Studiens resultat lyfter fram känslomässiga, hämmande- och främjande delar i vårdandet av barn med kritisk luftväg och andningsproblematik vilket visar på behov av åtgärder. Detta med intention att öka sjuksköterskors upplevelser av trygghet i vårdandet vilket således kan främja en god omvårdnad. Det föreligger idag bristfällig forskning gällande fenomenet och ytterligare forskning anses aktuellt vilket kan bidra till ytterligare kunskap om fenomenet och på så vis inbringa förutsättning för en säkrare vård. Aktuell studie visar inte närståendes perspektiv och behov. Resultatet belyser dock
komplexiteten av närståendenärvaro vilket genererade i att sjuksköterskor kände sig otillräckliga i vårdandet. Det hade av denna anledning varit betydelsefullt att genomföra efterföljande studier som visar närståendes upplevelser av fenomenet. Denna information hade således möjliggjort ökad förståelse och kunskap i hur sjuksköterskor kan stödja barnets närstående i den svåra roll de befinner sig i.
12 Referenser
Adewale, L. (2009). Anatomy and assessment of the pediatric airway. Pediatric Anesthesia, 19(1), 1-8. https://doi.org/10.1111/j.1460-9592.2009.03012.x
Adriaenssens, J., de Gucht, V., & Maes, S. (2012). The impact of traumatic events on emergency room nurses: Findings from a questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 49, 1411– 1422. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.07.003
Amber, M-R. (2016). Pediatric Respiratory Emergencies. Emergency Medicine Clinics of North
America, 34(1), 77–96. https://doi.org/10.1016/j.emc.2015.08.006
Andersson, N., Jylli, L., Kajermo, K., & Klang, B. (2007). Nurses in paediatric care-selfreported professional self and perceived research utilization. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(4), 426–433. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2006.00486.x
Angelo, M., Cruz, A., Mekitarian, F., Santos, C., Martinho, M., & Martins, M. (2014). Nurses’ attitudes regarding the importance of families in pediatric nursing care. Revista Da Escola De
Enfermagem Da Usp, 48, 74–79. https://doi.org/10.1590/s0080-623420140000600011
Atkins, D., Berger, S., Duff, J., Gonzales, D., Hunt, E., Joyner, B., Meaney, P., Niles, D., Samson, R., & Schexnayder, S. (2015). Part 11: pediatric basic life support and cardiopulmonary resuscitation quality. American Heart Association Guidelines Update for Cardiopulmonary Resuscitation and Emergency Cardiovascular Care. Circulation, 132(18), 519–25.
https://doi.org/10.1161/cir.0000000000000265
Atwal, A., & Caldwell, K. (2006). Nurses` perceptions of multidisciplinary team work in acute health-care. International Journal of Nursing Practice, 12(6), 359–165. https://doi.org/10.1111/j.1440-172x.2006.00595.x
Austin, W., Bergrum, V., & Goldberg, L. (2003). Unable to answer the call of our patients: mental health nurses experience of moral distress. Nursing Inquiry, 10(3), 177–183.
https://doi.org/10.1046/j.1440-1800.2003.00181.x
Benner, P. (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Studentlitteratur.
Bengtsson-Linde, K. (27 februari 2019). Akut omhändertagande enligt cABCDE.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/anestesi/akut-omhandertagande-enligt-cabcde/ Berg, G., Acuna, D., Lee, F., Clark, D., & Lippoldt, D. (2011). Trauma Performance Improvement and Patient Safety Committee. Fostering an Effective Team. Journal of Trauma Nursing, 18(4), 213-220. https://doi.org/10.1097/jtn.0b013e31823a454f
Breon, A., Yarris, L., Law, J., & Meckler, G. (2011). Determining the peadiatric educational needs for prehospital providers: part 1 & part 2. Journal of Paramedic Practice, 3(8), 450–456.
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.12968/jpar.2011.3.8.450
Carey, J M., Studnek, J R., Browne, L R., Ostermayer, D G., Grawey, T., Schroter, S., Lerner, E B., & Shah, M I. (2019). Paramedic- Identified Enablers of and Barriers to Pediatric Seizure Management: A Multicenter, Qualitative Study. Prehospital Emergency Care, 23(6), 870-881.
Cottrell, E K., O'Brien, K., Curry, M., Garth, M D., Engle, P P., Jui, J., Summers, C., Lambert, W., & Guise, J-M. (2014). Understanding safety in prehospital emergency medical services for children.
