Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att vi har kunskapen om att många i världen har diagnosen dyslexi och hade det varit intressant att i framtiden göra en liknande studie i ett land som inte har lika mycket forskning kring ämnet för att se om det skulle ge samma resultat. Det hade också varit intressant att göra en fältstudie för barn som går i grundskolan och se under en längre period hur dyslexi påverkar individens lärande.
Efter att ha gjort en undersökning utifrån högskolestudenter skulle det vara intressant att göra en undersökning utifrån lärarens perspektiv. Att ta reda på hur mycket kunskap de har om dyslexi och se hur individanpassat undervisningarna ser ut samt om de får eller har tillräckligt med resurser i skolan. Då flera av respondenterna som är med i studien tycker att lärarna borde ha mer ansvar och vara mer uppmärksamma för sina elever.
8 SLUTSATSER
För personer med diagnosen dyslexi är skolan krävande då det behövs en bra läs- och skrivförmåga. Olika hjälpmedel och verktyg samt en bra självbild/självkänsla kan förenkla skolarbetet. Olika typer av stöd och studiesätt kan motivera dessa elever/studenter att studera vidare. Personer med läs- och skrivsvårigheter strävar aktivt efter att kunna övervinna sina svårigheter utifrån sina egna förutsättningar. Genom att skapa en trygg skola för elever med diagnosen dyslexi måste skolan arbeta för att ge stöd och hitta lösningar. Att uppmärksamma om något är fel och få eleven att känna sig betydelsefull är av största vikt. Detta vore bra för alla elever som har svårigheter i skolan. Samarbete mellan elever, lärare och föräldrar är viktigt. I studien framkom att respondenterna hade en likartad syn på vilken betydelse det haft om de fått sin diagnos tidigare. Respondenterna lyfter fram att stöd
33
och bra hjälpmedel hade utvecklat deras lärande på ett helt annat sätt. De anser att de har gått miste om mycket av de framgångsfaktorer som är betydelsefulla i livet. Studiens resultat visar att det haft både positiv och negativ påverkan för respondenterna att få sin diagnos. Några respondenter uttryckte besvikelse över att det gått så lång tid innan de fått kännedom om diagnosen och hade haft tankar på varför ingen uppmärksammat det tidigare. Det har varit tufft för dem och de har också känt sig vilsna då de inte har förstått varför vissa saker inte varit lika självklara för dem som för andra. Andra respondenter kände en lättnad och fokuserar på att slutföra sin utbildning för att bevisa för sig själva och andra att man kan lyckas trots en diagnos.
Vi har fått en förståelse för att elever med dyslexi tidigt behöver uppmärksammas. De behöver en bra relation till sin lärare. Läraren ska motivera och inspirera elever att vilja gå i skolan som en nyckel till framgång. De elever som mår dåligt av att det inte alltid går bra för dem behöver få
bekräftelse, känna att de inte är ensamma och att man kan lyckas genom att kämpa. Skolan bör ta fram de resurser som krävs för att elever inte ska behöva känna sig utsatta.
34
REFERENSER
Alatalo, T. (2011) Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3: Om lärares möjligheter och hinder. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Pedagogik och specialpedagogiska Institutionen).
Björn, M., M. (2010) Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning. (Doktorsavhandling, Linneuniversitet, Pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap).
Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.) Liber.
Carlsson, N. (2011) I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Pedagogik och Specialpedagogiska Institutionen).
Denscombe, M. (2018) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3., [rev.] uppl.). Studentlitteratur.
Dyslexiföreningen. (2019) Vad är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Hämtad 2020-05-13 från https://www.dyslexiforeningen.se/vad-ar-dyslexi
Ericson, B. (2010) Utredning av läs-och skrivsvårigheter. (4., [rev.] uppl.). Studentlitteratur.
Fouganthine, A. (2012) Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Specialpedagogiska Institutionen).
Ingesson, S. G. (2007) Growing Up with Dyslexia: Interviews with Teenagers and Young Adults. School Psychology International, 28(5), 574–591. https: doi.org/ 10,1177/0143034307085659 Ingvar, M. (2008) En liten bok om dyslexi. 1.utg. Stockholm: Natur & kultur.
Johansson, M. (2010) Datorträning i läsflyt och stavning. Analys och utvärdering av fixerad och datorstyrd flash-cardexponering. (Licentiatavhandling, Umeå Universitet, Psykologiinstitutionen). Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Måhlberg, K. & Sjöblom, M. (2012) Lösningsinriktad pedagogik. 6:e reviderade upplagan. Bokförlaget Mareld.
Nilsen. C. (2005) Mellan fakticitet och projekt: läs- och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem. (Licentiatavhandling, Göteborgs Univeristet, Depart of Education).
Pirttimaa, R., Takala, M., & Ladonlahti, T. (2015) Students in higher education with reading and writing difficulties, Education Inquiry, 6:1, https://DOI: 10.3402/edui.v6.24277
35
Seth, I., Heimdal, S. & Janson, E. (1997) Dyslexi för föräldrar en hjälp för dig som har barn med de läs- och skrivsvårigheter som samlats under begreppet dyslexi. (1., [rev.] uppl.) Informationsförlaget. Skolverket. (2018) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtad 202002-25 från https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan- forgrundskolan- forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2018
Specialpedagogiska myndigheten (2009) Konsekvenser för elever. Hämtad 2020-02-25 https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och-skrivsvarigheterdyslexi/konsekvenser-
foreleven/
Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Norstedts.
Tjernberg, C. (2013) Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen).
Tops, W., Callens, M., Lammertyn, J., Hees, V. & Brysbaert, M. (2012) Identifying students with dyslexia in higher education. Annals of Dyslexia, 62(3), 186-203.
36
MISSIVBREV
(BILAGA 1)
Hej!
Vi är två studenter från Mälardalens Högskola i Eskilstuna som skriver kandidatuppsats i pedagogik. Syftet med vår studie är att undersöka hur studenter i högre utbildning upplever sin livssituation efter att ha upptäckt sin dyslexi senare i livet än i grundskolan.
För att kunna ta del av dina erfarenheter och upplevelser är vi intresserade av att intervjua dig som har funktionshindret dyslexi och har upptäckt dyslexi sent.
Intervjun består av 9 frågor. Intervjun kommer att ta ungefär 20–25 minuter att genomföra och vi hoppas att du på något sätt har möjlighet att delta. Intervjun kommer att spelas in med hjälp av en mobiltelefon för att inte förlora viktig information.
Intervjun kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som innebär att ditt deltagande är frivilligt och du har rätt att avbryta intervjun när du själv vill. Ditt deltagande behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål.
Ditt deltagande är värdefullt för oss och vår studie, om du har frågor eller funderingar så får ni gärna kontakta oss eller vår handledare.
Med vänliga hälsningar
Melissa Kurti mki19003@student.mdh.se
Jana Hasi yhi18001@student.mdh.se
37
INTERVJUER
(BILAGA 2)
Intervjufrågor
Ålder Kön
1. Vilken utbildning studerar du på? 2. Hur länge har du studerat?
3. När fick du veta att du har dyslexi?
4. Hur fick du veta att du har dyslexi? – Var det i skolan, föräldrar, vänner?
5. Vilka erfarenheter och upplevelser har du av att studera med dyslexi före din diagnos? 6. Vilka erfarenheter och upplevelser har du av att studera med dyslexi efter din diagnos? 7. Berätta om händelser där din dyslexi har varit ett hinder/en möjlighet? 8. Hade det
underlättat för dig om du hade fått veta din diagnos tidigare?