4 RESULTAT OCH ANALYS
5.4 Förslag till fortsatt forskning
För att få en ökad förståelse för metod och flerspråkiga elevers skrivande, i detta fall genrepedagogik och GM, skulle en framtida undersökning kunna behandla
genrepedagogikens genomförande via fältstudier i gymnasiet och sätta det i relation
användandet av GM i diskursiva texter hos flerspråkiga elever och elever i språklig sårbarhet. Andelen GM och användandet av GM:s funktioner i texter skrivna av flerspråkiga elever i svenska B (nu, svenska 2) är betydligt lägre än texter skrivna av enspråkiga. Detta är inte fallet i årskurs 9 där ingen signifikant skillnad finns (Magnusson, 2011). Genom att utföra undersökningen på gymnasienivå är det därför möjligt att just genomförandet av metoden och dess eventuella betydelse får ett tydligare genomslag mellan texter skrivna av enspråkiga- och flerspråkiga elever, samt elever i språklig sårbarhet: Används metoden korrekt och bidrar den till högre abstraktionsgrad i resonemang skrivna av flerspråkiga elever och elever i språklig sårbarhet?
REFERENSER
Axelsson, M., & Magnusson, U. (2012) Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren. I: K. Hyltenstam, M. Axelsson, & I. Lindberg (Red.), Flerspråkighet: en
forskningsöversikt . (s. 247-353). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A.K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i
förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken . Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder . Malmö: Liber, 2011. Crossley, S. A., & McNamara, D. S. (2011). Shared features of L2 writing: Intergroup homogeneity and text classification. Journal of Second Language Writing , 20 (4), 271-285. Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid .
Stockholm: Natur & kultur.
Gibbons, P. (2009). Lyft språket lyft tänkandet, Språk och lärande . Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hajer, M., & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Halliday, M. (1978). Language as a Social Semiotic . London: Edward Arnold.
Hedeboe, B., & Polias, J. (2014). Genrebyrån. En språkpedagogisk funktionell grammatik i
kontext . Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Holmberg, P., & Karlsson, A.M. (2015). Grammatik med betydelse. En introduktion i
funktionell grammatik . Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hyltenstam, K., Axelsson, M., & Lindberg, I. (2012). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Högskolan Kristianstad (2016). Paradigmskifte i skolans värld: språkstörning byts mot pedagogiska möjligheter. Hämtad 2018-04-03 från
http://www.mynewsdesk.com/se/hogskolan_kristianstad/news/paradigmskifte-i-skolans-vaerl d-spraakstoerning-byts-mot-pedagogiska-moejligheter-186138
Johansson, B.M., & Sandell Ring, A. (2015). Låt språket bära. Genrepedagogik i praktiken . Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Karlsson, A.M. (2011). Långa uppsatsord ger bättre betyg. Hämtad 2018-01-04 från https://www.svd.se/langa-uppsatsord-ger-battre-betyg
Kuyumcu, E. (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: K. Hyltenstam, & I. Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk:
i forskning, undervisning och samhälle . (s. 605-632). Lund: Studentlitteratur.
Kuyumcu, E. (2011). Utvärdering av Knutbyprojektet. Genrebaserad undervisning i en
F-6-skola . Stockholm: Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2013). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lagerholm, P. (2010). Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, I., & Sandwall, K. (2012). Samhälls- och undervisningsperspektiv på svenska som andraspråk för vuxna invandrare. I: K. Hyltenstam, M. Axelsson, & I. Lindberg (Red.),
Flerspråkighet - En forskningsöversikt . (s. 368-478). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Magnusson, U. (2011). Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkigas bruk av grammatiska
metaforer i senare skolår . (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad
från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26644/2/gupea_2077_26644_2.pdf
Magnusson, U. (2013). Skrivande på ett andraspråk. I: K. Hyltenstam, & I. Lindberg (Red),
Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (s. 633-660). Lund:
Studentlitteratur.
Musk, N., & Wedin, Å. (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande; Skola i ett föränderligt
samhälle . Lund: Studentlitteratur AB.
Reynolds, D. W. (2005). Linguistic correlates of second language literacy development: Evidence from middle-grade learner essays. Journal of Second Language Writing, 14, 19–45. Rose, D., & Martin, J.R. (2013). Skriva, läsa lära, Genre, kunskap och pedagogik .
Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Skolverket. (2018, 3). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hämtad 2018-03-04 från
%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FRecord%3Fk%3D3299
Skolverket. (2005). Elever med utländsk bakgrund. En sammanfattande bild . Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018, 4). Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning . Hämtad 2018-03-21 från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http %3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FRecord%3Fk%3D3905
Skolverket (2014) Stödinsatser i utbildningen -om ledning och stimulans, extra anpassningar
och särskilt stöd . Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad 2018-03-14 från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http %3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
Skolverket. (2018). Läroplaner, ämnen och kurser: Svenska som andraspråk . Hämtad 2018-01-13 från
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.264930!/Kursplan_Svenska_som_andraspr%C3%A 5k_Gr.pdf
Skolverket. (2018). Läroplaner, ämnen och kurser: Svenska som andraspråk . Hämtad 2018-01-13 från
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/s va
Skolverket. (2018, 5). Språkutvecklande arbetssätt . Hämtad 2018-04-19 från
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och- utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt
Skolverket. (2018, 2). Ämne Svenska som andraspråk . Hämtad 2018-03-04 från https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261643!/SVA-Kommentarer.pdf
Thomas, Wayne P., & Collier, Virginia P. (2001). A National Study of School Effectiveness
for Language Minority Students’ Long-Term Academic Achievement.
Wedin, Å. (2018) Flerspråkighet i klassrummet – språklig mångfald som resurs . Hämtad 2018-03-12 från Skolverkets webbplats:
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.266461!/Artikel_5_Asa%20Wedin.pdf Wedin, Å. (2017). Flerspråkighet som resurs för lärande. I Å. Wedin (Red.), Språklig
mångfald i klassrummet . (s. 19-36) Stockholm: Lärarförlaget.
Wessman, A. (2017). Att arbeta med nyanlända på flera språk. I Å. Wedin (Red.), Språklig
mångfald i klassrummet . (s. 111-136). Stockholm: Lärarförlaget.
William, D., & Leahy, S. (2016). Handbok i formativ bedömning, strategier och praktiska
tekniker . Stockholm: Natur och kultur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning . Hämtad 2018-02-03 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Terblanche, L. (2009). A comparative study of nominalizations in L1 and L2 writing and speech. Southern African Linguistics and Applied Language Studies 27(1), 39-52. doi: 10.1017/S0267190510000140