Många lärare vittnar om tidsbristen i läraryrket. Utifrån denna studie fanns det också en tidsbrist under genomförandefasen som ledde till flera kompromisser. Det skulle vara intressant att undersöka under vilka premisser kamratresponsen kan verka i ett formativt lärandesyfte utan att ta upp mer kalendertid eller lektionstid. Det finns redan forskning som talar för att kamratrespons sparar tid från läraren då hen omöjligt kan hinna återkoppla till alla elever i samma omfattning inom samma tidsram (Hanrahan & Isaacs, 2001; Topping, 2009). Men erfarenheten visar på att många gånger står valet snarare mellan att använda strukturerad återkoppling, eller inte alls,
26 oavsett vem som utför den för att spara tid. Hur kan kamratresponsen användas effektivt så att både lärare och elever upplever att den inte är en tidstjuv?
Vidare har detta utvecklingsarbete belyst skillnaden av tidpunktens betydelse för kamratresponsen under jämfört med efter grupparbetet. För att ta denna frågeställning vidare vore det intressant att forska vidare på att finna den ideala tidpunkten för återkopplingen. Ytterligare en intressant aspekt med avseende på tidpunkten för kamratresponsen belyses från Vickermans (2009) studie, där återkopplingen itererades flera gånger. I detta fall kom återkopplingen efter den första och tredje iterationen från studenterna, medan den andra och slutbedömningen utfördes av läraren. Utifrån ett lärandeperspektiv är det sannolikt en närmast ideal situation att iterera arbetet flera gånger, men det tar mycket tid i anspråk. Är ett sådant upplägg ens möjligt på grundskolenivå? Med den bakgrunden vore det intressant att forska vidare på en ideal tidpunkt för nyttjandet av kamratrespons, i en eller flera iterationer.
27
Referenser
Andersson, B. (2018). Att utveckla undervisning i naturvetenskap: kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2014). Vetenskapliga tankeverktyg (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bennett, R. E. (2011). Formative assessment: a critical review. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 18(1), 5-25. DOI: 10.1080/0969594X.2010.513678
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Davidson, N., & Major, C. H. (2014). Boundary crossings: Cooperative learning, collaborative learning, and problem-based learning. Journal on Excellence in College Teaching, 25(3&4), 7-55.
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 31-74). Lund: Studentlitteratur.
Ekecrantz, S. (2015). Feedback and student learning? A critical review of research. Utbildning och Lärande, 9(2), 15-34.
Forslund Frykedal, K. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete: om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer (Doktorsavhandling). Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande, Linköping Studies in Behavioural Science No. 128.
Forssell, A. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
Granström, K., & Hammar Chiriac, E. (2017). Grupparbete – en försummad möjlighet. I G. Berg, F. Sundh, & C. Wede (Red.), Lärare som ledare: i och utanför klassrummet (s. 153-162). Lund: Studentlitteratur.
Grönlund, A. (2017). Återkoppling för lärande. I K. Nordgren, C. Odenstad, & J. Samuelsson (Red.), Betyg i teori och praktik. Ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium (s. 93-103). Malmö: Gleerups.
Hanrahan, S. J., & Isaacs, G. (2001). Assessing self- and peer-assessment: the students' views. Higher Education Research & Development, 20(1), 53-70. DOI: 10.1080/07294360123776 Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81–112. DOI: 10.3102/003465430298487
Hirsh, Å., & Lindberg, H. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Jönsson, A. (2017). Lärande bedömning (4. uppl.). Malmö: Gleerups.
Kulik, J. A., & Kulik, C. C. (1988). Timing of feedback and verbal learning. Review of Educational Research, 58(1), 79–97.
28 Liu, N.-F., & Carless, D. (2006). Peer feedback: the learning element of peer assessment. Teaching in Higher Education, 11(3), 279-290. DOI: 10.1080/13562510600680582
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2019). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (n.d.). Grupparbete – en utmaning för både lärare och elever. Hämtad 2020-12-18 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/grupparbete---en-utmaning-for-bade-larare-och-elever
Sridharan, B., Tai, J., & Boud, D. (2019). Does the use of summative peer assessment in collaborative group work inhibit good judgement? Higher Education, 77, 853–870. DOI: 10.1007/s10734-018-0305-7
Strandberg, L. (2018). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar (3. uppl.) Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Säljö, R. (2019). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg, (Red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare (4. uppl., s. 203–264). Stockholm: Natur & kultur.
