Förslag till fortsatta studier

Studien utfördes som en utforskande studie för att kartlägga en del av de utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion. Utforskande studier är an-vändbara för att klargöra och förstå ett problem, vilket också speglar studiens syfte. Syftet utformades med ett brett perspektiv för att öka kunskapen inom ämnet. Utifrån studiens resultat skulle mer problemlösningsorienterade studier kunna utföras.

I studien har huvudsakligen respondenter från ledande positioner på byggföretag, med en koppling till installationsarbeten, intervjuats. För att vidare utveckla problembil-den och verifiera resultaten hade det varit intressant att få montörers och installationsfö-retagens synvinkel inom problemområdet.

Ett förslag som hade varit intressant att vidare studera är pilotprojektens bidrag till införandeprocessen ännu närmare. Vad är i dagsläget målet med pilotprojekten? Vilka resultat från pilotprojekten förs vidare i organisationen i dagsläget? Hur skulle informat-ion om processen hur man nått fram till resultatet snarare än resultatet i sig kunna föras vidare i organisationen? Hur når resultaten från pilotprojekten resten av organisationen?

Ett annat angreppssätt hade varit att undersöka de funktioner som efterfrågas av produktionen om digitala hjälpmedel ska anses tillföra en nytta samt undersöka om det är möjligt att väga ett digitalt hjälpmedels komplexitet mot dess nytta och kompabilitet.

8 REFERENSER

Adams, G. R., & Schvaneveldt, J. D. (1991). Understanding research methods. Longman. Alavi, M., & Leidner, D. E. (2001). Review: Knowledge Management and Knowledge Management Systems: Conceptual Foundations and Research Issues. MIS

Quar-terly, 25(1), 107–136. https://doi.org/10.2307/3250961

Arayici, Y., Coates, P., Koskela, L., Kagioglou, M., Usher, C., & O’Reilly, K. (2011). Technology adoption in the BIM implementation for lean architectural practice.

Automation in Construction, 20(2), 189–195. https://doi.org/10.1016/j.autcon.2010.09.016

Björklund, M., & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken : att skriva, presentera och

oppo-nera. Lund: Studentlitteratur.

Blomquist, C., & Röding, P. (2010). Ledarskap. Personen, reflektionen, samtalet. Stu-dentlitteratur. Hämtad från http://lup.lub.lu.se/record/2cac0562-65ce-49d0-8b1a-1bdae967ff38

Bollinger, A. S., & Smith, R. D. (2001). Managing organizational knowledge as a strate-gic asset. Journal of Knowledge Management, 5(1), 8–18. https://doi.org/10.1108/13673270110384365

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology. Qualitative

research in psychology, 3, 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Brohn, C.-E. (2017). Delrapport Spridning BIM Behov av åtgärder. Hämtad från http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/37e008b1-bc04-41f0- ab67-f93c5889c8d5/FinalReport/SBUF%2013307%20Delrapport%20Sprid-ning%20BIM%20Behov%20av%20%C3%A5tg%C3%A4rder.pdf

Davies, R., & Harty, C. (2013). Implementing ‘Site BIM’: A case study of ICT innovation on a large hospital project. Automation in Construction, 30, 15–24. https://doi.org/10.1016/j.autcon.2012.11.024

Eastman, C. M. (Red.). (2008). BIM handbook: a guide to building information modeling for owners, managers, designers, engineers, and contractors. Hoboken, N.J: Wiley.

Edmondson, A., & McManus, S. (2007). Methodological Fit in Management Field Re-search. Academy of Management Review, 32, 1155–1179. https://doi.org/10.5465/AMR.2007.26586086

Ekström, D. P. T., Rempling, R., Plos, M., Harryson, P., & Olsson, R. (2014). Samarbets-projekt för effektivare brobyggande. Bygg & Teknik, 2014(7), 58–61.

