ekonomiska förutsättningar samt tiden som finns till förfogande för läroplansimplementering (Dahllöf 1999, ss. 8–9). Andra ramfaktorer som påverkar är arbetslagens sammansättningar, hur pedagogerna är schemalagda och vilken grad av utbildning de har. Ramfaktorteorin tillämpas i undersökningen av läroplanens implementering i fritidshemmet utifrån att den studerar ramarna för ett önskvärt resultat kring
1 Den tidiga och enkla ramfaktorteorin formulerades av Dahllöf under 1960-talet i samband med implementeringen
av de stora skolreformerna i Sverige. Teorin belyste de begränsningar och de processer som påverkar undervisningens resultat i skolväsendet. Under 1970-talet kom ramfaktorteorin att problematiseras utifrån att ytterligare frågor dök upp kring dess tillämpning. Frågorna berörde varför ramarna uppstår och vad ramar, process och resultat har för relation till varandra. Det ledde till att det utvecklades en mer utvidgad ramfaktorteori som behandlar en mer komplex syn på ramfaktorer ur fler perspektiv än undervisningsförlopp (Lindblad, Linde & Naeslund 1999, ss. 97–100).
9
implementeringen av kapitel 4 i läroplanen, det vill säga förutsättningarna de olika rektorerna och lärarna i fritidshem har. Dessa förutsättningar påverkar i sin tur det resultat som respektive skolor uppnår. De ramar som formar processen kan vara av olika slag och påverka varandra som exempelvis organisatoriska ramar och tidsramar, vilket leder till att man behöver se till relationerna mellan ramarna som påverkansfaktorer på resultatet. De ramar verksamheterna får eller har formar den följande processen och resultatet blir därefter (Gustafsson 1999, ss.46–48). Resultatet formas genom processen och den är beroende av såväl yttre som inre ramar. Pettersen (2008, s. 59) beskriver hur de yttre ramarna är styrda av strukturella förhållanden, sådant som inte är påverkningsbart av deltagarna, i motsats till de inre ramarna som innefattar förhållanden inom verksamheten som är påverkningsbara av deltagarna. Det utrymme som finns mellan de yttre och inre ramarna beskrivs av Gustafsson (1999, s. 56) som ett utrymme för subjektiv tolkning. Rektorer och fritidslärare kan således se ramfaktorerna som ett hinder för implementering av läroplanen eller som en faktor med utrymme för möjligheter.
Enligt Pettersen (2008, s. 59) kan ramfaktorer kategoriseras och grupperas enligt följande: 1. Personramar: förhållningssätt och synsätt hos fritidslärare och rektorer.
2. Organisatoriska ramar: utbildningsnivå i arbetslag och ledning
3. Tidsramar: Tiden för planering och dokumentation, arbetslagstillfälle, fortbildning. 4. Fysiska ramar: Den konkreta miljön, lokaldisponering.
5. Ekonomiska resurser: Pengarna som verksamheten disponerar över och hur resurserna utifrån denna peng används i verksamheten. De ekonomiska resurserna påverkar i stor utsträckning de andra ramarna.
I denna studie används ramfaktorteorin som teori och analysverktyg för att belysa olika faktorer som påverkar hur en implementering av en ny läroplansskrivning tar sin form i verkligheten utifrån kategoriserade ramfaktorer. Allt verkligt undervisningsarbete är avgränsat av konkreta, förutbestämda ramar och sammanhang. Ramfaktorer innefattar förklaringsmässigt olika förhållanden som sin tur understödjer eller hindrar kunskapsförmedling och lärande (Pettersen 2008, s. 59).
10
METOD
I detta kapitel presenteras den hermeneutiska, kvalitativa forskningsmetod som valts till denna studie, och varför vi har valt semistrukturerade intervjuer som metod. Därefter beskrivs hur urvalet gjorts och hur studien genomförts. Vi kommer även att redogöra för vilken analysmetod som använts, samt hur vi arbetat för att studien skall vara trovärdig och följa de forskningsetiska principerna.
Metodval
Den kvalitativa metod som används i denna studie grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv, ett vetenskapligt perspektiv med humanistisk inriktning. Detta perspektiv utgår från en strävan att försöka förstå en annan människas perspektiv på den forskningsfråga som undersöks. Den kvalitativa metodansatsen syftar till att få fram hur människor upplever och förstår ett fenomen (Westlund 2015, s. 71).Denna metod lämpar sig väl till vår studie då vi vill undersöka vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever sig ha för att implementera läroplanen i fritidshem. Patel och Davidson (2011, ss. 28–31)beskriver hermeneutiken som en tolkningslära där språk, empati och förförståelse är en väg för att kunna förstå människan. Den utgår också från att tolkningen inte har en given slutpunkt utan är under ständig utveckling.