Prehosp Emerg Care, 18(3), 350-358. 10.3109/10903127.2013.869640
Coyne, I., & Harder, M. (2011). Children's participation in decision-making: Balancing protection with shared decision-making using a situational perspective. Journal of Child Health Care, 15, 312– 319. https://doi.org/10.1177/1367493511406570
Coyne, I., O’Neill, C., Murphy, M., Costello, T., & O’Shea, R. (2011). What does family-centred care mean to nurses and how do they think it could be enhanced in practice. Journal of Advanced Nursing.
67(12), 2561–2573. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2011.05768.x
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande (1 uppl.). Natur & kultur.
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och
metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 163–176). Studentlitteratur.
Dyregrov, A. (2010). Psykologisk debriefing. Studentlitteratur.
Edwinsson-Månsson, M., & Enskär, K. (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Studentlitteratur.
Engelhardt, T., & Weiss, M. (2012). A child with a difficult airway. Current opinion in
anaesthesiology, 25, 326–332. https://doi.org/10.1097/aco.0b013e3283532ac4
Engelhardt, T., Fiadjoe, JE., Weiss, M., Baker, P., Bew, S., Marín, PE., & Ungern-Stenberg, B. (2019). A framework for the management of the pediatric airway. Pediatric Anesthesia, 29, 985–992. https://doi.org/10.1111/pan.13716
Eriksson, K. (1987). Pausen: en beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt. Almqvist & Wiksell.
Eriksson, J., Gellerstedt, L., Hillerås, P., & Craftman, Å. G. (2018). Registered nurses’ perceptions of safe care in overcrowded emergency departments. Journal of Clinical Nursing, 27(5–6), 1061–1067. https://doi.org/10.1111/jocn.14143
Espe, K., & Hovind, I-L. (2013). Säkra fria luftvägar. I I-L. Hovind (Red.). Anestesiologisk
omvårdnad (2 uppl., s. 225–240). Studentlitteratur.
Faller, A., & Schünke, M. (2004). The Human Body – An introduction to Structure and function. Thieme.
Fanghol, R., & Valla, A. (2013). Barn. I L. Hovind (Red.), Anestesiologisk omvårdnad (s. 361–382). Studentlitteratur.
Forsner, M. (2006). Att vara barn i sjukdom och sjukvård. Print & Media.
Fryckstedt, J., Matell, G., & Reichard, H. (2014). Matell-Reichards Akutmedicin. (3 uppl.). Studentlitteratur.
Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197).
Arbetsmarknadsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag 20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
Grahn, M., Olsson, E., & Edwinson Månsson, M. (2016). Interaction between children and nurses at the emergency department: A Swedish interview study. Journal of Pediatric Nursing, 31(3), 284–292. https://doi.org/10.1016/j.pedn.2015.11.016
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative Content analysis in Nursing Research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Guise, J-M., Hansen, M., O’Brien, K., Dickinson, C., Meckler, G., Engle, P., Lambert, W., & Jui, J. (2017). Emergency medical services responders' perceptions of the effect of stress and anxiety on patient safety in the out-of-hospital emergency care of children: a qualitative study. BMJ Journals,
7(2), 1–6. http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2016-014057
Harrison, T.M. (2010). Family-Centered Pediatric Nursing Care: State of the Science. Journal of
Pediatric Nursing, 25(5), 335-343. https://doi.org/10.1016/j.pedn.2009.01.006
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och
metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 129–138). Studentlitteratur.
Holmström, M., Junehag, L., Velander, S., Lundberg, S., Ek, B., & Häggström, M. (2018). Nurses experiences of prehospital care encounters with children in pain. International Emergency Nursing,
43, 23–28. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.07.004
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Jeruzal, J N., Boland, L L, Frazer, M S., Kamrud, J W., Myers, R N., Lick, C J., & Stevens, A C. (2019). Emergency Medical Services Provider Perspectives on Pediatric Calls: A Qualitative Study.
Prehospital Emergency Care, 23(4), 501-509. https://doi.org/10.1080/10903127.2018.1551450
Jewkes, F. (2001). Prehospital emergency care for children. Arch dis child, (84)2, 103–105. https://doi.org/10.1136/adc.84.2.103
Karlsson K., Niemelä P., & Jonsson A. (2011). Heart rate as a marker of stress in ambulance personnel: a pilot study of the body's response to the ambulance alarm. Prehospital & Disaster
Medicine, 26, 21–26. https://doi.org/10.1017/s1049023x10000129
Kendorf, G. (2016). Prehospitalt omhändertagande av barn. I B-O, Suserud & L, Lundberg (Red.).
