Förslag på fortsatt forskning

Det skulle vara intressant att ta reda på hur lärare synliggör elevernas behov i sin lektionsplanering? Att använda miljön som ett medvetet pedagogiskt verktyg i en klass där det finns elever med språksvårigheter. Och sist men inte minst hur gör vi miljön tillgänglig på högstadiet för elever med språkstörning när kunskapskraven ökar och där miljön oftast skiljer sig ifrån låg och mellanstadiet. Där eleverna många gånger tvingas byta klassrum flera gånger om dagen.

34

7 Referens

Ackersjö, H. (2015). Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Journal of nordic early childhood education research. vol 11(4) 1-16 Ahrne, G., & Svensson, P. (2012). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. i P. Svensson,

Handbok i kvalitativa metoder (ss. 10-17). Malmö: Liber.

Alant, E., Champion, A., & Peabody, E. C. (2012). Exploring interagency collaboration in AAc intervention. Communications disorders quarterly, vol 34(3) 172-183.

Bruce, B. (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. i L. B. (red), Det hänger på språket (ss. 349-372). Lund: Studentlitteratur.

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A.-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola

och skola, Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Carlberg Eriksson, E. (2009). Språkstörning -en pedagogisk utmaning. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education (7 uppl.). New york, USA: Routledge.

Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. i O. Dysthe, Dialog,

samspel och lärande (ss. 31-74). Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, P. (2015). Scaffolding language scaffolding learning: Teaching English Language

Learners. Portsmouth: Hainemann.

Hajer, M., & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren studieförlag AB.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lantz, B. (2011). Den statistiska undersökningen -grundläggande metodik och typiska problem. Lund: Studentlitteratur AB.

Nettelbladt, U., & Salameh, E.-K. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn Del 1. i U. Nettelbladt, & E.-K. Salameh, Språkstörning hos barn (ss. 13-33). Lund: Studentlitteratur.

Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsan. Östersund: Skolutvecklarna Sverige.

Persson, K. (2008). Skolans beredskap att möta barn medd språkstörning. i Möjligheter med

hinder (ss. 51-76). Specialpedagogiska skolmyndigheten.

35 SFS 2014:456. Lag om ändring i Skollagen

SFS 2015:958. Lag om ändring i Diskrimineringslagen

SFS 2017:282. Diskrimineringslagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet

Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011:reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). Greppa språket Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2013). Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm. Skolverket. (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm: Fritzes. Skolöverstyrelsen. (1980-1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm:

LiberLäromedel/Utbildninngsförlaget.

SPSM. (2015). Arbeta med språkstörning i förskola och skola. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Svensson, A.-K. (2009). Barnet språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts. Säljö, R. (2012). Den lärande människan - teoretiska traditioner. i U. Lundgren, R. Säljö, & C.

Liberg, Lärande skola bildning. Grundbok för lärare (ss. 139-197). Stockholm: Natur & Kultur.

Säljö, R. (2016). Lärande. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Utbildningsdepartementet. (2006). Mänskliga rättigheter - Konventionen om barnets rättighet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Van Der Schuit, M., Segers, E., Van Balkom, H., Stoep, J., & Verhoeven, L. (2010). Immersive communication intervention for speaking and non-speaking children with intellectual disabilities. Augmentative and alternative communication, 26(3), 203-220.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer- inom humanistisk-samhällsvetenskaplig. Stockholm: Elanders Gotab.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotsky, L. (1999). Tänkande och språk. Uddevalla: Daidalos AB.

Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Waldmann, C., Dockrell, J., & Sullivan, K. (2015). Supporting indigenous bilingual children’s oral language development. Presentation vid ALAA/ALANZ/ALTAANZ: Learning in a

36

Westerlund, M. (2009). Barn i början: Språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm: Natur och kultur.

Wood, D., Bruner, J., & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. J child

Psychol. Psychiat, Vol. 17, pp 89-100.

Öhman, M. (2017). Swedish School Development and Inclusive Learning Environments: A Single Case Study. Pedagogická orientace, 27 (2), pp 344-360.

37

Bilagor

Bilaga 1 Missivbrev

Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap

Datum 180213

Missivbrev

Hej

Mitt namn är Cicki Ågren och jag studerar på speciallärarprogrammet med inriktning grav språkstörning, termin 6.

Under VT -18 kommer jag att skriva mitt examensarbete. Jag har valt att göra en kvalitativ studie som innefattar observation och intervju. Syftet med studien är att titta närmare på tillgängligheten i undervisning för elever med språksvårigheter samt hur övergången/överlämnandet ifrån förskoleklass till årskurs ett går till.

Observationerna har jag tänkt göra i årskurs 1, där jag vid ett tillfälle under en förmiddag gör en observation Jag har en önskan om att komma i kontakt med de lärare som undervisar i årskurs 1 inom ditt rektorsområde.

Det bidrag som behövs till min studie är att lärarna i årskurs ett låter mig att vid ett tillfälle vara med under en förmiddag (ca 1/2-1 h) för att observera i klassrummet och att jag vid ett annat tillfälle skulle få ta 30 min av lärarens tid för intervju kring mottagandet av eleverna samt lärarens tankar kring språkutvecklande arbetssätt.

Under observationerna kommer jag att göra fältanteckningar i ett observationsprotokoll, underlaget kommer jag endast att använda som underlag för vidare resultat och analys. Intervjun kommer jag att vilja spela in med hjälp av telefon eller Ipad enbart för att inte missa något som kan vara viktigt för vidare arbete av studien.

På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid

Malmö högskola skriver studenterna ett

examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och

observationer. Examensarbetet motsvarar 15

högskolepoäng, När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP

38

Jag utgår ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer

(http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf ) vilket bland annat innefattar nedan skrivna principer

 Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

 Varje deltagare kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.

 Deltagarna och verksamheterna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

 Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är godkänd.

Studentens namn Cicki Ågren

Telefonnummer: XXXXXXXXXXXXXXX E-mailadress: XXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Ansvarig lärare/handledare: Therese Vincenti Malmgren Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mau.se 040-665 70 00

39

Bilaga 2 intervjuguide

Finns det några kommungemensamma rutiner för hur en överlämning ifrån förskoleklass och årskurs 1 går till?

Beskriv hur en överlämning går till? Vem eller vilka deltar vid en överlämning?

Tycker du att du får den information du behöver för att möta eleverna? På vilket sätt har du anpassat ditt klassrum för eleverna?

Har ni någon planerad uppföljning eller utvärdering på hösten?

På vilket sätt anpassar du dig i ditt sätt at interagera med eleverna ur ett språkstödjande perspektiv?

På vilket sätt tar du hänsyn till elevens språkstörning i din lektionsplanering?

Hur väl stämmer din kompetens överens med att ta emot elever med språkstörning för att göra undervisningen tillgänglig?