Med mina pilotintervjuer kom det fram (ur empirin) ett intresse av fortsatt forskning inom elevhälsans område hur arbetet med övergångar sker och bör ske inom området av barn i behov av särskilt stöd som kan stödjas av ett elevhälsoarbete. En annan tanke som väckts är om yrkesprofessionerna i elevhälsan spelar någon roll för det relationella perspektivet på skolan för elevernas inlärning?
37
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber AB.
Andersson, I. (1996). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: Folksam.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium 2:a utgåvan. 2005. Stockholm: Natur och Kultur.
Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan – resurser, organisering och praktik. (Doktorsavhandling, Socialhögskolan, Stockholm). Hämtad: 2016-11-16
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:196991/FULLTEXT01.pdf
Bateson, G. (2005). Mentala systemets ekologi – STEPS. Köpenhamn: Akademiskt förlag.
Bolman, L. & Deal, T. E. (2005) Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dinham, S. (2005). Principal leadership for outstanding educational outcomes. Journal of Educational Administration: 43.4/5 (2005): s. 338-356. Hämtad: 2016-12-23 http://search.proquest.com.proxy.mah.se/docview/220462050/fulltextPDF/B826EC6443
EC42C6PQ/1?accountid=12249
Farrell, P. (2004). Making inclusion a reality for all. School Psychology International 2004, vol.25, p. 5-19 Hämtad: 2012-12-10
38
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. IC. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Eds.), Reflektioner kring specialpedagogik. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gassne, J. (2008). Avhandling: Salutogenes, KASAM och socionomer. Lunds universitet (2008).
Greene, R.W. (2009). Vilse i skolan. Stockholm: Cura.
Gustafsson, L, H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Guvå, G. (2009). Och de tre skola bliva ett. Om Elevhälsans tre spår (FOG-rapport nr 67). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings Universitet.
Hargreaves, A., & Fink, D. (2008) Hållbart ledarskap I skolan. Lund: Studentlitteratur.
Harris, A. & Spillane, J. (2008). Distributed leadership through the looking glass. Management in education, v22 n1. S. 31-34 (2008) Hämtad: 2016-12-23
http://Journals.sagepub.com.proxy.mah.se/doi/pdf/10.1177/0892020607085623
Hejlskov Elvén, B., & Veje, H., & Beier, H. (2013). Utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn. Lund:
Studentlitteratur.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling
om normalitet i den svenska skolan, Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
39
Lindqvist, G., & Nilholm, C., & Almqvist, L., & Wetso, G. M. (2011). Different
agendas? The views of different occupational groups on special needs education.
European Journal of Special Needs Education, 26:2, 143-157. Hämtad: 2016-12.02 http://dx.doi.org/10.1080/08856257.2011.563604
Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on
Special Needs. (Jönköping University, Dissertation Series No. 22.) Jönköping:
Jönköping Universitet.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna Sverige AB
Persson, B. (1997) Specialpedagogiskt arbete i grundskolan. Hämtad 2016-12-06 https://gupea_2077_26953_1 (1).pdf
Persson, B. (1998) Den motsägelsefulla pedagogiken. Motiveringar, genomförande och konsekvenser. Hämtad 2016-12-06
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/13581/1/gupea_2077_13581_1.pdf
Regeringskansliet. Prop. 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. Hämtad 2016-12-06 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/halsa-larande-och-
40
Regeringskansliet. Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och
trygghet. Hämtad 2016-12-17
http://www.regeringen.se/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den- nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.- 20092010165
Rosenqvist, J. (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla. I: Pedagogisk Forskning i Sverige, 12 (2)
Sandberg, J., & Targama, A. (2013). Ledning och förståelse- En förståelsebaserad syn
på utveckling av människor och organisationer. Lund: Studentlitteratur.
SFS Skollagen (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2016-12-17 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Scherp, H., & Scherp, G. (2007). Lärande och skolutveckling – Ledarskap för
demokrati och meningsskapande. (Forskningsrapport, Karlstad Universitet,
Karlstad). Hämtad: 2016-12-16
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:6398/FULLTEXT01.pdf
Skolinspektionens rapport 2015:05., Elevhälsa - Elevers behov och skolans insatser, Diarienummer 400-2014:2123. Hämtad 2016-12-06
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2015/elevhalsa/15-04-elevhalsa-rapport.pdf
Skolverket (2009). Kraften av samverkan- Om samverkan kring barn och unga som far
illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Stockholm: Skolverket.
41
Socialstyrelsen (2016-11-4). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen Hämtad: 2016-12-06
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, L. (2007). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande- en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB.
Törnsén, M. (2012). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Artikel. Skolverket, 2012: Hämtad 2016-12-16
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.193357!/2tornsen.pdf
Törnsén, M. (2009). Successful Principal Leadership: Prerequisites, processes and
outcomes.
(Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå). Hämtad: 2016-12-18 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:211453/FULLTEXT02.pdfT
UNESCO. (1994). The Salamanca Statement and Framework on Special Needs
Education. Paris: Unesco. Hämtad: 2016-12-06
http://www.unesco.org/education/pdf/SALAMA_E.PDF
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad: 2016-12-06
42
Vislie, L. (2003). From integration to inclusion: focusing global trends and changes in
the western European socities. European Journal of special Needs Education,
Vol.18, No 1(2003), p 17-35. Hämtad: 2016-12-10
http://www.uio.no/studier/emner/uv/isp/SNE4110/h06/undervisningsmateriale/Vislie%2 0From%20education%202003-1.pdf
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i
kvalitativ analys (s. 71-89). Stockholm: Liber AB.
Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i
kvalitativ analys (s. 176-193). Stockholm: Liber AB.
Wood, D., & Bruner, J. S., & Ross, G. (1976) The role of tutoring in problem solving. Journal of child Psychology and Psychiatry, And Allied Disciplines, 17(2), 89-100. Hämtad: 2016-12-19
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1469-7610.1976.tb00381.x/epdf
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken. Stockholm: Gothia.
43
Bilaga 1
Malmö högskola
Fakulteten Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap
Hej,
Efter samtal med dig vill jag tacka för att du tar dig tid och ställer upp på en intervju och jag ser fram emot vårt kommande möte.
Då jag håller på att avsluta min specialpedagogiska påbyggnadsutbildning vid institutionen för skolutveckling och ledarskap på Malmöhögskola har jag valt att rikta min studie mot grundskola för att öka min kunskap om elevhälsans arbete och organisation. Genom ditt deltagande har jag möjlighet att genomföra min empiriska undersökning och därmed färdigställa mitt examensarbete.
Syftet med studien är att belysa hur ni kring ert elevhälsoarbete i grundskolans kontext arbetar hälsofrämjande och förebyggande utifrån skollag (SFS 2010:800) och olika styrdokument. Metoden för undersökningen blir med hjälp av intervju och eftersom det är svårt att bedöma den totala tidsåtgången är ca 30-50 min en ungefärlig bedömning av mig. För att underlätta och säkerställa bearbetningen av intervjun önskar jag att intervjun som vi samtalade om spelas in och sedan transkriberas.
Medverkan är frivillig och materialet kommer att avidentifieras och behandlas konfidentiellt. Det innebär att jag är den enda som kommer att veta vem som har medverkat i intervjun. Efter att jag presenterat min studie/uppsats, kommer jag att förstöra det nedtecknade och inspelade intervjumaterialet enligt vetenskapsrådets etiska principer.
Landskrona 2016-12-06
Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Marie Wiklund
Tel: Epost:
44
Bilaga 2: Intervjuguide
Övergripande och inledande frågor
Vill du berätta om din roll i elevhälsan?
Hur skulle du beskriva er elevhälsas organisation? Vilken är din huvudsakliga uppgift i elevhälsans arbete? Vilken funktion har du?
Vilka olika professioner ingår i elevhälsan och hur tillsätts dem?
Organisation, samarbete, förebyggande, hälsofrämjande, elevhälsoarbete
Hur startade arbetet kring elevhälsan? Hur arbetar ni i ert elevhälsoteam?
Hur ser samarbetet ut mellan er olika aktörer?
På vilket sätt arbetar ni förebyggande och vad betyder ett förebyggande arbete för dig? PÅ vilket sätt arbetar ni hälsofrämjande och betyder ett hälsofrämjandearbete för dig? Hur ser förfarandet kring pedagogisk utredning, kartläggning och skrivande av
åtgärder ut?
Hur ser du på begreppen inkludering och integrering? Hur ser ni på övergångar i mottagande och lämnande?
Vilka vinster och framgångsfaktorer finns med att arbeta med elevhälsa? Vilka hinder finns i förebyggande arbetet i elevhälsan?
Hur tror du att vårdnadshavare uppfattar arbetet med elevhälsa? Vilket perspektiv påverka elevhälsans arbete?
Vilka utmaningar finns i utvecklandet av elevhälsa utifrån styrdokument och lagar för framgångsrikt och hälsosamt elevhälsoarbete?
Hur får man ett hållbart elevhälsoarbete – att alla strävar efter samma gemensamma mål och riktlinjer?
Avslutande frågor
Hur ser ett elevhälsoarbete ut i framtiden?