En semistrukturerad intervju ger respondenterna ett stort utrymme att själva besluta vad som är väsentligt i sammanhanget. Svaren som erhålls i intervjuerna speglar respondentens individuella upplevelse i den kontext som de befinner sig (Patel & Davidson 2011, s. 81). Eriksson–Zetterquist och Ahrne (2015, s. 34) beskriver att intervjua flera personer som befinner sig i samma situation ger den som undersöker en tydligare bild av hur det faktiskt kan se ut. Det ger den som undersöker möjlighet att jämföra respondenternas upplevelser och finna på likheter och skillnader i liknande sammanhang. Att använda semistrukturerade intervjuer för att få svar på de intervjufrågor som vi har sammanställt (se Bilaga 3 & 4) var ett naturligt val. Det är respondentens individuella svar som ger en uppfattning av det aktuella läget. Den semistrukturerade intervjun ger möjlighet att ställa följdfrågor utifrån respondenternas svar som kan ge en fördjupad förståelse för det som undersöks, i detta fall implementeringen av fritidshemmets kapitel i läroplanen. De intervjufrågor som sammanställts i intervjuguiden är av öppen karaktär. Detta utgår från intentionen att kunna fånga upp likheter och olikheter mellan respondenterna, samt att få en uppfattning av hur läget ser ut i just den fritidsverksamhet fritidslärarna och rektorerna befinner sig i. De första frågorna som ställs till alla respondenter är av ”mjukare” art för att sedan komma in på mer komplexa och bredare frågor. De första frågorna är måhända ”mjukare” men inte oväsentliga. De kan ge en förklaring av de efterföljande frågornas svar då de ger en inblick i respondenternas bakgrund och erfarenheter. Möjligheten till att kunna variera olika typer av frågor och följdordning är en av den kvalitativa intervjuns styrkor, vilket belyses av Eriksson–Zetterquist och Ahrne (2015, s. 38).
Urval
Vår studie har gjorts i rektorsområden och skolor i en kranskommun till en större stad i Västsverige. Det ena rektorsområdet ligger i stadskärnan och det andra ligger utanför staden. Fritidshemmens utformning ser olika ut i respektive rektorsområde. Ett rektorsområde består
11
av två mindre skolor, där det sammanlagt finns tre fritidsavdelningar. Det andra rektorsområdet består av en större skola, där det sammanlagt finns fem fritidsavdelningar.
Vi har valt att intervjua två rektorer och fyra fritidslärare, en rektor och två fritidslärare i respektive rektorsområde. Eriksson–Zetterquist och Ahrne (2015, s. 42) klarlägger vikten av att intervjua så många respondenter att underlaget av data blir tillräckligt stort för att ge en skälig bild av det aktuella läget. Valet att intervjua både rektorer och fritidslärare utgår från att vi ville undersöka vilka förutsättningar de båda parterna upplever sig ha för att implementera läroplanen i fritidshemmets verksamhet, då vi som studenter under vår VFU haft varierande upplevelser. I vårt urval av intervjupersoner valde vi att begränsa oss till utbildade fritidslärare, eftersom vi tror att utbildad fritidshemspersonal har större möjlighet att svara mer djupgående på de intervjufrågor vi har. Valet av rektorer grundar sig i vilket rektorsområde de fritidslärare som deltar i studien arbetar i. Vi har en tidigare relation med de fritidslärare som deltar i studien då vi haft vår VFU i dessa rektorsområden. Detta urval är ett bekvämlighetsurval, då tidsaspekten begränsar oss i sökandet av urvalspersoner. Trost (2010, ss. 140–143) beskriver detta urval som vanligt förekommande i kvalitativa studier. Vi ser det som en fördel att vi känner de personer som skall delta i studien sedan innan då respondenterna kanske känner sig mer bekväma att göra intervjun med oss.
Pilotstudie
En pilotstudie genomfördes där en fritidslärare respektive en rektor deltog. Inför pilotstudien hade intervjufrågor till respektive yrkeskategori formulerats. Intervjufrågorna inleddes med mjuka frågor för att inledningsvis skapa ett bra samtalsklimat och övergick senare till mer riktade intervjufrågor för studiens syfte. Intervjufrågorna sändes ut till pilotstudiens deltagare ett par dagar i förväg för att de skulle få möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Valet att göra detta grundar sig i att en av de faktiska respondenterna krävde att få frågorna för att delta i studien, varpå vi genomförde pilotstudien med likvärdiga förutsättningar. Efter pilotstudiens intervjutillfällen utvärderades intervjufrågornas utfall samt frågornas formulering. Vid reflektion av utfall och formulering konstaterades att fritidslärarens svar föll inom ett väl avgränsat område för det som var avsett att undersökas, det vill säga studiens syfte. Efter pilotstudien på intervjufrågorna till rektor justerades frågorna då rektor såg till en högre organisatorisk nivå. I pilotstudien tilläts respondenterna styra tiden för intervjun för att den skulle vara passande för dem. Vidare var det viktigt att de skulle kunna ägna sig åt intervjun utan risk för avbrott eller störande moment, vilket var bra att ha med i planeringen inför studiens faktiska intervjuer. Syftet med att genomföra en pilotstudie var att höja giltigheten i undersökningen. I det fall man provar sitt undersökningsinstrument på en grupp likvärdig det faktiska urvalet stärks tillförlitligheten i undersökningen (Kihlström 2007, s. 231).
