Förslag till fortsatt forskning

Att denna studie utförts genom en kvantitativ metod för att bäst uppnå syftet kan anses problematiskt med tanke på att förändringarna ännu inte trätt ikraft och det därmed kan vara svårt att mäta effekterna av dessa eftersom alla individer i populationen ännu inte är fullt medvetna om förändringarna som kommer. Därmed skulle fortsatta studier kunna genomföras som en kvalitativ studie med djupgående intervjuer av individer som är mer insatta i ämnet och därmed kunna leverera ett annat resultat än erhållet i denna studie. Vi ser även att det kan vara lämpligt att genomföra en liknande studie som vår, i kvantitativ metod, efter att förändringarna trätt i kraft och de första revisionsberättelserna nått ut till intressenter för att undersöka hur förändringarna möts av inblandade parter, om revisorer anser att arbetsbördan är högre än den ökade nyttan samt om intressenter anser att den nya informationen är värdefull och användbar.

Eftersom denna studie valde intressenter i form av företags- och investeringsrådgivare, vilka är externa intressenter till företaget, är det av intresse att studera åsikter hos interna intressenter till företaget så som ägare, ledning och management för att se hur dessa ser på förändringarna då de ofta står för kostnaderna. Här kan jämförelser göras för att se huruvida interna intressenter ser lika positivt på förändringarna som externa intressenter eller om det mest bara ses som en ökad utgift som inte tillför något extra mervärde.

En ytterligare grupp intressenter som studien först syftade att undersöka var statliga myndigheter då även de är externa intressenter av revisionsberättelsen men på grund av att tillräckligt många svar från yrkesgruppen inte erhölls inom tidsramen, inkluderades dessa inte i studien. Myndigheter av intresse för studien skulle exempelvis vara skatteverket, bolagsverket samt tillväxtverket.

Avslutningsvis kan förslag till fortsatt forskning inom ämnet vara att utföra en studie några år efter att förändringarna trätt i kraft för att se det slutgiltiga resultatet och huruvida förändringarna faktiskt lett till en mer positiv syn på revisionsberättelsen och ett ökat informationsvärde samt om förändringarna påverkat förväntningsgapet och att intressenterna därmed har rimligare förväntningar på revisorn. Vi ser ett behov av fortsatt forskning av förväntningsgapet för att nå en ökad förståelse i hur detta gap kan elimineras då, med rätt information, branschen skulle kunna bli helt fri från informationsasymmetri.

8. Sanningskriterier

I detta kapitel diskuteras studiens sanningskriterier för att bedöma tillförlitligheten i studien som helhet. Då vi använder oss av en kvantitativ undersökningsmetod presenteras de sanningskriterier förknippade med denna metod; validitet, reliabilitet samt generalisering. Avslutningsvis ges övergripande kritik till studien som helhet.

8.1. Reliabilitet

Om studien utförs igen, skulle samma resultat uppnås?

Ja, resultatet kommer att bli relativt lika om studien utförs igen eftersom en varians av respondenter med olika yrkeserfarenheter kontaktats. Dock är grupperna av tillfrågade relativt små vilket kan leda till att, om studien utförs igen, nästa grupp individer som nås besitter andra åsikter än de tillfrågade i denna undersökning gör. Exempelvis har enbart två revisionsbyråer kontaktats men vi anse att dessa kan representera urvalet av revisorer eftersom det inte finns några större skillnader mellan de stora revisionsbyråerna.

Dock gäller svaret att samma resultat kommer erhållas igen endast om nästa studie utförs vid samma tidpunkt eftersom reglerna ännu inte är allmänt kända när de inte trätt i kraft. Skulle studien utföras om ett år bör resultatet skilja sig från vårt eftersom revisorer och intressenter då besitter högre kunskaper inom ämnet och känner till förändringarna bättre då revisorer med största sannolikhet fått utföra en revision med den nya revisionsberättelsen och många intressenter fått ta del av den.

8.2. Generaliserbarhet

Går resultatet att generalisera till hela populationen?

Till stor del, men som Bryman (2011) påtalar kan svårigheter i att generalisera resultatet uppstå då ett mindre urval ger svårigheter att utläsa vilken population som stickprovet representerar. Revisorerna som tillfrågades i denna undersökning befann sig enbart på huvudkontoren i Stockholm men eftersom vårt urval består av revisorer verksamma vid ”The Big 4” revisionsbyråerna anses de representativa för urvalet eftersom främst revisorer som arbetar med börsnoterade företag kontaktades.

Intressenter däremot erhöll en större spridning över landet då företagsrådgivare tillfrågades över hela Sverige, både i större städer såsom Stockholm och Umeå men även mindre samhällen för att bäst representera hela populationen verksamma inom företagsrådgivning. Utöver detta går att tillägga att Handelsbankens representanter kan ha varit verksamma i hela Sverige då de kontaktades slumpmässigt via mail. Med detta i åtanke är generaliserbarheten bland dessa intressenter hög. Kontakt med investeringsrådgivare spred sig även mellan Stockholm och Umeå, dock endast med ett fåtal svar erhållna och därmed blir resultatet inte fullt generaliserbart för populationen investeringsrådgivare.

8.3 Validitet

Mäter undersökningen vad vi syftar till att mäta?

Här kan svaret uppdelas i två mätningar. Den första delen av undersökningen, vilket är rådgivares attityd till förändringarna i revisionsberättelsen, mäter till hög grad vad denna studie syftar till att mäta eftersom beskrivning av dessa förändringar finns och inget rum för misstolkning har lämnats.

Förväntningsgapet är den andra mätningen i undersökningen och där finns en större osäkerhet kring om undersökningen lyckats uppnå syftet och mäta vad vi hoppas att den ska mäta. Misstolkning av frågorna kan ha skett eftersom vissa av frågorna är ställda i absolut form där sanningsgraden i det ställda påståendet delvis stämmer, för att lura rådgivaren om vad som faktiskt är revisorns uppgift. Anledningen till detta är eftersom om respondenten uppfattar att frågor enbart ställs som är sanna, kan deras förväntningar på revisorn förändras när de förstår vad som rimligtvis är revisorns arbetsuppgifter bara genom att läsa frågan. Därmed finns utrymme för misstolkningar och ett resultat som är mer extremt på de frågor där respondenten borde ha svarat relativt neutralt.

Den externa validiteten för övriga intressenter av revisionsberättelsen, såsom privata aktieägare, konkursförvaltare med mera syftas till att hållas hög då dessa grupper varit svåra att nå och därmed har vi försökt generalisera investeringsrådgivares resultat som privata aktieägare då de berör samma frågor men i olika omfattning och därför försöker undersökningen generaliseras även till privatpersoner som investerar i aktier.