Föreliggande studie kan vara till hjälp för nyutbildade sjuksköterskor och blivande sjuksköterskor. Den kan ge dem en inblick i vad den palliativa vården innebär och vilka svårigheter men också det fina i arbetet som de kan stöta på när de ska vårda patienter som befinner sig i livet slutskede. Det är viktigt att sjuksköterskor som inte har någon utbildning eller erfarenhet av att vårda döende patienter erbjuds stöd från kollegor men också utbildning då döden är ett område som är skrämmande för många. Detta för att omvårdnaden av patienter och anhöriga ska få en hög kvalitet och att sjuksköterskorna ska ha möjlighet att bearbeta sina känslor och skapa goda erfarenheter. Dessa kan sedan vara till hjälp vid nästa möte med lidande patienter och anhöriga.
Förslag till fortsatt forskning
Genom att forska på hur sjuksköterskors erfarenheter skiljer sig hos dem som har utbildning inom palliativ vård mot dem som inte har det, tror vi skulle kunna ge en större inblick i betydelsen av utbildning inom palliativ vård. Forskning skulle kunna leda till att fler högskolor väljer att ha med palliativ vård som en del av
grundutbildningen då döden är något som de flesta sjuksköterskor sannolikt kommer att möta under sin karriär.
Slutsats
Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede är att många delar av omvårdnaden är utmanande och ofta psykiskt påfrestande. Trots detta känner de en stolthet över möjligheten till att få göra den sista tiden i livet så värdefull som möjligt för patient och anhöriga. För god omvårdnad sista tiden i livet krävs att sjuksköterskan
26 skapar en god relation med patienten och dennes anhöriga. Genom mer utbildning och stöd kan sjuksköterskans arbete inom den palliativa vården förbättras. Författarna tror att denna studie kan ge nyutbildade sjuksköterskor en inblick i vad palliativ vård innebär och vilka svårigheter som de kan stöta på men också det fina med att ge vård i livets slutskede.
27
Referenser
De artiklar som är markerade med en * ingår i resultatet
Alligood, M. R. (red.) (2014). Nursing theorists and their work. (Eighth edition.) St.
Louis, Missouri: Elsevier/Mosby.
*Andersson, E., Salickiene, Z. & Rosengren, K. (2016). To be involved - A qualitative study of nurses’ experiences of caring for dying patients, Nurse Education Today.
Churchill Livingstone, 38, ss. 144–149. doi: 10.1016/j.nedt.2015.11.026.
Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad 2. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.
*Alvariza, A., Mjörnberg, M. & Goliath, I. (2019). Palliative care nurses’ strategies when working in private homes—A photo‐elicitation study, Journal of Clinical Nursing. Blackwell Publishing Ltd, 29(1–2), pp. 139–151. doi: 10.1111/jocn.15072
Beck-Friis, B. & Jakobsson, M. (2012). Hemsjukvård - också i livets slutskede. Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.) Palliativ medicin och vård. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber. ss 169–178.
*Benoot, C., Enzlin, P., Peremans, L. & Bilsen, J. (2018). Addressing sexual issues in palliative care: A qualitative study on nurses’ attitudes, roles and experiences. Journal of Advanced Nursing. Blackwell Publishing Ltd, 74(7), pp. 1583–1594. doi:
10.1111/jan.13572
Brighton, L. J. & Bristowe, K. (2016). Communication in palliative care: talking about the end of life, before the end of life. Postgraduate medical journal, vol 92(1090), ss 466–470. https://doi.org/10.1136/postgradmedj-2015-133368
Campbell-Chiru, T. (2012). Att vara nära anhörig - en personlig upplevelse. Strang, P.
& Beck-Friis, B. (red.) Palliativ medicin och vård. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber. ss 152–159.
28
*Canzona, M. R., Love, D., Barrett, R., Henley, J., Bridges, S., Koontz, A., Nelson, S.
