6 DISKUSSION
7.2 Förslag till framtida forskning
Resultatet i denna magisteruppsats kan ligga till grund för en större nationell kartläggning om individers kunskap om fertilitet samt hur denna information bör ges. En större och mer omfattande studie skulle kunna kartlägga vilken kunskap kvinnor faktiskt har, för att identifiera vilka kunskapsluckor som finns. Det skulle även kunna innehålla liknande frågor författarparet har ställt i webbenkäten om var, när och hur informationen lämpligast kan ges. Om denna kunskap framkommer kan information anpassas utifrån ålder och situation. Författarparet efterfrågar mer forskning om hur ungdomar och unga vuxnas kunskap om fertilitet ser ut, då denna åldersgrupp befinner sig i eller är på väg in i den mest fertila tiden i sitt liv. Det skulle även vara intressant med en kartläggning över vilken kunskap unga
individer av manligt kön har, då samtliga individer förtjänar god information för att kunna fatta beslut över sitt framtida liv.
REFERENSLISTA
Adachi, T., Endo, M., & Ohashi, K. (2020). Regret over the delay in childbearing decision negatively associates with life satisfaction among Japanese women and men seeking fertility treatment: a cross-sectional study. BMC Public Health, 20(1), 886.
https://doi.org/10.1186/s12889-020-09025-5
Ahlgren, M., Olsson, G. O., & Kvist, U. (2020). Fertilitet. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-12-03 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fertilitet Askheim, O. P., & Starrin, B. (Red.). (2009). Empowerment i teori och praktik. Gleerups
utbildning AB.
Birch Petersen, K., Hvidman, H. W., Sylvest, R., Pinborg, A., Larsen E. C., Macklon, K. T., Andersen Nyboe, A., & Schmidt, L. (2015). Family intentions and personal
considerations on postponing childbearing in childless cohabiting and single women aged 35-43 seeking fertility assessment and counselling. Human Reproduction, 30(11), 2563-2574. doi:10.1093/humrep/dev237
Boivin, J., Sandhu, A., Brian. K., & Harrison C. (2019). Fertility-related knowledge and perceptions of fertility education among adolescents and emerging adults: a qualitative study. Human Fertility, 22(4), 291-299.
doi:10.1080/14647273.2018.1486514
Daniluk, J.C., & Koert, E. (2012). Childless Canadian men's and women's childbearing intentions, attitudes towards and willingness to use assisted human reproduction. Human Reproduction. 27(8). 2405-2412. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1093/humrep/des190
Deatsman, S., Vasilopoulos, T., & Rhoton-Vlasak, A. (2016). Age and Fertility: A Study on Patient Awareness. JBRA Assisted Reproduction, 20(3), 99-106. doi:10.5935/1518- 0557.20160024
Ejlertsson., G. (2019). Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Studentlitteratur. Ekstrand, M., Engblom, C., Larsson, M., & Tydén, T. (2011). Sex education in Swedish
schools as described by young women. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, 16(3), 210-224. doi:10.3109/13625187.2011.561937 Ekstrand Ragnar, M., Grandahl, M., Stern, J., & Mattebo, M. (2018). Important but far away:
adolescents’ beliefs, awareness and experiences of fertility and preconception health. European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, 23(4), 265-273. doi:10.1080/13625187.2018.1481942
Eriksson, C., Larsson, M., Skoog Svanberg, A., & Tydén T. (2013). Reflections on fertility and postponed parenthood-interviews with highly educated women and men without
children in Sweden. Upsala journal of medical sciences, 118(2), 122-129. doi:10.3109/03009734.2012.762074
Folkhälsomyndigheten. (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0d489b0821164e949c03e6e2a 3a7e6cc/nationell-strategi-sexuell-reproduktiv-halsa-rattigheter.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017). Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. UngKAB15 – En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/11272529714342b390d40fe320 0f48cf/sexualitet-halsa-bland-unga-sverige-01186-2017-1-webb.pdf
Grace, B., Shawe, J., Johnson, S., & Stephenson, J. (2019). You did not turn up… I did not realise I was invited…: understanding male attitudes towards engagement in fertility and reproductive health discussions. Human Reproduction Open, 2019(3), 1-7. doi: 10.1093/hropen/hoz014
Habbema, J. D. F., Eijkemans, M. J. C., Leridon, H., & te Velde, E .R. (2015). Realizing a desired family size: when should couples start? Human Reproduction, 30(9), 2215- 2221. doi: 10.1093/humrep/dev148
Harlow, AF., Zheng, A., Nordberg, J., Hatch, E. E., Ransbotham, S., & Wise L. A. (2020). A qualitative study of factors influencing male participation in fertility research. Reproductive Health, 2020(17), 186. doi: 10.1186/s12978-020-01046-y
Henricsson, M. (Red.). (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Studentlitteratur.