Genomförande
Efter att området för studien fastställts och begränsats till ett syfte med studien, tillfrågades rektorer och fritidslärare vid två rektorsområden om deltagande. Sex intervjuer genomfördes, varav fyra med fritidslärare och två med rektorer (se avsnittet Urval). För att få bästa möjliga förutsättningar för intervjuerna fick respondenterna själva boka in tid inom en tvåveckorsperiod, där de kunde planera utefter sitt eget schema. I samband med tidsbokningen sändes missivbrev och samtyckesblankett ut (se Bilaga 1 &2). Intervjufrågor formulerade vi ihop och de godkändes av handledare inför studien. Som förberedelse inför intervjuerna
12
genomfördes en pilotstudie på en fritidslärare samt en rektor, för att se så intervjufrågorna gav svar på studiens syfte (se avsnittet Pilotstudie). Vi valde att sända ut intervjufrågorna till samtliga respondenter i studien för att de skulle få möjlighet att förbereda sig om de önskade. Valet grundades på att en av respondenterna efterfrågade detta, varpå vi gav samtliga deltagare samma förutsättningar. Intervjuerna inleddes med att redogöra för forskningsetiska principer kring hur vi behandlar det insamlade materialet samt att vi muntligt bad om tillåtelse att använda ljudupptagning som dokumentationsmetod under intervjun. Intervjuerna genomfördes i avskilda lokaler, där det förelåg mindre risk för störande moment. Under samtliga intervjuer placerade vi oss snett mittemot den person som intervjuades och det stod ett bord emellan oss. De inledande frågorna i intervjuerna var av samtalskaraktär för att få en mjuk start och bekväm atmosfär. Intervjuerna var mellan 20 och 60 minuter långa. Det inspelade materialet från intervjuerna transkriberades omgående och reflektioner noterades. Under intervjuerna fördelades frågorna mellan oss och vi ställde likvärdigt många frågor var, ingen var ensam ledare av intervjuerna. Vi transkriberade tre intervjuer var och läste enskilt igenom samtliga transkriberingar flertalet gånger. Sortering och analys av data genomfördes gemensamt och diskuterades löpande under studiens gång. Genomgående under arbetet har vi suttit tillsammans och arbetat parallellt med de olika delarna av arbetet för att vi båda skall vara lika insatta i dem. Kihlström (2010, s. 232) menar att om båda studenter närvarar i samtliga moment under studiens genomförande stärks tillförlitligheten.
Analys/bearbetning
Vid analys och bearbetning av insamlat material tillämpas Pettersens kategorisering av ramfaktorer (2008, ss. 58–59) som analysverktyg. Kategorisering har anpassats till vår undersökning och målgrupp och möjliggör en inledande systematisk sortering av materialet. Inom kvalitativ forskning är analysen den del av arbetet då det insamlade empiriska materialet skall brytas ner och göras hanterbart. Rennstam och Wästerfors (2015, s. 231) menar att genom sortering och reducering av empiriskt material kan forskaren skapa ordning i materialet och koncentrera det till studiens kärna. I enlighet med denna teori, genomfördes vår analys först genom att det insamlade materialet transkriberades, skrevs ut och lästes igenom. På utskrifterna markerades citat i olika färg och sorterades in under Pettersens kategorier. Det gav en överblick av vilka förutsättningar respondenterna upplever sig ha oavsett om de är främjande eller hämmande för implementeringen av läroplanen i verksamheten. Den inledande sorteringen av materialet gjordes utifrån Pettersens kategorisering av ramfaktorer för att underlätta hanteringen då materialet var rikt. Vi kunde på så sätt begränsa materialet avsevärt inom undersökningsområdet. Enligt Rennstam och Wästerfors (2015, s. 224), leder denna öppna form av kodning fram till en mer fokuserad kodning av materialet.
Vid vidare bearbetning tas de uttalanden som förekommer mest frekvent inom Pettersens kategorisering av ramar fram, de som bildar ett synbart mönster. Dessa handlar om vilka främjande och hämmande förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever sig ha för implementeringen av läroplanen inom de olika kategorierna. I den fokuserade kodningen söktes efter återkommande koder inom de olika kategorierna som i sin tur synliggör framträdande mönster i det empiriska materialet. Materialet bröts på så sätt ner till mindre beståndsdelar och gjorde det mer överskådligt att arbeta med. Det empiriska materialet från den inledande kategoriseringen genomläses flertalet gånger och under varje återkommande kod fördelades materialet upp i främjande och hämmande förutsättningar. Det gav en begränsning i form av att materialet förs in under precisa koder inom de olika kategorierna, beroende på vad som varit mest frekvent i sorteringen. Under de olika koderna i materialet urskiljs hur fritidslärares och
13
rektorers upplevelser faller inom de olika ramfaktorerna. Utfallet av undersökningen presenteras i resultatkapitlet under rubriker som utgår från Pettersens kategorisering av ramfaktorer. I analysen tolkas materialet även utifrån en vetenskaplig teori, i detta fall ramfaktorteorin som ger möjlighet att se vilka ramar som påverkar implementeringen av läroplanen i fritidshemmet samt hur dessa ramar verkar främjande respektive hämmande på implementeringen. Teorin ger ett specifikt perspektiv på den insamlade datan (Fejes och Thornberg 2015, ss. 28–29). I studien och analysen används ramfaktorteoretiskt perspektiv följaktligen både som teori och metod.
