Efter genomförd litteraturstudie upplever vi att mycket forskning kring sjuksköterskans arbetsrelaterade stress finns. Mycket forskning fokuserar på förekomst av stress, hur stress uppkommer och copingstrategier för sjuksköterskors egen hantering av stress. Dock saknar vi studier vilka undersöker hur rutiner och arbetssätt inom somatisk sjukvård kan förbättras i syfte att underlätta arbetet för sjuksköterskor. Att sjuksköterskan har resurser och copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress är viktigt inom dagens sjukvård, men vi behöver samtidigt ställa oss frågan hur mycket ansvar som egentligen kan läggas på sjuksköterskan i frågan. Vi funderar över till vilken gräns som sjuksköterskan med egna resurser och goda
copingstrategier kan hantera stress hen utsätts för i arbetet. Finns det en gräns för hur
31
mycket stress en sjuksköterska ska behöva hantera i sitt arbete? Arbetsbelastning gentemot förutsättningar för sjuksköterskans arbetsutövande måste hålla sig inom rimliga gränser om det ens ska vara möjligt för sjuksköterskor att behålla sin hälsa, kunna utöva en säker och bra patientvård samt behålla viljan och motivationen för att kvarstanna i yrket. Vi önskar att vidare studier med fördel kan fokusera på hur organisation och ledarskap kan förbättra arbetssituationen för sjuksköterskor. Ett forskningsområde vi anser vara av intresse är hur arbetsrelaterad stress för sjuksköterskan skiljer sig mellan olika avdelningar då antalet patienter per
sjuksköterska kan variera beroende på typ av avdelning. Vidare forskning kan därför med fördel undersöka relationen mellan antalet patienter per sjuksköterska, upplevd stress och patientsäkerhet.
*Artiklar inkluderade i litteraturstudiens resultat
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. (M. Elestadius, Övers.). Stockholm:
Natur och kultur
Antonovsky, A. (1992). The salutogenic model as a theory to guide health promotion.
Health Promotion International, 11(1), 11–18. hämtad 2019-12-02 från https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1093/heapro/11.1.11
Arbetsmiljöverket. (2019). Arbetsmiljön och hjärnans kognitiva funktioner. Hämtad 2019-11-28 från https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/arbetsmiljon-och-hjarnans-kognitiva-funktioner/
Arbetsmiljöverket. (2018). Psykisk ohälsa, stress, hot och våld. Hämtad 2019-10-31 från https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/
Ashker, E. V., Penprase, B., & Salman, A. (2012). Coping Strategies that Affect the Well-Being Of Nurses Working in Hemodialysis Units. Nephrology Nursing Journal, 39(3), 231–236. Hämtad 2019-12-04 från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=104416404&site=
ehost-live
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2:3). Lund: Studentlitteratur AB.
Bakibing, P., Vinje, F. H., & Mittelmark, B. M. (2012). Self-tuning for job engagement: Ugandan nurses' self-care strategies in coping with work stress.
International Journal of Mental Health Promotion, 14(1), 3–12.
doi:10.1080/14623730.2012.682754
Bentling, S. (2013). Sjuksköterskeprofessionen- en tillbakablick på kompetens och kunskapskrav. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (1:2 s.37–62). Stockholm: Liber AB.
33
Berland, A., Natvig, G. K., & Gundersen, D. (2007). Patient safety and job-related stress: A focus group study. Intensive and Critical Care Nursing, 24(2), 90–97.
doi:10.1016/j.iccn.2007.11.001
Bunkholdt, V. (2002). Psykologi, en introduktion för sjuksköterskor, socialarbetare och övrig vårdpersonal (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhus MAS och Malmö högskola” (Rapport nr 2). Malmö: Hälsa och samhälle, Malmö högskola.
Chang, Y., & Chan, H.-J. (2015). Optimism and proactive coping in relation to burnout among nurses. Journal of Nursing Management, 23(3), 401–408.
doi:10.1111/jonm.12148
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis (1:4).
Stockholm: Natur & Kultur.