Jacobsen, B. K., Knutsen, S. F., Oda, K., & Fraser, G. E. (2013). Body mass index at age 20 and subsequent childbearing: the Adventist health study – 2. Journal of womens health, 22(5), 460-466. doi:10.1089/jwh.2012.3727
Janson, P-O., & Landgren, B-M. (Red.). (2015). Gynekologi. Studentlitteratur.
Koo Andersson, M., & Tydén, T. (2019). Implementation of reproductive life planning RLP in primary health care supported by an evidence-based website. European journal of Contraception & Reproductive health care, 25(1), 1-7. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1080/13625187.2019.1695117
Lampic, C., Skoog Svanberg, A., Karlström, P., & Tydén, T. (2006). Fertility awareness, intentions concerning childbearing, and attitudes towards parenthood among female and male academics. Human Reproduction, 21(2), 558-564.
https://doi.org/10.1093/humrep/dei369
Lindgren, H., Christensson, K., & Dykes, A-K. (Red.). (2016). Reproduktiv hälsa – barnmorskans kompetensområde. Studentlitteratur.
Lundsberg, S. L., Pal. L., Gariepy, M. A., Xu, X., Chu, C. M., & Illuzzi, L. J. (2014).
Knowledge, attitudes, and practices regarding conception and fertility: a population- based survey among reproductive-age United States women. Fertility and Sterility, 101(3), 767-774. https://doi.org/10.1016/j.fertnstert.2013.12.006
Läkemedelsverket. (2014). Antikonception – behandlingsrekommendation. https://lakemedelsverket.se/upload/halso-
ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/Antikonception_rek.pdf
Mac Dougall, K., Beyene, Y., & Nachtigall, R. D. (2013) Age shock: misperceptions of the impact of age on fertility before and after IVF in women who conceived after age 40. Human Reproduction, 28(2), 350-356. doi:10.1093/humrep/des409
Monester, J., Fisher, J., Kirkman, M., Rowe, H., & Holton, S. (2019). ‘If I had known the fertility health facts sooner…’ Knowledge gaps as a barrier to effective fertility
management: findings from the understanding fertility management in contemporary Australia survey. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, 24(4), 274-279. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1080/13625187.2019.1625326
Moos, M. K., Dunlop, A. L., Jack, B. W., Nelson, L., Coonrod, D. V., Long, R., Boggess, B., & Gardiner, P. M. (2008). Healthier women, healthier reproductive outcomes:
recommendations for the routine care of all women of reproductive age. American journal of obstetrics & gynecology, 199(6 suppl 2), 280-289.
doi:10.1016/j.ajog.2008.08.060
Pellmer Wramner, K., Wramner, H., & Wramner, B. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber AB.
Polit, D. F, & Beck, C. T. (2010). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. Wolters Kluwer Health/Lippincott.
Rydén, O., & Stenström, U. (2015). Hälsopsykologi – Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Sanoma utbildning.
Schytt, E., Nilsen, AB., & Bernhardt E. (2014). Still childless at the age of 28 to 40 years: a cross-sectional study of Swedish women's and men's reproductive intentions. Sexual and Reproductive Healthcare, 5(1), 23–9. doi: 10.1016/j.srhc.2013.11.001
SFOG. (2010). Ofrivillig barnlöshet. https://www.sfog.se/natupplaga/ARG64d1c6ef01- 208e-4626-9b8f-b0da564c61d9.pdf
SFOG. (2016). Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv hälsa.
https://www.sfog.se/natupplaga/ARG76web43658b6c2-849e-47ab-99fa- 52e8ac993b7d.pdf
SFOG. (2019). Reproduktionsmedicin.
https://www.sfog.se/natupplaga/ARG81_LR8f508dc3-aec0-45fe-9efc- 58a2b2873e50.pdf
SFOG. (u.å.). Assisterad befruktning hos äldre kvinnor; underlag för rådgivning. https://www.sfog.se/media/225928/assisterad.pdf
Simoni, M. K., Mu, L., & Collins, S. C. (2017) Women’s carrer priority is associated with attitudes towards family planning and ethical acceptance av reproductive
technologies. Human reproduction, 32(10), 2069-2075. doi:10.1093/humrep/dex275 Skogsdal, Y., Fadl, H., Yang, C., Karlsson, J., & Tydén, T. (2019). An intervention in
contraceptive counseling increased the knowledge about fertility and awareness of preconception health-a randomized controlled trial. Upsala journal of medical sciences, 124(3), p. 203-212. doi:10.1080/03009734.2019.1653407
Skolverket. (2018, 18 februari). Sex- och samlevnadsundervisning. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-
statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/sex--och-samlevnadsundervisning/ Socialstyrelsen. (2020). Statistikdatabas för graviditeter, förlossningar och nyfödda.
[Dataset]. https://sdb.socialstyrelsen.se/if_mfr_004/val.aspx
Statens medicinsk-etiska råd. (2013). Assisterad befruktning – etiska aspekter. https://www.smer.se/wp-content/uploads/2013/02/Sammanfattning-ass-bef- web.pdf
Statistiska centralbyrån. (2013, 6 mars). Äldre mammor vanligare förr.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2013/Aldre-mammor-vanligare-forr Stern, J., Bodin, M., Grandahl M., Segeblad, B., Axén, L., Larsson, M., & Tydén, T. (2015).
Midwives’ adoption of the reproductive life plan in contraceptive counselling: a mixed methods study. Human reproduction, 30(5), 1146-1155. doi:10.1093/humrep/dev048 Stern, J., Larsson, M., Kristiansson, P., & Tydén, T. (2013). Introducing reproductive life
plan-based information in contraceptive counselling: an RCT. Human reproduction, 28(9), 2450-2461. doi:10.1093/humrep/det279
Svenska barnmorskeförbundet. (2019). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundet.
Sveriges Kommuner och Regioner. (2016). Rekommendation: Assisterad befruktning. Hämtad 2020-11-19 från
https://skr.se/download/18.3f360f81154baabbb531975d/1464005701156/SKL- Rekommendation-assisterad-befruktning-forslag-20160419.pdf
Swift, E. B., & Liu, E. K. (2014). The effect of age, ethnicity, and level of education on fertility awareness and duration of infertility. Journal of Obstetrics and Gynaecology
Tabernero-Rico, P. M., & Garcia-Velasco, J. A. (2019). Observational study of the social determinants of health in subfertile versus nonsubsertile women. Journal of human reproductive sciences, 12(3), 240-246. doi:10.4103/jhrs.JHRS_20_29
Tydén, T., Verbiest, S., Van Achterberg, T., Larsson, M., & Stern, J. (2016). Using the Reproductive Life Plan in contraceptive counselling. Upsala journal of medical sciences, 121(4), 299–303. doi: https://doi.org/10.1080/03009734.2016.1210267 Uppsala universitet. (2018). Reproduktiv livsplan. Hämtad 2020-11-09 från
http://www.reproduktivlivsplan.se/
Vassard, D., Lallemant C., Nyboe Andersen, A., Macklon, N., & Schmidt, L. (2016). A population-based survey on family intentions and fertility awareness in women and men in United Kingdom and Denmark. Upsala journal of medical sciences, 121(4), 244-251. doi:10.1080/03009734.2016.1194503
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2021-01-20 från
https://www.lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2 002.pdf
Virtala, A., Vilska, S., Huttunen, T., & Kunttu, K. (2011). Childbearing, the desire to have children, and awareness about the impact of age on female fertility among Finnish university students. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, 16(2), 108-115. doi:10.3109/13625187.2011.553295
Wise, L. A., Rothman, K. J., Mikkelsen, E. M., Sørensen, H. T., Riis, A. H., & Hatch, E. E. (2012). A prospective cohort study of physical activity and time to pregnancy. Fertility and sterility, 97(5), 1136–1142. https://doi.org/10.1016/j.fertnstert.2012.02.025 World Health Organization. (2013). Meeting to develop a global consensus on preconception
care to reduce maternal and childhood mortality and morbidity: World Health Organization Headquarters, Geneva, 6–7 February 2012: meeting report. 2013. Hämtad 2020-11-09
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/78067/9789241505000_eng.pdf; sequence=1
BILAGA A – MISSIVBREV
Tillfrågan om deltagande i magisteruppsats ”Min fertilitet - Kvinnors önskemål av
information”.
Vi heter Clara Olsson och Sabina Villafranco och är studenter på Barnmorskeprogrammet vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en
magisteruppsats. Syftet med vår studie är att ta reda på om kvinnor önskar information om sin fertilitet samt hur de önskar få denna information. Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i magisteruppsatsen skulle för din del innebära att Du svarar på denna enkät, vilket uppskattas ta cirka 10 minuter. Datamaterialet kommer endast kunna nås av oss och förvaras i våra lösenordskyddade datorer, samt i delningstjänsten Google Drive. Materialet kommer förvaras fram tills att magisteruppsatsen är godkänt, därefter raderas insamlad data. Vi är medvetna om att ämnet kan väcka olika känslor utifrån varje individs erfarenheter och vill därför vara tydliga med att det är frivilligt att delta samt att avbryta sitt deltagande utan att uppge skäl. Det finns ingen möjlighet att spåra varken påbörjade eller inskickade enkäter, så du som svarar förblir anonym i samtliga fall. Det finns tre kriterier för medverkan; juridiskt kvinnligt kön, ålder 18-45 år ålder och att deltagaren behärskar det svenska språket. Den färdiga magisteruppsatsen kommer publiceras i ett digitalt publiceringssystem vid namn DiVA, i de grupper webbenkäten publicerats i samt på våra sociala medier, så att deltagarna kan gå in och ta del av det slutgiltiga arbetet.
Genom att svara på enkäten ger Du ditt samtycke till att delta. Du har skriftligen informerats om den aktuella studien och har tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen. Tack för din medverkan!
Vid eventuella frågor vänligen kontakta:
Clara Olsson, leg. sjuksköterska, barnmorskestuderande
Telefon/E-post: 072-7294290 / con20005@student.mdh.se
Sabina Villafranco, leg. sjuksköterska, barnmorskestuderande
Telefon/E-post: 079-0761113 / svo20001@student.mdh.se
Handledare Magdalena Mattebo, leg. barnmorska, universitetslektor
BILAGA B – WEBBENKÄT
Del 1 – BakgrundsfrågorFörsta delen av enkäten handlar om vem du som svarar på enkäten är. Välj det alternativ som stämmer bäst in på dig.
1. Vad har du för juridiskt kön? -Kvinna
-Man (enkäten avslutas) 2. Hur gammal är du?
-18-23 år -24-29 år -30-35 år -36-40 år -41-45 år
3. Vad har du för utbildning? (välj högsta utbildningsnivå) -Grundskoleutbildning
-Gymnasieutbildning
-Högskoleutbildning upp till 3 år (kandidatexamen) -Högskoleutbildning över 3 år (magisterexamen) 4. Har du barn?
-Ja -Nej
5. Har du någon gång besökt en ungdomsmottagning? -Ja
-Nej
6. Har du deltagit i sex- och samlevnadsundervisning under din skolgång? -Ja
-Nej
7. Har du någon gång besökt en barnmorskemottagning? -Ja
-Nej
8. Har du tagit gynekologiskt cellprov då du blivit kallad till en barnmorskemottagning? -Ja
-Nej
Del 2 – Fertilitet
Det finns flera faktorer som påverkar en kvinnas fertilitet, där åldern har stor betydelse. Vid 20-25 års ålder är fertiliteten som bäst, medan vid 35 års ålder har chansen att bli befruktad minskat till cirka 12 % per menstruationscykel om samlag sker vid ägglossning. Livsstilsfaktorer så som hälsosam vikt, regelbunden motion samt näringsrik allsidig kost främjar fertiliteten. Fertiliteten kan drabbas negativt av bland annat rökning, långvarig hög alkoholkonsumtion samt sexuellt överförbara infektioner. Diagrammet illustrerar kvinnans möjlighet att bli gravid vid olika åldrar om samlag sker vid ägglossning. (http://www.reproduktivlivsplan.se)
Andra delen av enkäten handlar om dina erfarenheter av att få information om fertilitet samt om du önskar information.
9. Har du någon gång besökt vården angående frågor om fertilitet? Exempel på besök kan vara preventivmedelsrådgivning, ofrivillig barnlöshet, planering av graviditet, inskrivning vid graviditet, sexuellt överförbara infektioner, abortmottagning. -Ja
-Nej (enkäten går vidare till fråga 12)