Etiska forskningsprinciper
I vår studie följer vi Vetenskapsrådets Forskningsetiska principers fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (2002, ss. 7– 14). Genom mailkontakt, muntlig kontakt, informationsbrev, missivbrev och samtyckesblanketter (se Bilaga 1 & 2) sökte vi säkerställa att de som deltar i studien får den information och det skydd som de har rätt till.
I informationskravet framgår det tydligt att deltagandet i studien är frivilligt samt att de deltagande när som helst har möjlighet att avbryta sitt deltagande. För att vi skall vara säkra på att få ta del av deltagarnas svar och använda det i examensarbetet (samtyckeskravet) krävs det att samtyckesblanketten är påskriven. Det är dock möjligt för deltagaren att dra tillbaka sitt samtycke under studiens gång även om samtyckesblanketten är påskriven. För att skydda deltagarnas identitet och placering kommer materialet anonymiseras och ingen utomstående kommer att få ta del av det insamlade materialet (konfidentialitetskravet). Vi kommer inte heller att använda det material som samlats in i undersökningen till något annat ändamål än examensarbetet (nyttjandekravet).
Tillförlitlighet och giltighet
En god kvalitet och giltighet i en kvalitativ undersökning omfattar hela processens gång, alltså ambitionen att upptäcka och förstå samt att det som avses undersökas faktiskt undersöks. Den variation av resultat som en kvalitativ forskning ger gör att varje studie är unik, detta medför att beskrivningen av genomförandet är extra viktigt för studiens giltighet och tillförlitlighet. Giltigheten stärks i vår studie genom att undersökningsinstrumentet testas i en pilotstudie som är likvärdig med den faktiska urvalsgruppen (Patel & Davidson 2011, ss. 105–109). Undersökningen baseras på en mindre grupp respondenter och kan därför inte beskriva hur det generellt ser ut på fritidshem i Sverige. Dock kan undersökningen ge en bild av hur de respondenter vi intervjuat ser på sin situation kring implementeringen av läroplanen i fritidshemmen i sina respektive rektorsområden.
Tillförlitligheten i vår studie stärks genom att valet av respondenter är gjort med noggrannhet, i vårt fall rektorer och utbildade fritidslärare. Bakgrund, förförståelse samt intervjufrågor och bearbetning synliggörs för att visa på rimlighet i resultatet, den som läser vårt examensarbete skall i sin tur kunna replikera undersökningen. Metodvalets tillförlitlighet ökar när vi är två som intervjuar och att intervjuerna spelas in för att senare transkriberas, men också att vi djupgående har analyserat vårt datamaterial utifrån en analysmetod (se nästa avsnitt). I så stor omfattning som möjligt kommer objektiviteten att upprätthållas, dock är vi medvetna om att i en kvalitativ studie kommer den egna tolkningen att framgå (Kihlström 2007, ss. 231–232).
14
RESULTAT
Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer undersöka vilka förutsättningar fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera innehållet i läroplanens kapitel för fritidshemmet i verksamheten. Rektorsområdena och fritidslärarna benämns med fiktiva namn i resultatet. Inledningsvis beskrivs studiens kontext i Rektorsområde A samt i Rektorsområde B. Därefter presenteras resultatet utifrån fem kategorier: ”Fritidslärares och rektorers syn på uppdraget”; ”Arbetslag och ledning”; ”Tid för läroplansimplementering”; ”Den fysiska miljöns påverkan”; och ”Ekonomiska resurser.
Studiens kontext
I Rektorsområde A ingår två mindre F-6 skolor under rektor Antons ledning. Anton är utbildad matte/No lärare med tillvalsämne idrott och har varit verksam som rektor i 19 år. Rektorsområdet har ca 110 barn inskrivna i sin fritidsverksamhet. I rektorsområdet arbetar fritidslärarna Agne och Anita. De är verksamma i varsin skola i två separata fritidsarbetslag men har ett gemensamt uppdrag i att driva verksamhetens pedagogiska utformning då de är de två som är ansvariga för fritidshemsavdelningarna. Anita har en fritidspedagogsutbildning och har varit verksam i 28 år. Agne har en fritidspedagogsutbildning och har varit verksam i 16 år. Rektorsområde A har totalt låg grad av behörighet i sina fritidshemsverksamheter,
I Rektorsområde B ingår en större F-6 skola under rektor Brittas ledning. Britta är utbildad lärare med inriktning mot fritidshem med behörighet att undervisa i idrott och har varit verksam som rektor i 1 år. Rektorsområdet har ca 220 barn inskrivna i sin fritidsverksamhet. I rektorsområdet arbetar fritidslärarna Bodil och Billy. De är verksamma vid varsin avdelning men ingår i ett större gemensamt fritidsarbetslag. Billy har en utbildning till lärare i förskoleklass och grundskolans fritidshem och har varit verksam i 8 år. Bodil har en interkulturell lärarutbildning mot fritidshem och har varit verksam i 7 år. Rektorsområde B har totalt sett hög grad av behörighet i sina fritidshemsverksamheter.
Fritidslärares och rektorers syn på uppdraget
En förutsättning för läroplanens implementering är fritidslärares och rektorers förhållningssätt gentemot uppdraget. I intervjuerna med fritidslärare och rektorer synliggörs detta. Det framkommer inte i materialet att någon av respondenterna har ett förhållningssätt gentemot uppdraget i läroplanen som på något sätt skulle verka hämmande för implementeringen av läroplanens fjärde kapitel och det centrala innehållet. Medvetenheten kring uppdraget är stort hos fritidslärare och rektorer.
