Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Rektorers tankar och påverkan utifrån ett
elevhälsoperspektiv
Principals thoughts and impact from a student health perspective
Marie Wiklund
Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2017- 01-12
Examinator: Magnus Erlandsson Handledare: Anna Henningsson Yousif
Förord
Mina tankar att läsa till specialpedagog började redan för tio år sedan och jag vill skänka ett tack till familj, föräldrar, vänner och andra betydelsefulla som har trott på mig och gett mig positiv feedback. Jag vill även tacka till alla som deltagit och på något sätt bidragit till att möjliggöra detta examensarbete.
Basgruppen A-team har varit en stor betydelse under resans gång och berikat mig med fantastiska specialpedagoger, liksom Roger Åkerman som följ processen bland annat som min IP-handledare.
Jag vill ge Jenny ett varmt tack som med sitt stora hjärta och klokhet fick mig att tänka nytt och sy ihop säcken.
Det mest betydelsefulla i mitt liv vill jag rikta ett ödmjukt tack till min man och mina barn och med kärlek tacka för att ni är ni och att ni berikar mitt liv genom att finnas vid min sida.
Marie Wiklund
Sammanfattning
Wiklund, Marie (2017). Rektorers tankar och påverkan utifrån ett elevhälsoperspektiv. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 90hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Visionen med studien är att skapa fördjupade kunskaper om specialpedagogers insatser med att arbeta framgångsrikt och hälsofrämjande i utvecklandet av elevhälsoarbetet. Med förankring i studiens empiri och teori kopplat till kriterierna från skollagen (SFS, 2010:800) och skolinspektionen vill jag dessutom visa på ett kunskapsbidrag i den origamiska sambandsteorin.
Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att belysa rektorers uppfattningar om elevhälsoorganisationen och deras föreställningar om ett hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete i grundskolans kontext F-6. På vilket sätt påverkar ledarskapet elevhälsans utformning och utveckling?
Teori
Studien är förankrad i systemteorin för att förstå människors agerande som något som uppstår i interaktion med andra människor. Tidigare forskning belyser ledarskapets betydelse, de förutsättningar som används för att nå en framgångsrik elevhälsoorganisation i samverkan för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i grundskolan presenteras.
Genom att människors liv och beteende präglas av tidigare erfarenheter och uppfattningar kan kontexterna upplevas som komplexa där sammanhang ger möjligheter för nya lösningar (Andersson, 1996; Bateson, 2005). Studien relateras också till Antonovskys (2005) KASAM- teori och salutogena tankar där betoningen läggs på det friska hos människan.
Under arbetets gång har en tes vuxit fram som visar sambandet mellan systemteori, relationellt perspektiv och salutogent förhållningsätt likt en triangulering där samtliga hörn och sträckor har ett samband med många olika sätt att förhålla sig på helt utan inbördes ordning vilken jag presenterar som den origamiska sambandsteorin.
Metod
Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Den hermeneutiska ansatsen ger tillgång till respondenternas föreställning och tankar av begreppet elevhälsa och det de vill förmedla inom sin organisation. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2011).
Resultat
Studiens resultat visar vikten av ledarskapets betydelse i samverkan med andra i skolans kontext där ett framgångsrikt ledarskap visar tydlighet och engagemang. Ett ledarskap som ger förutsättningar till resursbehov, kontinuerlig uppdatering av framtida forskning och gör reflektioner över förändringsbehov i samverkan vilket underlättar implementering hos övriga aktörer, lärare och andra ansvariga i skolans kontext. Två av tre respondenter påpekade brister av resurser på lokal nivå som får konsekvenser i bristande samsyn av aktörernas uppdrag samt långsiktiga mål av förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete.
Implikationer
Intressanta implikationer framkommer på organisationsnivå där respondenterna ger olika tankar när det gäller det specialpedagogiska uppdraget. Möjligen skulle en gemensam grundsyn om uppdrag och ansvar inom specialpedagogsutbildningen och rektorsutbildningen kunna vara positivt. Dessutom skulle implikationer rörande rektors ansvar vid åtgärder av enskilda ärenden också vara av intresse att klargöra.
Innehållsförteckning
INLEDNING………
PROBLEMOMRÅDE/BAKGRUND ... 1
SYFTE ... 3
PROBLEMFORMULERINGAR ... 3
DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP ... 4
Elevhälsa ... 4
Hälsofrämjande elevhälsoarbete ... 4
Förebyggande elevhälsoarbete ... 5
ELEVHÄLSAN I SVERIGE ... 6
Elevhälsans historik ... 6
Elevhälsans organisation och uppdrag ... 7
Hälsofrämjande och förebyggande arbete ... 9
TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISK FÖRANKRING ... 10
Ledarskap och organisation ... 10
Systemteori ... 12
KASAM ... 13
Pedagogiska och specialpedagogiska perspektiv ... 14
METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 16
METODVAL ... 16
Pilotstudie ... 17
URVAL OCH AVGRÄNSNING ... 18
GENOMFÖRANDE ... 18
ANALYS OCH BEARBETNING ... 19
ETISKA ASPEKTER ... 19
RESULTAT OCH ANALYS ... 20
Intervjuresultat – Rektor 1 (R1) ... 20
Organisation och ledarskap i elevhälsan ... 20
Framgångsrik utveckling av elevhälsoarbetet ... 21
Delanalys R1 ... 22
Intervju resultat - Rektor 2 (R2) ... 24
Organisation och ledarskap i elevhälsan ... 24
Framgångsrik utveckling av elevhälsoarbetet ... 24
Förbättringsområden av ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete ... 25
Delanalys R2 ... 25
Intervjuresultat - Rektor 3 (R3) ... 26
Organisation och ledarskap i elevhälsan ... 26
Framgångsrik utveckling av elevhälsoarbetet ... 26
Förbättringsområden av ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete ... 27
Delanalys R3 ... 27
Sammanfattande analys av de tre intervjuerna ... 28
RESULTATDISKUSSION ... 30
Vikten av ett tydligt ledarskap ... 30
Vikten av ett gemensamt förhållningssätt ... 31
Vikten av det specialpedagogiska uppdraget ... 32
METODDISKUSSION ... 35
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 36
REFERENSER ... 37
Bilaga 1 ... 43
1
Inledning
I denna studie har jag medvetet valt att försöka bredda mina specialpedagogiska tankar genom att studera för mig något okända domäner. Sedan tjugo år tillbaka har jag min trygga hemvist och gedigna erfarenhet inom förskolans ramar. Genom mina studier till specialpedagog kom jag att lära känna andra delar av skolväsendet, vilket jag anser öppnade upp för personlig utveckling. Elevhälsan i grundskolan kom att intressera mig då skolan idag är en bland Sveriges största arbetsplatser, där Sveriges alla barn och elever befinner sig, eller borde befinna sig i olika skolverksamheter. Hur fungerar elevhälsans arbete för elever i behov av särskilt stöd? Vem får stöd? Vad händer med elever som står utan stödåtgärder? Enligt skollagen (SFS, 2010:800) ska alla elever ha lika tillgång till en likvärdig utbildning inom skolväsendet och alla elevers olika behov skall ges stöd och stimulans till att utvecklas oavsett vilka behov de har. I skollagen om elevhälsans omfattning (SFS 2010:800) går att läsa:
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (Skollagen, SFS 2010:800, Kap 2, 25§).
Flera tankar kom att intressera mig ur ett specialpedagogiskt perspektiv däribland att vi pedagoger som ingår i skolans olika kontexter har en viktig, spännande roll och i samarbete kan utveckling ske mot gemensamma mål mot en skola för alla.
Problemområde/Bakgrund
Denna studie kommer att belysa de intervjuade rektorernas syn på elevhälsan och elever i behov av särskilt stöd. Under mina specialpedagogiska studier väcktes ett intresse för elevhälsan i grundskolan och fokus ligger i studien på hur rektorerna arbetar med att främja förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete. I de specialpedagogiska insatserna ingår det att arbeta med skolutveckling tillsammans med rektorn. I detta uppdrag ska exempelvis specialpedagogen utveckla verksamheten i arbetet för att ta hänsyn till samtliga individers möjligheter och förutsättningar men även individuella svårigheter (Socialstyrelsen, 2016).
