Framtida forskningsfrågor inom ämnet kan vara att undersöka vad samhället vinner på ökade resurser för livsstilsförändringar hos barn och deras föräldrar som har övervikt och fetma. Andra frågor kan vara att ta reda på hur stort detta problem med övervikt och fetma kan vara om tio år och hur det påverkar barnens psykosociala hälsa om inte resurser sätts in.
Hur skulle ett förebyggande arbete i sådana fall se ut?
23
REFERENSLISTA
Arbetsmiljölagen. (SFS 1977:1160). Svensk författningssamling:
Stockholm.
Clausson, E., Petersson, K. & Berg, A. (2003). School nurses` view of schoolchildren’s health and their attitudes to document it in the school health record- a pilot study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17, 392-398.
Cole, T.-J., Bellizzi, M.-C., Flegal, K.-M., & Dietz, W.-H. (2000).
Establishing a standard defintion för child overweight and obesity worldwide: international servey. BMJ 2000;320:1240.
Daniels, D.-R., Arnett, D.-K., Eck´kel, R.-H., Gidding, S.-S., Hayman, L.-L,. Kumanyika, S., Robinson, T.-N., Scott, B.-J., ST. Jero, S., & Williams, C.-L. (2005). Overweight in children and adolescents: Pathophysiology, consequences, prevention, and treatment. Cirkulation, vol 111, ss. 1999-2012.
Danielsson, M., & Talbäck, M. (2009). Folkhälsorapport 2009.
Socialstyrelsen. [WWW dokument]. URL http://www.fhi.se (2009-04-15).
Edmunds, L.- D. (2008). Social Implications of Overeight and Obesity in Children. Journal of specialists in pediatric Nursing, 13, 191-200.
Edward, C., Nicholls, D., Croker, H., Van Zyl, S., Viner, R., & Wardle, J.
(2006). Family-based behavioural treatment of obesity: acceptability and effectiveness in the UK. European Journal of Clinical Nutrition, 60, 587-592.
Finkelstein, E.-A., & Trogdon, J.-G. (2008). Public Health Interventions for Addressing Childhood Overweight: Analysis of the Business Case.
American Journal of Public Health, 98(3), 411-415.
Frenn, M., Malin, S., Villarruel, A.-M., Slaikeu, K., McCarthy, S., Freeman, J., & Nee, E. (2005). Populations at risk: Empirical Studies, Determinants of physical activity and low-fat diet among low income African and Hispanic middle school students. Public Health Nursing, 22, 89-97.
Gance-Cleveland, B., Harris, M., Ward-Begnoche, W. (2005). Working with schools to connect with families of overweight children. Journal for Specialist for Pediatric Nursing, 10, 40-43.
Gottesman, M.-M. (2003). Healthy eating and activity together (HEAT):
Weapons against obesity. Journal of Pediatric Health Care, 17, 210-215.
24 Graneheim, U.-H., & Lundman, B. (2003). Qualitative cintent analysis in
nursing reserch: concept, procedures and meassures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24, 105-112.
Hardy, L.-R., Harrell, J.S., & Bell, R.A. (2004). Overweight in children:
Definitions, measurements, confounding factors, and health consequences.
Journal of Pediatric Nursing, 19, 376-384.
Holt, N.-L., Moylan, B.-A., Spence, J.-C., Lenk, J.-M., Sehn, Z.-L., & Ball, G.-D.-C. (2008). Treatment Preferences of Overweight Youth and Their Parents in Western Canada. Oualitative Health Research, 18, 1206-1219.
Jansson, A., & Danielsson, P. (2003). Överviktiga barn. En handbok för föräldrar och proffs. Stockholm: Forum.
Kallings, L.-V. (2002). Åtgärder mot fetma. Nationell inventering av
pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma. Rapport 2006:2. Statens folkhälsoinstitut. [WWW dokument]. URL htpp://www.fhi.se (2009-05-02).
Kubik, M.-Y., Fulkerson, J.-A., Story, M., & Rieland, G. (2006). Parents of elementary school students weigh in on height, weight, and body mass index screening at school. Journal of School Health, 76(10), 496-501.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lager, A., Fossum, B., & Bremberg, L. (2005). Övervikt bland barn – nytt system för nationell uppföljning: Statens folkhälsoinstitut.