Det ska vara fritids, inte skola
Fritidslärarna ser på sitt uppdrag som en del i att uppfylla skolans mål, men att man arbetar med denna måluppfyllelse på ett fritidspedagogiskt vis. Något annat som fritidslärarna i studien är noga med att uttala är att de inte vill att fritidsverksamheten på grund av uppdraget i läroplanen skall närma sig skolans innehåll och verksamhet. Fritidslärarna vill inte att deras verksamhet skall likställas med skolan. Fritidsverksamheten har ett uppdrag i läroplanen, men att det inte skall ses som lektionsundervisning utan att man som fritidslärare utgår mer ifrån ett
15
situationsbaserat lärande. Man planerar sin verksamhet utifrån att det är barnens egen lust att lära och man plockar upp barnens egna intressen. Det är något som rektorn Britta i Rektorsområde B ser som förutsättningen för verksamheten på fritids och hur den skall kunna utgå ifrån läroplanen. Britta säger:
Vi ska inte vara skola, det får inte bli skolverksamhet av det. Men det behöver det ju inte bli i den meningen, det kan ju vara ett komplement till skolan.
Britta menar att genom att föra en dialog med eleverna om vad de vill ha ut av sin fritidsvistelse kan man anpassa fritidsverksamheten till att möta elevernas behov utifrån deras förutsättningar och få eleverna att vilja komma dit. I Rektorsområde A påtalar rektorn Anton att under dennes tid i yrket har fritidshemmets uppdrag förändrats från att komplettera hemmet till att komplettera skolan. Anton tänker utifrån detta faktum att huvuddelen ändå ligger på det sociala. Hen säger:
Det sociala är jätteviktigt. Hur man samspelar med varandra, hur man tränar det i leken.
Fritidshemmets uppdrag ses som ett komplement till skolan, vilket läroplanen uttalar att det skall vara. Som rektor och fritidslärare ser man dock att lärandet sker med andra former och förutsättningar än under skoltid. Det framkommer att man vill att eleverna ska få en helhet som spänner över hela dagen, där deras helhetsbehov tillgodoses med allt från sociala kompetenser till vardagsnyttiga kunskaper. Flera av respondenterna såväl rektorer som fritidslärare stärker detta genom sina uttalanden i intervjuerna. Rektorn Britta säger:
Vi kan inte gå och ställa samma kravbild på eleverna i våran verksamhet, den måste bygga på annat liksom för att få dem att, för att hjälpa dem i skolan.
Vad Britta syftar på här är att man som fritidslärare inte kan gå in i verksamheten och ha samma typ av krav på eleverna som en klasslärare under dagtid. Det går inte att kräva att en elev skall räkna matte på fritids för att eleven har svårt för det ämnet i skolan. Fritidsläraren bör då istället ha en dialog med eleven och hitta en alternativ lösning inom fritidsverksamhetens ram för att stötta elevens utveckling i matematik. Fritidslärarna i undersökningen lutar även de åt samma håll. Man vill skapa en helhet för eleverna under dagen, tillsammans med skolan fast utan att man arbetar med undervisning av ämneskunskaper på ett märkbart sätt. Man jobbar med samma saker fast på ett annat sätt. Fritidsläraren Billy säger:
Det som de lärt sig under skoldagen, det fortsätter de bearbeta på fritids.
Samtliga fritidslärare understryker att samtidigt som uppdraget är att komplettera skolan ligger det stora fokuset i fritidsverksamheten på den sociala biten. Med kommunikation och samspel mellan vuxna och barn men även barn till barn. Tron på att man som fritidslärare kan stärka elevernas kunskaper i ämnen finns, men inte genom att fortsätta skoldagen, utan genom att stärka eleven som person på både individ och gruppnivå.
Trygga relationer är grunden
Något som var framträdande i Rektorsområde B i hur man arbetade med sitt uppdrag var synen på att man som fritidslärare spelar en viktig roll i elevernas vardag. Här kan man se att en förutsättning är skapandet av de mellanmänskliga relationerna, då de ses som en plattform att stå på för att kunna implementera det centrala innehållet för läroplanen i barngruppen.
16
Relationskapandet och den sociala utvecklingen hos eleverna är även det en del av innehållet i läroplanen, vilket blir förståeligt när en fritidslärare pratar om arbetet med barngruppen och vikten av att ha de trygga relationerna för att levandegöra det som står i läroplanen. Fritidsläraren Bodil menar:
Om dom (barnen, vårt tillägg) är trygga med mig och jag vet var jag har dom, det vet man ju inte alltid, kanske inte i början, men att man lär känna varann och om man har det då kan man utföra det mesta med en barngrupp tycker jag.