Fernandes, R. P. L. (2013). Advantages and disadvantages of BIM platforms on construc-tion site. Hämtad från https://repositorio-aberto.up.pt/handle/10216/68980 Gallivan, M. J. (2001). Organizational Adoption and Assimilation of Complex

Techno-logical Innovations: Development and Application of a New Framework. SIGMIS

Database, 32(3), 51–85. https://doi.org/10.1145/506724.506729

Gustafsson, M. (2007). Tillämpningar och möjligheter med BIM inom byggbranschen. Numerisk analys och datalogi, Kungliga Tekniska högskolan. Hämtad från http://www.nada.kth.se/utbildning/grukth/exjobb/rapportlistor/2006/rappor-ter06/gustafsson_mattias_06156.pdf

Hedin, A. (2011). Liten Lathund Om Kvalitativ Metod Med Tonvikt På Intervju. Uppsala Universitet. Hämtad från https://www.scribd.com/document/348099643/Liten-Lathund-Om-Kvalitativ-Metod-Med-Tonvikt-P%C3%A5-Intervju-11-08-25 Jongeling, R. (2008). BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt : en jämförelse mellan

da-gens byggprocesser baserade på 2D-CAD och tillämpningar av BIM. Stockholm:

Luleå tekniska universitet. Hämtad från http://urn.kb.se/re-solve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-25222

Lisstrand, J., & Sikell Lundin, P. (2017). För en ökad användning av digitala verktyg i byggproduktionen : En studie om vad som krävs för att byggbranschen ska digi-taliseras i takt med omvärlden. Hämtad från http://urn.kb.se/re-solve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-213704

Newell, S. (2009). Managing knowledge work and innovation (2nd ed). Basingstoke Pal-grave Macmillan. Hämtad från https://trove.nla.gov.au/version/46267712

Regeringskansliet. (2015, november 24). Smart industri [Text]. Hämtad 24 april 2018, från http://www.regeringen.se/regeringens-politik/smartindustri/

Rogers, E. M. (2003). Diffusion of Innovations (5:e uppl.). Simon & Schuster, Inc. Samuelson, O. (2010). IT-Innovationer i svenska bygg- och fastighetssektorn. Svenska

handelshögskolan. Hämtad från https://helda.helsinki.fi/dhan-ken/handle/10227/662

Saunders, M., Thornhill, A., & Lewis, P. (2009). Research Methods for Business Students (5 edition). Harlow: Pearson.

Skanska. (2017a, mars 14). Våra värderingar. Hämtad 24 april 2018, från https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/vara-varderingar/

Skanska. (2017b, mars 20). Verksamheten i Sverige. Hämtad 24 april 2018, från https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/verksamheten-i-sverige/ Skanska. (2018a). Årsredovisning Skanska 2017. Hämtad 24 april 2018, från

https://group.skanska.com/494284/globalassets/investors/reports--publicat-ions/annual-reports/2017/arsredovisning-2017.pdf

Skanska. (2018b, mars 13). Kort om Skanska. Hämtad 24 april 2018, från https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/kort-om-skanska/

Skanska. (2018c, april 18). Smarta Projekt [Internt material]. Hämtad 21 maj 2018, från Svensk Byggtjänst. (2017). Byggbranschen och digitalisering. Hämtad från

http://info.byggtjanst.se/rs/626-CSV-637/images/d5_digtaliseringsunder-sokning.pdf

Tillväxtverket. (2017). IT-användning och företagens produktivitet - Tillväxtanalys (text No. 2017:16) (s. 34). Östersund: Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Hämtad från http://www.tillvaxtanalys.se/publikat-ioner/pm/pm/2017-12-22-it-anvandning-och-foretagens-produktivitet.html Van Horne, C., Frayret, J.-M., & Poulin, D. (2005). Knowledge Management in the Forest

Products Industry: the Role of Centres of Expertise. Computers and Electronics

in Agriculture, 47, 167–184. https://doi.org/10.1016/j.compag.2004.12.003

Vennström, A. (2008). The construction client as a change agent : contextual support and obstacles. DIVA. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-18735

Vennström, A. (2009). Byggherrefunktion som förändringsagent. Boverket. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-24045

9 BILAGOR

A. Intervjuguide

Syfte med studien:

Genom att kartlägga utmaningar vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion samt undersöka hur kunskapsöverföring kan bidra till att effektivisera införandet, syftar denna studie till att undersöka hur byggföretag kan öka användningen av digitala hjälp-medel under produktionsfasen.

