Under arbetets gång har vi stött på många olika intressanta ämnesområden som på ett eller annat sätt varit kopplade till vårt område. Dock måste man hålla sig inom vissa ramar när man bedriver sin forskning så att man inte svävar ut för mycket. Här kommer vi därför ge förslag på fortsatt forskning som vi enbart har snuddat vid när vi samlat in vårt datamaterial. Denna forskning kan på många sätt vara relevant att koppla till utvärdering som fenomen och även till den flyktingpolitiska kontexten.
Med bakgrund av det ovan sagda tror vi att det finns mycket att hämta ur kontextuellt och systemteoretiskt baserad utvärdering. Att behålla den deliberativa brukar/intressentdiskussionen som ett centralt inslag men att även komplettera metoden med kvantitativa rön genom enkätstudier och även strikta måluppfyllelseaspekter. Detta skulle vara både perspektivgivande och bidra till en högre reliabilitet och validitet.
Ett otydligt område som vi har stött på och som har skapat funderingar under vårt arbete gäller utformningen av mål och styrdokument för verksamheten. Vad är det egentligen för visioner och riktlinjer som ska följas och som samarbetspartners har gemensamt att följa? Det som har framkommit är att sådana tydliga dokument och politiska riktlinjer saknas. I utvärderingen Den aktiva deltagaren (2006) tas denna avsaknad av politiskt engagemang och tydliga mål för att styra verksamheten upp. Även regeringens egen proposition (1997/98:16) betonar att målen för introduktionen måste utvecklas och tydliggöras. Efter en intervju med en kommunpolitiker kom denna avsaknad av tydlighet när det gäller mål och styrdokument upp i ljuset ännu en gång. När frågan lyftes gällande vilka mål och styrdokument som låg till grund från politiskt håll var det oklart hur det verkligen låg till med detta. Styrdokument skulle enligt vår informant finnas, frågan var bara var och hur dessa verkligen såg ut.
Detta är ett ämne som väcker stort intresse och är av stor vikt för verksamheten men även för att möjliggöra effektiv samverkan. Att granska vilka dokument som verkligen existerar för att skapa den röda tråden genom flyktingpolitiken och länka samman verksamheter har i detta arbete inte fått något utrymme. Dock anser vi detta vara av stor vikt för att förstå premisserna som verksamheter arbetar efter och för att minimera godtycklighet i beslutsfattande och arbetssätt. Att studera hela den offentliga dokumentationen kring mottagandet av nyanlända enligt kritisk diskursanalys vore därför väldigt givande.
Vilka fler områden finns det då som är viktiga att utveckla och skapa förståelse för genom fortsatt forskning? Nästa steg skulle enligt oss kunna vara att skapa utrymme för en fortlöpande dubbelkretsinlärning inom organisationen. Med detta menar vi att alla delar i organisationen integreras i varandra genom att skapa kanaler för informationsåterföring mellan de olika delarna i systemet. På så vis kan alla enheter skapa sig en förståelse för systemet som helhet och agera utifrån denna. Genom deliberation kan de olika delarna gemensamt diskutera systemets fortlevnad och utveckling. På detta sätt kan man skapa förutsättningar för en naturlig enhetlig organisationell utvecklingsprocess. Detta skapar en lärande organisation där utvärderarens roll endast är att uppmärksamma och upprätthålla informationskanaler mellan olika delar i systemet. Med bakgrund av detta föreslår vi att det skapas ett forum för information som är grundstenen i att skapa lärande
organisationer. För att organisationen ska kunna utvecklas måste det finnas tillräckligt många feedbackmekanismer för att organisationen ska få möjlighet att utveckla en egen intelligens (Örtenblad, 2009).
För att återigen lyfta en organisk metafor drar vi oss till minnes Gareth Morgans klassiska verk Organisationsmetaforer (1999). Gareth tar i slutkapitlet upp organisationen i metaforen av en myrstack. I myrstacken kryllar det av miljontals myror, alla i ständigt sjå med att bygga, hämta mat och föda sina larver. Trots detta vet varje myr-individ exakt vad de ska göra och exakt vad som förväntas av dem i varje given situation. Detta är en förutsättning för att inte kaos ska utbryta. Myr-individen har ett så sammankopplats ”medvetande” med hela myrstackens helhetsbild att dess agerande blir adekvat i varje given situation.