Bodil säger också att en förutsättning för att kunna bedriva verksamhet utifrån innehållet i läroplanen är att barnens föräldrar är trygga med att lämna barnen i fritidshemmets verksamhet. Ska man som fritidslärare kunna implementera och utföra det som står i läroplanen är det även viktigt att ha goda relationer med barnens föräldrar och att de känner förtroende för dem som arbetar i fritidshemmet. Hen menar att hur fritidsläraren är i sin yrkesroll är avgörande för verksamheten. En god förutsättning för att bedriva en verksamhet som grundar sig i läroplanen ligger i hur trygga barnen är med fritidsläraren och fritidsverksamheten. Trygga barn ger trygga föräldrar och det måste ju funka för att utföra allt annat säger Bodil. Rektorn Britta i Rektorsområde B är också inne på att relationsskapandet och tryggheten är viktigt för att få verksamheten att fungera optimalt och för att kunna arbeta med innehållet i läroplanen. Hen återkommer flera gånger i intervjun till vikten av att ha goda relationer för att nå måluppfyllelse.
Yrkesstolthet
Hur rektor ser på fritidslärarens yrkesroll är viktigt för fritidslärarens känsla och syn på sin yrkesstolthet. Rektorn Anton i Rektorsområde A tar upp hur hen ser på fritidshemmet:
Jag tycker nog att en förutsättning är att jag tycker att fritidshemmet är viktigt. Jag tror att det är viktigt nämligen att jag som rektor tycker att det är viktigt, för om jag inte tycker att det är viktigt så kommer inte jag heller att prioritera.
Hur rektor ser på vilken roll fritidsläraren har i organisationen samt hur fritidslärarens kompetens används påverkar hur fritidslärarens yrkesstolthet framställs. I Rektorsområde B påtalar rektorn Britta vikten av att se fritidsläraren som en kompetent yrkeskategori. Hen beskriver att fritidsläraren skall vara bärare av sin yrkesstolthet och inte se sig själv som utbytbar, alltså att vem som helst kan inte göra det fritidsläraren gör utan hen är vald att göra det hen gör just på grund av sin kunskap om det fritidspedagogiska fältet. Britta beskriver hur yrkesstoltheten sammanlänkas med en korrekt utbildning, kunskap och vilja, hen säger:
Viljan väldigt avgörande känner jag, för att har du kunskapen, men ändå inte vill arbeta i det, då händer det ingenting.
Britta ser det också som en fördel att hen har en bakgrund som utbildad fritidslärare, och numera kan använda den kunskapen och förståelsen för uppdraget. Det gör att rektorn har möjlighet att skapa ett gott arbetsklimat samt goda förutsättningar för sina medarbetare eftersom vetskapen om behoven finns. Britta menar att:
Gör vi bra saker för våra medarbetare då ger vi också förutsättningar för att göra bra grejer i elevgrupperna.
17
Hen vet att en väl fungerande fritidsverksamhet fyller en väldigt tydlig funktion på hela enheten. I Rektorsområde A stärker rektorn Anton att den uppfattningen är av värde. Hen vet vad forskningen säger om hur ett fungerande fritidshem ökar skolans måluppfyllelse, samt att hen faktiskt har upplevt att så är fallet i verkligheten. Att rektorn har sett prov på hur ett fungerande fritidshem stärker den totala måluppfyllelsen ökar chansen att hen ger fritidshemmet goda förutsättningar.
Arbetslag och ledning
Arbetslaget och ledningen inverkar på förutsättningarna för implementeringen av det centrala innehållet i läroplanen. Arbetslagets utbildningsnivå, sammansättning och vilka förutsättningar ledningen ger sina medarbetare var vanligt förekommande punkter i intervjuerna. Förutsättningarna arbetslaget upplever sig få av sin ledning att implementera läroplanen spelar en avsevärd roll i känslan av möjlighet att lyckas med sitt uppdrag. Arbetslagens olika förutsättningar kräver olika typer av insatser för att kunna vidareutvecklas och arbeta läroplansstyrt.
Vikten av utbildade fritidslärare
Utbildningsnivån på arbetslaget har flera respondenter belyst som avgörande för arbetet med implementeringen av läroplanen. Har merparten av arbetslaget en pedagogisk utbildning med inriktning mot fritidshem underlättas arbetet eftersom man har ett gemensamt yrkesspråk men också en mer fördelaktig arbetsbelastning. Man har också en större samsyn på arbetsprocessen som krävs för att arbeta läroplansstyrt. I Rektorsområde A framgår det att andelen pedagogisk utbildad personal är låg och att man både från rektors och från fritidslärares håll ser detta som en hämmande förutsättning för implementeringen av läroplan. Rektorn Anton upplever det som ett bekymmer att det är låg grad av behörighet i fritidsverksamheten och menar att det blir en avsevärd skillnad på hur organisationen kan byggas. Den låga graden av behörighet påverkar även hur mycket de utbildade fritidslärare som finns orkar med. Det faller på dem att driva det pedagogiska arbetet på fritidsavdelningarna. Denna förklaring av situationen stärks av fritidsläraren Anita i rektorsområdet som uttrycker att:
Finns fler pedagoger så kan man ha diskussion och man kan kanske lägga ansvaret på fler. Men här blir det ju då jag som får driva det hela tiden.
De menar att de känner sig ensamma i arbetet med implementeringen av läroplanen och att det blir tungt för en som är ensam utbildad att ta ansvar för det hela pedagogiska innehållet i verksamheten.