10. Fick du vid något av dessa besök information om ålderns påverkan på fertiliteten? -Ja
-Nej -Minns ej
11. Fick du vid något av dessa besök information om olika livsstilsfaktorers påverkan på fertiliteten?
-Ja -Nej -Minns ej
12. Önskar du i nuläget generell information om fertilitet (faktorer som påverkar
positivt/negativt, hur menstruationscykeln fungerar, när befruktning är möjligt, etc)? -Ja (enkäten går vidare till fråga 14)
-Ja, och jag önskar att jag hade fått information tidigare (enkäten går vidare till fråga 14)
-Nej (enkäten går vidare till fråga 13)
-Nej, men jag önskar att jag hade fått information tidigare (enkäten går vidare till fråga 14)
13. Vilken är anledningen till att du ej önskar information om fertilitet? (välj det alternativ som stämmer bäst in på dig)
-Har redan tillräcklig kunskap -Inte intresserad av min fertilitet
-Vill inte ha kunskap innan jag planerar en graviditet -Upplever ämnet som känsligt
-Annat
14. Önskar du i nuläget information om ålderns påverkan på fertiliteten? (flera svar är möjliga)
-Ja -Nej
-Önskar att jag fått information tidigare
15. Önskar du i nuläget information om olika livsstilsfaktorers påverkan på fertiliteten? (flera svar är möjliga)
-Ja -Nej
-Önskar att jag fått information tidigare
Del 3 – När, var och hur ska information ges?
Den tredje delen av enkäten handlar om när, var och hur du tycker att information om fertilitet ska ges till kvinnor.
16. Vid vilken ålder tycker du att kvinnor bör ges information om fertilitet (hur menstruationscykeln fungerar, när befruktning kan ske)?
-Under 15 år -15-20 år
-21-25 år -25-30 år -Över 30 år
-Tycker ej kvinnor behöver denna information
17. Vid vilken ålder tycker du att kvinnor bör ges information om ålderns påverkan på fertilitet? -Under 15 år -15-20 år -21-25 år -26-30 år -Över 30 år
-Tycker ej att kvinnor behöver denna information
18. Vid vilken ålder tycker du att kvinnor bör ges information om olika livsstilsfaktorers påverkan på fertilitet? -Under 15 år -15-20 år -21-25 år -26-30 år -Över 30 år
-Tycker ej kvinnor behöver denna information
19. I vilket sammanhang anser du att kvinnor ska få information om fertilitet? (rangordna 1-6 som det tillfälle du tycker det passar bäst)
-Under obligatorisk skolgång
-Vid preventivmedelsrådgivning eller övrigt besök på ungdomsmottagning -Vid preventivmedelsrådgivning (barnmorskemottagning)
-Vid gynekologisk cellprovtagning
-Vid inskrivning av graviditet på barnmorskemottagning -Vid fertilitetsmottagning på grund av svårigheter att bli gravid
20. Hur skulle du föredra att få information om fertilitet? (flera svar är möjliga) -Muntlig information av vårdpersonal
-Skriftlig information från barnmorskemottagning/ungdomsmottagning -Sociala medier
-Annat
21. Hade du velat delta i frivilliga informationsträffar i grupp angående fertilitet om dessa erböjds på en barnmorskemottagning?
-Ja -Nej
22. Om du fick möjlighet till ett längre möte med en barnmorska vid
preventivmedelsrådgivning, där ni samtalade om fertilitet och faktorer som påverkar fertiliteten negativt, hade du önskat ett sådant möte?
-Ja -Nej
23. Tycker du att skolklasser ska bli kallade till informationsträffar om fertilitet, på t.ex. barnmorskemottagning, ungdomsmottagning eller hos skolsköterska?
-Ja -Nej
24. Vem anser du har ansvar för att kvinnor får information om fertilitet? (flera svar är möjliga)
-Kvinnan själv
-Kvinnans föräldrar och omgivning -Skolverket (genom läroplanen)
-Regionerna (barnmorskemottagning, ungdomsmottagning, gynekologisk mottagning, fertilitetsmottagning, etc)
-Annat
25. Upplever du att du har tillräcklig kunskap om fertilitet? -Ja
BILAGA C – ARTIKELMATRIS
Författare Titel
Tidskrift, (år)
Ursprungsland
Syfte Metod Resultat
Adachi, T., Endo, M., & Ohashi, K. Regret over the delay in
childbearing decision negatively associates with life satisfaction among Japanese women and men seeking fertility treatment: a cross-sectional study.
BMC Public Health, (2020).
Japan
Syftet var att undersöka sambandet mellan tillfredsställelse i livet och ånger över att skjutit upp graviditet och barnafödande samt faktorer relaterat till infertilitet.
Kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på en
enkätundersökning. Deltagare var japanska kvinnor (n=253) och män (n=196) som sökt vård för fertilitetsbehandling vid 8 olika kliniker.
