Denna studie är inte representativ för hur kuratorernas bemötande är gentemot alla samhällsklasser. I denna studie har vi endast kommit i kontakt med personer som har en smartphone/dator och tillgång till internet, vilket kan vara avgörande för det resultat vi har fått, eftersom människor som inte har tillgång till detta, men som har tillgång till gratis kuratorskontakt via transvården, inte har kunnat komma i kontakt med oss. Detta har även uttryckts av en deltagare; transvården finns inte i hens stad, och eftersom hen måste ha råd att resa dit för att gå på sina kostnadsfria kuratorssamtal, så har hen idag ingen kuratorskontakt via transvården. Ett förslag till framtida forskning är att se till det större perspektivet, och även problematisera klass i en studie med liknande syfte, att undersöka hur kuratorers bemötande ser ut gentemot transpersoner av olika socioekonomisk status. Att prata med människor ur olika samhällsklasser tror vi kan ge andra resultat än de vi fått, vilket kan vara av stort intresse för att ytterligare kunna peka ut vad som fungerar bra och vad som kan utvecklas för transpersoner som söker vård.
Då transpersoner kan ses som en utsatt grupp, som inte får samma utrymme i media som cispersoner så är fler studier från deras perspektiv viktigt. Även om det finns forskning kring hur ett bemötande borde gå till, samt hur olika samhällsinstanser borde bemöta transpersoner så är ofta deras perspektiv saknat. Med regeringskansliets satsning, de nya riktlinjerna som finns för bemötandet, samt HBTQ-certifieringen, skulle fortsatt forskning på satsningens eventuella resultat vara av intresse.
Referenser
Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer?. Stockholm: Natur och kultur.
Bauer, G. R., Hammond, R., Travers, R., Kaay, M., Hohenadel, K. M., & Boyce, M. (2009). “I don't think this is theoretical; this is our lives”: how erasure impacts health care for transgender people. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 20(5), 348- 361.
Berg, M. & Wickman, J. (2010). Queer. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Bigler, R. S., & Leaper, C. (2015). Gendered language: Psychological principles, evolving practices, and inclusive policies. Policy Insights from the Behavioral and Brain Sciences,
2(1), 187-194.
Blennberger, E. (2013). Bemötandets etik. Lund: Studentlitteratur.
Blennberger, E. (2006). Etik för socialt arbete. I Meeuwisse, A., Sunesson, S. & Swärd, H., Socialt arbete: en grundbok (s. 227-247). Stockholm: Natur och kultur.
Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber.
Burnes, T. R., Singh, A. A., Harper, A. J., Harper, B., Maxon-Kann, W., Pickering, D. L., & Hosea, J. U. L. I. A. (2010). American Counseling Association: Competencies for counseling with transgender clients. Journal of LGBT Issues in Counseling, 4(3-4), 135- 159
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Due, A., & Gäredal, M. (2014). Bra bemött? Unga HBTQ-personers erfarenhet av att besöka ungdomsmottagningen. Hämtad 180305 från RFSL Ungdom,
http://rfslungdom.se/produkt/bra-bemott-rapport-om-bemotande/
Ekman. I, Swedberg. K, Taft. C, Lindseth. A, Norberg. A, Brink. E, Carlsson. J,
DahlinIvanoff. S, Johansson. I-L, Kjellgren. K, Lidén. E, Öhlén. J, Olsson. L-E, Rosén. H, Rydmark. M & Stibrant Sunnerhagen. K. (2011). Person-centered care – Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), s. 248-251. Doi:
10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Fraser, L. (2009). Depth psychotherapy with transgender people. Sexual and relationship
therapy, 24(2), 126-142.
Folkhälsomyndigheten, (2015) Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner
En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige. Hämtad 180322:
halsans-bestamningsfaktorer-for-transpersoner-en-rapport-om-halsolaget-bland- transpersoner-i-sverige/
Fossum, B. (2007). Kommunikation och bemötande. I B. Fossum (red), Kommunikation:
samtal och bemötande i vården (s. 25-50). Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Hagen, D. B., & Galupo, M. P. (2014). Trans* individuals’ experiences of gendered language with health care providers: Recommendations for practitioners. International
Journal of Transgenderism, 15(1), 16-34.
Jangland, E. (2011). The Patient-Health-professional Interaction in a Hospital Setting. Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper. Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460). Hämtad 180227: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Kosenko, K., Rintamaki, L., Raney, S., & Maness, K. (2013). Transgender patient perceptions of stigma in health care contexts. Medical care, 51(9), 819-822.
Kulick, D. (1996). Queer Theory: Vad är det och vad är det bra för? Lambda Nordica,
2(3-4). Stockholm: Scandinavian University Press.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Markman, E. R. (2011). Gender identity disorder, the gender binary, and transgender oppression: Implications for ethical social work. Smith College Studies in Social Work, 81(4), 314-327.
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (2. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning.
McCormack, B., & McCance, T. V. (2006). Development of a framework for person-‐ centered nursing. Journal of advanced Nursing, 56(5), 472-479.
Nadal, K. L., Skolnik, A., & Wong, Y. (2012). Interpersonal and systemic
microaggressions toward transgender people: Implications for counseling. Journal of
LGBT Issues in Counseling, 6(1), 55-82.
Regeringskansliet (2016). En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Hämtad 180308:
http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2014/01/en-strategi-for-lika-rattigheter- och-mojligheter-oavsett-sexuell-laggning-konsidentitet-eller-konsuttryck/
RFSL (2015). Begreppsordlista. Hämtad 180314: https://www.rfsl.se/hbtq- fakta/hbtq/begreppsordlista/
RFSL (2017 a). FAQ om könsdysfori som diagnos och ändring av diagnoskod. Hämtad 180327: https://www.rfsl.se/hbtq-fakta/faq-koensdysfori-som-diagnos/
RFSL (2017 b). In society I don't exist, so it's impossible to be who I am: Trans people’s
health and experiences of healthcare in Sweden. Hämtad 180327:
https://www.rfsl.se/wp-content/uploads/2017/11/Trans_health_2017_RFSL.pdf Røkenes, H. (2007). Relationskompetens och kommunikation. I H. Røkenes. & O. H., Hanssen (Red.), Bära eller brista - kommunikation och relationer i arbete med människor
(s. 7-49). Malmö: Gleerups
Socialstyrelsen (2015 a). Att främja HBTQ-personers lika rättigheter och möjligheter. Hämtad 180305:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19765/2015-3-14.pdf Socialstyrelsen (2015 b). Till dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete. Hämtad 180305:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19815/2015-6-2.pdf Socialstyrelsen (2015 c). God vård av vuxna med könsdysfori: ett nationellt kunskapsstöd. Hämtad 180305:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19798/2015-4-7.pdf SOU 2017:92. Transpersoner i Sverige: Förslag för stärkt ställning och bättre
levnadsvillkor. Stockholm: Elanders
Wiklund Gustin, L. (2012). KBT i omvårdnadsarbetet: om meningsskapande i gemenskap. Lund: Studentlitteratur.