Förklaringar

Digitala hjälpmedel = Samlingsbegrepp för hård- och mjukvara som är till för att ge stöd och effektivisera informationsflödet inom projektet mellan dess aktörer genom till exempel molntjänstbaserad ärendehantering, tidsplanering och modellhantering. Innovationsspridningskurva (Rogers, 2003) = Kurvan visar en normalfördelning hur in-novationer sprids i ett socialt system, exempelvis i ett företag. Tillämpare av innovat-ionen har delats in i fem kategorier utifrån deras benägenhet att tillämpa den nya inno-vationen med avseende på tiden från att innoinno-vationen introducerats i systemet. De olika kategorierna är: Innovatörer, tidiga tillämpare, tidig majoritet, sen majoritet och efter-släntrare. Bakgrund - Formalia 1) Ålder? 2) Arbetsroll? a) Hur länge? b) Arbetsuppgifter? 3) Branscherfarenhet? a) Hur länge? 4) Nuvarande projekt? a) Storlek? b) Hur länge? 5) Tidigare arbetslivserfarenheter? Digitalt användande

1) Hur arbetar ni med digitala hjälpmedel i projektet(en)?

a) Hur använder ni hårdvara i produktion? Ipads för modeller osv. b) Vilken mjukvara/program används?

2) I vilken kategori skulle du själva placera dig på innovationsspridnings-kurvan med hänsyn till användning av digitala hjälpmedel?

a) I projektet b) Inom ditt företag c) Inom branschen

d) (Utanför DH) Privat användning av ny digital teknik. Dvs. allmänt intresse för ny

digital teknik.

3) I din roll som ____________, vad anser du är nyttan med digitala hjälpmedel och ett mer digitalt arbetssätt?

Huvudfrågor

1) Vad har du själv behövt utveckla/lära dig för att kunna arbeta effektivt med nya digi-tala hjälpmedel?

i) Hur har Ni lärt er detta på projektet? Varifrån hämtar Ni ny kunskap?

Exempelvis stöd från Digital Coach eller andra stödfunktioner i form av utbildning, diskussion och reflektion. Stöd inom projektet i form av “Fikarumsdiskussion” eller av-satt tid, möten, i syfte att diskutera frågor gällande digitala hjälpmedel.

Kan man ställa “Dumma frågor”? Avsätts det tid till diskussion kring det digitala arbetet mellan berörda parter inom projektet? Hjälper man personer med sämre digital kompetens att bli bättre? Om dessa personer inte är intresserade/motiverade, försöker man få dem intresserade/motiverade?

3) Vad anser du är viktigt för att implementering av digitala hjälpmedel och ett mer di-gitalt arbetssätt ska bli lyckat i ett projekt?

a) Vad skulle du säga är era framgångsfaktorer?

b) Har Ni stött på hinder eller problem i övergången mot ett mer digitalt ar-betssätt? Ge exempel. Hur har ni tagit er över hindren?

c) Vilka förändringar har du behövt göra i din roll?

d) Har du behövt avsätta tid som tagit anspråk på dina ordinarie arbetsuppgifter för lära dig en mjukvara eller hårdvara och har det påverkat dina ordinarie arbetsuppgifter negativt?

4) Hur är den generella inställningen till digitala hjälpmedel på projektet? a. Har den förändrats över tiden?

i. Positivt? Negativt? Varför?

b. Om det fortfarande finns folk som är negativt inställda: i. Hur hanteras detta?

ii. Vad är en vanlig orsak till missnöje?

Tillagda frågor

 Digital coach, är det er uppgift att “marknadsföra” eller sprida digitala hjälpmedel bland projekten? Om ja, hur görs detta?

 Är det helt upp till projektchefen själv att välja om digitala hjälpmedel ska tilläm-pas eller inte?

 Skanska har en del pilotprojekt när det kommer till digitala hjälpmedel, stämmer det? Vad är syftet med pilotprojekten? Hur kommer det sig att projektet blev ett pilotprojekt?

 I din roll som installationsstrateg/teknisk chef. Hur länge är du inblandad i pro-jektet? Hanterar du frågor som rör digitala hjälpmedel? På vilket sätt, vad är din roll när det kommer till införandet av digitala hjälpmedel?

 Hur hanteras kunskapen och erfarenheterna från spjutspetsprojekten? Vad görs så inte kunskapen går förlorad? Används kunskapen för att utveckla arbetssättet med digitala hjälpmedel i andra/senare projekt? Hur? Eller stannar kunnandet om ar-betssätt med digitala hjälpmedel inom projektorganisationen i pilotprojektet?