Förslag till fortsatta studier

Precis som Sonja Daltung frågar sig, anser vi det intressant att undersöka om:

ƒ Tillgångspriser bör ingå i inflationsmåttet, det vill säga som en komponent i KPI?

27 Basel II är en samling med regler (rekommendationer) i ett samarbete mellan ett dussintal länder. Reglerna utformas av den s.k. Baselkommittén. För mer information se Bank For International Settlement www.bis.org/

stability.htm

ƒ Hur påverkar lender of last resort-åtgärder prisstabiliteten? Beroende på om Riksbanken via nödkrediter tillför ny likviditet i det finansiella systemet eller bara ersätter likviditet får sådana aktioner olika effekter. Det vore intressant att veta hur likviditet skapas i ekonomin.

7 K ä l l f ö r t e c k n i n g

Allen, F. & Gale, D., (2000), Asset Price Bubbles and Monetary Policy,

paper presented at Sveriges Riksbank and Stockholm School of Economics Conference on Asset Markets and Monetary Policy.

Assarsson, B. (2007), Penning- och valutapolitik 2007:3 - Riksbankens prognoser för importpriser och infl ation1.

Riksbankens publikationer,

http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/PoV_sve/sv/assarsson200 7_3sv.pdf

Apel, Heikensten, Jansson, Penning- och valutapolitik 2007:1 - Penningpolitiken och akademikerna: en studie av svensk penningpolitik med inflationsmål.

Riksbankens press och debatt,

http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/PoV_sve/sv/2007_1sv.pd f

Batavia, B. Parameswar, N. Wague, C. (2005), Asset price volatility and consumer price inflation: is there a predictive link. Journal of the Academy of Business and Economics.

Berg, L. (2006) Konsumtion och tillgångspriser – stabilt samband?

www.scb.se/Grupp/Ekonomi/_Dokument/Konstillg.doc

Bernanke Ben S. (1999), Inflation targeting, Princeton University Press, New Jersey.

Bernanke, B. S. (2002), Asset-Price Bubbles and Monetary Policy

Speech Before the New York Chapter of the National Association for Business Economics, New York. Federal reserve board.

http://www.federalreserve.gov/BoardDocs/Speeches/2002/20021015/default.htm

Bernanke, B.,Gertler M. & S. Gilchrist (1999), The Financial Accelerator in a Quantitative Business Cycle Framework, in Handbook of Macroeconomics, J. Taylor and M. Woodford editors, North-Holland

Bharat, B. (2004), En ekonometrisk modell för efterfrågan och utbud på svenska småhusmarknaden (1970-1998), Institutet för bostads- och urbanforskning.

Forskningsrapport 2000:4

Blanchard Olivier, (2003), Macroeconomics 3^rd ed. Prentice Hall, Pearson Education, New Jersey.

Blåvarg, Martin (2006) Risk för fallande bostadspriser, Promemoria Finansinspektionen, http://www.fi.se/upload/20_Publicerat/30_Sagt_och_utrett/30_Skrivelser/2006/bostadspriser_

060216.pdf

Bordo, Michael D och Wheelock, David C. Price Stability and Financial Stability: The Historical Record. Review publication September 1998,

The Federal Reserve Bank of St: Louise.

http://research.stlouisfed.org/publications/review/98/09/9809dw.pdf

Boyle Glenn W., Peterson James D. (1995), Monetary Policy, Aggregate Uncertainty, and the Stock Market, Journal of Money, Credit and Banking, Vol. 27, No. 2, Ohio State

University Press

Daltung, Sonja (2001), Om prisstabilitet och finansiell stabilitet, Finansiell Stabilitet 2001:1, Riksdagens publikationer,

http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/PV01_4_arti kel1.pdf

Damodaran, A., (1994), Damodaran on valuation – Security Analysis for Investment and Corporate Finance, John Wiley & Sons, USA

Dillén & Sellin (2003), Penning- och valutapolitik 2003:3 - Finansiella bubblor och Penningpolitik.

