Studien har gett en bättre förståelse för hur de yngsta barnen i förskolan, mellan ett och tre år, kommunicerar i leken. De yngsta barnens kommunikation har väckt olika intressen under studien. En observation av hur de yngsta barnen kommunicerar med varandra i förskolan skulle vara intressant att genomföra. Dessutom har det blivit tydligt att det finns mycket forskning kring barns kommunikation i förskoleåldern, men många av artiklarna som hittades handlar om barn som har utvecklat verbalt språk, mellan tre och sex år. Sökningarna har visat att det behövs mer forskning när det gäller de yngsta barnens kommunikation, i åldrarna ett till tre. Det blev även synligt att det knappt finns några studier om användning av alternativ och
kompletterande kommunikation, som tecken som stöd för barn som inte har olika diagnoser, som autism. Förslag för fortsatta studier är att fokusera på hur
användning av olika verktyg som bildstöd och tecken som stöd kan underlätta kommunikation samt stimulera och utvidga barnens språk för alla barn i förskolan.
Referenslista
Alcock, S. (2013). Toddlers’ complex communication: playfulness from a secure base. Contemporary issues in early childhood, 14(2), 179–190.
https://doi.org/10.2304/ciec.2013.14.2.179
Barker, R., Akaba, S., Brady, N., & Thiemann-Bourque, K. (2013). Support for AAC use in preschool, and growth in language skills, for young
children with developmental disabilities. Augmentative and alternative communication, 29(4), 334–346.
https://doi.org/10.3109/07434618.2013.848933
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan (Doktorsavhandling, Göteborg studies in educational sciences 270). Göteborg: Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf?q=a att
Bruce, B. (2017). Förskolläraren som professionell samtalspartner i barns språk- och kunskapsutveckling. I I. Pramling Samuelsson & A. Jonsson (Red.), Förskolans yngsta barn: Perspektiv på omsorg, lärande och lek (ss. 261–277). Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Conner, J., Kelly-Vance, L., Ryalls, B., & Friehe, M. (2014). A play and language intervention for two-year-old children: Implications for improving play skills and language. Journal of research in childhood education, 28(2), 221–237.
https://doi.org/10.1080/02568543.2014.883452
Dennis, L. R., & Stockall, N. (2015). Using play to build the social competence of young children with language delays: Practical guidelines for teachers. Early childhood education journal, 43(1), 1–7.
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s10643-014-0638-5
Engdahl, I. (2011). Toddler interaction during play in the Swedish preschool. Early child development and care, 181(10), 1421–1439.
https://doi.org/10.1080/03004430.2010.533269
Greenhoot, A., & Semb, P. (2008). Do illustrations enhance preschoolers` memories for stories? Age-related change in the picture facilitation effect. Journal of experimental child psychology, 99(4), 271–287.
Hong, S. B., Shaffer, L., & Han, J. (2017). Reggio Emilia inspired learning groups: relationships, communication, cognition, and play. Early childhood education journal, 45(5), 629–639.
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s10643-016-0811-0
Hubler, M-S. (2015). Effects of sign language as a tool for improving social and emotional learning of toddler-preschool-age children (Doctoral thesis, School of Education). Pro Quest. London: Regent University. https://search-proquest com.ep.bib.mdh.se/docview/1757729773/fulltextPDF/E0B83B2E08EB455EPQ/
1?accountid=12245
Johansson, E. (2017). Pedagogisk dialog i förskolan: En demokratifråga. I I. Pramling Samuelsson & A. Jonsson (Red.), Förskolans yngsta barn: Perspektiv på
omsorg, lärande och lek (ss. 103–119). Stockholm: Liber
Jonsson, A. (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras. Nordisk Barnehageforskning, 12(1), 1–16.
https://doi.org/10.7577/nbf.1232
Kapalková, S., Polišenská, K., & Süssová, M. (2016). The role of pictures as a support mechanism for novel word learning: A training study with 2-year-old children. Child language teaching and therapy, 32(1), 53–64.
https://doi.org/10.1177/0265659015585373
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande (Doktorsavhandling, Göteborg studies in educational sciences 321). Göteborg: Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf
Kultti, A. (2015). Adding learning resources: A study of two toddlers' modes and trajectories of participation in early childhood education. International journal of early years education, 23(2), 209–221.
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1080/09669760.2015.1018147
Ljunggren, Å., & Rundquist Visser, M. (2013). (Red.) Tecken, måltid, samling och en groda i taket: Aktionsforskning i förskolan. Malmö: Malmö högskola.
http://muep.mau.se/bitstream/2043/16377/2/RoU%202013%202%20muep.pd f
Lynch, M. (2015). More play, please: The perspective of kindergarten teachers on play in the classroom. American journal of play, 7(3), 347–370.
http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/1720065183?accountid=12245
Nationalencyklopedin (2020). [NE]. Verbal förmåga.
http://www.ne.se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/verbal- förmåga
Nationalencyklopedin (2020). [NE]. Gest.
http://www.ne.se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gest
Pálmadóttir, H., & Johansson, E. (2015). Young children’s communication and expression of values during play sessions in preschool. Early years, 35(3), 289– 302.
https://doi.org/10.1080/09575146.2015.1048429
Pettersson, D., & Magnusson, L. (2017). Kommunikativa aktiviteter och miljöer i förskolan. I D. Petterson & L. Magnusson (Red.), Förskolans
kommunikationsmiljö: Betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter. (ss. 105–107). Gävle: Högskolan i Gävle.
http://hig.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1089762&dswid=8000
Romano, M., & Woods, J. (2018). Collaborative coaching with early head start teachers using responsive communication strategies. Topics in early childhood special education, 38(1), 30–41.
