Vår studie har dels undersökt hur svensklärare får kännedom om gymnasieelevers läs- och skrivsvårigheter, dels hur lärare ser på (skillnaden mellan) allmänna läs- och skrivsvårigheter och dyslexi samt huruvida en elevs dyslexidiagnos påverkar planeringen och undervisningen för gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter. Vi ser flera möjligheter att fortsätta det vi påbörjat att undersöka, bland annat skulle det vara både intressant och viktigt att undersöka elevernas upplevelse och erfarenhet av undervisningen de möter, samt deras syn på att vara gymnasieelev i läs- och skrivsvårigheter och/eller med dyslexi.
Ett annat förslag på fortsatt forskning fick vi genom en av våra intervjuer, där läraren Jan lyfte ett intressant perspektiv som gjorde oss nyfikna. Jan menar att det är många elever som själva informerar honom om sina läs- och skrivsvårigheter eller sin dyslexidiagnos, men ser en problematisk skillnad i fråga om vilka elever som har med sig en utredning eller ej till gymnasieskolan. Han pekar ut elever från socioekonomiskt utsatta områden som förlorarna, då de sällan fått sina läs- och skrivsvårigheter utredda. Han jämför dem med elever från socioekonomiskt bemedlade områden, som i högre
utsträckning har fått en diagnos, vet om sina svårigheter och sina rättigheter samt också informerar läraren om dessa utan problem. Han påpekar att det finns en stor skillnad här och att det inte är jämlikt. Detta perspektiv på utredningar och läs- och skrivsvårigheter skulle vara mycket intressant att undersöka närmare.
32
Referenslista
Aaron, P. G., Joshi, M. & Williams, K. A. (1999). Not all reading disabilities are alike. Journal of Learning Disabilities, 32 (2), 120-137.
Alatalo, T. (2011). Teachers’ knowledge and experiences of teaching reading and writing. ECER 2011, Urban Education, Berlin.
Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical guide for beginners. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2009). Perspektiv på en skola för alla. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. Bjar, L. (Red.). Det hänger på språket! Lund:
Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.
Lund: Studentlitteratur.
Dyslexiföreningen. (2015). Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Svenska dyslexiföreningen.
Dyslexiföreningen. (2019). Vad är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Hämtad 2019-04-18 från https://www.dyslexiforeningen.se/vad-ar-dyslexi
Dyslexiföreningen. (2019). Definitioner av dyslexi. Hämtad 2019-04-18 från https://www.dyslexiforeningen.se/definitioner-av-dyslexi
Ekegren Johansson, E. (2016). Jag vill bli bemött för den jag är. Ungdomars perspektiv på att vara elever i läs- och skrivproblematik. Licentiatavhandling. Mälardalens högskola, akademin för utbildning, kultur,
kommunikation, utbildningsvetenskap och matematik.
Elliott, J. & Gibbs, S. (2015) The differential effects of labelling: how do ‘dyslexia’ and ‘reading difficulties’
affect teachers’ beliefs. European Journal of Special Needs Education, 30:3, 323-337.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115.
Eriksson, L.T. & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte riktigt klok. (2. uppl.).
Stockholm: Liber.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
33 Foley, T., Foley, S., & Curtin, A. (2016). Primary to Post-Primary Transition for Students with Special
Educational Needs from an Irish Context. International Journal of Special Education. V32, n2.
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs och skrivsvårigheter.
(Doktorsavhandling, Stockholms universitet, specialpedagogiska institutionen).
Gindis, B. (1995). The social/cultural implication of disability: Vygotsky`s paradigm for special education.
Educational Psychologist, 30(2), 77-81.
Hellman, C. (2015). Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Stockholm: Svenska dyslexiföreningen.
Hsieh, H.F. & Shannon, S.E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.
Häggström, I. (2010). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Bjar, L & Liberg, C. (Red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Jacobson, C. (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Hämtad 2019-04-18 från
https://static1.squarespace.com/static/571639e41bbee0fbd85c9f51/t/5a11db6853450af6e5d7134f/1511119723 302/Folder_Hur+kan+vi+se+p%C3%A5+l%C3%A4s-och+skriv.pdf
Knight, C. (2018). What is dyslexia? An exploration of the relationship between teachers' understandings of dyslexia and their training experiences. Dyslexia. 24; 3, 207-219.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, T., & Ohlis, K. (2013). Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter i en digital värld.
Dyslexiförbundet FMLS.
Maras, P., & Aveling, Emma-Louise. (2006) Students with special educational needs: transitions from primary to secondary school. British Journal of Special Education. V33 nr, 196-203.
Mossige, M., Roskeland, M. & Skaathun, A. (2008). Flera vägar mot mål, om läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber.