Prehospital akutsjukvård. (2 uppl., s. 507–530). Liber.
Kiymaz, D., & Koç, Z. (2018). Identification of factors which affect the tendency towards and attitudes of emergency unit nurses to make medical errors. Journal of Clinical Nursing, 27(5–6), 1160–1169. https://doi.org/10.1111/jocn.14148
Klarare, A., Hagelin, C., Fürst, C., & Fossum, B. (2013). Team interactions in specialized palliative care teams: a qualitative study. Journal of Palliative Medicine, 16(9), 1062–69.
https://doi.org/10.1089/jpm.2012.0622
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Studentlitteratur.
Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lindseth, A., & Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(2), 145–153.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2004.00258.x
Lindsten, M., & Ivarsson, K. (2013). Traumahandboken. Studentlitteratur AB.
Lundberg, D., Roth, B. & Werner, M. (2011). Anestesiologi. (3 uppl.). Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (2 uppl., s. 187– 201). Studentlitteratur.
Mackenzie, R., & Sutcliffe, RC. (2002). Immediate assessment and management of acute medical emergencies. Journal of the Royal Army Medicine Corps, 148(3), 276- 287.
https://doi.org/10.1136/jramc-148-03-13
Miller, K-A., & Nagler, J. (2019). Advances in Emergent Airway Management in Pediatrics.
Emergency Medicine Clinics of North America, (37)3, 473-491.
https://doi.org/10.1016/j.emc.2019.03.006
Nicolaysen, G., & Holck, P. (Red.). (2014). Anatomi och fysiologi. (1. uppl.). Studentlitteratur. Nellgård, P. (2016). Luftvägshantering. I S. Lindahl., O. Winsö., & J. Åkesson (Red.), Anestesi. (3 uppl., s. 360–370). Liber.
Nilsson, K., & Sandström, K. (2016). Barnanestesi. I S. Lindahl., O. Winsö & J. Åkesson (Red.),
Anestesi. (3 uppl., s. 514–517). Liber.
Nordén, C., Hult, K., & Engström, Å. (2014). Ambulance nurses’ experiences of nursing critically ill and injured children: A difficult aspect of ambulance care. International Emergency Nursing, 22, 75– 80. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2013.04.003
Oberwaldner, B. Physiotherapy for airway clearance in paediatrics. European Respiratory Journal.
2000; 15(1), 196-204. https://doi.org/10.1183/09031936.00.15119600
Okonkwo, O-C., Simons, A., & Nichani, J. (2016). Paediatric airway foreign body - The human factors influencing patient safety in our hospitals. International Journal of Pediatric
Otorhinolaryngology, 91, 100–104. https://doi.org/10.1016/j.ijporl.2016.10.016
Olgers, T.J., Dijkstra, R.S., Drost-de Klerck, A.M., & ter Maaten, J.C. (2017). The ABCDE primary assessment in the emergency department in medically ill patients: an observational pilot study. The
Netherlands Journal of Medicine, 75(3), 106–111.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3. uppl.). Liber.
Papatziamos, G., & Kuylenstierna, R. (2019). Andningshinder i övre luftvägarna. I S. Norgren., J. Ludvigsson. & M. Norman. Akut pediatrik. (s.203–209). Liber.
Patient, L. (2007). Trauma training: a literature review. Emergency nurse, 15(7), 28-37. https://doi.org/10.7748/en2007.11.15.7.28.c6255
Patientlagen (SFS 2014:821). Socialdepartementet.
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 Peeler, A., Fulbrook, P., Edward, K-L., & Kinnear, F. (2018). Parents experiences of care in a
paediatric emergency department: A phenomenological inquiry. Australasian Emergency Care, 22(2), 113-118. https://doi.org/10.1016/j.auec.2018.12.004
Perry, S-E. (2009). Support for parents witnessing resuscitation: nurse perspectives. Paediatric
Nursing, 21(6), 26–31. https://doi.org/10.7748/paed2009.07.21.6.26.c7148
Phiri, M., Heyns, T., & Coetzee, I. (2020). Patients’ experiences of triage in an emergency department: A phenomenographic study. Applied Nursing Research, 54, 1–8.
https://doi.org/10.1016/j.apnr.2020.151271
Riksföreningen för Akutsjuksköterskor & Svensk Sjuksköterskeförening. (2017).
Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor inom akutsjukvård [Broschyr]. Riksföreningen för
Akutsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-sjukskoterskor-inom-akutsjukvard Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing
practice (8.ed.). Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing
practice (9.ed.). Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken (2 uppl.). Studentlitteratur. Silva, P.L., Paiva, L.P., Faria, V.B., Ohl, R.I.B. & Chavaglia, S.R.R. (2016). Triage in an adult emergency service: Patient satisfication. Journal of the School of Nursing, 50(3), 427-432. https://doi.org/10.1590/s0080-623420160000400008
Socialstyrelsen. (20 november 2017). Statistik om skador bland barn 2016.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2017-11-5.pdf
Socialstyrelsen. (februari 2020). Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i
hälso- och sjukvård samt tandvård. Nationella planeringsstödet 2020.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-2-6638.pdf
Speck, R., Jones, G., Barg, F., & McCunn, M. (2012). Team Composition and Perceived Roles of Team Members in the Trauma Bay. Journal of Trauma Nursing, 19(3), 133–138.
https://doi.org/10.1097/jtn.0b013e318261d273
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014). Allmänt om forskningsansatser med
kvalitativ metod [Internet]. https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_bilaga11.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017). Värdering och syntes av studier
utförda med kvalitativ analysmetodik [Internet].
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor
Swedish Council on Health Technology Assessment, SBU. (2010). Triage and Flow Processes in
Emergency Department: A Systematic Review [Internet].
https://www.sbu.se/contentassets/79b7a8f6aaad46dcbc988cffed33339f/eng_smf_triage_110520.pdf Thim, T., Vinther Krarup, N.H., Lerkevang Grove, E., Rohde, C.V., & Løfgren, B. (2012). Initial assessment and treatment with the Airway, Breathing, Circulation, Disability, Exposure (ABCDE) approach. International Journal of General Medicine, 5, 117–121.
https://doi.org/10.2147/ijgm.s28478
Trobäck, E. (2008). Andningsproblem. I M. Edwinson Månsson & K. Enskär (Red.), Pediatrisk vård
och specifik omvårdnad (2. uppl., s. 159–162). Studentlitteratur.
Wikström, J. (2018). Akutsjukvård: omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. (3 uppl.). Studentlitteratur.
World Health Association. (9 juli 2018). WMA Declaration of Helsinki-Ethical Principles for
Medicnal Research Involving Human Subjects.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Ygge, B-M. (2015). Barn på sjukhus: Att vårdas på sjukhus. I I. Hallström & T. Lindberg (Red.).
Pediatrisk omvårdnad (2. uppl., s. 117–127). Liber AB.
Yuwanich, N., Sandmark, H., & Akhavan, S. (2016). Emergency department nurses’ experiences of occupational stress: A qualitative study from a public hospital in Bangkok, Thailand. Work, 53(4), 885–897. https://doi.org/10.3233/wor-152181
Zweigbergk, L., & Lindberg, L. (2011). Kan barnkonventionen öka barns och ungas delaktighet i
vården?. Karolinska institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap.
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&cad=rja&uact=8&ved=2ah
UKEwimsauk_q_vAhVhl4sKHXV-CiYQFjABegQIAhAD&url=https%3A%2F%2Fansok.allmannabarnhuset.se%2Fsbs%2Fprojectbank %2FdownloadFile%3FappFormId%3Dedca85f45b1f683e015b3d35d7ae025c%26fileId%3Dedca85f4 5b1f683e015b571d5d26067f&usg=AOvVaw37h0IZ0D-shbwcAeaS426Z
Bilagor
Bilaga 1 Informationsbrev till Dig som avdelningschef för akutmottagningen X
Förfrågan om godkännande att genomföra intervjustudie vid Er verksamhet!
