Studiens syfte var att bidra till kunskap gällande hur pedagoger kan arbeta för att stimulera barns intresse för skriftspråk och skapa förutsättningar i leken för att främja barns skriftspråksutveckling. Genom intervju med verksamma pedagoger skapades en förståelse för deras erfarenheter av att genom material, miljö och närvaro i leken väcka barns intresse för skriftspråk. För att ytterligare fördjupa sig inom ämnet hade det var intressant att belysa på
26
vilket sätt förskolan i sitt arbetssätt skapar en förståsele hos barn gällande flerspråkig litteracitet. Forskning visar på att samverkan med vårdnadshavare kan ge pedagoger viktig kunskap om hur förskolan och hemmet tillsammans kan arbeta för att ge stöd till barn med annat modersmål i deras skriftspråksutveckling. Det hade därav varit av intresse att undersöka hur och på vilket sätt förskolan samverkar med vårdnadshavare samt hur leken och digitala verktyg kan väcka ett intresse för andra skriftspråk utöver det svenska som vanligtvis utgör normen i förskolan.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2.uppl). (s. 8-16). Stockholm: Liber. Backman, Y., T. Gardelli, V. Gardelli, & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till
grund för akademiska studier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Björk-Willén, P. Flerspråkiga förskolebarns språkande i teori och praktik. I M. Norling & M. Magnusson (Red.) (2019). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella
perspektiv. (Första upplagan). (s.29-40) Stockholm: Liber.
Botö, K., Lantz-Andersson, A. & Wallerstedt, C. (2017). ”Ja tycker om B” – Barns deltagande i läs- och skrivundervisning i förskolan. Forskning om undervisning och lärande, 2(5), 78-99. Bruce, B. Omsorgsfullt samspråkande. I B. Riddersporre, & B. Bruce (Red.) (2016). Omsorg i
en förskola på vetenskaplig grund. (s.145-162). Stockholm: Natur & kultur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. & Igland, M-I. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. Dysthe, O. (Red.), Dialog,
samspel och lärande. (s.75-94). Lund: Studentlitteratur.
Ekman, Å. (2020). Barnets rättigheter: barnkonventionen i förskolan. (Första upplagan). Stockholm: Gothia fortbildning.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson, (red.).
Handbok i kvalitativa metoder (2.uppl.). (s. 34-54). Stockholm: Liber.
Fast, C. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Fast, C. (2019). Literacy: i familj, förskola och skola. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Heikkilä, M. (2019). Språkutveckling för flickor och pojkar i förskolan – finns det skillnader i hur språkutvecklande samtal görs. I M. Norling & M. Magnusson (Red.), Att möta barns sociala
språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. (Första upplagan). (s.41-53) Stockholm:
Liber.
Herrlin, K., Ackesjö, H. & Frank, E. (2012). Förskoleklassens didaktik: möjligheter och
utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur.
Hofslundsengen, H., Magnusson, M., Mellgren, E., Heilä-Yllikalo, R & Hagvet, B E. (2019). Upptäckande skrivning – metaspråkliga samtal och arbete med upptäckande skrivande i förskolan. I M. Norling & M. Magnusson (Red.), Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan:
Hundeide, K. (2011). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, K. (2016). Att få barnets språk att växa: strategier för språkutveckling i förskolan,
skolan och hemma. Stockholm: Stefan Hertz utbildning.
Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl. A (2014). God forskningssed: regelverk och förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) (s.32-43) Stockholm: Liber.
Löfgren. H (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) (s.144-135) Stockholm: Liber. Magnusson, M., & Pramling Samuelsson, I. (2019). Att tillägna sig skriftspråkiga verktyg genom att leka affär. I Forskning om undervisning och lärande, 1(7), 23-43.
Mellgren, A., Heilä-Ylikallio, R., Jusslin. S., Magnusson. M. & Svensson, A-K. (2019). Den samtida textmiljön. I M. Norling & M. Magnusson (Red.), Att möta barns sociala språkmiljö i
förskolan: flerdimensionella perspektiv. (Första upplagan). (s.129-141) Stockholm: Liber.
