7. Diskussion och slutsats _________________________________ 100
7.5 Förslag till framtida forskning
I vår undersökning fick vi använda oss av den reviderade Koden för 2008, trots att det finns en reviderad Kod för 2010. Anledningen till att vi inte kunde använda oss av den senaste reviderade Koden var för att 2010 års årsredovisningar inte hade publicerats när vi började med vår uppsats. Vi fick då samla data från 2009 års noterade bolag och därmed använda den reviderade Koden för 2008, eftersom det var den som 2009 års bolag skulle följa. Förslag till fortsatt forskning kan då vara att undersöka 2010 års noterade bolag med den reviderade Koden för 2010. En intressant aspekt hade då varit att jämföra 2009 års bolag med 2010 års bolag för att se om det finns skillnader mellan koderna och om det har bidragit till att avvikelserna från Koden har förändrats efter implementeringen av den reviderade Koden för 2010. Detta hade kunnat vara givande för att undersöka om rekommendationerna som hade flest avvikelser år 2009 inte finns kvar i Koden längre.
Ett annat förslag till framtida forskning är att det hade varit intressant att undersöka kostnaderna som uppkommit av att Koden har implementerats i Sverige. Med detta hade det gått att se vilken nytta som företagen har av Koden genom att se hur stora kostnader de lagt ner på att försöka skapa en god bolagsstyrning och därigenom se om bolagen tyckt det varit värt det eller inte. Därmed skulle det gå att dra slutsatser om Koden är till nytta för stora eller för små bolag, eller för både och. Det går att tänka sig att stora bolag har mer resurser för att implementera en kod för god bolagsstyrning än vad ett litet bolag har.
I denna studie fick vi förkasta hypotesen om att koncentrerat ägda bolag tenderar att avvika i en högre grad av Koden och kunde därför inte uttala oss om vilken nytta de finner med Koden. Vi diskuterade att i koncentrerat ägda bolag kan agentproblematik uppstå mellan kontrollägare och minoritetsägare (Cankar et al 2010, La Porta et al 1998, Sevenius 2007) och vi antog att det kan bidra till att det ökar behovet av en Kod för att
124 skydda minoritetsägarna. Att skydda ägarna är centralt vid bolagsstyrning och det hade därför varit intressant att vid framtida forskning undersöka vilka ägare dessa bolagsstyrningskoder är mest ämnade för.
Ännu ett sätt att undersöka nyttan med Koden hos bolagen hade varit att undersöka företag som inte omfattas av Kodens rekommendationer. Det kan vara så att de ändå väljer att följa den och då går det att diskutera varför de väljer att göra det trots att de inte behöver. Därigenom hade det kanske gått att dra slutsatser kring nyttan med Kodens bestämmelser.
125
Källförteckning
Affärsdata (2011) Hämtad från www.ad.se/startpage.php [2011-03-06]
Aguilera, R., V., Cuervo-Cazurra, A. (2004) Codes of Good Governance Worldwide: What is the Trigger? Organization Studies. Vol. 25(3) Sid. 415-444.
Aguilera, R., V., Cuervo-Cazurra, A. (2009) ”Codes of Good Governance” Corporate Governance: An International Review, Vol. 17(3) Sid. 376-387.
Ahlberg, J. (2010) Släktbandens betydelse för styrelsens funktioner I familjeföretag.Halmstad, Högskolan i Halmstad.
Aktiespararna (2011) Hämtad från http://www.aktiespararna.se/lar-dig-mer/Fragor_och_svar/Borser-och-aktier/Hur-fungerar-nya-borslistan/ [2011-03-04]
Alchian, A., Demsetz, H. (1972) Production, Information Costs and Economic Organization. The American Economic Review. Vol. 62. Sid. 777-795.
Anderson, R, C., Mansi, S, A., Reeb, D, M. (2002) Founding family ownership and the agency cost of debt. Journal of Financial Economics. Vol. 68. Sid. 263-285.
Andersson, G., Jorner, U., Ågren, A. (2007) Regressions- och tidsserieanalys. Studentlitteratur. Lund
Andres, C. & Theissen, E. (2008), “Setting a fox to keep the geese – Does the comply-or explainprinciple work?”, Journal of Corporate Finance, Vol. 14(3). Sid. 289-301.
126 Andres, P & Vallelado, E (2008) Corporate Governance in banking: The role of the board directors, Journal of Banking and Finance, Vol. 32(12). Sid. 2570-2580.
Armour. J., Deakin, S., Sarkar, P., Siems, M., Singh, A. (2009) Shareholder protection and stock market development: an empirical test of the legal origins hypothesis. Journal of Empirical Legal Studies, Vol. 6(2). Sid. 343-380.
Aronsson, Å (1999) ”SPSS En introduktion till basmodulen”, Studentlitteratur; Lund.
Avanza Bank (2011). Hämtad från www.avanza.se [2011-03-10]
Berle, A., Means, G, S. (1932) “The Modern Corporation and Private Property” California Law Review, Vol. 21(1), Sid. 78-79.
Bernhardsson, J. (2005) Investerarens uppslagsbok. 1 uppl. Liber ekonomi, Malmö.
Bohlin, J. (2009) - Svensk kod för bolagsstyrning; Vad kännetecknar de bolag som avviker från den svenska koden för bolagsstyrning och på vilka punkter väljer dessa att avvika? Halmstad, Högskolan i Halmstad.
Bryman, A. och Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1 uppl. Liber ekonomi, Malmö.
Burgess, Z., Tharenou, P. (2002) Women Board Directors: Characteristics of the Few. Journal of Business Ethics. Vol 37. Sid. 39-49.
Cankar, N., Deakin, S., Simoneti, M. (2010) The Reflexive Properties of corporate governance codes: The reception of the ”Comply-or-explain” approach in Slovenia. Journal of law and society. Vol. 37(3). Sid. 501-525.
Carlsson, R. (2007) Swedish Corporate Governance and Value Creation: owners still in the driver’s seat. Journal compliation. Vol. 15 (6) Sid. 1038-1055.
127
Carrington, T. (2010) Revision, Malmö: Liber AB
Chen, Z., Cheung, Y., Stouraitis, A., Wong, A. (2005) Ownership concentration, firm performance, and dividend policy in Hong Kong. Pacific-Basin Finance Journal, Vol. 13. Sid. 431-449.
Chrisman, J, J., Chua, J, H., Litz, R, A. (2004) Comparing the Agency Costs of Family and Non-Family Firms: Conceptual Issues and Exploratory Evidence. Entrepreneurship Theory and Practice. Vol. 28(4) Sid. 335-354.
Chung, J., Monroe, S, G. (1998) Gender differences in information processing: An empirical test of the hypothesis-confirming strategy in an audit context. Accounting and Finance. Vol 38. Sid. 265-279.
Collin, S.-O., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., Hansson, K. (2009). Explaining the Choice of Accounting Standards in Municipal Corporations, Critical
Perspectives on Accounting, Vol. 20. Sid. 141-174.
Davis, H. J., Schoorman, D. F., Donaldson, L. (1997) Toward a stewardship theory of management. Academy of Management Review. Vol. 22(1). Sid. 20-47.
Deegan, C., Unerman, J. (2006) Financial Accounting Theory.Maidenhead : Mc Graw-Hill Education.
Demsetz, H., Lehn, K. (1985) The Structure of Corporate Ownership: Causes and Consequences, The Journal of Political Economy, Vol. 93:6. Sid. 1155-1177
DiMaggio, J, P., Powell, W, W. (1983) The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review. Vol. 48 (2). Sid. 147-160.
Djurfelt, G., Barmark, M. (2009) Statistisk verktygslåda – multivariat analys. Studentlitteratur, Lund.
128 Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O. (2010) Statistisk verktygslåda.
-samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Studentlitteratur, Lund.
Eliasson, A. (2006) Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur AB. Lund
Falkman, P., Orrbeck, K. (2001) ”Den offentliga sektorns redovisning”, Studentlitteratur: Lund.
Fama, Eugene F (1980) “Agency Problems and the Theory of the Firm” Journal of Political Economy, Vol. 88. Sid. 288-307
Fama, E. F., Jensen M. C. (1983) Separation of Ownership and Control. Journal of Law & Economics. XXXVI: 301-325
Fristedt, D; Sundqvist, S-I. (2009) Ägarna och Makten I Sveriges Börsföretag 2009. SIS Ägarservice AB, Stockholm.
Gedajlovic, E, R,. Shapiro, D, M,. (1998) Management and Ownership Effects: Evidence from Five countries. Strategic Management Journal. Vol. 19(6) Sid. 533-553.
Gold, A., Hunton, E, J., Gomaa, I, M. (2009) The Impact of Client and Auditor Gender on Auditors’ Judgements. Accounting Horizons. Vol 23(1). Sid. 1-18.
Gomez-Meija, L., Wiseman, R. M. (1997) Reframing executive compensation: an assessment and outlook, Journal of Management. Vol. 23(3) Sid. 291-374
Gustafsson, E., Köhler, D., Olsson, K. (2004) Vad styr valet av revisionsbyrå? Kristiansstad, Högskolan i Kristianstad. Institutionen för Ekonomi.
Gustafsson, L., Petersson, E. (2008) Hur påverkas VD:ns belöningssystem av ägandet? –en studie av svenska noterade bolag. Kristianstad, Högskolan i Kristianstad.
129 Hedlund, G., Hägg, I., Hörnell, E., & Rydén, B. (1985). Ägarnas voice- och exitbeteende, ut Hedlund et al Institutioner som aktieägare. Förvaltare? Industrialister? Klippars?. SNS: Stockholm
Hellman, N. (2005). Can we expect institutional investors to improve corporate governance? Scandinavian Journal of Management. Vol. 21(3). Sid. 293-328.
Hillman, A. J., Dalziel, T. (2003) Board of directors and firm performance: Integrating Agency and Resource Dependence Perspective. Academy of Management Review. Vol. 28(3). Sid. 383-396
Hirschman, O, A. (1970) Exit, Voice and Loyalty. Harvard University Press. Cambridge, Massachusetts och London, England.
Huse, M., Solberg, A G. (2006) Gender-related boardroom dynamics. How Scandinavian women make and can make contributions on corporate boards. Women in Management Review. Vol 21 (2). Sid. 113-130.
Jacobsen, I (2007) ”Vad, hur och varför” Studentlitteratur; Malmö.
Jensen, M & Meckling, W (1976) Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs, and ownership structure, Journal of Financial Economics, Vol. 3. Sid. 305-350.
Johannesson, B. och Tufte, P-A. (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Liber AB, Malmö.
Jonnergård, K. Kärreman, M. (2004) Board Activities and the Denationalization of Ownership – The Case of Sweden. Journal of Management and Governance. Vol. 8. Sid. 229-254
130 Jonnergård, K., Larsson, U. (2007) Developing Codes of Conduct: Regulatory Conversations as Means for Detecting Institutional Change. Law & Policy, 29(4) Sid. 460-492.
Jonnergård och Stafsudd (2009) Om kvinnligt och manligt inom revisionsbranschen, i Bok om genus: Nyfikenhet, nytänkande och nytta, Nilsson, C & Schömer (red), Sid. 177-206
Koden (2008) Svensk kod för bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se, Trosa Tryckeri, Stockholm 2008, Producerad av Hallvarsson & Halvarsson
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2011). Hämtad från www.bolagsstyrning.se [2011-01-31]
La Porta, R., Lopez-De-Silanes F., Sheifer , A., Vishny, R. (1998) Law and Finance, Journal of Political Economy, Vol. 106(6). Sid. 1113-1155.
La Porta, R., Lopez-De-Silanes F. and Sheifer, A. (1999) ”Corporate ownership around the world, ” Journal of Finance, LIV(2):471 – 517.
Larsson, E., Fredriksson, K., Zetterholm, P. (2009) Svensk kod för bolagsstyrning. – bolagens avvikelser i enlighet med principen Följ eller förklara. Lund, Lunds universitet.
Lubatkin, M, H. Lane, P, J. Lane, Collin S-O and Very, P. (2005) - Origins of Corporate Governance in the USA, Sweden and France. Organization studies. Vol. 26(6). Sid. 867-888.
