Förslag på vidare forskning skulle kunna vara hur och om ordningen av till exempel den positiva feedbacken och den specifika och informationsbaserade feedbacken påverkar eleverna eller till exempel hur “two stars and a wish” (Lundahl, 2012) påverkar eleverna. Det vore även intressant att undersöka hur mycket positiv feedback som är “för mycket” vilket eventuellt riskerar att eleven anstränger sig mindre.
Inslag av tävling förekommer på vissa idrottslektioner eftersom det ofta handlar om konkurrens sporter. Därför vore det intressant att undersöka hur det påverkar eleverna att spela där ett lag sedan blir “vinnare” och ett lag blir “förlorare”. Det skulle kunna vara skillnad på elevernas negativa upplevelse av att vara “förlorare” beroende på om sporten spelas mer traditionellt eller inte. Till exempel skulle det kanske kunna vara skillnad om man spelar innebandy med en innebandyboll eller med en strumpa. Man skulle även kunna utforma lektioner helt utan inslag av tävling. Det vore intressant att få reda på om detta skulle vara gynnsamt eller inte utifrån olika perspektiv.
Resultatet från denna studie visade att feedbacken bör anpassas efter vilken typ av uppgift som ska utföras, det vore intressant att undersöka detta mer. Att undersöka om det kanske finns, som min hypotes, någon skillnad beroende på vad sporten kräver. Det kanske inte är lika lätt att påverka prestationen i en springuppgift som det är i en kastuppgift. Jag har även stött på studier som undersökt om elevernas kön har betydelse för hur de uppfattar lärarnas feedback, samt om lärarens kön har någon betydelse i detta beroende på dennes kön (se till exempel, Nicaise et al., 2007). Detta skulle leda till att lärare kan bli mer uppmärksamma på hur feedbacken påverkar beroende på vem feedbacken kommer ifrån och vilken typ av feedback som till exempel kvinnliga lärare kanske behöver tänka på att ge mer eller mindre av. Det är tydligt att mycket forskning behövs för få en mer fullständig förståelse av feedbackens roll i inlärningsprocessen.
6. Slutsatser
I detta avsnitt presenteras studiens huvudsakliga slutsatser. De listas i punktform för tydlighetens skull:
1. Positiv feedback är ett potentiellt kraftfullt verktyg för att påverka elevernas prestation, motivation och upplevda kompetens positivt. Tidigare upplevelser av positiv feedback kan även påverka elevernas framtida inre motivation för fysisk aktivitet. Negativ feedback eller att läraren uttrycker sitt missnöje verkar ha en starkare motsatt effekt.
2. Hur mycket feedbacken påverkar mottagarens prestation och upplevda kompetens kan bero på hur hög eller låg motivation mottagaren har inför uppgiften. Feedback som betonar vikten av ansträngning och träning leder till en förbättrad prestation och framförallt för de med låg motivation inför uppgiften. Feedback som betonar att en uppgift kräver talang riskerar att försämra prestationen och framförallt om mottagaren har låg motivation inför uppgiften. En person med hög motivation inför uppgiften verkar alltså inte uppleva lika stora skadliga effekter av felaktig/negativ feedback och verkar även kunna ta åt sig mer av den positiva feedbacken.
3. Lärare som vill förbättra elevernas prestation bör utöver den positiva feedbacken även ge specifik och informationsbaserad feedback. Samtidigt finns det en risk att deras upplevda kompetens påverkas negativt om deras prestationer inte förbättras. Feedbacken som ges bör fokusera på hur man utför uppgiften korrekt snarare än belysa hur mottagaren utför uppgiften fel. Feedbacken som ges påverkar prestationen positivt om den är
autonomistödjande (betraktar eleverna som separata individer med unika behov och känslor) istället för kontrollerande (där alla elever till exempel ska nå samma mål).
4. Lärare som vill öka elevernas motivation bör främst ge positiv feedback och i vissa fall undvika att ge specifik och informationsbaserad feedback. Studenter kan missförstå avsikten av feedbacken och uppfatta informationen som kontrollerande eller kanske till och med negativt, i motsats till det avsedda som hjälpsam. För att bevara eller öka elevernas motivation är det även viktigt att utforma uppgifter som eleverna kan klara av så att de får uppleva framgång. Men för lätta uppgifter riskerar att minska elevernas
motivation trots positiv feedback.