Norling, M. (2015). Förskolan - en arena för social språkmiljö och språkliga processer. Diss. (sammanfattning) Västerås: Mälardalens högskola, 2015. Västerås.
Norling, M., & Lillvist, A. (2016). Literacy-Related Play Activities and Preschool Staffs´ Strategies to Support Children’s Concept Development. World Journal of Education, 6(5).
https://doi.org/10.5430/wje.v6n5p49
Norling, M. (2019). En studie om hur förskollärare och lärare resonerar om undervisningens innehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass.
Nordisk Barnehageforskning, 18(1), 1–16. https://doi.org/10.7577/nbf.2958
Olofsson, B. (2003). I lekens värld. (2. uppl.) Stockholm: Liber
Pihlgren, A.S. (2020). Läsa, skriva och räkna i förskolan: ett undervisande förhållningssätt. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Rennstam, J & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.220-236). Stockholm: Liber.
Sandvik, M. & Spurkland, M. (2015). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga
förskolan. (2., [bearb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-04-03 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS (2018:1197). Lag om förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtad 2020-04-03 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt., I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2.uppl.). (s. 17-31). Stockholm: Liber. Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning., I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (2.uppl.). (s. 208-219). Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan-teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren., R. Säljö., & C. Liberg (Red.). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. (3. uppl., s. 251–310). Stockholm: Natur & Kultur
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad 2020-01-24 från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/Godforskning ssed_VR_2017.pdf.
Vygotskij, L S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wedin, Å., Pettersson, M. & Warström, J. (2019). Lek med skrift i förskolan – flerspråkighet som kommunikativ resurs., I M. Norling & M. Magnusson (Red.). Att möta barns sociala
språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. (Första upplagan). (s.143-154)
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Emma Öjelin Eriksson och läser på förskollärarprogrammet på Luleå tekniska universitet. Jag går sista terminen och har påbörjat mitt examensarbete. Mitt arbete kommer att belysa barns språkutveckling med fokus på skriftspråk och pedagogernas roll i att väcka barns intresse för det skrivna språket.
Syftet med studien är att skapa kunskap om hur pedagogerna i förskolan kan arbeta med att stimulera barns intresse för skriftspråk och skapa förutsättningar i leken för att främja barns skriftspråksutveckling.
Frågeställningar:
Hur resonerar pedagogerna kring lekens betydelse när det handlar om att väcka barns intresse för skriftspråk?
Hur utformar pedagogerna lekmiljön för att väcka barns nyfikenhet kring skriftspråk?
Hur beskriver pedagogerna sin roll i leken för att väcka barns intresse för skriftspråk?
Genom intervju vill jag få en inblick kring ert arbete med att stimulera barnens intresse för skriftspråk i förskolan. Med tanke på läget just nu är det främst intervjuer via telefon som är aktuellt. Min önskan är att få möjlighet att spela in samtalet för att underlätta mitt analysarbete. Materialet kommer endast användas av mig och kommer raderas i samband med att examensarbetet har blivit godkänt. Materialet kommer att förvaras oåtkomligt för obehöriga, deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Jag kommer uteslutande att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer gällande informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav.
Detta informationsbrev skickas ut via mail och ger er möjlighet att förbereda er inför intervjun. Ifall det finns möjlighet skulle jag vilja genomföra intervjuerna under vecka 16 och 17. Hoppas ni vill medverka, ifall det är något ni funderar över får ni gärna hör av er.
Med vänlig hälsning,
Emma Öjelin Eriksson
Bilaga 2
Intervjufrågor:Beskriv din roll som pedagog i barns skrivutveckling?
Beskriv så utförligt du kan hur du som pedagog arbetar för att stimulera och ge stöd till barn i deras skrivutveckling?
Ge exempel på hur ser du att barnen visar intresse för det skrivna språket?
På vilket sätt har miljön i förskolan utformats för att stimulera barns skrivutveckling? Vilket/vilka fysiska material erbjuds barnen i den miljön du beskriver?
Beskriv din roll som pedagog i barnens lek?
På vilket sätt har miljön i förskolan utformats för att genom lek stimulera barns skrivutveckling? Ge exempel på hur du ser att leken kan väcka barns intresse för skriftspråk?