Topping, K. J. (2009). Peer Assessment. Theory Into Practice, 48(1), 20-27. DOI: 10.1080/00405840802577569
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (reviderad 2017). Stockholm: Vetenskapsrådet. Vickerman, P. (2009). Student perspectives on formative peer assessment: an attempt to deepen learning? Assessment & Evaluation in Higher Education, 34(2), 221-230. DOI: 10.1080/02602930801955986
Att ge kamratrespons – steg för steg
Att ge kamratrespons innebär att du agerar som en välvillig mottagare av en annan elevs arbete. I detta fall handlar det om att ni växelvis skall ge kamratrespons mellan två gruppers arbeten, där vi bygger en väderkvarn. Gruppen som ger kamratrespons observerar, ställer frågor, analyserar och ger förslag på förbättringar till den andra gruppen. Mottagaren av kamratresponsen avgör sedan vad de vill göra med responsen.
Följande är en enkel modell för hur du kan ge kamratrespons.
Du kommer att få ge din respons muntligt, ibland ges den skriftligt, men oavsett hur du ger din respons är det viktigt att du tänker med pennan i hand, att du antecknar dina iakttagelser. Tänk på att vara så konkret som möjligt, försök i möjligaste mån undvika orden bra och dåligt. För att det ska vara en analys måste du kunna sätta ord på dina iakttagelser!
Notera minst en styrka och ett förbättringsförslag för konstruktionen Tydliggör
Ställ frågor om det du tycker är oklart och otydligt
Värdera positivt
Tala om vad som är bra, vilka styrkorna är. Ge beröm!
Förslag & Funderingar
Vad var mindre bra och vad skulle ni gjort annorlunda. Ge förslag på förbättringar!
Vad ska du bedöma
I denna kamratbedömning fokusera på väderkvarnens konstruktion: • Hur fungerar väderkvarnen?
• Vad är kopplingen mellan val av konstruktion och dess betydelse för väderkvarnens funktion? Som exempel, analysera följande delar av väderkvarnen
• Mekanismen (kugghjulen) i väderkvarnen, kopplingen mellan den vertikala och den horisontala axeln
Fullständig bedömningsmatris för uppgiften
E C A
Konstruktion Du skall kunna bygga en fungerande väderkvarn där kraften förs över från horisontala och vertikala axlar. Något i konstruktionen skall kunna röra på sig på något sätt.
Du skall kunna bygga en fungerande där kraften förs över från horisontala och vertikala axlar, och som har en tydlig verklighetstrogen funktion.
Du skall kunna bygga en fungerande där kraften förs över från horisontala och vertikala axlar, och som har en tydlig verklighetstrogen
funktion och estetik.
Förklara hur din konstruktion fungerar
Du skall kunna berätta vad din konstruktion kan göra och förklara något om hur de olika delarna samverkar.
Du skall kunna berätta vad din konstruktion kan göra och förklara utförligt om hur de olika delarna samverkar.
Du skall kunna berätta vad din konstruktion kan göra och förklara utförligt om hur de olika delarna samverkar.
Du skall också kunna motivera varför du har använt de olika delarna på olika platser i konstruktionen samt kunna förklara vad som skulle hända om du byter ut eller byter plats på några av komponenterna. Arbetsprocess Du kan komma på
någon idé som du sedan kan förverkliga i din konstruktion.
Du kan komma på några ändamålsenliga idéer som sedan kan bearbetas och förverkligas i din konstruktion.
Du kan komma på några ändamålsenliga idéer som du sedan kan bearbeta
självständigt och förverkliga i din konstruktion.
Teknikutveckling Ge ett exempel på alternativ lösning av den tekniska
konstruktionen, ange någon fördel med teknikvalet utifrån behovet.
Du ska kunna ge ett exempel på hur tekniken har ändrats genom tiden utifrån behovet. Visa på någon fördel med teknikerna.
Du ska ge ett exempel på alternativ lösning. Du ska kunna visa på fördelar och nackdelar med tekniken och hur den har ändrats beroende på behov.
Ritning/skiss Enkel skiss där det tydligt går att urskilja de centrala delarna som ingår i konstruktionen
Använt linjal. Skiss där det går att urskilja alla olika delar som ingår i konstruktionen Proportionerna mellan de olika ingående delarna är
verklighetstrogna.
Använt linjal. Skiss där det går att urskilja alla olika delar som ingår i konstruktionen
Proportionerna mellan de olika ingående delarna är
verklighetstrogna. Snyggt och prydligt.
Tekniklaborationer
Vi vill veta mer om hur du upplever tekniklaborationer från dina erfarenheter från tidigare årskurser. Ge ditt uppriktiga ärliga svar, ditt svar kommer hanteras anonymt.
Tack för ditt deltagande!
