Sökdatum: 2019-11-06
Sökning Sökord & kombinationer Avgränsningar Antal träffar
Lästa titlar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Valda artiklar S1 MM (MH "Stress, Occupational") OR
job stress OR work related stress OR job related stress
15,106
S2 MM coping strategies OR coping skills OR coping OR cope OR individual strengths
12,608
S3 Nurs* 790,610
S4 S1 AND S2 AND S3 465
S5 S4 Artiklar från
2009–2019 203 203 87 10 2
Tabell III. Sökmatris för CINAHL
II
Bilaga II - Sökmatris PubMed
Sökdatum: 2019-10-30Sökning Sökord & kombinationer Avgränsningar Antal träffar
Lästa titlar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Valda artiklar S1 ((("Occupational Stress"[Mesh]) OR
job related stress) OR work related stress)
43,406
S2 "Nurses"[Mesh] 86,447
S3 (coping strategies OR stress coping OR coping OR individual strengths [MeSH Major Topic]))
156,527
S4 S1 AND S2 AND S3 440
S5 S4 Artiklar från
2009–2019
170 170 59 25 5
Tabell IV. Sökmatris för PubMed
III
Bilaga III – Sökmatris PsycINFO
Sökdatum: 2019-10-30Sökning Sökord & kombinationer Avgränsningar Antal träffar
Lästa titlar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Valda artiklar S1 (MAINSUBJECT.EXACT("Stress") OR (work
related stress) OR (Occupational stress) OR (Job related stress))
90,734
S2 MJMAINSUBJECT.EXACT("Coping Behavior") OR coping strategies OR cope OR individual strengths
87,218
S3 nurse 69,270
S4 S1 AND S2 AND S3 617
S5 S4 Artiklar från
2009–2019
269 269 79 22 3
Tabell V. Sökmatris för PsycINFO
I
Författare (År) Land
Titel &
Tidskrift
Syfte Metod & urval Resultat Kvalitet
Nr.
Syftet med studien var att utforska erfarenheter ansikte mot ansikte. För att analysera data användes en innehållsanalys, ”Framework”.
I urvalet ingick 18
sjuksköterskor (11 kvinnliga samt 7 manliga) från tre olika sjukhus. Sjuksköterskorna skulle vara heltidsarbetande samt ha minst kandidatexamen.
Från analysen framkom sex huvudteman om strategier sjuksköterskor använder för att hantera stress: Situationskontroll av förhållanden, sökande av hjälp, förebyggande övervakning av situationen, självkontroll, undvikande och flykt samt andlig hantering.
Grad I
Syftet var att på djupet utforska vilka
copingstrategier som används av iranska sjuksköterskor i klinik.
Kvalitativ empirisk studie där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.
Intervjuerna analyserades med grundad teori där fokuset låg på processen att hantera jobbstress.
28 sjuksköterskor deltog i studien.
Resultatet av studien indikerar på sex olika kärnkategorier sjuksköterskor använder för att hantera stress på:
Arbetshantering, självkontroll, emotionell strategi, spirituell strategi, kognitivstrategi samt
interaktionsstrategier.
Grad I
Nr.
3 Harzer och Ruch
(2015) Schweiz The relationships of character syften där det första syftat till att undersöka förhållandena mellan karaktärsstyrkor och coping i jämförelse
Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Mätinstrument:
The Values in Action Inventory of Strengths, The Stress Coping Inventory, Job Stress Survey &
Resultatet visar på att intellektuella, emotionella och interpersonella styrkor är relaterade till coping.
Interpersonella styrkor användes mer av sjuksköterskor eftersom
interaktionen mellan andra är en väsentlig del av deras arbetsdag.
Grad I Tabell VI. Artikelmatris
II
Psychology sjuksköterskor
Det andra syftet kommer undersöka huruvida
Två olika grupper ingick i studien där den första gruppen innefattade 214 personer med varierande yrke. Grupp två innefattade 175 sjuksköterskor.
Deltagarna skulle minst arbeta 50%.
Syftet var att avgöra om salutogenes, ett begrepp om hälsa och
välbefinnande, kan identifieras hos sjuksköterskor vilka själva ser sig växande i sin profession.
Studien hade en mixed-method, explorativ och deskriptiv design och använde en tvådelad enkätundersökning för att samla in kvantitativ samt kvalitativa data. Den kvalitativa delen samlades in genom fem öppna frågor vilket analyserades senare genom en tematisk analys. Den kvantitativa delen samlades in genom
Antonovsky´s SOC
frågeformulär och analyserades senare för statistiska data;
medelvärde, intervall samt ansåg sig kunna utvecklas och växa i sin profession samt
Den kvalitativa delen av studien fick fram följande huvudteman för professionell utveckling: stöd från andra, passion till omvårdnad, hanteringsmekanismer, Personliga egenskaper samt tid.
Den kvantitativa delen avslöjade att den genomsnittliga känslan av upplevda hälsa till 73,58 av möjliga 91 poäng.
Grad I
III
Syftet med studien var attbeskriva förhållandet mellan coping strategier och arbetsrelaterad stress bland
sjuksköterskor på en akutmottagning i Kina.
En kvantitativ korrelerande tvärsnittsstudie, där data samlades in via frågeformulär.
Mätinstrument: Occupational
113 sjuksköterskor från fem olika akutmottagningar i Harbin, Kina, deltog i studien.
Slumpmässigt urval.
Sjuksköterskorna skulle minst ha arbetat heltid under ett år för att få delta.
Enligt studiens resultat är de huvudsakliga stressfaktorerna:
Arbetsbelastning samt tidfördelning.
Studien visade på att sjuksköterskorna främst andväder sig av positiva copingstrategier för hantering av stress. Positiva copingstrategier kunde bland annat vara att se det positiva i tillvaron, inse vad som är viktigast i livet, prata med andra för att hantera sina känslor, söka råd från kollegor och vänner. Enligt studien ökar tendenserna att använda sig av negativ coping då arbetsbördan ökar. Studien förknippar negativ coping med t.ex.
trösta sig själv, acceptera verkligheten, försöka glömma situationen samt vänta på att en förändring sker.
Grad II
Syftet var att identifiera sjuksköterskor från Folkman & Lazarus, ways of Coping. Resultatet
analyserade via SPSS v21.
85 sjuksköterskor deltog i studien från det största remissjukhuset i Brunei.
Resultatet i studien visade att sjuksköterskor oftast använde planerad problemlösning som copingstrategi följt av positiv omprövning (emotionell
copingstrategi), distans, sökande av stöd från kollegor, samt accepterande av ansvarsstrategier. Konfronterande uppförande samt undvikande/flykt beteende var de minst använda coping strategierna bland deltagarna i studien.
Gifta deltagare visade högre nivåer av konfronterande copingstrategi.
Grad II
IV och den medlande effekt copingstrategier har på denna relation.
data samlades in via den kinesiska Maslach Buroit Inventory (CMBI), det psykologiska
kapitalfrågeformyläret (PCQ-24), Chinese Trait Coping Styles Questionnaire (TCSQ) från två stora sjukhus i Daqing City deltog i studien.
flexibilitet/motståndskraft var alla negativt relaterade till emotionell utmattning, minskad personlig prestation samt
personlighetsförändring. Negativ coping hade ett negativt samband med psykologiskt kapital medan positiv coping uppvisade ett positivt samband, det vill säga de sjuksköterskor som uppvisade ett större psykologiskt kapital (med större självförtroende, hopp, optimism och motståndskraft) använde i större utsträckning positiv coping för att hantera stress.
Nr.
8 Laranjeira (2011)
Portugal The effects of perceived stress
Syftet var att klargöra associationen mellan upplevd arbetsrelaterad stress och olika typer av copingstrategier hos
The demographic data sheet, the Perceived Stress Scale (PSS) and the Ways of Coping Questionnaire (WCQ).
Resultatet analyserades senare via SPSS version 15.
102 registrerade sjuksköterskor från kirurgiska avdelningar från tre portugisiska sjukhus deltog i studien. Sjuksköterskorna skulle minst ha arbetat under ett år.
Resultatet visade att de främsta stressfaktorerna för sjuksköterskor är:
patientens döende och död, akuta situationer, brist på stödjande relationer. De mest använda copingstrategierna var självkontroll, planerad problemformulering samt söka socialt stöd.
Grad I
V
data samlades in via en enkätundersökning.
Mätinstrument: Nurse
occupational stressor scale samt ways of coping questionnaire.
Den insamlade datan
analyserades sedan med hjälp av SPSS 13.0.
65 sjuksköterskor från en operationsavdelning i kina deltog i studien.
arbetsbörda, oro över kliniska misstag, låg lön och förmåner, låg social status och liten chans till utveckling.
Yngre sjuksköterskor samt de med lägre utbildningsnivå upplevde mest stress. Den vanligast förekommande aktiva copingstrategierna var att försöka se det positiva i tillvaron, följt av att försöka hantera känslor av besvikelse, ledsamhet, ilska och ånger.
Andra vanliga strategier var att söka stöd hos någon för att berätta om sina känslor samt att be om råd. Passiv coping var inte lika vanligt men handlade främst om böner, att trösta sig själv och ta en paus från arbetet.
I
Bilaga V - Kvalitativ granskningsmall (Carlsson & Eiman, 2003)
Tabell VII. Kvalitativ granskningsmall
II
Bilaga VI - Kvantitativ granskningsmall (Carlsson & Eiman, 2003 )
Tabell VIII. Kvantitativ granskningsmall