Lanz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, I. (2007). Energibalans. Lindroos, A.-K., & Rössner, S. (red).
Fetma. Från gen- till samhällspåverkan. Lund: Studentlitteratur.
Lissner, L., Johansson, S.-E., Qvist, J., Rössner, S., & Wolk, A. (2000).
Social mapping of the obesity epidemic in Sweden. International Journal of Obesity, 24, 801-805.
Lundman, B., & Hällgren Granheilm, U. (2008). Granskär, M Höglund.-Höglund, B. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Marcus, C. (2005). A checklist för curbing childhood obesity. Eur Public Health 15 (6): 563.
Marcus, C. 2007a). Övervikt och fetma. Lindberg, T. & Lagercrantz, H.
(RED). Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur.
25 Marcus, C. (2007b). Sårbara barn. Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap. [WWW dokument]. URL http://www.fas.forskning.se (2009-05-26).
Olsson, H., & Sörenson,S. (2007). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Polit, D.-F., & Beck. C.-T. (2004). Nursing resarch. Principles and methodes. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Rasmussen, F. (red)., Eriksson, M., Bokedal, C., & Schäfer Elinder, L.
(2004). Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS – en studie i sydvästra Storstockholm. Rapport.
Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut.
Regber, S., Berg-Kelly, K., & Mårlid, S. (2007). Parenting styles and treatment of adolescents with obesity. Pediatric Nursning, 33, 21-28.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Riksföreningen för skolsköterskor. (2008). Sektion i svensk sjuksköterskeförening. [WWW dokument]. URL. http://
www.skolskoterskor.se. 2009-04-15).
Sahota, P., Rudolf, M.-C.-J., Dixey, R., Hill, A.-J., Barth, J.-H., & Cade, J., (2001). Randomised controlled trial of primary school based intervention to reduce factors for obesity. British Medical Journal, 323, 1029-1032.
SBU. (2002). Fetma – problem och åtgärder. [WWW dokument]. URL http://www.sbu.se (2009-04-15).
SBU. (2004). Fetma-många förebyggande program fungerar. [WWW dokument]. URL http://www.sbu.se (2009-04-15).
Schwimmer, J.-B., Burwinkle, T.-M., & Varni, J.-W. (2003). Health-related quality of life of severely obese children and adolescents. Journal of the American Medical Association, 289, 1813-1819.
Sjöstedt, L., Otterblad Olausson, P., & Hellerström, T. (2009).
Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen. [WWW dokument]. URL http://www.fhi.se (2009-04-21).
Skollagen (SFS 1985:1100). Stockholm: Riksdagen
Small, L., Anderson, D., & Mazurek.-Melnyk, B. (2007). Prevention and early treatment of overweight and obesity in young children: A Critical Review and appraisal of evidence. Pediatric Nursing, 33, 149-52, 155-61.
26 Snethen, J-A., Broome, M.-E., Kelber, S., Leicht, S., Joachim, J., &
Goretzke, M. (2008). Dietary and Physical Activity Patterns: Examining Fathers´Perspectives. Journal of specialists in pediadric Nursning, 13, 201-211.
Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. (2004). Stockholm:
Socialstyrelsen.
Statens folkhälsoinstitut. (2009). Folkhälsopolitkens elva målområden.
[WWW dokument]. URL http://www.fhi.se (2009-04-15).
Torgerson, J., Flodmark, C.-E., & Andrén, P. (2007). Nutrition.
Läkemedelsboken 2007/2008. Stockholm: Apoteket.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Walker, O., Strong, M., Atchinson, R., Saunders, J., & Abbott, J. (2007).
Aqualitative study of primary care clincians´views of treating childhood obesity. BMC Family Practice 8:50
Vessey, J., & MacKenzie, N.-R. (2000). Childhood obesity: Strategies for prevention. Pediatric Nursing, 26, 527-531.
Veuglers. P.-J., & Fitzgerald, A.-L. (2005). Effectiveness of school programs in preventing childhood obesity: A multilevel comparison.
American Journal of Public Health, 95,432-435.
Yoshinaga, M., Sameshima, K., Miyata, K., Hashiguchi, J., & Imamura, M.
(2004). Prevention of middly overweight children from development of more overweight condition. Preventive Medicine, 38, 172-174.