Barn är beroende av en fri luftväg och fungerande andning för att undvika akut sjukdom. Kritisk luftvägs- och andningsproblematik kan förorsakas av såväl luftvägsstopp som övre- och nedre luftvägsbesvär relaterat till exempelvis infektionssjukdomar, kroniska sjukdomar eller skador som efter trauma. Vid händelse av dessa är det av största betydelse att snabbt etablera fri luftväg samt säkerställa optimal ventilation till patienten. Upplevelsen av att vårda akut sjuka eller skadade barn kan tendera att påverka sjuksköterskans psykiska hälsa då de i efterförloppet har en ökad risk för att utveckla stresstraumatiskt stressyndrom vilket i sin tur kan leda till reducerad arbetsglädje och sämre kvalitet på omvårdnaden. Akutsjuksköterskans kompetens och professionella ansvar ligger i att hantera och åtgärda akuta situationer för att säkerställa patientsäkerheten vilket gör fenomenet betydelsefullt att undersöka. Syftet med studien är att studera sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn med kritisk luftvägs- och andningsproblematik på akutmottagning. Detta är betydelsefullt eftersom att erfarenhetsbaserad kunskap kan sammanställas, tillämpas i kontext av akutsjukvård och på så sätt främja god omvårdnad.
Vi är två sjuksköterskor, Nathalie Lundin och Sofie Björkander, som genomgår uppdragsutbildning för specialistsjuksköterska med inriktning mot akutsjukvård på Linnéuniversitetet i Växjö. Vi kommer att skriva vår magisteruppsats baserat på denna studie. Totalt kommer 12 sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning att tillfrågas om deltagande. Vi önskar att intervjua X sjuksköterskor på Er akutmottagning. Inklusionskriterier för vilka som önskas tillfrågas är sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen och har minst två års tjänstgöring på akutmottagningen, samt erfarenhet av att vårda av barn med akut luftvägs- och andningsproblematik. Exklusionskriterierna utesluter informanter som ej arbetar kliniskt i verksamheten. Intervjuerna kommer verkställas under januari och februari 2021 och beräknas ta 30–60 minuter per deltagare. På grund av rådande pandemi kommer intervjuerna ske digitalt via Zoom med både bild och ljud. Informanterna erhåller en länk till Zoom-mötet per mejl innan intervjuerna. Studiens författare önskar att tid för intervjuerna avsetts under informanternas befintliga arbetstid om möjlighet finns.
Intervjuerna kommer spelas in med telefon och behandlas konfidentiellt, det vill säga oåtkomligt till obehöriga och endast tillgängligt för handledare, examinator och oss studenter. Ljudfilerna kommer att sparas på USB-minne och raderas på samtliga andra platser. Därefter kommer intervjuerna
transkriberas och analyseras. Även transkriberade data kommer sparas på USB-minne vilket förvaras inlåst i ett skåp som endast angivna behöriga har tillgång till. Materialet kommer att sparas inför eventuell framtida vetenskaplig publicering. Studien är helt frivillig och deltagarna kan när som helst avsluta sin medverkan utan att ange orsak. Deltagarna kommer erhålla skriftlig information om studien genom ett informationsbrev samt underteckna en samtyckesblankett innan intervjuerna påbörjas. Studiens författare kommer ta stort beaktande till samtycke, frivillighet, nyttjandekrav och konfidentialitet. Uppsatsen beräknas vara klar under våren 2021 och kommer publiceras i
Linnéuniversitetet Diva Portal där ni kan ta del av studiens resultat med förhoppning att denna är till gagn för Er verksamhet. Med detta informationsbrev önskar vi ditt godkännande att genomföra studien. Du är varmt välkommen att höra av dig till oss vid eventuella frågor! Med vänlig hälsning,
Studerande: Handledare:
Nathalie Lundin Sofie Björkander Elin-Sofie Forsgärde
0723866215 0734346799 0470-708653
nl222fj@student.lnu.se sb224cq@student.lnu.se elinsofie.forsgarde@lnu.se Undertecknad godkänner härmed att Nathalie Lundin och Sofie Björkander utför insamling av material enligt beskrivningen ovan
___________________________________________________
Bilaga 2 Informationsbrev till sjuksköterskor på akutmottagningen i X
Till Dig som arbetar som sjuksköterska på akutmottagningen.Du tillfrågas härmed att delta i en studie som syftar till att studera sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn med kritisk luftvägs- och andningsproblematik på akutmottagning.