*Ding, Y., Yang, Y., Yang, X., Zhang, T., Qiu, X., He, X., … Sui, H. (2015). The Mediating Role of Coping Style in the Relationship between Psychological Capital and Burnout among Chinese Nurses. Plos one, 10(4). 1–14
doi:10.1371/journal.pone.0122128
*Eslami Akbar, R., Elahi, N., Mohammadi E., & Khoshknab, M. F. (2016). What Strategies Do the Nurses Apply to Cope With Job Stress. Global Journal of Health Sience, 8(6), 55–64. doi:10.5539/gjhs.v8n6p55
Gustavsson, P., Hultell, D., & Rudman, A. (2013). Lärares och sjuksköterskors hälsoutveckling och karriärvägar de första åren efter utbildning (Rapport B:2013:5).
Hämtad 2019-11-28 från https://www.researchgate.net/publication/272101786
Hammoudi, M. B., Ismaile, S., & Abu Yahya, O. (2018). Factors associated with medication administration errors and why nurses fail to report them. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(3), 1038–1046. doi:10.1111/scs.12546
34
*Harzer, C., & Ruch, W. (2015). The relationships of character strengths with coping, work-related stress, and job satisfaction. Frontiers in Psychology, 6(165), 1–12.
doi:10.3389/fpsyg.2015.00165
Hasan, A. A., Elsayed, S., & Tumah, H. (2018). Occupational stress, coping strategies, and psychological-related outcomes of nurses working in psychiatric hospitals.
Perspectives in Psychiatric Care, 54(4), 514–522. doi:10.1111/ppc.12262
Ilić, M. I., Arandjelović, Ž. M., Jovanović M. J., & Neśić, M. M. (2017). Relationship of work-related psychosocial risks, stress, individual factors and burnout -
Questionnaire survey among emergency physicians and nurses. Medycyna Pracy, 68(2), 167–178. doi:10.13075/mp.5893.00516
*Isa, K. Q., Ibrahim, M. A., Manan, H.-H., Mohd-Salleh, Z.-A. H., Abdul-Mumin, K. H., & Rahman, H. A. (2019). Strategies used to cope with stress by emergency and critical care nurses. British Journal of Nursing, 28(1), 38–42.
Doi:10.12968/bjon.2019.28.1.38
*Jannati, Y., Mohammadi, R., & Seyedfatemi, N. (2011). Iranian Clinical Nurses’
Coping Strategies for Job Stress. Journal of Occupational Health, 2011(53), 123–129.
Doi:10.1539/joh.o10015
Jeding, K., & Theorell, T. (1999). Psykofysiologiska mekanismer I. S. Marklund (Red.), Ett friskt arbetsliv, Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering (s. 18–26). Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Kane, P. P. (2009). Stress causing psychosomatic illness among nurses. Indian Journal of occupational and environmental medicine, 13(1), 28–32.
doi:10.4103/0019-5278.50721
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad (2:2 s.57–80). Lund:
Studentlitteratur AB.
35
Ko, W., & Kiser-Larson, N. (2016). Stress Levels of Nurses in Oncology Outpatient Units. Clinical Journal of Oncology Nursing, 20(2), 158–164.
doi:10.1188/16.CJON.158-164
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (1:3). Stockholm: Natur & Kultur.
*Laranjeira, A. C. (2011). The effects of perceived stress and ways of coping in a sample of Portuguese health workers. Journal of Clinical Nursing, 21(11-12), 1755–
1762. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03948.x
Lazarus, S. R., & Folkman, S. (1984). Stress, apprasial and coping. New York:
Springer Publishing Company.
Lim, J., Bogossian, F., & Ahern, K. (2010). Stress and coping in Australian nurses: a systematic review. International Nursing Review, 57(1), 22–31. doi:10.1111/j.1466-7657.2009.00765.x.
Louch, G., O’Hara, J., Gardner, P., & Connor, B. D. (2017). A Daily Diary Approach to the Examination of Chronic Stress, Daily Hassels and Safety Perceptions in Hospital Nursing. International Society of Behavioral Medicine, 24(6), 946–956.
doi:10.1007/s12529-017-9655-2
*Lu, D-M., Sun, N., Hong, S., Fan, Y., Kong, F., & Li, Q. (2015). Occupational Stress and Coping Strategies Among Emergency Department Nurses of China. Archives of Psychiatriv Nursing, 29(2015), 208–212. doi:10.1016/j.apnu.2014.11.006
Mark, G., & Smith P. A. (2012). Occupational stress, job characteristics, coping, and the mental health of nurses. British Journal of Health Psychology, 17(3), 505–
521. doi:10.1111/j.2044-8287.2011.02051.x
Mohamed, R. F. (2016). Relationship among Nurses Role Overload, Burnout and Managerial Coping Strategies at Intensive Care Units. International Journal of Nursing Education, 8(2), 39–45. doi:10.5958/0974-9357.2016.00044.1
36
Owens, N. G. (2018). Transitioning from Registered Nurse to Nurse Practitioner.