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0271121417696276
(SFS 2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2010:800
Sirén Blomgren, N. (2012). Språk och samspel med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK): En interventionsstudie i gymnasiesärskolan
(Licentiatavhandling, Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet). Göteborg: Göteborgs universitet.
https://www.gu.se/digitalAssets/1344/1344592_spr--k-och-samspel-med- alternativ-och.pdf
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Fritzes.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Thuresson, H. (2013). Att läsa bilder med kroppen: En studie om yngre förskolebarns kommunicerande (Licentiatuppsats, Fakulteten för humaniora och
samhällsvetenskap). Karlstad: Karlstad University Studies.
https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/permalink/46MH_INST/ijq513/swepubo ai%3ADiVA.org%3Akau-26095
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
https://unicefbutiken.se/produkt/barnkonventionen/
Vasc, D., & Miclea, M. (2018). Age-related changes in preschoolers' ability to communicate using iconic gestures in the absence of speech. Early child development and care: Research on early child development in Romania, 188(1), 16–31. https://www-tandfonline-
com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1080/03004430.2017.1321541?needAccess=ture
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/ Godforskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, L-S. (1934). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
Vygotskij, L-S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos Wetso, G. (2006). Lekprocessen: Specialpedagogisk intervention i (för) skola: När
aktivt handlande stimulerar lärande, social integration och reducerar
utslagning (Doktorsavhandling, Institutionen för individ, omvärld och lärande). Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Bilaga 1
Missivbrev
Hej! Vi heter Inam Gabro Afram och Adela Avdicevic och läser termin sju på förskollärarprogrammet på Mälardalens Högskola. Vi håller på att skriva vårt examensarbete där vi vill undersöka hur förskollärarna beskriver de yngsta barns olika sätt att kommunicera i leken samt på vilket sätt kan de stötta barns
kommunikativa kompetens. Vi vill intervjua åtta-tio förskollärare som arbetar i olika förskolor och olika kommuner och på grund av detta frågar vi dig om du kan tänka dig att delta i vår studie och bli intervjuat.
Det är helt frivilligt att delta i intervjun och du kan när du vill avbryta din medverkan. Med ditt godkännande kommer vi spela in intervjun i syfte att kunna lyssna aktivt under intervjun och för att ha möjlighet att återgå till samtalet. Det är bara vi som ska använda datamaterial och efter att uppsatsen är godkänd kommer materialet att raderas. Inget namn på personer eller förskolor ska nämnas i uppsatsen. Vi kommer att använda det insamlade datamaterialet endast i den här studien. Intervjun
beräknas ta ca 30 minuter.
Den färdiga uppsatsen kommer att publiceras offentligt i databasen Diva. En examinerade lärare på Mälardalens högskola kommer att läsa och granska vår uppsats. Du kan gärna kontakta oss eller handledaren om du har ytterligare funderingar.
Tack på förhand!
Student - Inam Gabro Afram, 0700 567 908, iam17001@student.mdh.se Student - Adela Avdicevic, 0707 616 756, aac15001@student.mdh.se Ansvarig lärare – Bengt Nilsson, 073 2 687 513, bengt.nilsson@hig.se
Jag samtycker till att delta i studien
Namn………. Datum………
Bilaga 2
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor: 1. Ålder? 2. Antal år i yrket?
3. Vilket år tog du examen?
Intervjufrågor:
1. Vad är lek för dig?
2. Hur kommunicerar de yngsta barnen?
-Barn med annat modersmål, hur kommunicerar de?
-Vilken typ av stöd behöver dessa barn när de kommunicerar? 3. Hur skapar du möjligheter för att barnen ska kunna utveckla sin
kommunikation i leken?
4. Hur upplever du att barnen har tillägnat sig kunskaper du vill förmedla medan de leker?
5. Hur visar de yngsta barnen att de behöver stöd i kommunikation i leken? -Vilka barn kan behöva stöd i sin kommunikation?
6. Vilka typer av kommunikation använder barnen sig av i sina egna lekar? -Använder ni tecken som stöd? I vilka situationer?
7. Hur anpassar du miljön till de yngsta barnens kommunikativa utveckling? -På vilket sätt anpassar du utemiljö?
8. Hur stimulerar du barns sätt att kommunicera under leken?
-Vilka kommunikativa strategier använder du dig av i din kommunikation med barnen under leken?
9. Vad tycker du att de yngre barn kan lära sig genom att samspela med andra i leken?
-Vilka förmågor utvecklas barnen i samspel med andra? 10. Hur utmanar du barnens kommunikation i leken?
-I vilka situationer behöver du utmana barnen?