Avslutningsvis vill vi säga att myrstacken är en god metafor för ett effektivt system i vilket har en direktkopplad feedback mellan vad som bör göras för att utveckla organisationen. I en demokratisk organisation fungerar inte strukturen på samma sätt och vi menar inte att tjänstemännen endast bör springa ”drottningens” ärenden fram och tillbaka utan att ifrågasätta dem. Tvärtom är det viktigt med ett konstant reflekterande och dialogmässigt utbyte för att bryta den bundna rationaliteten så att varje enhet i systemet agerar på ett, för systemet främjande och utvecklande sätt i varje given situation.
Med bakgrund av detta efterfrågar vi mer forskning kring hur en sådan organisation skulle se ut i den offentliga sektorn. Hur skulle en sådan kunna komma till stånd; vilka är de hämmande och främjande faktorerna för denna typ av organisationsutveckling?
Att vända på steken – argument för bottom-up utvärdering
I vår inledning vände vi oss mot den kvantitativ orienterade utvärderingstraditionen. Vi har konkluderat att denna typ av utvärdering som ofta grundar sig i en på förhand definierad mål-resultatmodell och ett top-down perspektiv är förbundet med en mängd risker. Dessa har vi argumenterat för uppsatsen igenom för att även stärka vår egen kvalitativa ansats.
Vi föreslår istället att man ”vänder på steken” för att i framtiden skapa utvärderingar som leder till främjande och som blir ett verktyg för internaliserad verksamhetsutveckling. De förslag vi har på den fortsatta utvärderingsforskningen är således att hitta modeller och vägar att bedriva en mer lokalt förankrad och kvalitativ orienterat utvärdering. Där man inte statuerar målen från början. Detta förespråkar vi på grund av nedan följande argument:
Organisationer lär ur ett systemteoretiskt perspektiv inifrån, genom ett eget systemförnuft och en systemrationalitet som definierar när en utveckling är tillämpbar och relevant.
Att skapa förutsättningar för organisationers dubbelkretsinlärning bygger på tanken om att engagera mottagarna och intressenterna i utvärderingen för att öka interventionens effektivitet.
En effektiv inre kommunikation mellan systemet/organisationens olika delar bidrar till att systemets feedbackmekanismer och således också systemets anpassningsförmåga till omgivningen ökar.
Att bedriva utvärdering på den lokala nivån skapar konstruktiv feedback i förhållande till systemet/organisationens kontext.
Att bedriva ett lokalt utvecklingsarbete stärker brukarens och intressenternas ställning och gör systemet mindre strukturbaserat och således minskar systemets rigiditet och ökar systemets möjligheter att utveckla alternativa och kompletterande former för insatserna.
Att mottagarna och intressenterna har sin del i utvärderingsprocessen är ur ett demokratiperspektiv positivt eftersom man implementerar en form av organisationell direktdemokrati, vilket kan tänkas skapa incitament frö brukare och intressenter att engagera sig i en sådan utveckling.
Med bakgrund av det ovan sagda tror vi starkt på att organisationsutveckling, utvärdering och verksamhetsutveckling bedrivet på dessa premisser. På detta sätt tror vi att man i större utsträckning skapar organisationer som blir mer organiska till sin natur och som skapar ett mer långsiktiga och hållbara organisationer, som strävar efter att efterlikna de av evolutionen skapade systemen. Så, ur ett nytt perspektiv, om än aldrig så modernt uttryckt:
”Tillbaka till naturen!”
Litteratur
Tryckta källor
Allwood, Carl Martin (1999) Distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ
ansats, i Lindén, J, Westlander, Karlsson, G (red.), Kvalitativa metoder i arbetslivsforskning. Uppsala: Rådet för arbetslivsforskning.
Borevi, K (2002) Välfärdsstaten och den mångkulturella utmaningen. Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Uppsala.
Dahlberg, Magnus & Vedung, Evert (2001), Demokrati och brukarutvärdering, Lund: studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2006), Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt i samhällsvetenskaperna, Lund: studentlitteratur
Djurfeldt Göran, Larsson Rolf, Stjärnhagen Ola, (2007) Statistisk verktygslåda -
samhällsvetenskaplig orsakanalys med kvantitativa metoder. Studentlitteratur,
Lund
Hensjö, Petter (2007), Utvärdering och verksamhetsutveckling: om förutsättningar och hinder för konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer, Magisteruppsats i socialt arbete, Malmö högskola, Hälsa och
samhälle
Halkier, Bente (2010), Fokusgrupper, Malmö: Liber
Himmelstrand, Ulf (1971). Allmänt om mätning samt attitydmätning och
psykologiska skalor. I Karlsson, G (red): Sociologiska metoder. Stockholm:
Norstedts.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009), Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur
Levin, Claes (1990). Att se eller se igenom - om perspektiv inom
utvärderingsforskning. I Eliasson, Rosmari; Levin, Claes; Meeuwisse, Anna och
Sunesson, Sune (red). Den värderande blicken. Om utvärdering i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Lundahl, Christian & Öquist, Oscar (2002). Idén om en helhet. Utvärdering på
systemteoretisk grund. Lund: Studentlitteratur
Lundsbye, Mats (2010), Familjeterapins grunder: ett interaktionistiskt perspektiv,
baserat på system-, process- och kommunikationsteori. Stockholm: Natur och
kultur.