5. Lärare som vill öka elevernas upplevda kompetens bör främst ge positiv feedback. Den specifika och informationsbaserade feedbacken är också avgörande för att eleven ska öka sin upplevda kompetens men om den ges utan att eleven kan relatera till den riskerar det att minska elevens upplevda kompetens. Det finns även en risk att eleven tolkar att de får feedbacken på grund av att de inte är tillräckligt kompetenta vilket också riskerar att minska den upplevda kompetensen. Uppgiftens typ spelar roll eftersom när eleverna upplever framgång ökas även deras upplevda kompetens.
6. Uppgiftens struktur har en påverkan på feedbackens effekt. Positiv feedback verkar vara avgörande oavsett om uppgiften är lätt eller svår. Mer exakt: för att förbättra prestationen och den upplevda kompetensen i lätta uppgifter räcker det med positiv feedback. För lätta uppgifter riskerar dock att minska elevernas motivation. Övningar som upplevs som svårare för eleven krävs både positiv feedback samt specifik och informationsbaserad feedback för att förbättra deras prestation och upplevda kompetens. I uppgifter där utövarna själva kan utvärdera sina resultat verkar feedbacken inte ha lika stor betydelse. Feedbacken bör även genomlysa ett synsätt som menar att övning ger färdighet för att påverka prestationen och motivationen positivt snarare än att uppgiften kräver en viss talang för att kunna utföras (vilket riskerar att försämra prestationen, motivationen och den upplevda kompetensen).
7. Hur och vilken feedback som ges kan påverka vilket typ av klimat som skapas,
uppgiftsorienterat eller resultatorienterat. Positiv och autonomistödjande feedback skapar ett uppgiftsorienterat klimat. Ett uppgiftsorienterat klimat påverkar prestation och
motivation positivt. Negativ och kontrollerande feedback skapar ett resultatorienterat klimat. Ett resultatorienterat klimat riskerar att påverka prestation och motivation negativt.
8. Feedback bör ges efter elevens mest lyckade försök för att vara så effektfull och önskad som möjligt. Detta verkar kunna leda till en förbättrad prestation och upplevd kompetens jämfört med om feedbacken ges efter elevens misslyckade försök.
9. För att den socialt jämförande feedbacken ska upplevas som positiv för mottagaren är det viktigt att den är i likhet eller över mottagarens egna förväntningar. Den uppfattade negativa socialt jämförande feedbacken verkar försämra elevens prestation, motivation och upplevda kompetens. Trots den socialt jämförande feedbackens effekter bör den undvikas i undervisningen i skolan eftersom endast de bästa kommer att gynnas av den. Lärare bör dessutom inte uppmuntra eleverna till att jämföra sig med varandra. Den svenska skolan ska även sträva efter solidaritet och jämställdhet vilket den socialt jämförande feedbacken går emot.
10. Att inte ge någon feedback verkar vara bättre än att ge feedback som är negativ eller fokuserar på fel saker för mottagarens prestation, motivation och upplevda kompetens.
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka den verbala feedbackens betydelse för elevernas prestation, motivation och upplevda kompetens. Studien syftade vidare till att diskutera konsekvenser av olika typer av feedback för undervisningen i idrott och hälsa. Det är tydligt att feedbacken som eleverna får av läraren har en effekt på deras upplevelser. Flera olika typer av feedback och dess påverkan på prestation, motivation och upplevd kompetens har blivit definierade i denna studie. Denna kunskap är viktig för lärare så att de kan göra medvetna val om hur de ger feedback. Läraryrket är komplext och det är många olika delar som har en betydande roll för elevernas upplevelse av undervisningen. Feedback är en del och lärare som har kunskap om feedbackens påverkan kommer ha möjligheter att påverka eleverna positivt, men framförallt - att undvika att påverka eleverna negativt.
7. Referenser
Ada, E. N., Comoutos, N., Karamitrou, A., & Kazak, Z. (2019). Relationships between dispositional flow, motivational climate, and self-talk in physical education classes.