2
Elevhälsans roll har stärkts i skollagen (SFS, 2010:800) där det beskrivs att elevhälsan ska bidra till att skapa en miljö som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Det står också att elevhälsan ska arbeta förebyggande, hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Vidare ska verksamheternas elevhälsa ha ett särskilt ansvar för att bevaka skolans uppdrag till att skapa goda och trygga villkor för eleverna.
Mina tidigare pedagogiska erfarenheter från min yrkesroll säger mig att kommuner inte alltid uppfyller skollagen (SFS 2010:800, Kap 2 25½§) då flera elevärenden tenderar att stå utan stödåtgärder. Det är av yttersta vikt att i samarbete med skolledning arbeta fram en gemensam syn att alla arbetar efter ett relationellt perspektiv och ställer sig frågorna: Vad händer med dessa elever? Vem för deras talan? Här skulle jag möjligen kunna problematisera och föra ett resonemang kring att kommuner bryter mot skollagen genom att inte till fullo anamma lagen SFS, 2010:800. Mina pedagogiska erfarenheter säger mig att begreppet salutogenes, ett salutogent förhållningssätt är intressant för förmågan att bevara hälsan. Begreppet salutogenes betyder hälsans ursprung och är myntad av Antonovskys tankar om komponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet och ligger som en grund för KASAM, känsla av sammanhang (Ahrenfelt, B, 2014, Antonovsky, A, 2005, Gassne, J, 2008). I det salutogena perspektivet läggs fokus på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa, en förskjutning av från riskfaktorer till friskfaktorer (Gassne, J, 2008, Partanen, 2012). I studien kommer jag att förhålla mig till Antonovskys tre komponenter som jag anser är av yttersta vikt för ett elevhälsoarbete.
I det specialpedagogiska programmets utbildningsplan ligger fokus på det förebyggande och främjande uppdraget. Pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram eller extra anpassningar ingår också i specialpedagogens ansvarsområden. Arbetet med den psykosociala miljön är viktigt, plus uppgiften att tillsammans med rektor arbeta övergripande och framåtsyftande för skolans pedagogiska utveckling. Centralt i uppdraget är också handledning och stöttning av elever i särskilda behov.
Visionen med studien är att skapa fördjupade kunskaper om specialpedagogers insatser, att arbeta framgångsrikt och hälsofrämjande och utveckla elevhälsoarbetet. Med förankring av studiens empiri och teori kopplat till kriterierna från skollagen (SFS, 2010:800), skolinspektionen och styrdokument är förhoppningen att kunna ge ett kunskapsbidrag.
3
Syfte
Syftet med studien är att undersöka och få förståelse för rektorers uppfattningar om deras elevhälsoorganisation. Vilka tankar och föreställningar har rektorer om ett hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete i grundskolans kontext F-6. Jag vill belysa ledarskapets betydelse för elevhälsans utformning genom att problematisera, analysera, diskutera och visa resultatet av den insamlade empirin.
Problemformuleringar
Hur beskriver rektorer sin ledarroll i elevhälsoorganisationen?
Vilka föreställningar och tankar har rektorerna om ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete?
Vilka föreställningar och tankar har rektorerna om en framgångsrik utveckling av ett elevhälsoarbete?
4
Definition av centrala begrepp
Elevhälsa
I och med den nya skollagen (SFS, 2010:800) som började tillämpas 1 juli 2011, tillämpas även skollagspropositionen (2009/10:165). I den nya skollagen samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Den samlade elevhälsan skall främja elevers hälsa, utveckling och lärande och vara ett stöd i utveckling mot utbildningens mål. Det innebär att ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Elevhälsans insatser kan bidra till att belysa företeelser och strukturer som kan utgöra hälsorisker eller hinder och sådant som främjar elevernas utveckling mot utbildningens mål (SOU 2016-11-4).
Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och de involverade har tillsammans en viktig uppgift i arbetet med särskilt stöd, samverkan med elever och föräldrar och skapa goda lärande miljöer för varje barn. Skollagen, (SFS, 2010:800, kap 2 25§) sätter sambandet mellan hälsa och lärande i fokus genom att knyta den samlade elevhälsan närmre skolans uppdrag. Som lärare, elevhälsopersonal och skolledare bör man vara förtrogen med Lgr 11, Skollagen och de centrala delarna av elevhälsopropositionen 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet.
Hälsofrämjande elevhälsoarbete
Hälsofrämjande arbete är en betoning av ett salutogent perspektiv och innebär en förskjutning från riskfaktorer till friskfaktorer. Ett salutogent perspektiv innebär att hitta utvecklingsområden och friskfaktorer som bidrar till att elever tar ett steg i lärande och utveckling (Partanen, 2012). Att utveckla elevens möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa innefattar förutom att nå kunskapsmålen även att uppmärksamma de intellektuella, praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna i arbetet. Ett hälsofrämjande arbete som går hand i hand med skolans uppdrag med att främja lärande är beroende av individens upplevelse av sammanhang, helhet, delaktighet, inflytande och möjlighet av att påverka och få återkoppling på det man gör. Det innebär att stärka elevers delaktighet och självkänsla och bidrar till en god lärandemiljö. Skolan som riskfaktor kan vara då elever inte trivs eller upplever att de inte får stöd och lärarna har små förväntningar på prestationer. Det är av vikt att elevhälsan är delaktig i skolans värdegrundsarbete och i arbetet
5
mot kränkande behandling samt att elevhälsan deltar i undervisning om goda hälsofrämjande levnadsvanor som leder till ett hälsofrämjande arbete (Prop. 2001/02:14 och SOU 216-11-4).
Förebyggande elevhälsoarbete
Ett förebyggande arbete är att minska risken för ohälsa och minska riskfaktorers inflytande över individen och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Det krävs kunskap om vad som orsakar ohälsa samt vilka miljöfaktorer som leder till ohälsa och vilka svårigheter individen har med att nå utbildningens mål (SOU, 2016-11-4). Början till ett förebyggande arbete är att kartlägga verksamheten för att identifiera riskområden. Att identifiera riskfaktorerna är en del av medvetenheten om elevens sammanhang även utanför skolan. I samarbete med elevhälsans insatser kan ett tidigt tecken på psykisk ohälsa och inlärningssvårigheter upptäckas. Det förebyggande arbetet främjas vid elevhälsans medverkan vid policyarbete på både huvudmanna- och skolnivå. Det förebyggande arbetet har en viktig roll i handledning och utbildning av arbetslag för att öka medvetenhet och förmåga att agera kring elevgrupper, enskilda elever, gemensamma normer och lärprocesser. En handledning på individnivå syftar till att stärka läraren i sin ledarroll samt förbättra kommunikation med elever, föräldrar och kollegor.
Elevhälsans arbete för att utveckla goda relationer mellan hem och skola är också en del i det förebyggande arbetet (SOU, 2016-11-4).
6
Elevhälsan i Sverige
I följande kapitel kommer elevhälsan att beskrivas ur olika kontexter utifrån styrdokument, inspektionsrapporter samt relevant litteratur för studien. Då elevhälsa är ett relativt nytt begrepp (Skollag, SFS 2010:800) och dessutom ett svenskt fenomen, har det bidragit till begränsningar i sökandet av nationella artiklar och forskning. För att beskriva elevhälsans arbete har jag valt ett historiskt perspektiv, organisationens betydelse och uppdrag samt elevhälsans fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete.
Elevhälsans historik
Redan i slutet av 1800-talet förekom undervisning av elever enskilt eller i mindre grupper. Folkskolans möjligheter och skyldigheter att svara för undervisningen av elever med särskilda behov aktualiserades under 1900-talet. Hjälpklasser inrättades där elever med olika avvikelser sorterades in och efter några år inrättades även svagklasser. För vanartade och vanvårdande elever skapades särskilda anstalter (Prop.2000/01:14).