Bilaga 1
Introduktionsbrev angående en kvalitativ studie
Vi är två studerande vid mittuniversitetet i Sundsvall som läser distriktssköterskeutbildning, omvårdnad D, 15 hp. Vårt examensarbete handlar om faktorer som är av betydelse för skolsköterskors hälsofrämjande arbete avseende övervikt och fetma hos skolbarn.
Vår avsikt är att göra en studie där vi gärna vill intervjua skolsköterskan på din skola. Även om hon/han inte arbetar efter några direkta strategier är vi ändå intresserade att höra vad hon/han har för erfarenheter och synpunkter i ämnet. Intervjun beräknas ta ca 30-60 minuter.
Deltagandet är frivilligt och medverkan kan när som helst utan förklaring avbrytas. All information kommer att behandlas konfidentiellt och arkiveras i tjugo år. Det kommer inte att framgå av vår studie från vilken skola resultatet kommer.
I samband med att ett introduktionsbrev skickas till skolsköterskorna vill vi även med detta brev informera dig om vår studie.
Har du några frågor vill vi att du hör av dig till oss eller vår handledare via e-post, sms eller telefon.
Med vänlig hälsning
Lena Petersson och Anna Elvén
Distriktssköterskestuderande, Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet.
Lena Petersson Anna Elvén Lars Lilja Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska Handledare Magisterkurs Magisterkurs Lektor Omvårdnad D, 15 hp Omvårdnad D, 15 hp
xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx lepe0300@student.miun.se anel0300@student.miun.se lars.lilja@miun.se
II
Bilaga 2
Introduktionsbrev angående en kvalitativ studie:
Vi är två studerande vid mittuniversitetet i Sundsvall som läser distriktssköterskeutbildning, omvårdnad D, 15 hp. Vårt examensarbete handlar om faktorer som är av betydelse för skolsköterskors hälsofrämjande arbete avseende övervikt och fetma hos skolbarn.
Barn med fetma och övervikt är ett växande problem i västvärlden och det kan vara svårt att hitta lämpliga behandlingsstrategier för dessa barn. Resurser saknas inom alla nivåer i samhället och där har skolsköterskor en viktig uppgift i sitt hälsofrämjande arbete.
Vår avsikt är att göra en studie där vi gärna vill intervjua dig som skolsköterska. Även om du inte arbetar efter några direkta strategier är vi ändå intresserade att höra vad du har för
erfarenheter i ämnet. Intervjun beräknas ta ca 30-60 minuter. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst utan förklaring avbryta din medverkan. All information kommer att behandlas konfidentiellt och arkiveras i tjugo år.
Vi har fått ditt namn via kommunen. Är du intresserad av att medverka i vår studie eller har några frågor vill vi att du hör av dig till oss eller vår handledare via e-post, sms eller telefon så snart som möjligt.
Med vänlig hälsning
Lena Petersson och Anna Elvén
Distriktssköterskestuderande, Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet.
Lena Petersson Anna Elvén Lars Lilja Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska Handledare Magisterkurs Magisterkurs Lektor Omvårdnad D, 15 hp Omvårdnad D, 15 hp
xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxx xxxxxxxxx
lepe0300@student.miun.se anel0300@student.miun.se lars.lilja@ miun.se
III
Bilaga 3.
Tänkt intervjuguide till skolsköterskor.
Inledande frågor
Hur länge har du arbetat som skolsköterska?
Vilken utbildning har du?
Hur många elever har du ansvar över?
1. Hur upplever du som skolsköterska situationen med övervikt/fetma på din skola?
2. I vilken ålder och kön är det mest förekommande, anser du?
3. Kan du berätta hur du arbetar du för att förebygga, åtgärda och uppfölja överviktiga barn?
4. Kan du berätta hur du skulle du vilja arbeta för att förebygga, åtgärda och uppfölja övervikt/fetma hos skolbarnen?
5. Vilka hinder anser du att det finns för dig att göra det?
6. Anser du att ett samarbete finns med föräldrar, lärare eller andra skolsköterskor när det gäller just förebyggande, åtgärder och uppföljning vid övervikt och fetma? Hur kan du beskriva detta i sådana fall?
7. Varför tror du att vikten hos barn ökar som den gör?
8. Är det något du skulle vilja lägga till?