Physical Educator, 76(2), 357-384. DOI: 10.18666/TPE-2019-V76-I2-8419
Annerstedt, C. (2007). Det tränade ögat – om att ge feedback i idrott. Publicerad på Internet, 05-
02. Tillgänglig: https://idrottsforum.org/articles/annerstedt/annerstedt070502.pdf,
Ashford, S., Edmunds, J., & French, D. P. (2010). What is the best way to change self‐efficacy to promote lifestyle and recreational physical activity? A systematic review with meta‐
analysis. British Journal of Health Psychology, 15(2), 265-288. DOI: https://doi.org/10.1348/135910709X461752
Ávila, L. T., Chiviacowsky, S., Wulf, G., & Lewthwaite, R. (2012). Positive social-comparative feedback enhances motor learning in children. Psychology of Sport and Exercise, 13(6), 849-853. DOI: https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2012.07.001
Badami, R., VaezMousavi, M., Wulf, G., & Namazizadeh, M. (2012). Feedback about more accurate versus less accurate trials: Differential effects on self-confidence and activation.
Research Quarterly for Exercise and Sport, 83(2), 196-203. DOI:
https://doi.org/10.1080/02701367.2012.10599850
Carpentier, J., & Mageau, G. A. (2013). When change-oriented feedback enhances motivation, well-being and performance: A look at autonomy-supportive feedback in sport. Psychology
of Sport and Exercise, 14(3), 423-435. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2013.01.003
Drost, D. K. (2018). Manipulating Feedback during Physical Education Climates: Immediate Effects on Motivation and Skill Performance. ICHPER-SD Journal of Research, 9(2), 46- 54.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)
Stockholm: Natur & Kultur.
Erturan-Ílker, G. (2014). Effects of feedback on achievement goals and perceived motivational climate in physical education. Issues in Educational Research, 24(2), 152.
García, J. A., Carcedo, R. J., & Castaño, J. L. (2019). The influence of feedback on competence, motivation, vitality, and performance in a throwing task. Research Quarterly for Exercise
Gagnon-Dolbec, A., McKelvie, S. J., & Eastwood, J. (2019). Feedback, sport-confidence and performance of lacrosse skills. Current Psychology, 38(6), 1622-1633. DOI:
https://doi.org/10.1007/s12144-017-9720-7
Ghorbani, S., & Bund, A. (2020). Motivational effects of enhanced expectancies for motor learning in individuals with high and low self-efficacy. Perceptual and Motor Skills,
127(1), 263-274. DOI: https://doi.org/10.1177/0031512519892390
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research,
77(1), 81-112.
Hutchinson, J. C., Sherman, T., Martinovic, N., & Tenenbaum, G. (2008). The effect of manipulated self-efficacy on perceived and sustained effort. Journal of Applied Sport
Psychology, 20(4), 457-472. DOI: https://doi.org/10.1080/10413200802351151
Kalaja, S. (2012). Fundamental movement skills, physical activity, and motivation toward Finnish school physical education: a fundamental movement skills intervention. Studies in
Sport, Physical Education and Health, (183). DOI: 10.1080/17408989.2011.603124.
Koka, A., & Hagger, M. S. (2010). Perceived teaching behaviors and self-determined motivation in physical education: A test of self-determination theory. Research Quarterly for Exercise
and Sport, 81(1), 74-86. DOI: https://doi.org/10.1080/02701367.2010.10599630
Koka, A., & Hein, V. (2003). Perceptions of teacher’s feedback and learning environment as predictors of intrinsic motivation in physical education. Psychology of Sport and Exercise,
4(4), 333-346. DOI: https://doi.org/10.1016/S1469-0292(02)00012-2
Koka, A., & Hein, V. (2006). Perceptions of teachers' general and informational feedback and intrinsic motivation in physical education: Two-year effects. Perceptual and Motor Skills,
103(2), 321-332. DOI: https://doi.org/10.2466/pms.103.2.321-332
Le Foll, D., Rascle, O., & Higgins, N. C. (2008). Attributional feedback-induced changes in functional and dysfunctional attributions, expectations of success, hopefulness, and short- term persistence in a novel sport. Psychology of Sport and Exercise, 9(2), 77-101. DOI: https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2007.01.004
Lindwall, M., Stenling, A. & Weman-Josefsson, K. (red.) (2019). Motivation inom träning, hälsa
och idrott: ett självbestämmande perspektiv. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, C. (2012) Bedömning för lärande. Stockholm: Nordstedt
Martin, E. H., Rudisill, M. E., & Hastie, P. A. (2009). Motivational climate and fundamental motor skill performance in a naturalistic physical education setting. Physical Education
Moles, T. A., Auerbach, A. D., & Petrie, T. A. (2017). Grit happens: Moderating effects on motivational feedback and sport performance. Journal of Applied Sport Psychology, 29(4), 418-433. DOI: https://doi.org/10.1080/10413200.2017.1306729
Moritz, S. E., Feltz, D. L., Fahrbach, K. R., & Mack, D. E. (2000). The relation of self-efficacy measures to sport performance: A meta-analytic review. Research Quarterly for Exercise
and Sport, 71(3), 280-294. DOI: https://doi.org/10.1080/02701367.2000.10608908
Mouratidis, A., Vansteenkiste, M., Lens, W., & Sideridis, G. (2008). The motivating role of positive feedback in sport and physical education: Evidence for a motivational model.
Journal of Sport and Exercise Psychology, 30(2), 240-268. DOI:
https://doi.org/10.1123/jsep.30.2.240
Nationalencyklopedin [NE]. (u.å.). Feedback. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/feedback
Nicaise, V., Bois, J. E., Fairclough, S. J., Amorose, A. J., & Cogérino, G. (2007). Girls' and boys' perceptions of physical education teachers' feedback: Effects on performance and
psychological responses. Journal of Sports Sciences, 25(8), 915-926. DOI: https://doi.org/10.1080/02640410600898095
Ntoumanis, N., & Biddle, S. J. (1999). Affect and achievement goals in physical activity: A meta‐analysis. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 9(6), 315-332. DOI: https://doi.org/10.1111/j.1600-0838.1999.tb00253.x
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Staley, A., & Moore, E. W. G. (2016). Proper use of feedback leads to an optimal motivational
climate. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 87(8), 47-52. DOI: https://doi.org/10.1080/07303084.2016.1216483
Tzetzis, G., Votsis, E., & Kourtessis, T. (2008). The effect of different corrective feedback methods on the outcome and self confidence of young athletes. Journal of Sports Science
& Medicine, 7(3), 371.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Viciana, J., Cervelló, E. M., & Ramirez-Lechuga, J. (2007). Effect of manipulating positive and negative feedback on goal orientations, perceived motivational climate, satisfaction, task choice, perception of ability, and attitude toward physical education lessons. Perceptual
Wiker, M. (2017). ”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott
och Hälsa (Doktorsavhandling, Karlstad University Studies, 2017:45). Karlstad:
Universitetstryckeriet Karlstad. Tillgänglig: http://kau.diva- portal.org/smash/get/diva2:1153127/FULLTEXT03.pdf
Bilaga 1
Redovisning av litteratursökning 2020-04-05
#Sökning Sökmotor
Sökord Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 Primo
feedback i titeln, Peer- review, Artiklar, Engelska, 2001-2020 7536 #2 Primo physical education i titeln, Peer- review, Artiklar, Engelska, 2001-2020 30 718 #3 Primo
sport* i titeln, Peer- review, Artiklar, Engelska, 2001-2020 41 635 #4 Primo
#1 AND 2# i titeln, Peer- review, Artiklar, Engelska, 2001-2020 61 23 12 #5 Primo
#1 AND #3 i titeln, Peer- review, Artiklar, Engelska, 2001-2020 33 16 7 2020-04-06 #Sökning Sökmotor
Sökord Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 ERIC (EBSCO)
feedback Peer reviewed
only, Journal Articles Since 2001
#2 ERIC (EBSCO) ”physical education” Peer reviewed only, Journal Articles Since 2001 8224 #3 ERIC (EBSCO)
sport* Peer reviewed
only, Journal Articles Since 2001 7625 #4 ERIC (EBSCO)
#1 AND #2 Peer reviewed only, Journal Articles Since 2001 307 42 17 #5 ERIC (EBSCO)
#1 AND #3 Peer reviewed only, Journal Articles Since 2001 225 23 7 2020-04-07 #Sökning Sökmotor
Sökord Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 SPORTDiscus feedback Peer Reviewed, 2001-2020, Academic Journals, English 5251 #2 SPORTDiscus physical education Peer Reviewed, 2001-2020, Academic Journals, English 55 310 #3 SPORTDiscus sport* Peer Reviewed, 2001-2020, Academic Journals, English 170 382 #4 SPORTDiscus #1 AND #2 Peer Reviewed, 2001-2020, Academic Journals, English 798
#5 SPORTDiscus #1 in title AND #2 Peer Reviewed, 2001-2020, Academic Journals, English 182 28 15 #6 SPORTDiscus #1 AND #3 Peer Reviewed, 2001-2020, Academic Journals, English 1748 #7 SPORTDiscus #1 in title AND #3 Peer Reviewed, 2001-2020, Academic Journals, English 377 70 21 Resultat: 202 79
Bilaga 2
Valda artiklar:
Titel Författare, år Syfte Metod; deltagare Bedömning
Effects of feedback on achievement goals and perceived motivational climate in physical education
Erturan-İlker, G. 2014
Att bestämma effekterna av lärarens positiva och negativa feedback på gymnasieelevernas uppfattade motivationsklimat och
måluppfyllelse i en fysisk utbildningssituation.
Icke-randomiserad kontrollerad studie; 47 elever (27 kvinnliga, 20 manliga) i nionde klass (15- 16 år).
Bra, Relevant
The Influence of Feedback on Competence, Motivation, Vitality, and Performance in a Throwing Task
García, J. A., Carcedo R. J. & Castaño, J. L. 2019
Att studera effekten av feedback (positiv, negativ och ingen) på kompetensvärdering, upplevd kompetens, autonom motivation, vitalitet och prestanda i en kastuppgift.
Randomiserad kontrollerad studie; 35 universitetsstudenter, 26 män och 9 kvinnor. (Ålder: M = 20,26 år, SD = 2,16)
Bra, Relevant
The Motivating Role of Positive Feedback in Sport and Physical Education: Evidence for a Motivational Model
Mouratidis, A., Vansteenkiste, M., Lens, W. & Sideridis, G. 2008
STUDIE 1:att undersöka om den
experimentella tillhandahållandet av positiv socialt jämförande kompetensåterkoppling skulle resultera i högre upplevd kompetens, vilket i sin tur skulle aktivera en
motivationssekvens.
STUDIE 2: att undersöka generaliserbarheten i den föreslagna motivationsmodellen
i studie 1 (a) genom att undersöka modellen i en sport istället för ett PE-sammanhang och (b) i stället ta prov på idrottare på nationell nivå som deltar i specialiserade sportskolor av volontärer.
Icke-randomiserad kontrollerad studie;
STUDIE 1: 117 manliga och 111 kvinnliga grekiska gymnasieelever (7: e till 9: e klass) från fem olika skolor - ålder varierade mellan 12,2 och 17,0 år, (M = 13,78 år, SD = 0,93)
STUDIE 2: Enkät; 202 svar från sport-studenter i åldern mellan 12 och 20 år (M = 15,62 år).
Bra, Relevant
Girls’ and boys' perceptions of physical education teachers' feedback: effects on
performance and psychological responses Nicaise, V., Bois, J. E., Fairclough, S. J., Amorose, A. J., & Cogérino, G. 2006
Att undersöka (a) om lärarnas feedback upplevdes annorlunda av pojkar och flickor, och hur lärarens kön påverkade dessa uppfattningar, och (b) effekterna av typer av feedback (beröm, ingen respons-framgångsrik, uppmuntran, teknisk information , kritik, inget svar-misslyckat och lärares investerade tid) på elevernas upplevda kompetens, ansträngning, glädje och deras PE-prestanda.
Enkät; 325 elever i tionde klass (122 pojkar och 203 flickor) med en M = 16 år (S = 0,55).
Bra
Manipulating Feedback during Physical Education Climates: Immediate Effects on Motivation and Skill Performance
Drost, D. K. 2018
Att undersöka påverkan av klimat och ledarens feedback på barn och ungas motoriska färdigheter (kast) och motivation under på varandra följande fysiska utbildningsperioder.
Icke-randomiserad kontrollerad studie; 170 elever från fjärde och femte klass (77 pojkar och 93 flickor, M = 10,55 år (SD = 0,754)
Bra, Relevant
Effect of manipulating positive and negative feedback on goal orientations, perceived motivational climate, satisfaction, task choice, perception of ability, and attitude toward physical education lessons. Viciana, J., Cervelló, E. M. & Ramirez-Lechuga, J. 2007
Att undersöka effekten av olika typer av feedback på målorientering, uppfattning av motiverande klimat, tillfredsställelse och tristess i fysiska
PE-klasser, elevernas preferenser för utmanande kontra enkla uppgifter, elevernas attityder om PE-lektioner och uppfattning av gymnastikförmåga
Kvasi-experimentell studie; 95 elever deltog, 51 pojkar och 44 flickor i åldrarna 14 till 16 år. Alla var studenter.