Riksbankens publikationer, http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8753

Finansiell stabilitet 2007:1

Riksbankens publikationer, http://www.riksbank.se/pagefolders/30491/2007_1_sv.pdf

Giavazzi, F. och Mishkin, F.S, (2006), En utvärdering av den svenska penningpolitiken 1995 – 2005.

Rapporter från riksdagen 2006/07:RFR1. Riksdagstryckeriet, Stockholm.

Gordon, M. J. (1962), The Investment, Financing and Valuation of the Corporation The American Economic Review, Vol. 52, No. 5, American Economic Association, USA.

Gottfries Nils, (2007), B/Makro Del 1, Föreläsningsanteckningar, Uppsala Universitet, Nationalekonomiska institutionen.

Gustafsson, R. (2006), Boverkets indikatorer Februari 2006 Ale Tryckteam AB, Bohus

Hall, R.E. och Taylor, J.B. (1997). Macroeconomic, 5^th ed.

W.W. Norton & Company Inc, New York.

Inflationsrapport 1999:4

Riksbankens publikationer, http://www.riksbank.se/upload/3589/IR994s.pdf

Ingves, Stefan (2008), Kan myndigheterna hantera kriser i det finansiella systemet?

Riksbankens publikationer, http://www.riksbank.se/pagefolders/34451/080313.pdf

Kent, C. och Lowe, P. (1997), Asset-price bubbles and monetary policy, Reserve Bank of Australia Research Discussion Paper No 9709.

Kindelberger, C. P. (2002), Manias, panics and crashes, Antony Rowe Ltd, Chippenham, Wiltshire.

Nyberg, Lars (2006), The framework of modern central banking

Riksbankens publikationer, http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=20979

Papademos, Lucas. (2006), Price stability, financial stability and efficiency, and monetary policy, Speech of Vice President of the European Central Bank, at the third conference of the Monetary Stability Foundation on “Challenges to the financial system – ageing and low growth”, Frankfurt am Main, 7 July 2006.

http://www.bis.org/review/r060714d.pdf

Tobin, J. (1969), A General Equilibrium Approach to Monetary Theory.

Journal of Money, Credit, and Banking.

SCB, Sveriges Ekonomi – Statistiskt perspektiv, första kvartalet.

http://www.scb.se/Grupp/ekonomi/_Dokument/Sverigesekonomikv106.pdf

SOU 1999:124, Konsumentprisindex, utredning om översyn av konsumentprisindex Nordstedts tryckeri AB, Stockholm.

Srejber, E. (2004), Vad spelar tillgångspriser och krediter för roll i penningpolitiken?,

Anförande 2004-06-30, The Adam Smith Seminars, Thun, Schweiz.

Riksbankens tal, http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=13551

Srejber, E. (2006), Ska penningpolitiken dämpa uppdrivna skulder och tillgångspriser i en inflationsmålsregim?, Anförande 2006-06-28, Thun, Schweiz.

Riksbankens tal, http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=21903

www.scb.se www.riksbank.se www.maklarstatistik.se www.boverket.se www.konj.se

A p p e n d i x

I S - L M m o d e l l e n

En grundläggande nationalekonomisk modell för att beskriva efterfrågesidan av ett lands varor och tjänster är det så kallade IS-sambandet, som gäller på kort sikt (då priser och löner antas vara trögrörliga). IS sambandet säger att investeringarna i ett land, måste vara lika med sparandet i samma land, vilket är en logisk transformation av Keynesianska försörjningsbalansen (för bevis och uträkning se appendix nedan). IS visar relationen mellan nominella räntan (i) och produktionen (BNP) i ett land när varumarknaden är i jämvikt.