Med utbildning följer en kunskap och ett språk som ger en djupare förståelse om läroplanens skrivningar. Yrkesspråket gör också att den pedagogiska diskussionen kommuniceras på ett sätt som är en särart för yrkesprofessionen. Är man ensam i arbetslaget om att ha en pedagogisk utbildning får det en följd av att man inte uppnår en samsyn i vad läroplanen uttrycker, det är svårt för en person utan pedagogisk utbildning att ta till sig det språket. Fritidsläraren Agne i rektorsområdet upplever att det finns svårigheter att implementera läroplanen när ett gemensamt tankesätt och språk inte finns, hen säger:
18
Du skall kunna ta till dig det som står i läroplanen, och är du inte utbildad så har du svårt för det språket.
Denna upplevelse delas med rektorn Anton i området som också upplever den låga graden av utbildad personal i sina arbetslag som en hämmande faktor på hur man i arbetslagen faktiskt kan arbeta med implementeringen av läroplanen för fritidshemmet. För att kunna arbeta med läroplanen när det bara finns en fritidslärare per arbetslag krävs stöd för de outbildade i arbetslaget att kunna tolka och förstå vad som faktiskt står i läroplanen. Även om hela arbetslaget får stöd i att tolka läroplanen kommer dock ett större ansvar åläggas den som är utbildad vilket i sin tur leder till en känsla av hög arbetsbörda och ensamhet för den som är ensam utbildad fritidslärare. Fritidsläraren Agne påtalar ensamheten genom att säga:
Jag känner mig ganska ensam med outbildade…
Agne beskriver här att det inte handlar om att de som inte har en pedagogisk utbildning gör ett dåligt jobb men att man som utbildad har bättre förutsättningar för att lyckas med läroplansimplementeringen.
I Rektorsområde B säger rektorn Britta:
Vi har det ju bra, om man tittar liksom på siffrorna som finns, så har ju vi hög andel utbildade fritidspedagoger, vilket är ju väldigt positivt.
Fritidslärarna tar även här upp vikten av utbildningsnivån och vilken påverkan det har på hur man kan arbeta i arbetslaget. I arbetslaget märks det på vilka som har en pedagogisk utbildning då fritidsläraren Bodil säger:
Mina kollegor som är utbildade fritidspedagoger, vi har en samsyn.
En samsyn och en delad bild av hur fritidsverksamheten skall drivas målstyrt finns hos de flesta utbildade fritidslärare. Arbetslaget påverkas positivt av hög utbildningsnivå och det underlättar implementeringen av läroplanen.
Kompetens, dialog och samsyn
Kompetensen i arbetslaget är en stor bidragande faktor i hur man arbetar med implementeringen av läroplanen. Även i Rektorsområde B med hög grad av utbildade pedagoger i arbetslagen finns det personal som har annan utbildning eller saknar utbildning. Då blir kommunikationen mellan de olika yrkeskategorierna en avgörande faktor på hur arbetet fortgår. Att man har en samsyn samt engagemang beskrivs som det viktigaste för att kunna implementera läroplanen och för att komma dit är kommunikationen kollegor emellan värdefull. Synen på verksamheten skiljer sig beroende på vad man har för utbildning och även om utbildningsgraden är hög så finns det outbildade i verksamheten. De kan vara väldigt bra med eleverna men har inte kunskap om hur man pedagogiskt genomför saker varpå samtalet och kommunikationen är värdefull. För arbetslag i Rektorsområde A med låg grad av utbildade pedagoger blir kommunikationen ännu viktigare för att man skall kunna få en samsyn och kunna arbeta med läroplansimplementeringen. För att arbeta med läroplanen måste personalen kunna ta till sig innehållet och förstå det vilket tidigare har beskrivits som svårt när man är outbildad. En fritidslärare menar att för att man skall få ut innehållet i läroplanen till eleverna i verksamheten
19
där hen arbetar som ensam fritidslärare tillsammans med personal med annan kompetens eller utan pedagogisk utbildning fyller samtalen en högst tydlig funktion. Agne säger:
De pedagogiska samtalen i personalgruppen är superviktiga, för att om inte man är på ungefär samma plan där, så kan aldrig få ut det sen heller.
Med detta uttalande pekar hen på att det blir svårt att genomföra det som står i läroplanen i verkligheten.
I Rektorsområde B talar även rektorn om hur viktig dialogen mellan ledning och medarbetare för att kunna genomföra uppdraget med att implementera läroplanen. Rektorn Britta uttrycker att hen vill ha en nära relation till sina medarbetare och att de känner att de har nära in till sin chef för samtal. Det ger rektorn en möjlighet att få en större inblick i verksamheten och kunna fatta de mest genomtänkta besluten för verksamheten. Rektorn ser sig själv som en del av arbetslaget men med andra arbetsuppgifter än att vara i elevgrupperna samt att hen har en beslutsfattande position. Inför beslut är dialog en viktig del i att nå samsyn i det kollegiet. Rektorn menar att för att kunna genomföra förändringar och fortsatt arbete med fritidshemmet krävs att arbetslagen har inflytande i frågorna. Det kan handla om resurser, planeringstid, arbetslagens sammansättning och så vidare och rektorn är medveten om att alla inte alltid blir helt nöjda. Britta menar att hens uppgift här är att ha den här dialogen med medarbetarna för att göra samtliga uppmärksamma på att det man i verksamheten skall ha ett helhetsperspektiv och inte endast ser till sin egen avdelning och sina egna förutsättningar. Hen säger:
Vi måste alltid föra samtalen ur ett verksamhetsperspektiv.