Mabbet, D., Schelke, W. (2009) The Politics of Conflict Management in EU Regulation, West European Politics, Vol. 32(4), Sid 699-719
MacNeil, I., Li, X (2006) “Comply or Explain”: Market Discipline and Non-Compliance with the Combined Code. Corporate Governance: An International Review. Vol. 14(5). Sid. 486-496.
131 Mullineux, A. (2007) Financial sector convergence and corporate governance. Journal
of Financial Regulation & Complaince, Vol. 15(1), Sid 8-20
Nasdaq OMX Exhange Stockholm (2011) Hämtad från
http://www.nasdaqomxnordic.com/shares?languageId=3 [2011-02-11]
Olsson, H., Åkesson, P., Shek, R. (2005) Bolagsstyrning – vilka faktorer förklarar graden av följsamhet? Kristianstad, Högskolan i Kristianstad.
Plusgirot (2011) Hämtad från
http://wwww.plusgirot.se/F%C3%B6retag/Placeringar/Priser+r%C3%A4nto r+och+kurser/Historiska+valutakurser/1044492.html [2011-04-04]
Randoy, T., Nielsen, J. (2002) Company Performance, Corporate Governance, and CEO Compensation in Norway and Sweden. Jounal of Management and Governance. Vol.6. Sid. 57-81.
Regeringskansliet (2011) Hämtad från www.regeringen.se/sb/d/2819/a/16065 [2011.03-15]
Sevenius, R. (2007) Bolagsstyrning. 1:1. uppl. Studentlitteratur, Lund.
Sinani, E., Stafsudd, A., Thomsen, S., Edling, C., Randoy, T. (2008) Corporate Governance in Scandinavia: Comparing Networks and Formal Institutions. European Management Review, Vol. 5(1), Sid. 27-40
Skog, R. (2005). En svensk kod för bolagsstyrning, - vad är det för något och vad innebär den, Stockholm center for Commercial law, IUSTUS förlag; Uppsala.
Soderstrom, N., Sun, K (2007) IFRS Adoption and Accounting Quality: A Review, European Accounting Review, Vol. 16(4). Sid. 675-702.
132 Statens offentliga utredning 2004:130 ”Svensk kod för bolagsstyrning”.
Sveriges Rikes Lag. Aktiebolagslagen (2005:551)
Svernlöv, C. (2008) Svensk kod för bolagsstyrning med kommentarer för praktisk tillämpning. 3:1. Uppl. Nordstedts Juridik AB, Stockholm.
Tagesson - What explains reported deviations from the Swedish Code of Corporate Governance, Högskolan I Halmstad, Workingpaper.
Talaulicar, T., Werder, A. (2008) Patterns of Compliance with the German Corporate Governance Code. Corporate Governance: An Internal Review. Vol. 16(4). Sid. 255-273.
Terjesen, S., Sealy, R., Singh V. (2009) Women Directors on Corporate Boards: A Review and Research Agenda. Corporate Governance: An International Review. Vol. 17(3). Sid. 320-337.
Thomsen, S. (2006) The Hidden Meaning of Codes: Corporate Governance and Investor Rent Seeking. European business organization law review. Vol. 7(4) Sid. 845-861.
Thomsonreuters (2011) Hämtad från http://online.thomsonreuters.com/datastream/ [2011-05-02]
Watts, L, R., Zimmerman, L, J. (1986) Positive accounting Theory. Englewood Cliffs, N.J. : Prentice-Hall.
Watts R., L., Zimmerman, J., L., (1983) Agency Problems, Auditing and the theory of the Firm, Some evidence, Journal of Law and Economics, Vol XXVI. Sid. 613-633.
Warren, E., Alzola (2009). Ensuring independent auditors: increasing the Saliency of the professional identity. Group Decision and Negotiation, Vol 18. Sid. 41-56
133 West, A. (2009) Corporate Governance Convergence and Moral Relativism, Corporate
Governance: An International Review, Vol. 17:1, Sid 107-117
Zattoni, A., Cuomo, F. (2008) Why Adopt Codes of Good Governance? A Comparison of Institutional and Efficiency Perspectives. Corporate Governance: An International Review. Vol. 16(1). Sid 1-15.
Öhman, P. (2004) Revisorers perspektiv på revision, En fråga om att följa upptrampade stigar, Luleå Tekniska Universitet. Kap 1-2, 5-7.
134
Bilaga 1
Rekommendationerna i Svensk kod för bolagsstyrning 2008.
III. Regler för bolagsstyrning (detta är ett direkt utdrag ur Svensk Kod för bolagsstyrning)
1. Bolagsstämma
Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämma, som är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämma ska förberedas och genomföras på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för aktieägarna att utöva sina rättigheter på ett aktivt och välinformerat sätt.
1.1 När tid och ort för bolagsstämma har fastställts ska uppgift om detta utan dröjsmål, inför årsstämma senast i samband med tredje kvartalsrapporten, lämnas på bolagets webbplats. Där ska även framgå vid vilken tidpunkt en begäran från aktieägare att få ett ärende behandlat på stämman ska ha inkommit för att kunna tas in i kallelsen.
1.2 Kallelse och övrigt underlag till bolagsstämma ska ha sådan utformning och utfärdas respektive tillhandahållas i sådan tid att bolagets aktieägare kan bilda sig en välgrundad uppfattning om de ärenden som ska behandlas.
1.3 Vid bolagsstämma ska styrelsens ordförande och så många av de övriga styrelseledamöterna närvara att styrelsen är beslutför. Verkställande direktören ska närvara.
Vid årsstämma ska minst en ledamot av bolagets valberedning, minst en av bolagets revisorer samt såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter närvara.
1.4 Bolagets valberedning ska lämna förslag till ordförande vid årsstämma. Förslaget ska presenteras i kallelsen till stämman.
1.5 Bolagsstämma ska hållas på svenska och det material som presenteras ska finnas tillgängligt på svenska. Om ägarkretsens sammansättning så motiverar, och det är försvarbart med hänsyn till bolagets ekonomiska förutsättningar, ska simultantolkning till annat språk erbjudas och hela eller delar av stämmomaterialet översättas.
135 1.6 Till justerare av protokoll från bolagsstämma ska utses aktieägare eller ombud för aktieägare som inte är styrelseledamot eller anställd i bolaget.
1.7 Protokoll från senaste årsstämma och därefter hållna bolagsstämmor ska göras tillgängliga på bolagets webbplats, varvid röstlängden från stämman inte behöver redovisas. Om ägarkretsens sammansättning så motiverar, och det är försvarbart med hänsyn till bolagets ekonomiska förutsättningar, ska protokollet även finnas på annat språk än svenska.
2. Val och arvodering av styrelse och revisor
Val och arvodering av styrelse och revisor ska beredas genom en av ägarna styrd, strukturerad och bekantgjord process, som skapar förutsättningar för väl underbyggda beslut.
Valberedningen är bolagsstämmans organ med enda uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt, i förekommande fall, procedurfrågor för nästkommande valberedning. Valberedningens ledamöter ska, oavsett hur de utsetts, tillvarata samtliga aktieägares intresse och inte obehörigen röja vad som förekommit i valberedningsarbetet.
2.1 Bolaget ska ha en valberedning.
Valberedningen ska lämna förslag till ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt arvode och annan ersättning för styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Valberedningen ska också lämna förslag till val och arvodering av revisor.
2.2 Bolagsstämman ska utse valberedningens ledamöter eller ange hur ledamöterna ska utses.
Beslutet ska innefatta förfarande för att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.
2.3 Valberedningen ska ha minst tre ledamöter, varav en ska utses till ordförande. Majoriteten av valberedningens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget
136 och bolagsledningen.1 Verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen ska inte vara ledamot av valberedningen. Minst en av valberedningens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning.
2.4 Styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter. Styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot ska inte vara valberedningens ordförande. Om mer än en styrelseledamot ingår i valberedningen får högst en av dem vara beroende i förhållande till bolagets större aktieägare.2
2.5 Bolaget ska i god tid, dock senast sex månader före årsstämman, på bolagets webbplats lämna uppgift om namnen på ledamöterna i valberedningen. Om ledamot utsetts av viss ägare ska ägarens namn anges. Om ledamot lämnar valberedningen ska uppgift om detta lämnas. Utses ny ledamot, ska motsvarande information om den nya ledamoten lämnas. På webbplatsen ska även uppgift lämnas om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen.
2.6 Valberedningens förslag ska presenteras i kallelse till bolagsstämma där styrelse eller revisorsval ska äga rum samt på bolagets webbplats. I anslutning till att kallelse utfärdas ska valberedningen på bolagets webbplats lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse med beaktande av vad som sägs om styrelsens sammansättning i 4.1. Om avgående verkställande direktör föreslås som styrelsens ordförande i nära anslutning till sin avgång från
uppdraget som verkställande direktör ska även detta motiveras.
På webbplatsen ska samtidigt för styrelseledamot som föreslås för nyval eller omval uppgift lämnas om
• ålder samt huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet, • uppdrag i bolaget och andra väsentliga uppdrag,
• eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra
1
För bolag med aktier upptagna till handel på de reglerade marknader som drivs av OMX Nordic Exchange Stockholm eller NGM återfinns definition och kriterier för bedömning av oberoende i respektive börs tvingande noteringskrav.
2
Med större aktieägare avses ägare som kontrollerar mer än tio procent av det totala antalet aktier eller röster i bolaget. För bolag med aktier upptagna till handel på de reglerade marknader som drivs av OMX Nordic Exchange Stockholm eller NGM återfinns definition och kriterier för bedömning av oberoende i respektive börs tvingande noteringskrav.
137 finansiella instrument i bolaget,
• om ledamoten enligt valberedningen är att anse som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget, samt • vid omval, vilket år ledamoten invaldes i styrelsen.
2.7 Valberedningen ska på bolagsstämma där styrelse- eller revisorsval ska äga rum lämna en redogörelse för hur dess arbete har bedrivits samt presentera och motivera sina förslag.
3. Styrelsens uppgifter
Styrelsen ska förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares intresse.
3.1 I styrelsens uppgifter ingår bland annat att • fastställa verksamhetsmål och strategi,
• tillsätta, utvärdera och vid behov entlediga verkställande direktör,
• se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet,
• se till att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets verksamhet,
• se till att erforderliga etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande, samt • säkerställa att bolagets informationsgivning präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig.
3.2 Styrelsen ska godkänna väsentliga uppdrag som verkställande direktören har utanför bolaget.
4. Styrelsens storlek och sammansättning
Styrelsen ska ha en storlek och sammansättning som säkerställer dess förmåga att förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet.
4.1 Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och
138 bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas.
4.2 Suppleanter till bolagsstämmovalda styrelseledamöter ska inte utses.
4.3 Högst en bolagsstämmovald styrelseledamot får arbeta i bolagets ledning eller i ledningen av bolagets dotterbolag3.
4.4 Majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst två av dessa ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare4. Den som nomineras till styrelseledamot ska förse valberedningen med erforderligt underlag för bedömning av eventuell beroendeställning i ovan angivna avseenden.
4.5 Styrelseledamot ska inte utses för längre tid än till slutet av nästa årsstämma.
5. Styrelseledamots uppdrag
Styrelseledamot ska ägna uppdraget den tid och omsorg och tillägna sig den kunskap som erfordras för att tillvarata bolagets och dess ägares intresse. För att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut ska verkställande direktören förse styrelsen med erforderligt underlag för dess arbete både inför och mellan styrelsens sammanträden.
5.1 Styrelseledamot ska självständigt bedöma de ärenden styrelsen har att behandla och begära den information som ledamoten anser nödvändig för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut.
5.2 Styrelseledamot ska tillägna sig den kunskap om bolagets verksamhet, organisation, marknader m.m. som erfordras för uppdraget.
3
För bolag med aktier upptagna till handel på de reglerade marknader som drivs av OMX Nordic Exchange Stockholm eller NGM ingår regeln i respektive börs tvingande noteringskrav.
4
Med större aktieägare avses ägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget. För bolag med aktier upptagna till handel på de reglerade marknader som drivs av OMX Nordic Exchange