IS ges av (Blanchard, 2003):

(

Y T

) ( )

I Y,i G C

Y= − + + (5)

där Y är BNP, C är konsumtion, (Y-T) disponibel inkomst, I är investeringar som en funktion av (Y,i) som är BNP och nominella räntan, G är offentliga utgifter (med förenklingen av att växelkursen och nettoexporten är borttagen)

Konsumtionen utgör nästan 50 procent av BNP i Sverige, och utgör således en stor del av den totala efterfrågan i ekonomin²⁸. Vad ekvationen säger är att BNP (Y) i ett land består av landets totala konsumtion, som i sin tur är en andel av den disponibla inkomsten, samt investeringarna i ett land, som är beroende den totala inkomsten och räntenivån plus de offentliga utgifterna.

i

LM

LM-sambandet är en beskrivning av efterfrågan och utbudet på obligations- och penningmarknaden.

LM ges av (Blanchard, 2003):

( )

ⁱ

P YL

M = (6)

28 SCB, (2006), Sveriges Ekonomi 2006:2

(http://www.scb.se/Grupp/ekonomi/_Dokument/Sverigesekonomikv106.pdf) 2007.12.28 kl. 12.04

Y IS

i

Y

Figur (i): IS-LM diagram, källa: Blanchard

i är nominella räntan, Y är BNP (output)

Där M är den nominella penningmängden, P är prisnivån, Y är BNP, L är likviditet och (i) är nominell inhemsk ränta.

LM beskriver att den reala penningmängden (M/P) är en funktion av BNP samt en konstant förändringsfaktor (L) av räntan. Riksbanken kan genom att bestämma räntan, därmed bestämma den reala penningmängden, eftersom Riksbanken i slutändan har ensamrätt att trycka pengar.

Både IS- och LM-sambanden är uppfyllda när både penningmarknaden och varumarknaden är i jämvikt samtidigt. Då visas BNP (Y) och den nominella räntan (i) som råder vid jämvikt.

W S - P S m o d e l l e n

Om IS-LM ovan beskriver efterfrågan i ekonomin så beskriver WS-PS-modellen det aggregerade utbudet av ekonomin i ett land. Utbudet består av lönesättningsrelationen och prissättningsrelationen, där den förre är WS-sambandet vilken beskriver hur lönen sätts på arbetsmarknaden. Definitionen av lönesättningen är (Gottfries, 2007):

( )

u,z P^e (7) AF

W=

där W är nominella lönen, A är ett mått på produktivitet, F är funktion, u är arbetslösheten och z är ”catchall” där resterande löneuppdrivande faktorer finns samlade, såsom kollektivtavtal, arbetslöshetsersättning, lagstadgade minimilöner eller lagstadgade anställningsskydd (LAS) m.fl. P^e är den förväntade prisnivån.

Funktionen beskriver hur lönesättningen (W), det vill säga den nominella lönen påverkas av produktivitet (A), som är ett mått på den

tekniska utvecklingen. Den beskriver hur mycket BNP (Y) ökar utan förändringar i arbetskraften. Även arbetslösheten (u) påverkar lönesättningen.

Om arbetslösheten är stor, så finns det ett stort utbud på arbetskraft, och det innebär i praktiken att företag kan erbjuda mindre löner och ändå erhålla arbetskraft. Hög arbetslöshet tenderar således att ha en dämpande effekt på lönesättningen. I modellen finns även en s.k. ”catch all”–

U PS

WS

Figur (ii): WS-PS diagram, källa: Blanchard Un

A 1+μ

W/P

variabel (z) som samlar upp andra lönepåverkningsbara faktorer. Exempelvis kan starka fackförbund hota med strejk och på så vis driva igenom sina lönehöjande förslag.