Begreppet elevvård användes första gången 1957 i betänkande för Grundskolan (SOU 1961:30). Där beskrevs elevvårdens uppdrag om god omvårdnad av eleverna som grund för skolans övriga verksamhet. För att arbeta med diagnostiska uppgifter och med elever med beteenderubbningar lade skolkommissionen 1946 fram ett förslag att skolpsykologer skulle ingå i skolans elevvårdsarbete. Under 1950-talet började den skolpsykologiska verksamheten byggas ut även om inga statliga beslut fastlagts. Psykologernas förebyggande arbete har successivt betonats i läroplaner och utredningar. Under 1950- och 1960-talet fanns ett visst statsbidrag till arvodetjänster som la grund till att kuratorer anställdes. Elevvårdskonferensen infördes som begrepp i Lgr 69 där det stod att elevvård innebar att skolan skulle hjälpa varje elev till kunskap. Eleverna skulle få hjälp med att bilda sig uppfattning kring de uppgifter som skola och samhälle ställde för att komma till rätta om individuella problemen, för att så långt som möjligt utveckla de egna egenskaperna.
För att höja verksamhetens kvalitet och effektivitet beslutade regeringen den 23 juli 1998 att tillkalla en särskild utredare att kartlägga elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och funktion. Den 31 mars 2000 lämnade den särskilda utredaren in sitt betänkande till Elevhälsan – i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling (SOU 2000:19). År 2000 pekade elevvårdsutredningen på en ökning av barn och ungas psykiska, sociala och psykosomatiska problem. I utredningen och efterföljande proposition föreslogs ett gemensamt verksamhetsområde för elevvård och skolhälsovård under beteckning elevhälsa
7
(Prop.2001/02:14). Den 1 juli 2011 trädde den nya skollagen och skolhälsovården, den särskilda elevvården i kraft och de specialpedagogiska insatserna förenades i en samlad elevhälsa (SFS, 2010:800). Professionerna som den nya samlade elevhälsan representerar, skiljer inte sig från hur det var tidigare mer än att den specialpedagogiska kompetensen har tillkommit. Det som skiljer i den samlade elevhälsan är att de olika yrkesprofessionerna idag samverkar i team (Guvå, 2009).
FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, är vägledande för arbetet inom elevhälsan. Delar av barnkonventionens huvudprinciper har skrivits in i 1 kap 10 § skollagen (SFS, 2010:800). En stor del av specialpedagogikens ideologiska förankring finns att finna i Salamancadeklarationen (Unesco, 1994) som antogs av Unesco som är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur. Salamancadeklarationen framhåller att så långt det är möjligt bör alla elever undervisas tillsammans i den reguljära skolan och få det stöd som behövs för att tillgodogöra sig undervisningen. Barnkonventionen handlar i korthet om barnets rätt att få sina grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda, bland annat rätten till hälso- och sjukvård samt utbildning.
Elevhälsans organisation och uppdrag
Elevhälsans uppgift är att främja lärandet, överföra och gestalta de grundläggande värdena. I samarbete med hemmen skall elevhälsan sträva mot att skapa en positiv lärandesituation med fokus på långsiktig utveckling med kontinuerlig och systematisk uppföljning. Elevhälsans mål med att främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar bör vara densamma i skolan som helhet för sitt lärande (SFS, 2010:800). Gustafsson (2009) skriver att elevhälsa börjar i klassrummet, i korridorerna, i matsalen, på skolgården och i det nära samarbetet med elever och deras familjer och att elevhälsans arbete handlar om att lära eleverna handskas med livet precis som det ser ut. Det handlar bland annat om en förmåga att förstå sina känslor för att agera klokt och förmågan till att tänka bättre. Det ligger ett stort ansvar på lärarna att vägleda elever till måluppfyllelse, men även känslomässig och social utveckling enligt Törnsén (2009).
Hur elevhälsa organiseras kan se olika ut i kommunerna eftersom rektorn är den som har ansvaret för elevhälsans verksamhet. Rektorn behöver inte ensam bära ansvar för hur något genomförs utan tillsammans med elevhälsoteamet och pedagogerna genomförs uppdraget gemensamt. Elevhälsan kan ses med tre spår i vilken skolhälsovård, elevvård och
8
specialpedagogiska insatser inkluderas och elevhälsan bedrivs på individ, grupp och organisationsnivå i systemteoretisk förankring (Partanen, 2012).
Skolan bär ansvaret för att främja hälsa hos alla elever men att även ha ett utökat fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp. Elevhälsans kunskaper ska tas tillvara vid utarbetande, genomförande och uppföljning av åtgärdsprogram (Prop. 2000/01:14).
Utifrån ett relationellt perspektiv som är nära kopplat till inkludering (Persson, 1998) blir genomförandet, förhållningssätt och lärandemiljön viktig då skolsvårigheter förklaras och förutsättningar ses i relation till miljön som påverkar barnets förutsättningar (Lindqvist, 2013; Hjörne & Säljö, 2013; Gustafsson, 2009).
Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att fördela resurserna efter elevernas olika förutsättningar och behov. Det är rektorn som beslutar om sin enhets inre organisation, hur resurserna fördelas och ansvarar för elevhälsans omfattning (SFS 2010:800). Samverkan mellan olika yrkesgrupper i skolan kan ge konsekvenser för den pedagogiska praktiken om uppdragen förstås på olika sätt av skolans aktörer och det bör strävas efter en gemensam helhetssyn på individ- och gruppnivå (Lindqvist, 2013). Vision, värdegrund och riktlinjer är viktiga och en utmaning i ledningssammanhang för att få människor att utifrån egna bedömningar samverka med andra och bidra till ett gott resultat (Sandberg och Targama, 2013).
Att fastställa vilka behov och vilket stöd en elev har och behöver är komplext. Skolans uppställda kunskapsmål och skolverkets förordningar talar om den rätt till särskilda stödåtgärder en elev har som inte uppfyller målen. De elever som utan större svårigheter når upp till målen – men till priset av psykisk ohälsa bör även har rätt till särskilt stöd. Gustafsson (2013) menar att ur ett elevhälsoperspektiv bör också det psykiska måendet få fokus.
Rektorn ska arbeta för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation (Skollagen SFS 2010: 800). I Guvås (2009) studie framkom det att även om ett medvetet salutogent förhållningssätt används kan man falla tillbaka från ett relationellt perspektiv till det kategoriska patogena och statiska tänkandet. Problematiken fokuseras på individen istället för pedagogiken. Enligt Öquists (2014) systemteoretiska tänk lyfter skolan vikten av att se alla delar i sin helhet för att kunna identifiera utvecklingsmöjligheter i ett sammanhang.
Specialpedagogen som profession står inte med i några styrdokument, utan det som finns skrivet är specialpedagogisk kompetens i elevhälsan. Andra yrkesgrupper står klart definierade som skolsköterska, kurator, skolpsykolog och rektor (Skollagen, SFS 2010:800).
9
Varje profession har ett särskilt ansvar att bidra med sin specifika kompetens och att samverka med övriga professioner inom elevhälsan, skolan och utanför skolan (Socialtjänstlagen, 2016). Ett elevhälsoperspektiv organiseras fram tillsammans med ledning, elevhälsopersonal, i arbetslagsmöten, i möten med eleverna och den goda viljan för ett salutogent hälsofrämjande och inkluderande perspektiv (Partanen, 2012). Törnsén (2009); Backlund (2007); Scherp och Scherp (2007) förklarar innebörden med elevhälsa som en samordning och samarbete mellan yrkesgrupperna som ingår i elevhälsoorganisationen.
Hälsofrämjande och förebyggande arbete
Hälsa och lärande förutsätter varandra. Elever som upplever sig ha en god hälsa har också större möjlighet att lyckas i sitt skolarbete enligt skolinspektionens rapport (2015:05). Att ligga steget före innan något hänt är ett centralt utvecklingsbehov enligt Törnsén (2009) genom att på organisation- och gruppnivå identifiera ett främjande arbete. Ett sådant synsätt menar Backlund (2007), Scherp och Scherp (2007), Partanen (2012) och Törnsén (2009) är att långsiktigt minska akuta åtgärder för elever som mår dåligt och har behov av särskilt stöd.