Barn är beroende av en fri luftväg och fungerande andning för att undvika akut sjukdom. Kritisk luftvägs- och andningsproblematik kan förorsakas av såväl luftvägsstopp som övre- och nedre luftvägsbesvär relaterat till exempelvis infektionssjukdomar, kroniska sjukdomar eller skador som efter trauma. Vid händelse av dessa är det av största betydelse att snabbt etablera fri luftväg samt säkerställa optimal ventilation till patienten. Upplevelsen av att vårda akut sjuka eller skadade barn kan tendera att påverka sjuksköterskans psykiska hälsa då de i efterförloppet har en ökad risk för att utveckla stresstraumatiskt stressyndrom vilket i sin tur kan leda till reducerad arbetsglädje och sämre kvalitet på omvårdnaden. Akutsjuksköterskans kompetens och professionella ansvar ligger i att hantera och åtgärda akuta situationer för att säkerställa patientsäkerheten vilket gör fenomenet betydelsefullt att undersöka. Syftet med studien är att studera sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn med kritisk luftvägs- och andningsproblematik på akutmottagning. Fenomenet är betydelsefullt att belysa med denna studie eftersom erfarenhetsbaserad kunskap kan sammanställas, tillämpas i kontext av akutsjukvård och på så sätt främja god omvårdnad.
Vi är två sjuksköterskor, Nathalie Lundin och Sofie Björkander, som genomgår uppdragsutbildning för specialistsjuksköterska med inriktning mot akutsjukvård på Linnéuniversitetet i Växjö. Vi kommer att skriva vår magisteruppsats baserat på denna studie. Du som deltar ska aktivt tjänstgöra vid
akutmottagningen, ha minst två års erfarenhet av att arbeta på akutmottagningen samt erfarenhet av att vårda barn med kritisk luftvägs- eller andningsproblematik. Du kommer att intervjuas i 30–60 minuter. På grund av rådande pandemi kommer intervjuerna ske digitalt via Zoom med både bild och ljud. Du som informant kommer att erhålla en länk till Zoom-mötet per mejl innan intervjun. Vi har av Din närmsta chef önskat att tid för intervjun avses under Din befintliga arbetstid om det är möjligt.
Studiens resultat baseras på sammanlagt 12 individuella intervjuer med sjuksköterskor. Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta Din medverkan utan att ange orsak. Du kommer få underteckna en samtyckesblankett innan intervjuerna påbörjas där Du godkänner Din medverkan. Studiens författare tar stor hänsyn till Din konfidentialitet vilket innebär att Du är anonym på så sätt att insamlad data avidentifieras och endast kommer kunna tillgå studiens författare, handledare samt examinator. Intervjun kommer spelas in med en telefon. Dina svar kommer behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem genom att såväl ljudfiler som transkriberad data sparas på USB-minne och förvaras inlåst i skåp som endast angivna behöriga har tillgång till. Materialet kommer att sparas inför eventuell framtida vetenskaplig publicering.
Uppsatsen beräknas vara klar under våren 2021 och kommer publiceras i Linnéuniversitetet Diva Portal där Ni kan ta del av studiens resultat med förhoppning att denne är till gagn för Er verksamhet. Du är varmt välkommen att ställa eventuella frågor till oss, spara dessa uppgifter ifall tankar eller funderingar skulle uppstå efter intervjuerna. Ansvariga för studien är Nathalie Lundin och Sofie Björkander. Vid eventuella frågor eller ytterligare upplysningar kan ni kontakta oss. Vid intresse av att delta i studien, vänligen kontakta studerande enligt informationen nedan:
Studerande: Handledare:
Nathalie Lundin Sofie Björkander Elin-Sofie Forsgärde
0723-866215 0734-346799 0470-708653
Bilaga 3 Intervjuguide
Allmän bakgrundsinformation:• Ålder:
• Antal år som sjuksköterska? Ange med 0,5 år som precision.
• Antal år som sjuksköterska på akutmottagningen? Ange med 0,5 år som precision. • Specialistutbildning?
Intervjufrågor
• Kan du belysa en händelse då ett barn (under 18 år) inkommer till akutmottagningen med kritisk luftväg- och andningsproblematik där du närvarat och vårdat som sjuksköterska?
Stödfrågor
• Kan du beskriva Dina tankar? • Kan du beskriva Dina känslor?
• Hur märkte Du att barnets luftväg var hotad? • Vad tänkte Du då?
• Vad kände Du då?
• Vilka initiala behandlingsåtgärder vidtog du?
• Kan du beskriva Dina tankar du hade under vårdandet av det akut sjuka barnet? • Kan du beskriva Dina känslor du hade under vårdandet av det akut sjuka barnet? • Hur upplevde du möjligheten att vara stöd till barnets närstående?
• Hade Du möjlighet till förberedelse inför barnets ankomst till akutmottagningen? Hur gick förberedelsen till och kan Du beskriva dina tankar/känslor då?