& Daya, S. (2018). “Operating in the dark”: Nurses’ attempts to help patients and families manage the transition from oncology to comfort care, Journal of Clinical Nursing. Blackwell Publishing Ltd, 27(21–22), pp. 4158–4167.
doi: 10.1111/jocn.14603.
*Chong, P. H. & Poon, W. H. (2011). ‘The lived experience of palliative homecare nurses in Singapore, Singapore medical journal, 52(3), pp. 151–157.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21451922/
*Coombs, M., Fulbrook, P., Donovan, S., Tester, R. & deVries, K. (2015). ‘Certainty and uncertainty about end of life care nursing practices in New Zealand Intensive Care Units: A mixed methods study’, Australian Critical Care. Elsevier Ireland Ltd, 28(2), pp. 82–86. doi: 10.1016/j.aucc.2015.03.002.
Devik, S. A., Hellzen, O., & Enmarker, I. (2015). "Picking up the pieces" - Meanings of receiving home nursing care when being old and living with advanced cancer in a rural area. International journal of qualitative studies on health and well-being, vol 10, 28382. https://doi.org/10.3402/qhw.v10.28382
Eckerdal, G. (2012). Sluten palliativ vård och hospice. Strang, P. & Beck-Friis, B.
(red.). Palliativ medicin och vård. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber. ss 162–168.
Engström, B. & Johansson, G. (2009). Sjuksköterska med uppdrag att leda. 2., [omarb.]
uppl. Lund: Studentlitteratur.
Florin, J. (2009). Omvårdnadsprocessen. Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.).
Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss 47–
81.
*Ghaljeh, M., Iranmanesh, S., Nayeri, N. D., Tirgari, B. & Kalantarri, B. (2016).
‘Compassion and care at the end of life: Oncology nurses’ experiences in South-East Iran’, International Journal of Palliative Nursing. MA Healthcare Ltd,
29 22(12), pp. 588–597. doi: 10.12968/ijpn.2016.22.12.588.
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Heckel, M., Vogt, A. R., Stiel, S., Radon, J., Kurkowski, S., Goebel, S., Ostgathe, C. &
Weber, M. (2020). ‘The quality of care of the dying in hospital—next-of-kin perspectives’, Supportive Care in Cancer. Springer, 28(9), pp. 4527–4537. doi:
10.1007/s00520-020-05465-2.
*Hendricks-Ferguson, V. L., Sawin, K. J., Montgomery, K., Dupree, C., Phillips-Salimi, C. R., Carr, B. & Haase, J. E. (2015). ‘Novice Nurses’ Experiences With Palliative and End-of-Life Communication’, Journal of Pediatric Oncology Nursing. SAGE
Publications Inc., 32(4), pp. 240–252. doi: 10.1177/1043454214555196.
Jakobsson, E., Andersson, M. & Öhlén, J. (2009). Livets slutskede - välbefinnande och död. Friberg, F., Öhlén, J. & Edberg, A. (red.). Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, E. & Lützén, K. (2009). Omvårdnad som profession och akademiskt ämne.
I Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.). Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss 23–46.
Jerpseth, H., Dahl, V., Nortvedt, P., & Halvorsen, K. (2018). Older patients with late-stage COPD: Their illness experiences and involvement in decision-making regarding mechanical ventilation and noninvasive ventilation. Journal of clinical nursing, vol 27(3-4), ss 582–592. https://doi.org/10.1111/jocn.13925
Kafkia, T., Chamney, M., Drinkwater, A., Pegoraro, M. & Sedgewick, J. (2011). ‘Pain in chronic kidney disease: Prevalence, cause and management’, Journal of Renal Care.
J Ren Care, 37(2), pp. 114–122. doi: 10.1111/j.1755-6686.2011.00234.x.
30
*Kisorio, L. C. & Langley, G. C. (2016). ‘Intensive care nurses’ experiences of end-of-life care’, Intensive and Critical Care Nursing. Churchill Livingstone, 33, pp. 30–38.
doi: 10.1016/j.iccn.2015.11.002.
*Kongsuwan, W. (2011). ‘Thai nurses’ experience of caring for persons who had a peaceful death in intensive care units’, Nursing Science Quarterly. Nurs Sci Q, 24(4), pp. 377–384. doi: 10.1177/0894318411419208.
Lai, C. K., Lau, C. K., Kan, W. Y., Lam, W. M. Mbbs. Mrcp. Fhkcp. Fhkam. & Fung, C. Y. Y. Rsw. Htr. (2017). The effect of horticultural therapy on the quality of life of palliative care patients. Journal of psychosocial oncology, vol 35(3), ss 278–291.
https://doi.org/10.1080/07347332.2017.1286699
Lindqvist, O. & Rasmussen, B, H. (2009). Omvårdnad i livets slutskede. Edberg, A. &
Wijk, H. (red.). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lynch, T. M. (2014). Palliative care at the end of life. Seminars in oncology nursing, vol 30, ss 268-279. https://doi.org/10.1016/j.soncn.2014.08.009
Milberg, A. (2012). Närstående vid palliativ vård. Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.) Palliativ medicin och vård. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber. ss 144–151.
*Munkombwe, W. M., Petersson, K. & Elgán, C. (2020). ‘Nurses’ experiences of providing nonpharmacological pain management in palliative care: A qualitative study’, Journal of Clinical Nursing. Blackwell Publishing Ltd, 29(9–10), pp. 1643–1652. doi:
10.1111/jocn.15232.
Parola, V., Coelho, A., Fernandes, O., & Apóstolo, J. (2020). Travelbee’s Theory:
Human-to-Human Relationship Model - its suitability for palliative nursing care.
Revista de Enfermagem Referência, 5(2), e20010. doi:10.12707/RV20010.
31
*Peterson, J., Johnson, M., Halvorsen, B., Apmann, L., Chang, P. C., Kershek, S., Scherr, C., Ogi, M. & Pincon, D. (2010). ‘What is it so stressful about caring for a dying patient? A qualitative study of nurses’ experiences’, International Journal of Palliative Nursing. MA Healthcare Ltd, 16(4), pp. 181–187. doi: 10.12968/ijpn.2010.16.4.47784.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 9.ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Livskvalitet och ett gott liv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Snaman, J. M., Torres, C., Duffy, B., Levine, D. R., Gibson, D. V., & Baker, J. N.
(2016). Parental Perspectives of Communication at the End of Life at a Pediatric Oncology Institution. Journal of palliative medicine, vol 19(3), ss 326–332.
https://doi.org/10.1089/jpm.2015.0253
Strang, P. (2012). Ett Palliativt förhållningssätt - enligt WHO. Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.). Palliativ medicin och vård. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber. ss 30–34.
Su, A., Lief, L., Berlin, D., Cooper, Z., Ouyang, D., Holmes, J., Maciejewski, R., Maciejewski, P. K. & Prigerson, H. G. (2018). ‘Beyond Pain: Nurses’ Assessment of Patient Suffering, Dignity, and Dying in the Intensive Care Unit’, Journal of Pain and Symptom Management. Elsevier Inc., 55(6), pp. 1591–1598.e1. doi:
10.1016/j.jpainsymman.2018.02.005.
Thulesius, H. (2019). Vård i livets slutskede och dödsfall. Vårdhandboken.
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/dodsfall-och-vard-i-livets-slutskede/vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/oversikt/ 2020-09-16
*Verschuur, E. M. L., Groot, M. M. & Van Der Sande, R. (2014). ‘Nurses’ perceptions of proactive palliative care: A Dutch focus group study’, International Journal of Palliative Nursing. MA Healthcare Ltd, 20(5), pp. 241–245. doi:
10.12968/ijpn.2014.20.5.241.
32
*Wilson, C., Griffiths, J., Ewing, G., Connolly, M. & Grande, G. (2014). ‘A qualitative exploration of district nurses’ care of patients with advanced cancer: The challenges of supporting families within the home’, Cancer Nursing. Lippincott Williams and Wilkins, 37(4), pp. 310–315. doi: 10.1097/NCC.0b013e31829a9a56.
*De Witt Jansen, B., Brazil, K., Passmore, P., Buchanan, H., Maxwell, D., McIlfactrick, S. J., Morgan, S. M., Watson, M. & Parsons, C. (2017). ‘Nurses’ experiences of pain management for people with advanced dementia approaching the end of life: a
qualitative study’, Journal of Clinical Nursing. Blackwell Publishing Ltd, 26(9–10), pp.
1234–1244. doi:10.1111/jocn.13442.
World Health Organization. (2020). Palliative care – key facts.
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/palliative-care 2020-09-21
33
Bilagor
Peremans L, Bilsen J.2018. Belgien. Barrett R, Henley J, Bridges S, Koontz A, Nelson S, Daya S. P, Donovan S, Tester R, deVries K. 2015.
De Witt Jansen B, Brazil K, Passmore P, Buchanan H, Maxwell
Intervjuer Van Manen’s fenomenologis ka princip
Munkombwe WM, Petersson K, Elgán C.
2020 Zambia
15 Sjuksköterskor individuella intervjuer
Innehållsanalys
Peterson J, Johnson M, Halvorsen B, Apmann L, Chang P-C, Kershek S, Scherr
What is it so
C, Ogi M, Pincon D.
Wilson C, Griffiths J, Ewing G, Connolly M, Grande G. 2014.
Författare Syfte Resultat
Alvariza A, Mjörnberg M, Goliath I Att utforska palliativa
sjuksköterskors arbetsupplevelser med att ta hand om patienter i slutet av livet i privata hem.
4 strategier som hjälper sjuksköterskor att vårda patienter i slutet av livet hemma identifierades. “Anpassa sig efter miljön i varje unikt hem”, “stödja patient och familj till egenvård, självständighet och säker vård”, “stötta patient och familj till miljöförändringar i hemmet för att kunna ge rätt vård” och
“använda tiden i bilen mellan
patienterna till att reflektera, återhämta sig och förbereda sig”. Miljö / stöd / den egna hälsan.
Andersson E, Salickiene Z, Rosengren K.
Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter (>2år) av att vårda döende patienter på kirurgiska avdelningar.
Beskriver hur sjuksköterskor upplever att vara involverad i omsorgen kring döendet på en avdelning. 1 huvudord:
Omsorg- att vara delaktig. 3
underkategorier: “att vara stödjande-”
“att vara frustrerad-” “att vara känsliga i vårdprocessen”. Viktigt att kunna fråga erfaren personal för att kunna få hög vårdkvalitet. Viktigt för den egna utvecklingen. Svårt med prioriteringar.
En konst att “vara” gentemot patient och anhöriga. Stöd från kollegor och utbildning /den egna hälsan.
Benoot C, Enzlin P, Peremans L, Bilsen J.
Att utforska palliativa
sjuksköterskors attityder, roller och erfarenheter när det kommer
I denna artikel framgår det att
sjuksköterskan kan ha svårt att diskutera känsliga ämnen med patienterna, som
till att hantera sexuella frågor i det dagliga arbetet.
bristen på fysisk kontakt när patienterna blir svårt sjuka. Detta beror dock helt på sjuksköterskans egna inställning till känsliga ämnen, men att det kan vara viktigt att våga diskutera då det bidrar till försämrad livskvalitet.
kommunikation / Relation Canzona MR, Love D, Barrett R,
Henley J, Bridges S, Koontz A, Nelson S, Daya S.
Att undersöka utmaningar som sjuksköterskor står inför när de vårdar onkologipatienter som övergår från kurativ till palliativ vård för att identifiera utbildnings- och stödmöjligheter för
sjuksköterskor.
Resultatet visar 4 teman av svårigheter som sjuksköterskor upplever i
kommunikationen med patienter och anhöriga när patientens tillstånd försämras och övergår från kurativ till palliativ. Sjuksköterskor upplever svårigheter då patient och anhöriga inte vill ta till sig informationen, känner ilska och förtvivlan men också då deras egna känslor följer med hem.
Kommunikation / När jobbet påverkar egna hälsan
Chong PH, Poon WH. Att avslöja den levande
upplevelsen av att vara hemsjukvårdssköterskor inom palliativ vård för att förstå
innebörden och erfarenheten av att vara sjuksköterska i någon annans hem.
Studien visade på att många sjuksköterskor känner stor sorg av jobbet med döende patienter och att de behöver lära sig att stänga av känslor när de lämnar patienten, någon av sköterskorna menar till och med att “att vara tuff” kan rädda ens egen hälsa. När jobbet påverkar egna hälsan / miljö / andlig tro
Coombs M, Fulbrook P, Donovan S, Tester R, deVries K.
Att undersöka
NZ-intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av och attityder till palliativ vård.
Resultatet visar på en enighet hos sjuksköterskorna att åtgärder som förlänger döendet bör undvikas men att det är viktigt att både patient och anhöriga får medverka i besluten.
Sjuksköterskorna var också eniga om att patienten och de anhörigas
religion/andliga tro var av stor vikt vid vårdandet. Andlig tro /
livsuppehållande åtgärder / Smärtlindring
De Witt Jansen B, Brazil K, Passmore P, Buchanan H, Maxwell D,
McIlfactrick SJ, Morgan SM, Watson M, Parsons C.
Att utforska hospice, akutvård och vårdhemssjuksköterskors
erfarenheter av smärtlindring för personer med avancerad demens under den sista levnadsmånaden.
Att administrera smärtlindrande läkemedel till patienter med svår demens uttryckte många sjuksköterskor som den största utmaningen med dessa palliativa patienter. Då patienterna hade svårt att förstå varför läkemedlet behövdes trots att deras smärta kunde leda till aggressivitet, rädsla och ångest.
Smärtlindring Ghaljeh M, Iranmanesh S, Nayeri ND,
Tirgari B, Kalantarri B.
Syftet med denna studie var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av att ta hand om döende patienter i Iran.
Sjuksköterskorna beskriver att det behövs en nära relation till den som är döende för att kunna ge livskvalitet den sista tiden i livet, oavsett tro, kultur och religion. Det fanns också hinder i arbetet med att komma patienterna nära, ett av dem var att orättvisa i
organisationen som då gav en sämre kvalitet på EOL-vården.
Livskvalitet/relationer Hendricks-Ferguson VL, Sawin KJ,
Montgomery K, Dupree C, Phillips-Salimi CR, Carr B, Haase JE.
Att utforska nyutbildade onkologisjuksköterskors (inom pediatrik) erfarenheter av EOL-vård och kommunikation med patienter och deras familjer.
Något som nämns i resultatet är hur viktigt det är vid palliativ vård är att ha stöd från kollegor för att kunna bearbeta barnens död och kunna processa upplevelsen. Genom att gå igenom slutskedet av barnets liv och försöka plocka fram de delar som varit positiva kan sorgearbetet underlätta för både familjerna men också för
sjuksköterskorna. Stöd från kollegor / Den egna hälsan
Kisorio LC, Langley GC Att utforska IVA-sköterskors erfarenheter av vård vid livets slut inom
vuxen-intensivvårdsavdelningen.
Många svårigheter vid denna typ av vård lyfts fram av deltagarna, olika former av erfarenheter vid olika stöd till patienten framkommer i resultatet men också hur viktigt det är med stöd till sjuksköterskorna också för att de orka ta hand om och ge stöd till patienterna i denna svåra tid i livet. Stöd från kollegor/ relation / andlig tro
Kongsuwan W. Att beskriva självupplevda
erfarenheter av att vårda personer som dött en fridfull död.