Det rektorn säger här stärks av vad en av medarbetarna i Rektorsområde B uttalar när hen diskuterar hur det ser ut på arbetsplatsen och att uppdraget att implementera läroplanen är fullt görbart bara man får bra förutsättningar för sitt uppdrag. Fritidsläraren beskriver att hen får stöd av sin ledning och känner att de ser vinsten av att ha en fritidsverksamhet med god kvalitet. Hen känner även att ledningen i stor utsträckning prioriterar resurser för fritidshemmet och ger fritidslärarna goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet med dialog och samsyn på uppdraget och verksamhetens mål. Det som belyses här är dock ett önskemål om att vara lite mer personal då det blir väldigt sårbart på enheten när någon av olika orsaker är frånvarande. Men tack vare att ledningen är så insatt som den är och dialogen förs kontinuerligt känner fritidsläraren Bodil ändå att det blir hanterbart. Hen säger:
Sen tycker jag att vår ledning här är väldigt, alltså dom vet ju precis vad vi ska… (arbeta med, vår anmärkning) alltså jag gillar min ledning så att säga och att man får stöd därifrån.
Ledningsstöd och ledningens kunskap om fritidshemmets uppdrag är en komponent i hur det sammantaget fungerar i verksamheterna. Känner medarbetarna att de har ledningen med sig underlättas arbetet i både med och motgångar.
Fysiskt närvarande kollegor
En förutsättning för att man ska kunna arbeta med implementeringen av läroplanen är att man är fysiskt närvarande på sitt arbete. Arbetslaget påverkas starkt om de som är utsedda att med sin professionella kompetens föra arbetet med implementeringen framåt inte är närvarande på grund av sjukfrånvaro. Frånvaro av kollegor nämner flera respondenter som en hämmande faktor som skapar obalans i den process som implementeringen kräver. I det ena rektorsområdet ser man problematiken i detta då de har byggt en organisation på få fritidslärare runt sina
20
avdelningar. Man har flera mindre avdelningar med få utbildade fritidslärare kring varje trots att man på enheten totalt har hög andel utbildade fritidslärare. Rektorn Britta påtalar att:
Det är ju jättesvårt att bedriva en kvalitativ verksamhet när den personalen som är anställd att göra det inte är här.
Fritidslärare vid skolan bekräftar denna bild av att det blir svårt att arbeta med implementeringen av läroplanen vid frånvaro. Vid frånvaro av kollegor blir arbetslaget sårbart och fokuset hamnar på praktiska och snabba lösningar för att kunna få vardagen att fungera. Även i Rektorsområde A har det varit en bidragande faktor till att man inte har kunnat arbeta kontinuerligt med implementeringen av läroplanen. Är man då ensam som pedagogiskt utbildad och bärare av den kunskapen stagnerar arbetet helt eftersom endast en ansvarar för läroplansimplementeringen. Den strukturerade verksamheten som bygger på innehåll från läroplanen har på grund av frånvaro inte kunnat genomföras. Fritidsläraren Anita säger:
Vi har haft lite problem med personal och sjuk, det är en del som har varit sjuka så det har väl haltat lite grann.
Frånvaro är, även om den ersätts med en vikarie en hämmande förutsättning för att kunna arbeta med läroplansimplementeringen. Den ordinarie och utbildade fritidsläraren har koll på och kunskap om relationer, hur gruppen fungerar och vad uppdraget enligt läroplanen faktiskt är. En vikarie har inte dessa kunskaper varpå en kvalitativt god verksamhet är svårare att åstadkomma enligt respondenterna.
Tid för läroplansimplementering
Tiden till att implementera läroplanen är en återkommande punkt i respondenternas svar i intervjuerna. Tid att planera, dokumentera och utvärdera, att tiden som avsätts används till rätt saker samt tiden för samtal och dialog kring uppdraget är faktorer som påverkar hur arbetet med implementeringen möjliggörs.
Tid till samtal och dialog kring uppdraget
För att kunna ta till sig läroplanen och hur man som fritidslärare skall arbeta med och utifrån det som står i läroplanen krävs tid. Tid till att förstå innehållet, att samtala om det som står och att det ges möjlighet till dessa samtal och dialoger i arbetslagen.
I intervjuerna inom Rektorsområde A framhäver fritidslärarna vikten av tid för att kunna utveckla arbetet med förståelsen för läroplansskrivningarna. De beskriver dock sina möjligheter till detta som begränsade då den gemensamma tiden för fritidsarbetslaget inte har en kontinuitet i vardagen. Som fritidslärare i verksamheten anser man inte sig ha goda förutsättningar att arbeta med implementeringen av läroplanen, dels för att man upplever sig inte få tiden man behöver i arbetslagen samt att arbetslagen kräver mer då utbildningsnivån i arbetslagen är låg. Som fritidslärare har man ett annat sätt att tänka och för att förmedla det man vill åstadkomma med fritidsverksamheten på sin skola. Fritidsläraren Agne säger:
