Som jag tidigare nämnt finns inte mycket svensk forskning om dans att tillgå. Tillsatta forskningstjänster inom dansämnet vid LTU samt Dans- och Cirkus Högskolan, visar på hur viktigt det är att forskningen inom detta område ökar.
Som blivande lärare, och inspirerad av detta kvalitetsarbete, anser jag att det är väldigt intressant att forska kring elevers upplevelser kring det egna lärandet. En utveckling av detta kvalitetsarbete skulle vara att låta eleverna reflektera över sitt eget lärande i en skapande process, där själva skapandet kan ske individuellt eller i grupp, och att parallellt med detta observera elevernas skapande process samt deras slutresultat. Det skulle vara intressant att få en mer objektiv bild av elevernas resultat, där inte endast elevernas egna reflektioner är det som prioriteras, utan där även en bedömning av deras resultat skulle ske.
Det skulle också vara intressant att forska kring själva skapandet och det som sker i kroppen och medvetandet under en skapandeprocess. Forskningen skulle kunna innebära att eleverna får i uppgift att tänka mer på själva skapandet, vad som händer i kroppen, och hur detta känns, vilka rörelse som uppkommer genom improvisation utan att tänka på hur det faktiskt ser ut. Detta skulle sedan reflekteras över. I detta sätt att tänka är själva processen det viktigaste, och inte slutresultatet.
Jag har i mitt kvalitetsarbete provat ett arbetssätt, en metod, som jag i mitt framtida arbete kommer att ta tillvara på, och säkerligen utveckla. Förslagen ovan är sådana skapande dansprojekt som man kan arbeta med, praktiskt och teoretiskt, i en elevgrupp.
REFERENSLISTA
Bamford, A. (2009). The WOW Factor: Global research compendium on the impact of the
arts in education. (2 uppl) Munster: Waxmann.
Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar. Fenomenologi från Husserl till Merleau-Ponty. Göteborg: Daidalos
Bjuwill, C. (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur.
Björklund Boistrup, L. (2006). Att fånga lärandet i flykten. I L. Lindström (red)., Pettersson, A., Måhl, P., Sjöqvist, L., Wehner-Godée, C., Björklund Boistrup, L., …Lindberg, V (red). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. (s. 111-129) Stockholm: HLS Förlag, Mälartryckeriet.
Dans och Cirkus Högskolan. (2012) Stockholm. Hämtad den 2012-04-30 från http://www.doch.se/forskning/doktorander/annika_noter_hooshidar
Denzin, N. (1989). The reseach act: A theoretical introduction to sociological methods. Engelwood Cliffs, N.J.: Prents Hall
Ellmin, R. (2011). Elevens lärande – att erbjuda möjligheter. Stockholm: Liber.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wägnerud, L. (2007). Metodpraktikan. Konsten att
studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts
Notér Hooshidar, A. (2009). Mellanrum. I V. Fareld, Fjelkestam, K. (red), Notér Hooshidar, A., Kingsepp, E., Lagerkvist, A., Hjertström Lappalainen, J., Olsson, U. Reflektionens
gestalt. En antalogi. (s.111-131) Södertörn Studies in Practical Knowledge 3. Stockholm: E-Print.
Grönlund, E. och Wigert, A. (2004). Röster om danspedagogik. I E. Grönlund (red), Wigert, A. (red), Berggren, J., Román, G., Liljegren, M., Sjöstedt Edelholm, E., …Karina, L.
Röster om danspedagogik. (s. 17-74) CHORA – skriftserie för dansforskning, volym 5.
Stockholm: Carlssons
Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus, nr.5. Stockholm: Liber.
Haglund, B. (2003). Stimulated Recall. Några anteckningar om en metod att generera data. (s. 145-157) Pedagogisk forskning i Sverige, 3. Institutionen för pedagogik och didaktik. Hämtad den 9 maj 2012 från http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/haglund.pdf Hensvold, I. (2006). Elevaktiva arbetsmodeller och lärande i grundskolan. En
kunskapsöversikt. Forskning i fokus, nr. 30. Myndigheten för skolutveckling.
Institutet Dans i Skola. (2012) Hämtad den 2012-04-30 från
http://www.dansiskolan.se/se/utbildning-forskning/utvecklingsarbete-och-forskning-4153661
Janik, A. (1996). Kunskapsbegreppet i Praktiskt Filosofi. Originalets titel: The Concept of Knowledge in Practical Philosophy. (B. Häggkvist, övers). Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag. Symposium 1996.
Jerlang, E. (1999). Den kulturhistoriska skolan: Vygotskij, Leontiev och Elkonin. I E. Jerlang, (red), Egebjerg, S., Halse, J., Jonassen, A., Ringsted, S., Wedel-Brandt, B.
Utvecklingspsykologiska teorier: En introduktion. (s. 355-418) 5. uppl. Stockholm:
Liber
Jerlang, E. (1999) Jean Piagets teori om kunskapsprocessen. I E. Jerlang (red), Egebjerg, S., Halse, J., Jonassen, A., Ringsted, S., Wedel-Brandt, B. Utvecklingspsykologiska teorier:
En introduktion. (s. 298-354) 5. uppl. Stockholm: Liber
Kvale, S., och Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (S-E Torhell, övers). Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, A. (2007). Dansens plats i skolan. Tradition, utveckling och lärande i Skellefteå
kommun. Uppsats för licentiatexamen, Umeå universitet 2007.
Lindqvist, A. (2010). Dans i skolan – om genus, kropp och uttryck. Doktorsavhandling inom pedagogiskt arbete nr 34. Umeå universitet.
Lärarnas tidning Nr. 8, (s.9) 27 april – 17 maj 2012, årgång 23. Norrköping: Pressgrannar AB Läroplan för gymnasieskolan. (2011). SKOLFS 2011:144. Stockholm: Skolverket Hämtad
den 27 mars från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705
Merleau-Ponty, M., (1999). Kroppens fenomenologi. Översättning: (W. Fovet, övers). 1. uppl. Göteborg: Daidalos.
Nationalencyklopedien. (2012). Hämtad den 2012-02-10 från http://www.ne.se/larande Nordic Educational Research Association, NERA (2012). Hämtad den 2012-04-30 från
http://pure.ltu.se/portal/files/36548495/NERA2012_Abstract_book.pdf Nordic forum for dance research, NOFOD. (2012) Hämtad den 2012-04-30 från
http://www.nofod.org/publications/swedish.asp
Polanyi, M. (1983). The Tacit Dimension. Glouchester, MASS. Regeringskansliet. (2012) Skapande skola. Hämtad den 2012-05-12
http://www.regeringen.se/sb/d/1897/a/88180
Skolverket (2002). Bildning och kunskap. Stockholm: Liber Distribution
SOU (1999:63). Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Norstedts
Unander-Scharin, Å. (2002). Dans – koder och byggstenar. I M. Hjort (red), Unander-Scharin, Å., Wiklund, C., Åkman, L., Om konstarter och matematik i lärandet. (s.69-77) En antalogi från KILSKRIFT. Stockholm:Carlssons.
Vail, J. (1998). Kulturella koreografier. (L. Janzon, övers). CHORA – skriftserie för dansforskning. Stockholm: Carlssons
Vygotskij, L. (1978). Mind in society: the development of higher psycological processes. London: Harvard University Press
Vygotskij, L (1999). Vygotskij och skolan. Texter ur Lev Vygotskij´s pedagogiska psykologi, kommenterade som historia och aktualitet av G. Lindqvist (red). Lund: Studentlitteratur Ämnes- och läroplan för gymnasieskolan, Skolverket (2011). Dansgestaltning 1,
DANDAN01. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 2012-01-29 från www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplan/dansgestaltning
Österlind, E. (1998). Disciplinering via frihet. Elevers planering av sitt eget arbete. Uppsala Studies in Education 75. Stockholm: Gotab
BILAGA 1
Dansgestaltning 1 Åk 1Vt-12
Uppgift
I uppgiften fokuseras på följande, ur kursens centrala innehåll: - Konstnärliga processer, både individuella och kollektiva
- Grundläggande kompositionsverktyg, till exempel nivåer, riktningar, dynamik, repetition och variationer, solo och grupp.
- Instuderingsarbete, tolkningsarbete, gestaltningsarbete - Spatial uppfattning
Uppgiften består av tre moment: Moment 1. Reflektion
På nästa blad vill jag att du svarar på de frågor som finns uppställda. Ta dig tid att fundera och reflektera över de svar du lämnar. Bladet tar du med dig till lektionen på torsdag v.7, den 16 februari och lämnar till mig.
Moment 2. Solo
Du ska självständigt skapa ett solo. Solot ska vara ca 1 minut lång och ska göras till musik som du väljer själv. Alternativt gör du solot i tystnad eller till ljud om du tycker det passar bättre. Du arbetar med solot på din lediga tid.
Du ska ha en tanke bakom dina val av rörelser och ditt val av musik/tystnad/ljud. Du får själv välja en känsla, ett tema eller en händelse du vill gestalta. Du kan utgå från en dikt, något du varit med om, en musiktext som du gillar, ett fotografi etc.
Du har fyra genrer att välja bland då du skapar ditt solo – balett, modernt, jazz, street.
På lektionen torsdag den 8 mars finns chans för en kort stunds handledning, då du kan ställa frågor, visa en sekvens osv. om du exempelvis kört fast.
Redovisning sker på lektionen torsdag den 15 mars. Vid redovisningstillfället visar alla sitt solo för varandra, och efteråt ges positiv kritik till den som dansat. Du ska också muntligt berätta om ditt solo, vad det handlar om, hur du har gått tillväga då du skapade solot, varför du valt den musik du valt. Du väljer själv om du vill berätta detta innan eller efter att du dansar.
Solot visas två gånger och filmas av mig.
Moment 3. Intervju
Veckan efter att solot är gjort vill jag gärna intervjua dig! Detta är självklart frivilligt men jag hoppas att så många som möjligt kan och vill ställa upp. Intervjuerna kommer att handla om solouppgiften, men även om hur du upplever att det är att arbeta i/skapa i grupp. Intervjuerna kommer att ligga på er lediga tid, där vi tillsammans kommer överrens om när vi kan träffas. Lycka till med skapandet av ditt solo!
BILAGA 2
Dansgestaltning 1 Åk 1
Vt-12
Reflektion Namn:__________
På detta blad ska du kryssa för det alternativ/påstående som du tycker passar bäst in på dig. Om du hellre vill skriva kommentarer går det också bra.
Påstående:
Hur säker känner du
dig i följande situationer? Säker Ganska säker Osäker Mycket osäker Att träna dans tillsammans
andra
Att koreografera/skapa dans tillsammans med andra Att koreografera enskilt Att tillsammans med andra dansa inför en publik Att dansa själv (solo) inför en publik
BILAGA 3
Informerat samtycke
Hej!
Jag som skriver detta brev heter Ulrika Sellin Levander. Jag läser min sista termin på lärarutbildningen vid LTU och arbetar just nu med mitt examensarbete som handlar om individuella konstnärliga processer, där fokus ligger på elevens reflektioner över sitt eget lärande och sina upplevelser. Undersökningen, som innefattar eget skapande (solo) samt intervju, görs på elever i åk 1 Estetiska programmets dansinriktning.
Inom konstformen dans finns idag mycket lite forskning. Jag hoppas att min studie ska ge en fördjupad kunskap om elevers upplevelser kring lärande i en konstnärlig process.
Informerat samtycke:
Enligt forskningsetiska regler får forskning bara utföras om forskningspersonen (och i detta fall även vårdnadshavare) samtyckt till forskningen.
Det insamlade materialet behandlas konfidentiellt.
Eleven har rätt att när som helst avbryta sin medverkan i studien.
Min förhoppning är att elever och vårdnadshavare samtycker till medverkan i studien. Vid eventuella frågor, tveka inte att höra av dig
Mobil: XXXXXXXXXX Mail: XXXXXXXXX Jag samtycker: Underskrift Underskrift Elev Vårdnadshavare Datum Datum