Anhörigas situation är ett växande forskningsområde, men forskning kring anhöriga till personer med alkoholproblem är ett eftersatt område och skulle kunna utökas utifrån flera perspektiv. Denna studie har fokuserat på anhöriga till personer med alkoholproblem, men det vore värdefullt att utföra forskning även kring anhöriga till personer med narkotika- eller läkemedelsmissbruk. I denna studie ingick både föräldrar, barn, syskon och partners inom anhörigbegreppet vilket ledde till både en bredd, men samtidigt en viss spretighet i resultatet. Det vore intressant med studier med ett större underlag samt ett snävare urval av informanter. Andra kvalitativa metoder såsom fokusgruppsintervjuer eller en annan forskningsdesign såsom kvantitativ metod skulle kunna fördjupa kunskapen om detta forskningsområde ytterligare.
9 Slutsats
Denna studie visade att anhörigas livssituation och hälsa påverkades i stor grad. Det finns likheter med tidigare forskning kring anhöriga till personer med psykisk ohälsa men även skillnader, främst vad gäller den djuplodande effekten på den enskilda personen vilket informanterna benämnde medberoende, samt genomgående känslor av skam och skuld. Anhöriga till personer med alkoholproblematik har därmed en situation som särskiljer dem från andra anhöriggrupper och behöver information, stöd och behandling från hälso- och sjukvården som tar hänsyn till och utgår från deras unika situation, för att stärka dem som personer och i förlängningen deras livssituation och hälsa.
Referensförteckning
American Psychiatric Association. (2014). MINI-D 5 Diagnostiska kriterier enligt DSM-5 (J. Herlofson, övers.). Stockholm: Pilgrim Press AB. (Originalarbete publicerat 2013) Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Brunt, D. & Hansson, L. (Red.). (2014). Att leva med psykisk funktionsnedsättning –
livssituation och effektiva vård- och stödinsatser (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research (2nd ed.). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107-115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Ewertzon, M. (2015). Anhöriga till vuxna personer med psykisk ohälsa: En kunskapsöversikt
om betydelsen av stöd. Kalmar: Nationellt kunskapscentrum anhöriga.
Graneheim, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Johansson, A., Anderzen-Carlsson, A., Åhlin, A. & Andershed, B. (2010). Mothers’ Everyday Experiences of Having an Adult Child Who Suffers from Long-Term Mental Illness.
Issues in Mental Health Nursing, 31(11), 692-699.
doi:10.3109/01612840.2010.515768
Johansson, A., Anderzen-Carlsson, A., Åhlin, A. & Andershed, B. (2012). Fathers’ Everyday Experiences of Having an Adult Child who Suffers From Long-Term Mental Illness.
Issues in Mental Health Nursing, 33(2), 109-117. doi:10.3109/01612840.2011.627106
Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (2014). Hälsa och hälsofrämjande arbete i psykiatrisk
omvårdnad. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad
nivå (2. uppl., s. 77-97). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Pejlert, A. (2001). Being a parent of an adult son or daughter with severe mental illness receiving professional care: parents’ narratives. Health and Social Care in the
Community, 9(4), 194-204. Hämtad från databasen CINAHL Complete.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor. (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård.
Stockholm: Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor.
Regeringens proposition 2008/09:82. Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Stockholm: Regeringen.
Sarkar, S., Mattoo, S., Basu, D. & Gupta, J. (2013). Codependence in spouses of alcohol and opioid dependent men. International Journal of Culture and Mental Health, 8(1), 13-21. doi:10.1080/17542863.2013.868502
Schröder, A., Wilde Larsson, B. & Ahlström, G. (2007). Next of kin’s conceptions of the quality of care in the psychiatric setting: A phenomenographic study. International
Journal of Mental Health Nursing, 16(5), 307-317.
doi:10.1111/j.1447-0349.2007.00481.x
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 17 september, 2015, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 17 september, 2015, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/?bet=2001:453
SFS 2009:979. Lag (2009:979) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Hämtad 3 juni, 2016, från Regeringskansliet, http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1982:763 SFS 2013:302. Lag (2013:302) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Hämtad
3 juni, 2016, från Regeringskansliet, http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1982:763 Situation. (2015). I Nationalencyklopedin. Hämtad 3 december, 2015, från http://www.ne.se Skundberg-Kletthagen, H., Hedelin, B., Wangensteen, S. & Hall-Lord, M-L. (2015). Burden,
Health and Sense of Coherence among Relatives of Depressed Inpatients. Open
Journal of Nursing, 5(3), 163-172. doi:10.4236/ojn.2015.53020
Skundberg-Kletthagen, H., Wangensteen, S., Hall-Lord, M-L. & Hedelin, B. (2014). Relatives of patients with depression: experiences of everyday life. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 28(3), 564-571. doi:10.1111/scs.12082
Socialstyrelsen. (2012). Anhöriga som ger omsorg till närstående – omfattning och
konsekvenser. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2014a). Anhöriga som ger omsorg till närstående – Fördjupad studie av
omfattning och konsekvenser. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2014b). Anhörigstyrkan – stöd till anhöriga till personer med
Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2011:35. Bättre insatser vid missbruk och beroende. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem. (2014). ANDT-bruket och dess negativa
konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 – en studie med fokus på missbruk och beroende samt problem för andra än brukaren relaterat till alkohol, narkotika,
dopning och tobak (STAD-rapport, nr 55). Stockholm: Stockholm förebygger alkohol-
och drogproblem.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Thurang, A. & Bengtsson Tops, A. (2012). Living an unstable everyday life while attempting to perform normality – the meaning of living as an alcohol-dependent woman. Journal
of Clinical Nursing, 22(3-4), 423-433. doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04293.x
Thurang, A., Palmstierna, T. & Bengtsson Tops, A. (2014). Experiences of Everyday Life in Men with Alcohol Dependency – A Qualitative Study. Issues in Mental Health
Nursing, 35(8), 588-596. doi: 10.3109/01612840.2013.879357
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Viana, M., Gruber, M., Shahly, V., Alhamzawi, A., Alonso, J., Andrade, L., … Kessler, R. (2013). Family burden related to mental and physical disorders in the world: results from the WHO World Mental Health (WMH) surveys. Revista Brasileira de
Psiquiatria, 35(2), 115-125. doi:10.1590/1516-4446-2012-0919
Weimand, B., Hall-Lord, M-L., Sällström, C. & Hedelin, B. (2013). Life-sharing experiences of relatives of persons with severe mental illness – a phenomenographic study.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(1), 99-107.
doi:10.1111/j.1471-6712.2012.01007.x
Weimand, B., Hedelin, B., Hall-Lord, M-L. & Sällström, C. (2011). ”Left Alone with Straining but Inescapable Responsibilities:” Relatives’ Experiences with Mental Health Services. Issues in Mental Health Nursing, 32(11), 703-710.
doi:10.3109/01612840.2011.598606
Weimand, B., Hedelin, B., Sällström, C. & Hall-Lord, M-L. (2010). Burden and Health in Relatives of Persons with Severe Mental Illness: A Norwegian Cross-Sectional Study.
Issues in Mental Health Nursing, 31(12), 804-815.
doi:10.3109/01612840.2010.520819
Östman, M. (2004). Family burden and participation in care: differences between relatives of patients admitted to psychiatric care for the first time and relatives of re-admitted patients. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11(5), 608-613. doi:10.1111/j.1365-2850.2004.00771.x
Östman, M. (2007). The burden experienced by relatives of those with a severe mental illness – differences between those living with and those living apart from the patient.
Journal of Psychiatric Intensive Care, 3(1), 35-43. doi:10.1017/S1742646407001082
Östman, M. & Hansson, L. (2000). The burden of relatives of psychiatric patients: Comparisons between parents, spouses, and grown-up children of voluntarily and compulsorily admitted psychiatric patients. Nordic Journal of Psychiatry, 54(1), 31-36. doi:10.1080/080394800427555
Östman, M., Hansson, L. & Andersson, K. (2000). Family burden, participation in care and mental health – an 11-year comparison of the situation of relatives to compulsorily and voluntarily admitted patients. International Journal of Social Psychiatry, 46(3), 191-200. doi:10.1177/002076400004600305
Östman, M. & Kjellin, L. (2002). Stigma by association: Psychological factors in relatives of people with mental illness. British Journal of Psychiatry, 181(6), 494-498.
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Ida Björk och är legitimerad sjuksköterska och student på
specialist-sjuksköterskeprogrammet inom psykiatrisk vård på Ersta Sköndal högskola. Jag har påbörjat skrivandet av min magisteruppsats som avser undersöka livssituationen med särskilt fokus på hälsa hos vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik. Med anhörig menas partner, förälder, syskon eller vuxna barn. Både anhöriga med tidigare eller nuvarande relationer till personer med alkoholproblematik kan delta i studien. Jag behöver därför komma i kontakt med personer som kan tänka sig att delta i studien.
Studien kommer att baseras på 6-10 individuella intervjuer som tar ca en timme. Deltagarna kommer att informeras i ett separat brev (bifogar detta), samt ge sitt skriftliga medgivande till deltagande i studien. Deltagandet är frivilligt och man kan när som helst avbryta sin
medverkan utan förklaring. Allt material kommer att avidentifieras och behandlas konfidentiellt, samt förvaras inlåst och oåtkomligt för andra. Resultatet av intervjuerna kommer att presenteras i magisteruppsatsen som kommer att publiceras på DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) och finnas tillgänglig via Ersta Sköndal högskolas bibliotek, samt eventuellt publiceras vetenskapligt.
Forskningsetikkommittén vid Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola har godkänt studien 2015-11-03, Dnr 1508/A.
Vid godkännande av genomförande av studien ber jag dig svara via e-post för
överenskommelse om utskick till tänkta informanter. Om du har frågor eller funderingar, kontakta mig eller min handledare Mats Ewertzon via e-post eller telefon.
Mats Ewertzon, leg. sjuksköterska, fil.dr. Tel:
E-post:
Ida Björk, leg. sjuksköterska, fil.kand. Tel:
E-post:
Bilaga 2
Till dig som är anhörig till person med alkoholproblematik – förfrågan om deltagande i studie
Denna studie vänder sig tillanhöriga och avser undersöka livssituationen och måendet hos vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik. Med anhörig menas partner, förälder, syskon eller vuxna barn. Både anhöriga med tidigare eller nuvarande relationer till personer med alkoholproblematik kan delta i studien. Du behöver ha fyllt 18 år för att få delta i studien. Målsättningen med studien är att öka förståelsen av anhörigas livssituation med särskilt fokus på hälsa då en nära person har alkoholproblem.
Med denna information tillfrågas Du om Du kan tänka dig att delta i studien.
Om Du vill medverka kommer Du att få vara med om en intervju. Intervjun är som ett vanligt samtal under ca en timme, och kommer med Ditt medgivande att spelas in. Intervjuerna kommer sedan att skrivas ut, för att underlätta bearbetningen. Det skrivs inga namn eller andra personuppgifter som visar vem som har blivit intervjuad. Endast nedanstående personer kommer att kunna läsa materialet. Det är Ida Björk som kommer att intervjua.
Intervjuupptagningen kommer att sparas på ett dataminne (USB). Insamlat material kommer att förvaras inlåst. När arbetet är slutfört kommer allt intervjumaterial att förstöras. Resultatet av intervjuerna kommer att presenteras i en magisteruppsats som kommer att publiceras på DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) och finnas tillgänglig via Ersta Sköndal högskolas bibliotek, samt eventuellt publiceras vetenskapligt.
Ditt deltagande i denna undersökning är frivilligt och Du kan när som helst avbryta Din medverkan utan förklaring. Om Du har några frågor om studien, kontakta någon av nedanstående personer. Är Du intresserad av att delta så kontakta Ida Björk för att överenskomma om tid och plats för en intervju.
Forskningsetikkommittén vid Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola har godkänt studien 2015-11-03, Dnr 1508/A.
Mats Ewertzon, leg. sjuksköterska, fil.dr. Tel:
E-post:
Ida Björk, leg. sjuksköterska, fil.kand. Tel:
E-post:
Bilaga 3
Intervjuguide Bakgrundsfrågor: Ålder? Sysselsättning?
Vilken närstående är det som har alkoholproblem? Är det en nuvarande eller tidigare relation?
Hur allvarligt skulle du säga att din närståendes alkoholproblem är? Har hen någon kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten pga sina alkoholproblem?
Intervjufrågor:
Kan du berätta om en vanlig dag i ditt liv till följd av att du har en närstående med alkoholproblem?
Hur påverkar din närståendes alkoholproblem ditt vardagsliv?
Jobb/studier/annan sysselsättning Ekonomi
Fritid
Relationer med andra personer
Hur påverkar din närståendes alkoholproblem dig som person?
Sömnvanor Matvanor
Stämningsläge/känslor
Hur påverkar din närståendes alkoholproblem ditt mående? Kan du beskriva vad som gör dig starkare?
Kan du beskriva vad som gör dig svagare? Har du något mer som du vill lägga till?
Bilaga 4
Meningsenhet Kod Grupp Kategori
Men när jag var liten så hängde allting på mig, allting hängde på vad jag hade köpt hem i kylen om det blev middag.
Bli vuxen tidigt Minnen från en otrygg barndom
En otrygg och osäker livssituation
Men att det har ju helt klart påverkat vår familjesituation som är rätt såhär dysfunktionell. Påverkat relationer inom familjen Påverkan på
relationer inom och utom familjen
En otrygg och osäker livssituation
Att man ändå inte tar ansvar för sig själv, utan man tar ansvar för man ska fixa den andra. Och så vet man inte vem man själv är till slut.
Förlorar sig själv när man tar ansvar för den närstående
Att försumma sig själv i längtan efter bekräftelse
Att leva för den andra och förlora sig själv
Jag får se till att jag inte, jag har ju den där genen i mig, med alkohol. Så jag är jätteförsiktig.
Försiktig med alkohol för att inte bli beroende
Komplicerat förhållningssätt till alkohol
Att leva för den andra och förlora sig själv
Om han dricker får han dricka, det är inte på mig längre. Och det är jätteskönt att ha blivit fri från den skulden som jag har känt.
Befriad från skuld Skam och skuld Variation av starka känslor
Jag kan bara säga att det är en kärlek från min sida.
Kärlek till den närstående
Splittrade känslor Variation av starka känslor
Så då flyttade vi dit och först då så har jag minnen av att ja, då mådde jag bra.
Mådde bättre efter att ha flyttat från pappan
Minskad kontakt eller bryta helt
Att komma vidare i livet och försonas med sig själv
Så i det började jag då sätta gränser för att det var ett sätt att ta hand om mig själv.
Sätta gränser Förändringar i tankesätt och beteende för att hantera den närståendes alkoholproblem
Att komma vidare i livet och försonas med sig själv