Kentucky Nurse, 66(3), 15–16. Hämtad 2019-11-28 från
https://d3ms3kxrsap50t.cloudfront.net/uploads/publication/pdf/1699/KENTUCKY_N URSE_7_18.pdf
Patientsäkerhetslagen (2010:659). Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2019-12-03 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Resurs. (2009). I Svensk ordbok. Hämtad 2020-01-08 från,
https://svenska.se/tre/?sok=resurs&pz=1
Ringsberg C, K. (2014). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder, perspektiv och förhållningssätt (2:4 s.387–418). Lund:
Studentlitteratur AB.
Savic, M., Ogeil, P. R., Sechtig, J. M., Lee-Tobin, P., Ferguson, N., & Lubman I. D.
(2019). How Do Nurses Cope with Shift Work? A Qualitative Analysis of Open-Ended Responses from a Survey of Nurses. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16(20), 1–17. doi:10.3390/ijerph16203821
Socialstyrelsen. (2017). Patientsäkerhetslagen. Hämtad 2019-10-31 från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och-foreskrifter/patientsakerhetslagen
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa. Hämtad 2019-10-24 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Vård och omsorg av äldre, lägesrapport 2019. Hämtad 2020-01-13 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-18.pdf
37
Statistiska Centralbyrån. (2017). Sjuksköterskor utanför yrket. Hämtad 2019-10-24 från
https://www.scb.se/contentassets/a5ea39c65d9b49748834329da112581f/uf0549_2016 a01_br_a40br1703.pdf
*Stock, E. (2017). Exploring salutogenesis as a concept of health and wellbeing in nurses who thrive professionally. British journal of nursing, 26(4), 238–241.
doi:10.12968/bjon.2017.26.4.238.
Strategi. (2009). I Svensk ordbok. Hämtad 2020-01-08 från, https://svenska.se/tre/?sok=strategi&pz=1
Stress. (2009). I Svensk ordbok. Hämtad 2020-01-08 från, https://svenska.se/tre/?sok=stress&pz=1
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2019-10-23 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Theorell, T. (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan?
Kunskapssammanställning (2., [reviderad] uppl.). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
Treiber, A. L., & Jones, H. J. (2018). Making an Infusion Error. The Art and Science of Infusion Nursing, 41(3), 156–163. doi:10.1097/NAN.0000000000000273
World Health Organisation. (2007). Stress at the workplace. Hämtad 2019-10-31 från https://www.who.int/occupational_health/topics/stressatwp/en/
Wright, R., Mohr, C. D., Sinclair, R. R., & Yang, L.-Q. (2015). Sometimes less is more: Directed coping with interpersonal stressors at work. Journal of Organizational Behavior, 36(6), 786–805. doi:10.1002//job.2002
38
Wu, T-Y., Porretta Fox, D., Stokes, C., & Adam, C. (2011). Work-related stress and intention to quit in newly graduated nurses. Nurse Education Today, 32(6), 669–674.
Doi:10.1016/j.nedt.2011.09.002
*Zhou, H., & Gong, Y-H. (2015). Relationship between occupational stress and coping strategy among operating theatre nurses in China: a questionnaire survey.
Journal of Nursing Management, 23(1), 96–106. doi:10.1111/jonm.12094.
Åhlin, J. (2019). Rhythm of the job stress blues, Psychosocial working conditions and depression in working life and across retirement. (Doktorsavhandling, Stockholm University, Stockholm). Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1307797/FULLTEXT01.pdf
Ödegård, S. (2013). Introduktion. I S. Ödegård (Red.), Patientsäkerhet, teori och praktik (s.16–20). Stockholm: Liber AB.
Öhrn, A. (2014). Patientsäkerhet. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder, Ansvar och utveckling (2:4 s. 381–408). Lund: studentlitterat
I