Myrberg, M & Lange, A. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Specialpedagogiska institutionen och Lärarhögskolan i Stockholm.
Richardsson, O, S. (1996). Coping with Dyslexia in the Regular Classroom: Inclusion or Exclusion? The Orton Dyslexia Society. Annals of Dyslexia, 36:36-48.
Rodina, K. (2006). Vygotsky`s Social Constructionist View on Disability: A Methodology for Inclusive Education. Department of Special Needs Education, University of Oslo.
Samuelsson, S. (2006). Skriftspråklig utveckling och dyslexi. Bjar, L. (Red.). Det hänger på språket! Lund:
Studentlitteratur.
34 Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Skolinspektionens rapport (2011:8).
Stockholm.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014a). Stödinsatser i utbildningen - om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Hur övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2019). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Hämtad 2019-04-18 från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och-skrivsvarigheterdyslexi/
Svenska dyslexistiftelsen (2019). Vad är dyslexi? Hämtad 2019-04-18 från https://www.dyslexistiftelsen.se/new-page
Vellutino, F. R, & Fletcher, J. M. (2005). Developmental Dyslexia. Snowling, M. J., & Hulme, C. The science of Reading. Malden: Blackwell publishing.
Vetenskapsrådet (2007). Dyslexi - en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2007. Stockholm.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2019-04-18 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Washburn, E. K., Joshi, R. M., & Binks-Cantrell, M.S. (2011). Teacher Knowledge of Basic Language Concepts and Dyslexia. Dyslexia, v17 n2, 165-183.
Washburn, E. K., Mulcahy, C. A., Musante, G, Joshi, R. M. (2017). Novice Teachers' Knowledge of Reading-Related Disabilities and Dyslexia. Learning Disabilities: A Contemporary Journal, v15 n2, 169-191.
35
Bilagor
Missivbrev
Hej!
Vi heter Therése Dahlström och Katarina Löfkvist och vi studerar på Speciallärarutbildningen med inriktning mot språk, skriv och läsutveckling på Specialpedagogiska Institutionen på Stockholms universitet. I vårt examensarbete skall vi undersöka huruvida svensklärare upplever att diagnosen dyslexi har någon påverkan på planering och undervisning för gymnasieelever i läs- och
skrivsvårigheter.
Vi skulle därför vilja intervjua dig som är behörig och legitimerad svensklärare, och som har
erfarenhet av att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi skulle också vilja spela in ljudet från intervjun. Detta material kommer vi enbart att använda för vårt examensarbete inom speciallärarutbildningen. Efter att uppgiften är examinerad och godkänd kommer vi att förstöra ljudfilerna.
Vi följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för samhällsvetenskaplig forskning. Det betyder bland annat att vi inte kommer att nämna namn på de lärare som har intervjuats eller skriva namnet på skolan som de arbetar på. Vi kommer heller inte att låta någon obehörig få tillgång till materialet. Du som deltar kan när som helst välja att avbryta din medverkan, både under och efter intervjuns gång.
Om du har några frågor eller funderingar om studien är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare för mer information: dahlstrom.t@gmail.com och katarina.lofkvist@gmail.com.
Handledare för examensarbetet; Anna Broman: anna.broman@specped.su.se
Hoppas vi ses!
Med vänliga hälsningar,
Therése Dahlström och Katarina Löfkvist
36
Intervjuguide
1. Hur får du kännedom om att elever är i läs- och skrivsvårigheter?
a. I samband med att du får kännedom om att elever är i läs- och skrivsvårigheter; får du information om användbara redskap som fungerar för eleven? Eller får du själv leta efter information?
2. Hur får du kännedom om att elever har diagnosen dyslexi?
a. I samband med att du får kännedom om att elever har diagnosen dyslexi; får du information om användbara redskap som fungerar för eleven? Eller får du själv leta efter information? ÅP?
3. Finns det någon skillnad för dig som lärare om elever är i läs- och skrivsvårigheter eller har diagnosen dyslexi?
4. Hur påverkar kännedom om att elever i läs- och skrivsvårigheter finns i klassrummet din planering och din undervisning?
a. Vilka anpassningar gör du för elever i läs- och skrivsvårigheter? (egna kommentarer: ex.
förberedelse inför lektion, stöd under lektioner, hjälpmedel/alternativa verktyg, läromedel, provsituationer etcetera)
5. Hur påverkar kännedom om att elever med diagnosen dyslexi finns i klassrummet din planering och din undervisning?
a. Vilka anpassningar gör du för elever med diagnosen dyslexi? (egna kommentarer: ex.
förberedelse inför lektion, stöd under lektioner, hjälpmedel/alternativa verktyg, läromedel, provsituationer etcetera)
b. Erbjuds eleven något särskilt stöd?
37
Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm Telefon: 08 – 16 20 00 www.su.se