RevR 709 och RevU

Som tidigare beskrivet upprättar branschorganisationen FAR egna rekommendationer och uttalanden gällande revisionsfrågor i dess årliga samlingsvolym om revision, med olika kategorier som baseras på samt komplimenterar EUs regleringar gällande revision och kan jämföras med IAASBs internationella rekommendationer. I samlingsvolymen finns kapitlet REV som är en tolkning och översättning av ISA och underlättar läsningen för svenska revisorer. Begreppet ”god revisionssed” som används i Sverige har sin bas från ISA men i vissa fall har kompletterande normgivning med anpassningar till det svenska samhället och dess regler krävts, innan översättning på rekommendationerna utgivits. Dessa rekommendationer återges i kapitlet REV där också rekommendationer och uttalanden om revision som inte behandlas i ISA men ändå ska fungera som stöd i revisorns arbete i Sverige återges. Vad som är av betydelse för denna studie är delen i kapitlet som berör den nya revisionsberättelsen och finns under kategorin ”revisionsfrågor som behandlats i ISA”.

RevR 709 - Revisionsberättelsens standardutformning (december 2014)

Detta är en rekommendation som syftar till att fastlägga standard samt ge vägledning i hur revisorns rapportering om det slutliga resultatet av revisionen bör utformas och fungerar som ett komplement till ISA 700 samt RevR 209 ”Revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning” genom att sätta standard för hur utformning och innehåll i en kvalificerad revisors rapport bör se ut. Rekommendationen görs med

komplement till bland annat aktiebolagslagen (2005:551) och fungerar därmed som en sammanslagning av dessa. Sammanslagningen har genomfört för att underlätta arbetet för revisorer i Sverige då all information om ämnet återfinns under samma kapitel. Här finns även en beskrivning av hur revisionsberättelsen bör utformas för tre typer av företag; Aktiebolag, finansiella företag som upprättar årsredovisning enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) respektive lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och fungerar även som standard för övriga företag. Flertalet konkreta exempel på hur standardutformningen av revisionsberättelsen bör se ut bifogas även i rekommendationen, varav två beskrivs mer ingående senare i kapitlet (FARs samlingsvolym, 2016, s. 852-905).

RevU 709 - Kompletterande vägledning för revisionsberättelser som avviker från standardutformningen (december 2013)

Detta är ett uttalande som komplimenterar ISA 705 och ISA 706 och behandlar utöver detta form, utformning och innehåll på revisionsberättelser som skiljer sig från den tidigare nämna standardutformningen, med utgångspunkt i rekommendationerna RevR 709 samt RevR 209. En revisionsberättelse som avviker från standardutformningen är där förhållanden, enligt revisorns bedömning, föreligger som påverkar ett eller flera av revisorns uttalanden och/eller om detta medfört ett krav på en lagstadgad upplysning och/eller anmärkning i revisionsberättelsen och fungerar därmed till andra sorters företag och behov än vad som beskrivs under RevR 709. Även här återges beskrivning av regleringar som bör följas vid revisionen samt flertalet exempel på hur en sådan revisionsberättelse bör se ut (FARs samlingsvolym, 2016, s. 906).

Rekommendationen RevR 709 samt uttalandet RevU 709 är av stor betydelse för revisorer i Sverige då många arbetar efter de regler som återges i FAR snarare än att själva försöka tolka de internationella standarderna. Därmed är det viktigt att dessa uppdateras när förändringar sker branschen, både på EU-nivå samt i rekommendationer från IAASB. Eftersom förändringar genomförts på revisionsberättelsens utformning på dessa nivåer är det därmed FARs uppdrag att översätta dessa och uppdatera kapitlen inför kommande år. Dock finns för tillfället endast tillgång till en remiss från FAR utgiven den elfte september 2015 med förslag till ny utformning av den svenska revisionsberättelsen med de internationella förändringarna eftersom samlingsvolymen 2017 ännu inte publicerats. Två exempel i RevR 709 utformades av FARs policygrupp eller att ha genomgått förändringar med anledning av den nya revisionsberättelsen och dessa beskrivs nedan;

Exempel 1, nuvarande ”Revisionsberättelse i aktiebolag utan koncern” kallas i förslaget ”Förslag till ny revisionsberättelse för aktiebolag som inte är av allmänt intresse” och kommer genomgå en större förändring, främst i att den uttalade informationen kommer öka kraftigt samt att upplägg och utformning kommer omformuleras med uttalande om huruvida årsredovisningen godkänns som inledning samt en förklaring om hur revisorn fattade beslut om företagets oberoende. Efter detta kommer, likt föregående version, styrelsens och verkställande direktörens ansvar med utförligare beskrivning än tidigare. Sedan beskrivs revisorns ansvar i revisionen, även här med mer utförlig beskrivning genom en bilaga med förklaring på hur granskningen genomförts samt motivering för slutsats och värderingar (se appendix 2).

Exempel 2, nuvarande ”Revisionsberättelse i aktiebolag för moderbolag som upprättar koncernredovisning i enlighet med IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen” kallas i nya förslaget ”Förslag till ny revisionsberättelse för aktiebolag som är av allmänt intresse” och genomgår stora förändringar med liknande upplägg som Exempel 1 beskrivet ovan. Skillnad här är att börsnoterade företag samt vissa finansiella företag kräver revisorns uttalande gällande ”särskilt betydelsefulla områden” och innehåller punkter om företaget revisorn anser är av stor betydelse för intressenter och allmänhet samt de viktigaste bedömda risker för väsentliga felaktigheter på grund av oegentligheter. Även betydande transaktioner och händelser som skett under året ska påvisas, samt en ny underrubrik kallat ”annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen” tillkommer, där specifikation om revisorns icke-ansvar för all information som inte berörts under rubriken återges för att inga missförstånd ska ske gällande revisorns uttalande om huruvida styrelsens ansvarsfrihet gäller för delar av företaget som ännu inte granskats. Utöver dessa har liknande förändringar utförts som för Exempel 1 ovan i bemärkelsen att styrelsens, verkställande direktörens samt revisorns ansvar i revisionen har en mer beskrivande text samt förklaring på hur granskningen utförts för att fånga upp väsentliga delar i företaget (se appendix 2).

Eftersom dessa exempel nu bara finns som förslag till förändring under RevR 709 kommer, när slutgiltigt beslut om ämnet fattas, övriga exempel på revisionsberättelser både i RevR 709 och RevU 709 att omarbetas på motsvarande sätt. Därmed anpassas exemplen till det uppdaterade regelverket och finns alltså inte med i FARs samlingsvolym revision 2016 då beslut ännu inte fattats vid formulering av reglerna då (FAR, 2015).

3.6 Teorier