För ett en patient som är svårt sjuk ska kunna känna frid behöver personalen uppmärksamma små som stora hinder för patient samt att skapa en relation till hen för att veta hur patienten vill ha det för att må bra även när talet inte längre finns där. Sjuksköterskorna kände också så mycket karma för vissa saker som de gjorde för patienterna att det ibland kändes som det skulle följa dem till nästa liv. Relation / Kommunikation
Munkombwe WM, Petersson K, Elgán C
Att utforska erfarenheter och åsikter från sjuksköterskor som erbjuder icke-farmakologiska terapier för kronisk smärtlindring i palliativ vård.
Att smärtlindra patienter, både
farmakologiskt och icke-farmakologiskt är en utmaning inom den palliativa vården. Sjuksköterskornas erfarenhet var att det va mycket lättare att smärtlindra en patient som har accepterat sin sjukdom och att livet snart tar slut än de som inte har någon sjukdomsinsikt. De upplevde också att ju mer tid de gav till att lära känna sina patienter desto bättre kunde de lindra smärtan på icke-farmakologiska sätt.
Smärtlindring / Relation
Peterson J, Johnson M, Halvorsen B, Apmann L, Chang P-C, Kershek S, Scherr C, Ogi M, Pincon D.
Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter om vad det är som är så stressande med att ta hand om döende patienter.
Sjuksköterskorna i denna studie uttryckte stor oro över att vårda döende patienter. Stor oro till att deras tid inte skulle räcka till, oro över patientens familj men också oro om patienten mådde så bra som denne kunde och om den hade det så bra som möjligt.
Livskvalitet /egna hälsan / relationer
Verschuur, E.M.L, Groot, M.M & Van Der Sande, R.
Att utforska sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av proaktiv identifiering av problem och krav hos patienter med palliativ vård.
För att kunna tillgodose patientens behov i livets slutskede är det viktigt att kommunikationen är välfungerande i början av den palliativa fasen. Flera sjuksköterskor upplevde att ångest och stress hos patienter och dess närstående i slutskedet hade kunnat undvikas om sjuksköterskan hade blivit involverad i patientens vård i ett tidigare skede av den palliativa omvårdnaden.
patientcentrerad vård/
kommunikation/ egna hälsan
Wilson C, Griffiths J, Ewing G, Connolly M, Grande G.
Att utforska distriktssköterskors erfarenheter av att stödja patienter inom familjer.
Handlar om hur Dsk som vårdar patienter med avancerad cancer med en familj runt sig som också behöver finna acceptans och förlika sig med
diagnosen, precis som patienten själv.
Många av sjuksköterskorna hade också problem med lindringen av patienternas smärta i och med att familjerna var rädd att opiaterna skulle leda till död men gavs det för lite till patienten så fick de minsann höra det med. Att ta hand om en döende person med en familj runt sig handlar nästan aldrig bara om att enbart ge vård till patienten. Smärtlindring / människorna runt patienten (Relationer)
Mall för granskning av artikeln relevans
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1.
Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2
Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3.
Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4.
Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5.
Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
* Med detta menas syftet med er litteraturstudie.
Mall för granskning av artikel med kvalitativ ansats
Ja, med motiveringen att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen
att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10.
Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
11. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
12.
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
Mall för granskning av artikel med kvantitativ ansats
Ja, med motiveringen
att… Delvis, med
motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen
att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
2. Är eventuella frågeställningar tydligt beskrivna?
Metod
3. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
4. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
5. Är undersökningsgruppen representativ?
6. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
7. Är undersökningsmetoden relevant i förhållande till studiens syfte?
8. Är validiteten diskuterad?
9. Är reliabiliteten diskuterad?
10. Är det beskrivet hur den statistiska analysen är utförd?
11. Är bortfallet beskrivet?
12. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
13.
Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
14. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
15.
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?