*Obligatorisk
1.1 Hur pass motiverad känner du dig inför tekniklaborationer? *
Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
Inte alls Mycket, jag ser fram emot tekniklaborationer
1.2 Hur pass mycket ny kunskap anser du att du fått genom tidigare
tekniklaborationer? *
Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
Inte alls Mycket
1.3 Hur användbar är den kunskap jag fått från tidigare tekniklaborationer? *
Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
Inte alls Mycket
1.4 Hur pass meningsfulla anser du att tekniklaborationer brukar vara? *
Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
Inte alls Mycket
Kamratrespons
Vi vill veta mer om vilken erfarenhet du har av att ge och ta emot kamratrespons. Ge ditt uppriktiga ärliga svar, ditt svar kommer hanteras anonymt.
Kamratrespons är en metod där elever observerar, analyserar och ger förslag till förbättringar till varandras arbeten i något ämne. Det kan ex vis vara en elevs uppsats eller en labbrapport som en annan elev läser, analyserar och ger förslag på förbättringar om.
2. 1 Har du någon tidigare erfarenhet av Kamratrespons enligt beskrivningen ovan? Fyll
i det alternativ som stämmer bäst överens med dig. *
Markera endast en oval.
Nej har inte gjort det tidigare Ja vid Ett eller Två tillfällen Ja vid Tre eller fler tillfällen
2.2 Fyll endast i om du har tidigare erfarenhet av kamratrespons
Dålig Ganska
dålig Bra
Mycket bra
2.3 Fyll endast i om du har tidigare erfarenhet av kamratrespons
Inte alls Ganska lite Ganska mycket Ja mycket Övrig kommentar: 2(2)
Tekniklaborationen - Bygga Väderkvarn
Vi vill göra en uppföljning efter ditt deltagande i teknik projektet - Bygga Väderkvarn. Ge ditt uppriktiga ärliga svar, ditt svar kommer hanteras anonymt.Tack för ditt deltagande!
*Obligatorisk
1.1 Hur pass motiverad har du varit inför teknikprojektet Bygga Väderkvarn? *
Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
Inte alls Mycket
1.2 Har du fått någon ny kunskap om krafter, om vindkraft och hur krafter kan överföras, genom teknikprojektet Bygga Väderkvarn? *
Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
Inte alls Ja jag lärde mig mycket om vindkraft & mekaniska konstruktioner
1.3 Hur användbar är den kunskap jag fått från teknikprojektet Bygga Väderkvarn? *
Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
Inte alls Mycket
1.4 Hur pass meningsfull anser du att teknikprojektet Bygga Väderkvarn var? *
Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
Inte alls Mycket
Bygga Väderkvarn - Kamratrespons
Vi vill veta mer om din erfarenhet av att ge och ta emot kamratrespons från teknikprojektet Bygga Väderkvarn. Ge ditt upprikt iga ärliga svar, ditt svar kommer hanteras anonymt.
2.1 Hur var din upplevelse av att ge och ta emot kamratrespons i teknikprojektet Bygg Väderkvarn *
Markera endast en oval per rad.
Dålig Ganska dålig Bra Mycket bra
2.2 När du gav kamratrespons kunde du identifiera något som kunde utvecklas i konstruktionen för den andra gruppens arbete?
Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
Inte alls Ja mycket
1. 2.3 När du fick kamratrespons kunde du identifiera något som kunde utvecklas i konstruktionen av din grupps arbete?
Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
Inte alls Ja mycket
2.4 Använde er grupp utav alternativt skulle vilja använda er av något tips ni fick från kamratresponsen på erat arbete. Fyll i det alternativ som passar bäst in på er grupp. *
Markera endast en oval.
Ja vi använde oss av ett tips vi fick från kamratresponsen
Vi fick bra tips, men det fanns inte tid att bygga/ändra i konstruktionen Nej, vi tyckte inte vi fick något tips som vi ville använda oss av
Hur var upplevelsen att ta emot Kamratrespons?
Kommentar till ditt svar ovan (ej obligatorisk)
2.5 Ni fick göra er kamratrespons i slutet av laborationstiden. Om vi gör om detta projekt när i tiden tycker du att kamratsresponsen skall göras? *
Markera endast en oval.
Jag tycker det är rätt tidpunkt att göra det i slutet av laborationen för att få återkoppling, med möjlighet att använda sig av den återkopplingen i det fortsatta bygget.
Efter vi byggt klart, då har vi resultatet av allas väderkvarnar, men utan möjlighet ändra vår konstruktion.
Motivera ditt svar ovan
Det här innehållet har varken skapats eller godkänts av Google.