Olika faktorer på skilda nivåer kan också fungera som risk- och skyddsfaktorer, d.v.s. antingen öka eller minska risken för att utveckla ett problem (Prop.2001/02:14; Öquist, 2008). Många faktorer samverkar för att närma sig förståelsen för hur ett problem utvecklas och är komplext. Individuella egenskaper och förutsättningar, sociala sammanhang, strukturella och miljömässiga faktorer kan spela in menar Törnsén (2009). Ett förebyggande arbete kan ske genom att motverka eller ta bort riskfaktorer, eller förebygga genom att stärka skyddsfaktorer (Socialstyrelsen, 2016). Ett förebyggande och en framgångsfaktor i förändring och utveckling kan vara att elevens delaktighet i sitt eget lärande kartläggs och organiseras. Tillsammans med ledning och personal i elevhälsan, i arbetslagsmöten och i möten med eleverna måste ett elevhälsoperspektiv organiseras fram för att ett salutogent hälsofrämjande och inkluderande perspektiv skall utvecklas (Partanen, 2012).
10
Tidigare forskning och teoretisk förankring
Min avsikt med studien är att delge faktorer som inverkar på skolors elevhälsoarbete och eftersom elevhälsa är ett svenskt begrepp har inhämtandet fokuserats främst på svensk forskning. Internationell forskning har fokuserats på ledarskapets betydelse för elevhälsoarbete. Förståelsen för tolkningen av ett elevhälsoarbete är mångtydig och beskrivningar av elevhälsans organisation i form av ledarskapets funktioner och vad elevhälsan bidrar med kommer att tas upp. Rektorn har det övergripande ansvaret för elevhälsan (SFS, 2010:800) och Törnsen (2009) samt Backlund (2007) beskriver i sina avhandlingar ledarskapets betydelse i elevhälsoorganisationen.
I det specialpedagogiska uppdraget ingår att identifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer, hålla i kvalificerade samtal i olika pedagogiska frågor samt att delta i och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete. Skolutveckling är resultatet av många samverkande faktorer på olika nivåer i individ, grupp och organisation och därmed ser jag systemteori som en teori att förankra i studien. Ett salutogent tänkande och olika pedagogiska perspektiv som är relevanta för studien kommer också att beskrivas samt den origamiska sambandsteorin (min tes) som vuxit fram under arbetets gång och presenteras ytterligare under resultatdiskussionen.
Ledarskap och organisation
Successful Principal Leadership: Prerequisites, processes and outcomes är en avhandling där
Törnsén (2009) bland annat redovisar hur ett framgångsrikt ledarskap i relation till skolans resultat ter sig. Resultatet i avhandlingen visar att det finns externa och interna faktorer som påverkar ledarskap i skolan då skolan är decentraliserad, mål- och resultatstyrd. Stat, kommun, den lokala skolan och ledare på alla nivåer har ett gemensamt ansvar för skolans framgång. Målen bestäms nationellt och kommunerna ansvarar för att ge förutsättningarna i ekonomi och rekrytering av rektorer som styr och leder verksamheten och medarbetarna. Vidare menar Törnsén (2009) att rektorer blir påverkade av skolkultur och processer i skolan, och skolans och elevernas resultat påverkas indirekt av rektorernas samspel med lärarna och av de förutsättningar som rektorerna kan påverka. De externa delarna innebär exempelvis samverkan med BUP, socialförvaltning och polis, men även en samverkan mellan chefer och ledare inom elevhälsoorganisationen och de medicinskt ansvariga. Avhandlingens resultat
11
visar på en misstro till rektorns förmåga att ta hänsyn till vilka professionsbehov som elevhälsans personal anser behöva i teamet.
Bolman och Deal (2005) beskriver ledarskapets förmåga samt att ett framgångsrikt team består av kompetenser som kompletterar varandra. Alla i teamet jobbar mot samma syfte, delmål och ansats där alla känner ömsesidigt ansvar för teamets prestationer. Det krävs struktur som är väl anpassad till vad organisationen försöker åstadkomma, vilket kan jämföras med elevhälsans teamarbete i samverkan med olika aktörer, samsyn och ledarskapets struktur förmåga.
Harris och Spillane (2008) har studerat ledarskapets fenomen och belyser olika möjligheter till en organisatorisk omvandling där alternativt förhållningssätt till ledarskap har uppkommit på grund av externa krav och tryck på skolor i bristande kunskapsmål. De beskriver i sin slutsats att om man är beredd på att gå in i ett förändringsarbete bör man lämna gammal ledarpraxis och våga tänka nytt för att belysa utvecklingsmöjligheter och professioners samarbete är huvudfokus för framgång. För hållbar verksamhetsutveckling menar dem i likhet med både Törnsén (2009); Bolman & Deal (2005) att det krävs engagemang av alla funktioner och roller i organisationen. Harris och Spillane (2008) skriver också att långsiktig verksamhetsutveckling bidrar till förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Rektorers tankar och föreställningar utvecklas i samspel med andra, som utifrån erfarenheter och tillgång på vetenskaplig uppbyggd kunskap hjälper oss att förstå och hantera den omvärld vi möter menar Scherp och Scherp (2007). För ledare är inte utmaningen att hitta bästa lösningen utan att bättre förstå olika konsekvenser av våra handlingar (Öquist, 2012).
Förutsättningar till det pedagogiska ledarskapet för undervisning och lärande som bygger på empirisk data om Lgr11 och vägledande styrdokument kan exempelvis vara att rektorn gör klassrumsbesök, ger feedback till lärare samt analys av kvalitetsredovisningar (Törnsén, 2009). Rektorer har olika förutsättningar, olika utmaningar och olika tillgång till lokala elevvårdsresurser gällande elevvård i grundskolan enligt Backlund (2007). I avhandlingen undersöktes bland annat organisation och resursfördelningens betydelse för elevvårdens praktiska arbete där det framgick att om inte resurserna finns att tillgå på lokalnivå erbjuds de ofta på extern nivå i form av central resursnivå. Backlund (2007) menar i likhet med Harris och Spillane (2008) att ett kontinuerligt förebyggande och hälsofrämjande arbete kan ske då ledning erbjuder ett elevhälsoteam med föreslagna professioner på lokal nivå, där man möter problem och behov när de sker och uppstår och kan utföra professionella samtal och åtgärder.
12
Resurser på lokal nivå anses leda till förebyggande åtgärder i större utsträckning på de olika nivåerna individ, grupp och organisation medan externa resurser leder oftare till insatser på individnivå (Backlund, 2007; Törnsén, 2009). Enligt Törnsén (2009) är ett framgångsrikt rektorledarskap att förstå de krav och förväntningar lärarna har och ge förutsättningar för att kunna genomföra förändringar för att elever skall ges ökad måluppfyllelse. Det krävs samarbete mellan olika aktörer på intern och extern nivå. Vidare menar Törnsén (2009) att elevhälsans nya uppdrag i skollagen bör tydliggöras för de inblandade och för sitt eget uppdrag.
I Australien (Dinham, 2005) genomfördes en studie som undersökte ledarskapets betydelse. I jämförelse med Törnsén (2009) kom man fram till att ledarskapet är en nyckelfaktor för elever, lärare, lärande utbildningen och elevhälsan. Analysen av Dinhams studien påvisade att egenskaper och metoder hos ledarskapet är centralfaktor och fokus på elever och deras lärande. Men de menade på att det finns risker med påverkansfaktorer som egenskaper, metoder och åtgärder som i studiens syfte inte ansågs vara erkända och betraktas vara ”snabba lösningar” när det inte anses finnas tillräcklig ledarförsörjning (Dinham, 2005).
Ett medvetet och systematiskt lärande sker i och om vardagsverksamheten på individ, grupp och organisationsnivå (Scherp & Scherp, 2007). Öqvist (2008) anser att detta sker i systematisk teori med helheten som fokus vid förändringsarbete.
Systemteori
Systemteori är en teori som ser mänskligt handlande och mänskliga problem som något som sker och uppstår i ett samspel mellan människor och som inte endast kan förklaras av den enskilda individens inneboende egenskaper (Andersson, 1996). Med ett systemteoretiskt tänkande i beaktande kommer problem lösas och åstadkomma förändring. Människors liv och beteende är komplext där tidigare erfarenheter och upplevelser spelar roll på vilket sätt vi uppfattar och förstår vår egen kontext (Bateson, 2005).
Systemteorin anses relevant för ledare då idéer går att omsätta i handling här och nu. Samspelet mellan de delar man befinner sig i utgör grunden för förklaringar och nya sammanhang, mönster och möjligheter framträder (Öquist, 2014). Öquist betonar också att man oftast kan finna lösningar till problem i omkringliggande faktorer där det är viktigt att ”se saker i sitt fullständiga sammanhang” (Öquist 2014, s. 9) och inte enbart fokusera på en del i problematiken. Detsamma gäller utformandet av åtgärder där många vägar ska möjliggöras och att fokus bör läggas på frågan hur istället för vad.
13
Svedberg (2007) delar Öquists tankar om att det är viktigt att se på flera olika möjligheter av påverkansfaktorer där Svedberg menar att göra mer av det som fungerar, istället för att lägga fokus på problemen. Öquist (2008) påpekar att utifrån systemteorin kan allt i en kontext ha betydelse vilket kan leda till att ett ord eller gest kan göra skillnad för en elev, både positivt och negativt.
Utifrån ett helhetsperspektiv där man lyfter blicken, kan mönster och sammanhang synliggöra olika frisk- och riskfaktorer kring individ, grupp och organisation (Öquist, 2014). Med ett helhetsperspektiv menar Öquist (2008) att det är av största vikt att alla delar hänger ihop och att ingen del plockas bort ur sitt sammanhang. Ett framgångsrikt ledarskap bygger på engagemang samt intresse och får omedelbara effekter om medarbetarna känner sig sedda och hörda vilket kan leda till god kommunikation. Medarbetarna är betydelsefulla delar i en organisation och ingår i organisationens helhet. Ledarens uppgift är att skapa förutsättningar genom att exempelvis tillföra resurser i form av tid och den prövade processen kan komma igång.
KASAM
I studien förhåller sig det salutogena perspektivet och det relationella perspektivet till varandra. Salutogenes lägger betoning på hälsa, alltså det friska hos människan (Antonovsky, 2005). Motsatsen till ett salutogent perspektiv är ett patogent, där fokus ligger på det som inte fungerar (Partanen, 2012). I denna kontrast ställer Antonovsky (2005) sig frågan varför människor trots svåra motgångar ändå klarar av att ha ett positivt fokus på sin tillvaro. Hans forskning pekar på att man måste se kontexter mer övergripande på olika sammanhang och inte fokusera på detaljer. Antonovsky införde begreppet Känsla Av SAMmanhang (KASAM) där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är komponenter som gör eventuella svårigheter lättare att hantera (Antonovsky, 2005; Partanen, 2012; Säljö, 2013). Människan
begriper vad som orsakar problemet, lär sig strategier för att hantera det och detta
sammantaget leder till motivation och delaktighet, vilket förklaras med meningsfullhet. Antonovsky (2005) hävdar också att en människa kan ha hög eller låg KASAM och att graden av KASAM ger indikationer på om man känner tillfredsställelse med livet eller inte. Greene (2009) beskriver också dessa indikationer och menar att människor med socialt bristfälliga nätverk innebär ökade hälsorisker.
14
Pedagogiska och specialpedagogiska perspektiv
I utbildningsplanen för det specialpedagogiska programmet kan man utläsa att fokus läggs på specialpedagogens förebyggande och främjande uppdrag. Centralt i specialpedagogens uppdrag är att stötta elever i behov av särskilt stöd. Fischbein (2007) betonar specialpedagogens ansvar på organisations-, grupp- och individnivå. Hon understryker att ”de komplexa situationer som man ställs inför inom det specialpedagogiska verksamhetsfältet kräver att man kan ta på sig olika glasögon och utforska omvärlden utifrån olika vetenskapsteoretiska utgångspunkter” (s.20). Detta medför ett vetenskapligt förhållningssätt, olika idéer och ”sanningar” bör ses ur ett specialpedagogiskt perspektiv. ”Specialpedagogiska insatser är avsedda att sättas in där den vanliga pedagogiken inte bedöms räcka till” (s.4). Med dessa ord har Persson (1997) gjort ett försök att definiera specialpedagogik som ett kunskapsområde. Man kan idag anse att citatet ovan fortfarande är relevant där Rosenqvist (2007) och Skolverket (2009) betonar att det inte finns någon tydlig skillnad mellan pedagogik och specialpedagogik. Skolverket (2009) förtydligar också att den specialpedagogiska utvecklingen kan upplevas intuitiv snarare än vetenskapligt baserad vilket kan göra specialpedagogiken svårdefinierad.
Utifrån relationellt perspektiv som är nära kopplat till inkludering (Persson, 1998) blir genomförande, förhållningssätt och lärandemiljö viktig då skolsvårigheter förklaras och förutsättningar ses i relation till miljön som påverkar elevers förutsättningar (Lindqvist, 2013, Hjörne & Säljö, 2013 och Gustafsson, 2009). Ett relationellt perspektiv inom utbildning och skola innebär att skolsvårigheter kartläggs med fokus på mötet mellan elev och den omgivande miljön. Vid kartläggning av en individ måste alla nivåerna analyseras för att skapa förståelse (Öquist, 2014). Relation och interaktion på de fyra nivåerna individ, grupp, skola och samhälle riktas mot skolans möte med elever i behov av särskilt stöd. Det är alltså fokus på skolans arbete, i organisatoriska åtaganden och miljön, som lösningarna ska sökas och utarbetas (Ahlberg, 2013). Persson (1998) skriver att inta ett relationellt perspektiv är att se vilka förutsättningar miljön erbjuder en elev. Orsaker till misslyckanden i skolan beror på en obalans mellan individens förutsättningar/behov och den omgivande miljön. Orsakerna ska sökas utanför eleven då det enligt relationellt perspektiv är skolsystemet som skapar och därför är ansvarig för att problem uppstår. Lärande och utveckling sker i en kontext beroende av, och i samspel med, omgivande människor och miljön. Ett sådant perspektiv innebär en annan syn på utvecklingsmöjligheter till skillnad från svårigheter och hinder statiskt förläggs till individens egenskaper. Elevers behov och förutsättningar måste sättas i relation till den
15
omgivande skolmiljön, där eventuella svårigheter kommer till uttryck (Ahlberg, 2013; Nilholm, 2012; Säljö; 2013). Även om ett medvetet användande av relationellt salutogent förhållningssätt visar att det är lätt att falla tillbaka till fokus på individ och ett statiskt patogent kategoriskt förhållningsätt visar Guvås studie (2009). Enligt Nilholm (2012); Ahlberg (2013); Säljö (2013) sker lärande och utveckling i uttryck som beroende av och i samspel med omgivande människor och miljö.
Det kategoriska perspektivet där eleven själv har ansvar för de svårigheter som kan uppstå i skolan fokuserar på individens egna förutsättningar där personalen arbetar med frågeställningar om vilka svårigheter eleven har och vilka hjälpmedel som eleven anses behöva. I Vislies (2003) studie går att läsa att när barn identifierats som annorlunda skapas svårigheter då inkludering problematiseras i den grund av ett kategoriskt perspektiv. Effekten anses då underlätta för lärare att överföra problemet till specialister som tar hand om svårigheter som uppstår vilket resulterar i exkludering av elever. Hjörne och Säljö (2013) konstaterar också, efter studier kring elevhälsoteams arbete på fem olika skolor, att orsaker till elevers behov av särskilt stöd ofta förläggs och problematiseras hos den enskilda individen.
De organisatoriska förutsättningarna spelar en viktig roll i ett specialpedagogiskt uppdrag där vikten av elevers hälsa bör vara i fokus för det samarbete och den samverkan ett rektorsledarskap anses vara framgångsrikt i hänseende av ett långsiktigt förebyggande arbete (Törnsén, 2009).
Origamisk sambandsteori eller tes mellan systemteori, relationellt perspektiv och ett salutogent förhållningsätt likt en triangulering kan ses där samtliga hörn och sträckor har ett samband. Sambandsteorin bör ses som ett visualiseringsexempel över hur vi kan möta andra människor utifrån var de befinner sig i erfarenheter och kunskaper utan att en generell sanning finns. Systemteorin, det relationella perspektivet och det salutogena förhållningssättet har lika många olika sätt att förhålla sig till helt utan inbördes ordning.
16
Metod och genomförande
Under detta avsnitt beskrivs metoden och tillvägagångssättet för insamling av empiri och forskningsetiska överväganden.
Metodval
Forskningsproblemet skall styra metodval skriver Stukát (2011) och Kvale och Brinkmann (2009). Studien grundar sig på intervjuer, alltså en kvalitativ metod utan generaliserade sanningar. Beskrivningar av insamlad data med ingång av tre nyckelfrågor vad, hur och varför som med fördel kan tänkas på inför intervjuprojektet (Kvale & Brinkmann, 2009 ).
Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Den hermeneutiska ansatsen ger tillgång till respondenternas föreställning och tankar av begreppet elevhälsa och det dem vill förmedla inom sin organisation. Hermeneutiken har ofta förståelse för ett relativistiskt synsätt och går ut på att skapa förståelse och inte enbart begripa (Thurén, 2007). Mina bakomliggande specialpedagogiska teorier är förankrade i utbildningen men jag saknar yrkeserfarenheten av elevhälsans arbete, vilket kan ha betydelse för de tolkningar jag gör.
Studien startar med ett engagerat och nyfiket intresse av att ta reda på rektorernas föreställningar utifrån syftet om ett hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete i verksamheterna (Bryman, 2011).
Intervjuguiden skapades utifrån mina tolkningar av skollagen (SFS 2010:800) och olika styrdokument för att sedan i intervjun med hjälp av frågorna skapa en djupare begriplighet utifrån respondenternas utsagor. Widen (2015) menar att långa berättande intervjuer ger utrymme till utvecklande erfarenheter och upplevelser i ett fritt spektrum.
De semistrukturerade intervjuerna gav möjligheter till att följa upp med följdfrågor för att fördjupa förståelsen - vilket hade begränsats om enkät använts (Bryman, 2011). Respondenterna gavs möjligheter att prata och berätta där jag emellanåt checkade av i intervjuguiden (bilaga 2) så att alla frågor ställdes och efterhand som respondenterna berättade fanns möjlighet till ny information (Westlund, 2015). Jag lät respondenterna ta del av ett exemplar av intervjuguiden innan jag startade intervjuerna vilken kan skapa delaktighet och trygghet. Med inledande frågor som ”vill du berätta om din roll i elevhälsan ” skapas möjlighet till en avslappnad känsla i en annars konstlad situation av att bli inspelad och granskad.
17
Pilotstudie
När respondenter avböjde sitt deltagande och tackade nej till intervjuer samtidigt som tiden fortlöpte, resulterade det i att studien tog en ny vändning och mina tidigare intervjuer medräknas som en orienterad pilotstudie (Bryman, 2011). Här nedan beskrivs ett kort resultat av pilotintervjuerna med specialpedagog, kurator och skolpsykolog. Syftet med min orienterade pilotstudie är att belysa olika professioners uppdrag och under vilka förutsättningar uppdragen kan genomföras.
De semistrukturerade intervjuerna med specialpedagog och kurator belyste deras uppdrag i elevhälsoteamet i deras verksamhet som drivs i privat regi, anpassad för elever som befinner sig inom NPF-spektrat (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Specialpedagogen är förutom specialpedagog och speciallärare i grupp även delegerad uppgifter som ledande i elevhälsans uppdrag. Elevernas behov går alltid först och trots att de arbetar med elevhälsouppdraget varje dag behövs exempelvis rutiner och tider för att reflektera tillsammans med kurator och skolsköterska. Vidare ser hon sin roll i att föra elevernas talan och får ständigt frågan var och när hennes ansvar för barnen i behov av särskilt stöd slutar. Skolpsykologen gör bland annat utredningar, håller i handledningar, konsultationer och ingår i centralteamet. Fokus i nuläget ligger på att få in utbildningsinsatser som t.ex. föreläsningar om kunskaper som kan tänkas leda till att fungera som hälsofrämjande och förebyggande. Ju mer kunskap och kompetens alla delges i skolorna desto fler grupper når basen av kunskap i bemötande och desto färre elever är det som det behövs göras något speciellt för.
Gemensamt för de olika respondenterna var vikten av samarbetet med de olika aktörerna som ingår i elevhälsan och att deras olika yrkesuppdrag och kunskaper för att stödja och vägleda varje elev till att växa i sin roll som individ är viktig (Guvå, 2009). Det framkom även att elevhälsoarbetet inte sker enbart i elevhälsoteamet utan med elever i klassrum och i de miljöer elever befinner sig i vilket stämmer med vad Gustavsson (2009) skriver. Med professionell vägledning utifrån varje individs behov skall stöd ges till individer så att de i sin egen takt och förmåga kan nå både sociala- och lärande kunskapsmål (Törnsén, 2009).
Det framkom en önskan från specialpedagog om vidare forskning kring förfarandet om hur man arbetar med övergångar när det gäller barn i behov av särskilt stöd.
Intervjuerna tog sammanlagt tre timmar, i genomsnitt en och en halv timme vardera och har spelats in och transkriberats. Efter respondenternas önskan utfördes intervjuerna på ett ostört café och i ett samtalsrum. Pilotstudien har insamlat kunskap till förståelse av ledarskapets betydelse och till min kommande yrkesroll.
18
Urval och avgränsning
Studiens syfte var att belysa rektorers uppfattningar om elevhälsoarbetet i grundskolans kontext F-6 och därmed föll urvalet på tre verksamheter i kommunal regi.
Utifrån ett samhällsperspektiv av elevhälsans organisation och uppdrag med rektorer som ansvariga för elevhälsoarbetet har individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med tre olika skolledare i arbete med elevhälsa utifrån skollagen (SFS 2010:800).
Verksamheterna finns utspridda i en kommun och är okända för mig men anses vara relevanta för syftet och frågeställningarna vilket Bryman (2011) skriver att forskaren bör ha i beaktning. För att undvika ett avslöjande av respondenter kommer jag att nämna rektorerna som R1, R2 och R3 (Kvale & Brinkmann, 2009).
Genomförande
Detta avsnitt presenterar tillvägagångssättet för insamlandet av studiens empiri. Verksamheterna är för mig okända och likaså rektorerna och underlaget till empiriinsamlingen startade genom att jag tog kontakt med respondenterna per telefon och i mejl och i samband med samtalen tog jag upp frågan om jag kunde spela in intervjuerna utifrån Vetenskapsrådets etiska principer (2002).
Intervjufrågorna till respondenterna har sin utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar (bilaga 2) och är tematiska med stöd av Kvale och Brinkmann (2009). Ett medvetet val med inspelning av intervjuer ger ett effektivt lyssnande och respondenterna får mitt fulla intresse i det som berättas och intervjun skapar en följsam process. Därefter kan jag lyssna och transkribera utan att göra egna tolkningar.
Efter deltagarnas godkännande för intervju bokades datum och plats utifrån respondenternas önskan, vilket kan bidra till att de känner sig trygga (Bryman, 2011). Därefter skickades informationsbrev, missiv (bilaga1) som beskrev studiens syfte och utförande genom att intervjun spelades in samt förtydligande att studien och intervjuer följer Vetenskapsrådets etiska principer (2002). Efter att missivet hade skickats ut till fem rektorer mottog jag två avbokningar, där en rektor nekade intervju och en ansåg inte intervjun relevant eftersom deras organisation befann sig i ett uppstartsskede. Utifrån samtyckeskravet deltar undersökningspersonerna frivilligt och har rätt att dra sig ur när som helst.
Intervjuerna varade i genomsnitt femtio minuter var och utfördes ostört på rektorernas arbetsrum och i samtalsrum. Direkt i anslutning till intervjuerna har jag transkriberat det inspelade materialet. Efter transkriberingen tematiserade jag det insamlade materialet i form
19
av en matris där korta utdrag från insamlad data skrevs in i temaceller utifrån syftet och frågeställningar och skapade överskådligt analysmaterial (Bryman, 2011)
Analys och bearbetning
Eftersom jag inte har någon yrkeserfarenhet av ett elevhälsoarbete anser jag att jag kan förhålla mig opartisk till undersökningen, men det kan samtidigt leda till svårighet att kritisk granska den insamlade empirin.
Analysen av allt transkriberat intervjumaterial av respondenterna berättelser startade genom att hitta teman utifrån mina frågeställningar som sedan delas upp i delanalyser efter varje fråga (Kvale & Brinkmann, 2009).
Den hermeneutiska ansatsen ger tillgång till respondenternas föreställningar om begreppet elevhälsa och det de vill förmedla (Thurén, 2007 och Stukát, 2011).
Etiska aspekter
Utifrån Vetenskapsrådet etiska principer (2002) anses forskning viktigt och nödvändigt för samhällets och individers utveckling. Forskningskravet på väsentliga frågor och hög kvalitet innebär att fördjupa och utveckla kunskaper och värna om intervjupersonens integritet, anonymitet, frivillighet och konfidentialitet. Forskningskravet och individskyddskravet är utgångspunkter för forskningsetiska övervägande och ger normer mellan forskare och undersökningsdeltagare.
Vetenskapsrådets fyra grundläggande huvudkrav informerades respondenterna om sitt frivilliga deltagande och rätten att när som helst avbryta intervjun. Respondenterna har själv fått välja mötesplats och inför intervjutillfällena har ett missiv (bilaga 2) skickats ut där de etiska aspekterna ytterligare en gång informerats.
Trots att denna studie inte kan betraktas som forskning är det en undersökning med respondenter som jag med respektfull attityd mött med konfidentialitet som berör privat data, vem som intervjuats och var intervjuerna utförts genom att det inte framhålls i studien. I missiv informerades respondenterna om konfidentialitetskravet att efter presentation av studie kommer det transkriberande och inspelade intervjumaterialet förstöras.
20
Resultat och analys
Under resultatredovisningen presenteras utifrån syftet intressanta delar från intervjuerna med de tre rektorerna. Utifrån en hermeneutisk ansats är min ambition att försöka förstå det som sägs under intervjuerna utan att utgå från en generell tanke där systemteorin spelat roll. Då jag även försökt att påvisa en variation utifrån resultatet kan följden bli att fler än en respondent är samstämmiga, men redovisas och analyseras enbart under en respondents resultat. Samtliga rektorers intervjuresultat avslutas med en delanalys där jag gett möjlighet att utifrån en variation fördjupa förståelsen och avslutningsvis presenteras en sammanfattande analys över de tre intervjuerna.
Intervjuresultat – Rektor 1 (R1)
R1 är rektor på en F-6 skola i en by utanför en mellanstor skånsk stad. Skolan ligger i ett villaområde där de flesta eleverna har förvärvsarbetande föräldrar. På skolan går ca 225 elever fördelade på fem arbetslag. Skolans elevhälsa består av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och resurslärare.
Organisation och ledarskap i elevhälsan
R1 har tillsammans med lärarna och övrig personal byggt upp något de kallar Garanti som kvalitetssäkrar arbetet på skolan. Garantin startade 2013 och innebär fokus på elevhälsoarbetet parallellt med likabehandlingsplanen på skolan. Enligt R1 har Garantin byggts upp utifrån propositionen till elevhälsa 2011 och skollagen (SFS, 2010:800 3Kap §) där rektorns ansvar är att eleverna når de kunskapskrav för undervisningen som ska nås vilket också innebär ett ansvar för att särskilt stöd utreds.
R1 beskriver: ”Skolans föränderlighet som politiskt styrd organisation, innebär ibland svårigheter med satsningar eller förändringar som ska implementeras, det är nödvändigt att jobba på lång sikt om det man strävar efter inte bara ska bli förändringar på ytan”.
R1 berättar att specialpedagogen ses som spindeln i nätet med ett ”helhetsperspektiv” och har inblick och är deltagande i alla delar. Uppdraget handlar om att identifiera, förebygga och undanröja hinder i samarbetet med alla inblandade som lärare, elever, föräldrar och ledning samt deltar på de flesta möten som rör elever och lärare. Specialpedagogen har ett tätt samarbete med arbetslagen där mentorerna ges möjlighet till kollegial handledning. Vid de tillfällen då någon elev anses vara i behov av stödåtgärder speglar arbetsgången i Garantin en
21
kontinuitet där samarbetet mellan rektor, specialpedagog och kuratorn blir grunden för elever i behov av särskilt stöd.
Framgångsrik utveckling av elevhälsoarbetet
Ur ett organisatoriskt perspektiv beskriver R1 vikten av att kollegiet reflekterar tillsammans vid utveckling av det förebyggande arbetet på skolan. Risken kan annars vara att ”den som skriker högst får hjälp”. R1 betonar att systematiskt kvalitetsarbete och kollegialt lärande är komponenter för framgångsrik utveckling. Kurator finns på skolan fyra dagar i veckan vilket upplevts lett till ett utvecklande förebyggande arbete. R1 beskriver också en hållbar mötesstruktur och ett varierat sätt att se på pedagogik, didaktik och metodik där bl.a. en teatergrupp har arbetat tillsammans med eleverna med att teatralisera och återspegla hur det kan vara att komma från ett annat land. Föräldrar på skolan erbjuds också föreläsningar på kvällstid för att skapa en gemensam förståelse för exempelvis lågaffektivt bemötande. R1 skildrar också vikten av värdegrund och förhållningssätt.
Vi har gjort ett stort värdegrundsarbete med hur vi håller ett professionellt förhållningssätt och hur vi förhåller oss kring att alla barn är allas barn. Vi har arbetat ner det på djupet om vad det innebär och hur vi gör och vår Garanti på skolan som vi jobbar med för att skapa arbetsro bland annat.
R1 markerar att framgångsrik utveckling med Garantin är att alla lektioner på skolan ska börja och avslutas på samma sätt, oberoende vilket ämne och klassrum eleverna befinner sig i. Det kollegiala lärandet har lett till att rektor kunnat implementera samma grundtanke i samtliga klassrum. Direkt en elev kommer in i ett klassrum ska eleven via skrift på tavla veta vilken lektion det är och vilket syfte lektionen har. Dessutom har elevhälsan på skolan infört gemensam rörelse på rasterna för samtliga elever på skolan.
R1 betonar att mentorn är en viktig person för eleven. Mentorn följer elevens utbildning och utveckling och ger individuellt stöd till eleven i kontakt med andra och hemmet. R1 menar att elevhälsa börjar i klassrummet hos varje mentor. När R1 påbörjade sin rektorstjänst upplevde R1 känslan av att personalen på skolan hade en ”önskan att exkludera elever”. Detta beskriver R1 som att mentorerna bad att elever som var ”stökiga” skulle exkluderas från klassrummen. ”Varje pedagog behöver tänka till ibland över vad de har gjort och vad de kan göra själv för att hitta en inkluderande miljö istället för en exkluderande”. R1 säger: ”Jag tycker jag tar ansvar för elevvårdsarbetet här på skolan. Många gånger har jag sett och hört att mina kolleger i kommunen delegerar ansvaret rakt ner i kollegiet. I bästa fall delegeras det på specialpedagog.”
22
Förbättringsområden av ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete
R1 betonar att det finns flera områden som måste förbättras på skolan. Bland annat hur eleverna agerar mot och med varandra på olika sociala medier. R1 berättar också om att alla elever i förskoleklass till årskurs tre får frukt varje dag. Detta är något som R1 vill att samtliga elever på hela skolan ska få. Ett hinder i elevvårdsarbetet upplevs vara att resurser saknas.
R1 framförde även kritik mot att den centrala elevhälsans arbetsgång i kommunen där ansökan om extra resurser upplevs omständlig och försvårande. R1 uppfattning är att ärenden som redan har diskuteras måste omformuleras på särskilda blanketter för att den centrala elevhälsan ska ta emot en ansökan. Kritiken ligger även i att R1 uppfattar att den centrala elevhälsan sedan kommer ut till skolan och ”gör samma sak som lärarna redan har gjort”. Med denna arbetsgång tillsammans med att den centrala elevhälsan saknar inblick och förståelse för elevens individuella förutsättningar, anser R1 att det inte sker något framgångsarbete utan snarare ”står kvar på samma ställe”. R1 betonar också att ”den centrala elevhälsan verkar tro att alla kommunens verksamheter befinner sig på samma nivå oavsett organisation och ledningsförmåga”.
Delanalys R1
R1 beskriver skolan som en politiskt styrd organisation och med satsningar eller förändringar som ska implementeras kan innebära svårigheter. Ett förändringsarbete bör ske på lång sikt om strävan inte bara ska bli förändringar på ytan. Kommunens ekonomiska delegation till rektorer leder verksamheter utifrån yttre påverkan och egna erfarenheter och föreställningar om elevhälsoorganisationens uppdrag. Törnséns (2009) avhandling redovisar bland annat att framgångsrikt ledarskap påverkar resultat i den lokala skolan. De externa och interna faktorer på alla nivåer har gemensamt ansvar för skolans framgång där kommunens förutsättningar påverkar hur rektorers ledarskap ges möjlighet till de förutsättningar som anses behövas. I intervjun med R1 framkommer känslan av ansvar för sin yrkesroll då denne beskriver att delegation på sin höjd kan ges till en specialpedagog. Detta skulle kunna tolkas som att R1 har kännedom om skolor där rektorer delegerar ansvar för elevhälsa på annan personal/pedagogisk personal.
R1 upplevs ha genomfört ett strukturerat och målmedvetet ledarskap där organisationens olika delar bygger på skollagen (SFS, 2010:800) och styrdokument. R1 beskriver en framgångsrik utveckling där samtlig personal förhåller sig utifrån värdegrunden i arbetet med eleverna. Detta skulle kunna tolkas som ett medvetet arbete efter ett relationellt perspektiv där
23
också vidden av varierad pedagogik, didaktik och metodik nämns. R1 beskriver en hållbar struktur där implementeringen av Garantin till personalen varit av yttersta vikt. Sherp och Sherp (2007) anser att föreställningar utvecklas i samspel med andra och att det är utifrån våra individuella erfarenheter och tillgångar som vi kan hantera den omvärld vi möter.
Fischbein (2007) understryker att för att ställas inför specialpedagogiska uppdrag, krävs det att man har kunskaper om att sätta på sig olika glasögon och utforska olika vetenskapsteorier som utgångspunkter. Detta skulle också kunna referera till den hermeneutiska ansatsen där man kan skapa sig olika sanningar (Thuren, 2007). Fischbein (2007) pekar på att kunskaper om olika möjligheter och idéer och ”sanningar” bör ses ur ett specialpedagogiskt perspektiv. I denna kontext är det också av vikt att förstå att människans tidigare erfarenheter och upplevelser spelar roll på huruvida vi uppfattar vårt individuella sammanhang (Bateson, 2005).
Intervjun skulle också kunna relateras till den systemteori som är beskriven i studien, vars syfte är att skapa ett problemlösande tänkande och där förändringar och utveckling sker. Detta kan kopplas till Öquist (2008) som beskriver att lösningar till problem ofta finns i omkringliggande faktorer där författaren även trycker på vikten av att ”se saker i sitt fullständiga sammanhang”. Ovanstående kontexter kan samtliga relateras till Antonovskys (2005) beskrivning av begripliga, hanterbara och meningsfulla sammanhang, där KASAM ligger som grund för ett salutogent mående. Upptagningsområdet på skolan är främst elever bosatta i villor med förvärvsarbetande föräldrar. Indikationerna som framkommer i intervjun är att eleverna befinner sig i socialt väl fungerande miljöer, vilket skulle kunna tolkas som en föreställning av stor skillnad från andra upptagningsområden i Sverige där de sociala nätverken kanske skulle kunna beskrivas som bristfälliga. I och med denna skillnad skulle man därför kunna tolka intervjun som att hälsoriskerna inte är betydande i beskrivet upptagningsområde (Greene, 2009). R1 beskriver önskade organisationsförändringar som bör göras om på kommunnivå med tanke på den centrala elevhälsans omständiga arbetsgång kring ansökan av extra resurser. Harris och Spillane (2008) samt Törnsén (2009) beskriver att om en hållbar verksamhetsutveckling ska ske krävs engagemang av alla funktioner och roller på alla nivåer, även på den centrala elevhälsan. Törnsén (2009) bekräftar R1 uttalanden genom sina avhandlingsresultat med påverkansfaktorer av olika nivåers processer uppifrån nationella bestämda mål. Även implementeringsprocesser påverkar individer i ledarskapets egenskaper och de förutsättningar som ges i möjligheter till påverkan och samarbete för övrigt ansvariga i skolans kontext.
24
Intervju resultat - Rektor 2 (R2)
R2 är rektor på en F-6 skola i en by utanför en mellanstor skånsk stad. Skolan ligger i ett område med både villor och lägenheter. De flesta eleverna har förvärvsarbetande föräldrar. På skolan går ca 350 elever. Skolans elevhälsa består av två rektorer, tre specialpedagoger och skolsköterska.
Organisation och ledarskap i elevhälsan
R2 beskriver elevhälsa som att förebygga och följa upp för elever som ”har problem”. Ur ett historiskt organisatoriskt perspektiv beskriver R2 att det tidigare var den som ”skrek högst som fick hjälp” då olika resurser befann sig på olika skolor. Sedan uppbyggandet av elevhälsan på skolan har denna problematik minskat, då man idag även har skolsköterska anställd och samtlig resurstillgång är samlad på skolan.
R2 berättar om det specialpedagogiska uppdraget på skolan som handledare och vägledare till pedagogerna, R2 säger att ”tar de även en stor del av samtal med elever som har en allmän stökighet”. R2 säger: ”Jag upplever att när pedagogerna får hjälp med de elever som inte kommer till skolan, hemmasittare och de som stökar i korridorerna så klarar lärarna de andra eleverna bättre på ett helt annat sätt”. Uppdragsbeskrivningar på de olika yrkesprofessionerna i elevhälsans organisation saknas och R2 säger i intervjun att det får bli ett förbättringsområde.
Framgångsrik utveckling av elevhälsoarbetet
Det berättas om ”inventeringssamtal” där elevhälsan och samtliga berörda lärare har möjligheter att träffas och samtala för att skapa en helhetsbild kring eleven. R2 redogör för ett sociogram med gubbar med olika minspel som samtliga elever gör inför inventeringssamtalen. Efter samtalen tar rektor med hjälp av specialpedagog beslut om ”elever man behöver jobba enskilt med eller om man behöver jobba i mattegrupp och sådana grejer” berättar R2. Vidare berättar R2 att eleverna på skolan tycker om att arbeta i mindre grupper och att skolan är byggd med inglasade smårum. R2 betonar att stödåtgärder inte ska ses som eviga åtgärder utan ska följas upp efter sex till åtta veckor och sedan omprövas. Framgångsfaktorerna med att arbeta med elevhälsa anser R2 är att ”det ger bra koll på åtgärder och uppföljningar”. Ger föräldrar ok finns inga hinder och bekymmer med sekretess och även om diskussioner om elever är oidentifierade samtal vet alla i en liten by vem det gäller i alla fall.