Den andra sidan av utbudssidan i en ekonomi är prissättningen (PS-sambandet) som sätt av företagen (Blanchard, 2003). Priset (P) kan på medellång sikt ses som förväntat pris (P^e) på under antagandet om adaptiv förväntad inflation (Assarsson, 2007). Här förenklar vi även resonemanget och bortser från kapitalet ur produktionsfunktionen [F(K,NA)] och sätter produktionsfunktionen som Y=AN med konstant skalavkastning, där N är antal arbetare. A är arbetsproduktivitet. Att producera en enhet (Y=1) kräver således 1/A arbetare. Om den nominella lönen är W så blir kostnaden att producera en enhet (1/A)W det vill säga (W/A).

I en perfekt konkurrensmarknad skall, enligt teorin, priserna bli lika med kostnaderna, men det kan tyckas vara ett ganska orimligt antagande i den verkliga ekonomin. Det är inte orimligt att tro att företagen pga monopolinslag på marknaderna kan ta ut ett högre pris en vad som motsvarar priset på en perfekt konkurrensmarknad. Detta påslag betecknas ofta som grekiska bokstaven μ. Ekvationen för prissättningen (PS) blir:

( )

A 1 W

P= +μ (8)

Likt ovan ekvation beskriver, påverkas inte prissättningen av arbetslösheten, och är således en horisontell linje i WS-PS modellen (Gottfries, 2007). För att illustrera sambandet mellan lönesättning och prissättning, ändras ekvationerna så de båda blir ett uttryck i termer av reallön (y-axeln). Genom att dividera WS funktionen med priset (P), får vi uttrycket:

W/P=AF(u,z) där vänster led representerar reallön. PS-funktionen divideras med nominella lönen, och sedermera inverteras, så fås uttrycket: W/P=A/(1+μ). (Blanchard, 2003)

H ä r l e d n i n g o c h b e v i s f ö r a t t i n v e s t e r i n g a r m å s t e v a r a l i k a s p a r a n d e t ( I S - r e l a t i o n e n )

Om det privata sparandet i ett land är den disponibla inkomsten (YD) minus det den privata sektorn konsumerar (C), blir uttrycket att sparandet (S) är lika med:

1.

S ≡ Y

_D

− C

Den disponibla inkomsten betecknas som inkomsten (Y) minus skatter (T) och vi substituerar detta med (YD) fås uttrycket att sparandet (S) är:

2. S≡Y−T−C

Jämvikten på varumarknaden, där produktionen (Y) är lika med efterfrågan, dvs.

konsumtionen (C), investeringarna (I) och offentliga utgifter (G):

3. Y=C+I+G

genom att manipulera uttrycket och subtraherar skatt (T) från båda sidor och flytta över konsumtionen till vänsterled, så fås samma uttryck:

4. Y−T−C=I+G −T

Då ses tydligt att vänsterled är uttrycket för sparande (ekvation 2). Således ges sparandet:

5. S=I+G−T eller I=S+

(

T−G

)

vilket säger att investeringarna är lika med privat sparande och offentligt sparande (T-G) då offentligt sparande är inkomsterna i form av skatter (T), minus utgifterna (G).

IS-sambandet säger att det för att råda jämvikt på varumarknaden så måste investeringar vara lika med det totala sparandet, privat såsom offentligt sparande.

H ä r l e d n i n g o c h b e v i s f ö r e k v a t i o n A S

Då u är arbetslösheten i procent räknat och härleds som

L N

u =L− där L är arbetskraften dvs. personer i arbetsför ålder, och N är sysselsättningen, dvs. antalet personer som faktiskt arbetar.

Detta ger

L 1 N

u = − och produktionsfunktionen (Kapital exkluderat) ger

A N Y AN

Y= ⇒ = som således kan substitueras med N ovan. Vilket ger:

AL 1 Y L u

YA 1

u = − ⇒ = − detta u substitueras sedermera in i AS:

( )

_⎟

⎠

⎜ ⎞

⎝⎛ − μ

+

= ,z

AL 1 Y F 1 P P ^e

In document Låg inflation trots stigande tillgångspriser: Bör räntepolitiken motverka bubblor i tillgångspriser? (Page 39-49)