Bra, Relevant
The Effect Of Different Corrective Feedback Methods on the Outcome and Self Confidence of Young Athletes
Tzetzis, G., Votsis, E. & Kourtessis, T. 2008
Att undersöka hur olika typer av korrigerande feedback (positiva och korrigerande ledtrådar, felkoder eller en kombination) förbättrar lärandet av en färdighet och förändrar deltagarnas självförtroende. Ett ytterligare syfte var att undersöka om dessa korrigerande feedbacksmetoder har samma effekter på enkla eller svåra färdigheter.
Randomiserad kontrollerad studie; 48 deltagare, alla pojkar, 10-14 år (M = 12,6 år, SD = 0,5), med 2-3 års träningserfarenhet. Bra, Relevant Perceptions of teacher’s feedback and learning environment as predictors of intrinsic motivation in physical education
Koka A. & Hein, V.
2003
Att undersöka om uppfattningen om olika domäner i lärandemiljön i
fysisk träning, såsom upplevd lärarfeedback, upplevd utmaning, upplevd konkurrenskraft och uppfattat hot mot självkänslan är relaterade till inneboende motivation.
Enkät; 783 elever deltog (375 pojkar, 408 flickor) i åldrarna 12–15 år fyllde i tre enkäter.
Bra
Perceptions of Teachers' General and Informational Feedback and Intrinsic Motivation in Physical Education: Two-Year Effects
Koka A. & Hein V.
2006
Relativ förändring eller stabilitet av upplevd positiv feedback och upplevd informations feedback och deras inflytande på elevernas egen motivation i fysisk utbildning under två år undersöktes.
Enkät; 302 studenter (169 pojkar och 133 flickor), i åldrarna 11 till
15 år.
Bra, Relevant!
Feedback, Sport-Confidence and Performance of Lacrosse Skills
Gagnon-Dolbec, A., McKelvie, S. J., & Eastwood, J. 2019
Att undersöka förhållandet mellan
sportförtroende och tävlingsprestanda under tre försök med användning av både experimentella och icke-experimentella metoder.
Kvasi-experimentell studie; 50 manliga lacrosse-spelare, (M = 21,9 år, SD = 5,4)
Bra
Motivational Effects of Enhanced Expectancies for Motor Learning in Individuals With High and Low Self- Efficacy
Ghorbani, S. & Bund A. 2019
Att undersöka effekterna av förbättrade förväntningar på motiverande tillstånd och motorisk lärande hos individer med hög och låg uppskattad kompetens genom att manipulera typen av kunskap om resultat.
Kvasi-experimentell studie; 60 manliga studenter
M = 21,35 år (SD 1,86 år),
Bra, Relevant
Grit Happens: Moderating Effects on Motivational Feedback and Sport Performance
Moles, T. A., Auerbach, A. D. & Petrie, T. A. 2017
a) effekterna av motiverande feedback på ungdomars fotbollsspelares prestanda, val av uppgiftssvårigheter och önskan att fortsätta i uppgiften.
b) potentiella moderatoriska effekterna av grit på förhållandet mellan motiverande feedback och idrottares prestanda på en fotbollsuppgift, val av uppgiftssvårigheter och uppdrags beständighet.
Icke-randomiserad kontrollerad studie ;71 manliga
fotbollsspelare. M = 15,81 år (SD = 0,82) Seniorer, juniorer, sophomores och nybörjare. Majoriteten var nybörjare i lagen.
Bra
When change-oriented feedback enhances motivation, well-being and performance: A look at autonomy-supportive feedback in sport
Carpentier, J. & Mageau, G. A. 2013
Att undersöka den relativa inverkan av förändringsorienterad feedback kvantitet och kvalitet (dvs i vilken utsträckning den är autonomistödjande) på idrottares
fenomenologiska upplevelser och prestanda.
Enkät; 58 tränare och 340 idrottare, idrottarna var mellan 11 - 35 år (M = 15.21 år).
Bra
Relationships between Dispositional Flow,
Motivational Climate, and Self-