Meadows, Donella H. (2008), Thinking in systems: A primer, Chelsea green publishing company
Moe, Sverre (1996). Sociologisk betraktelse. En introduktion till systemteori. Lund: Studentlitteratur
Morgan, Gareth (1999), Organisationsmetaforer. Lund: Studentlitteratur
Olsson, Lars (1991). Du måste utvärdera. I Rombach, Björn och Sahlin- Andersson, Kerstin (red). Från sanningssökande till
styrmedel. Moderna utvärderingar i offentlig sektor. Stockholm: Nerenius och
Santérius förlag
Pawson, Ray & Tilley, Nick (1997): Realistic Evaluation. London: Sage.
Rombach, Björn och Sahlin- Andersson, Kerstin (1995). På tal om utvärdering. I Rombach, Björn och Sahlin- Andersson, Kerstin (red). Från sanningssökande till
styrmedel. Moderna utvärderingar i offentlig sektor. Stockholm: Nerenius och
Santérius förlag
Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter (2005). Sociologisk metodik, Malmö: Liber AB
Starrin, Bengt (1996). Grounded theory – En modell för kvalitativ analys. I Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.). Kvalitativa studier i teori och praktik, Lund: Studentlitteratur
Starrin, Bengt & Renck, Barbro (1996), Den kvalitativa intervjun. I Svensson, Per- Gunnar & Starrin, Bengt (red.). Kvalitativa studier i teori och praktik, Lund: Studentlitteratur
Stevrin, Peter (1991). Utvärdering för förändring. Lund: Studentlitteratur
Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik, Lund: Studentlitteratur
Vedung, Evert (2009), Utvärdering i politik och förvaltning Lund: studentlitteratur
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab
Wibeck, Victoria (2010), Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod, Lund: Studentlitteratur
Örtenblad, Anders (2009), Lärande organisationer –vad och för vem? Malmö: Liber
Myndighetsdokument
Egenmakt mot utanförskap – redovisning av regeringens strategi för integration,
regeringens skrivelse (2009/10:233)
Ett förlorat år: en studie och analys av insatser och resultat under introduktionens första 12 månader (2007), Integrationsverket (2007:50)
Sverige framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik,
Regeringens proposition (1997/98:18)
Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd, Regeringens proposition (2009/10:60)
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer? (2009), Skolverket
PDF dokument
Från samverkan till samarbete, Länsstyrelserna (2010):
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer /2010/Integration/Fransamverkantillsamarbetepdf1%5B1%5D.pdf
Tabeller över Sveriges befolkning 2009, Statistiska centralbyrån:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0101_2009A01_BR_BE0110TAB.p df
Karlsson, Ole (2009), Min kvalitet: en introduktion till kvalitetsbegreppen och
kvalitetshanteringen vid Åbo Akademi
https://www.abo.fi/personal/media/3283/minkvalitet_2112009.pdf
Nyanlända kommenterar introduktionen. Resultat av NKI brukarundersökning för flyktingar och invandrare som avslutat introduktionen. Integrationsverket (2004):
http://www.temaasyl.se/Documents/IV/Stencilserien%202004_03%20nyanl%C3 %A4nda%20kommenterar%20introduktionen.pdf
Den aktive deltagaren. Integrationsverket (2006):
http://www.temaasyl.se/Documents/IV/Integrationsverkets%20rapportserie%2020 06_03.pdf
Utveckling av introduktionen för nyanlända invandrare år 2002,
Integrationsverket (2003):
http://www.temaasyl.se/Documents/IV/Integrationsverkets%20rapportserie%2020 03_02.pdf
Introduktion – men inte för alla. Integrationsverket (2004):
http://www.mkc.botkyrka.se/biblioteket/Publikationer/2004-02.pdf
Lagar
Socialtjänstlag (2001:453)
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010453.htm
Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
Bilaga 2
Diarienummer, beslut om etisk prövning Datum: 2011-03-04
Bilaga 3