Det finns ett samband mellan ånger över att skjutit upp graviditet och barnafödande och hur nöjda japanska kvinnor som söker fertilitetsbehandling är med sitt liv. Det är viktigt att kvinnor får bättre information gällande när de är som mest fertila för att inte ångra sig senare i livet. Hälso- och
sjukvårdspersonal bör undersöka hur de kan sprida information om medvetenhet gällande fertilitet.
Birch Petersen, K., Hvidman, H. W., Sylvest, R., Pinborg, A., Larsen, E. C., Macklon, K. T., Andersen Nyboe, A., & Schmidt, L.
Family intentions and personal considerations on postponing childbearing in childless
cohabiting and single women aged 35-43 seeking fertility assessment and counselling.
Syftet var att ta reda på vad som karaktäriserar barnlösa kvinnor som är 35 år och äldre som söker
fertilitetsbedömning och rådgivning i relation till deras reproduktion och finns det någon signifikant skillnad mellan de som är singlar kontra i ett förhållande.
Kvantitativ prospektiv tvärsnittsstudie med två mättillfällen, baserad på en webbaserad enkät. Deltagare var barnlösa heterosexuella kvinnor över 35 år som sökte fertilitetsbedömning och rådgivning på Köpenhamns universitetssjukhus mellan åren 2011–2014. Totalt 340 deltagare, 140 i parrelation, 200 singlar.
Trots kvinnornas ”höga” ålder och kunskap om åldersrelaterad minskning i fekunditet sökte 70% av singelkvinnorna
fertilitetsbedömning och rådgivning för att öka sin kunskap angående deras möjligheter att senarelägga en graviditet. Majoriteten av båda grupperna önskade två eller fler barn. Åldern då de önskade sitt första barn var 33 år och sitt sista barn 39 år. Majoriteten av singelkvinnorna kunde tänka sig donerad sperma, kontra 25% av de i en parrelation. De två grupperna var jämförbara gällande
Human Reproduction, (2015).
Danmark
livsstilsfaktorer, antal tidigare sexpartners, graviditeter och ovarial reserv.
Boivin, J., Sandhu, A., Brian. K., & Harrison C.
Fertility-related knowledge and perceptions of fertility education among adolescents and emerging adults: a qualitative study
Human Fertility, (2019).
Storbritannien
Syftet var att ta reda på kunskapsnivån om fertilitet och uppfattningen om fertilitets
informationsbroschyr ”En guide till Fertilitet”.
Kvalitativ metod med intervjuer genom 5 olika fokusgrupper. Deltagarna (n=33) var ungdomar och unga vuxna i åldrarna 16–18 samt 21-24. Deltagarna hade inte barn, var inte gravida, försökte inte bli gravida men ville ha barn i framtiden.
Deltagarna hade låg kunskap om olika fertilitetsområden. De visade känslor av rädsla, överraskning och oro i förhållande till broschyren även fast de upplevde förmåner av fertilitets informationen och att guiden var rimlig. Jämförandet mellan grupperna visade att ungdomarna inte hade samma
självförtroende i deras kunskap om fertilitet och unga vuxna refererade mer till genus och familjeplaneringsfrågor.
Daniluk, J. C., & Koert, E. Childless Canadian men's and women's childbearing intentions, attitudes towards and willingness to use assisted human
reproduction.
Human Reproduction, (2012).
Kanada
Syftet var att ta reda på vad barnlösa kvinnor och män har för avsikter gällande
barnafödande, deras attityder och villighet att använda assisterad befruktning om det uppstår utmaningar med fertiliteten i framtiden.
Kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på en webbenkät. Deltagare var 2599 barnlösa kanadensiska kvinnor (n=2000) och män (n=599).
Resultatet visade signifikanta skillnader mellan kvinnor och mäns ideal och
förväntningar gällande åldern när de önskar sitt första barn. Skillnaderna mellan vilken ålder kvinnor ville ha barn och vilken ålder de tror att de kommer ha barn var 5,6 år, för män var det 7,3 år.
Deatsman, S., Vasilopoulos, T., & Rhoton-Vlasak, A.
Syftet var att bedöma kvinnors kunskap om fertilitet och reproduktiva
Kvantitativ tvärsnittsstudie baserat på en
enkätundersökning.
En tredjedel av deltagarna var medvetna om att fertilitet börjar avta vid 35 års ålder, däremot fanns skillnader mellan grupper
Age and Fertility: A Study on Patient Awareness.
JBRA assisted reproduction,
(2016). USA
resultat som påverkats av åldrandet.
Deltagare var kvinnor (n=94) som besökte en obstetrisk och gynekologisk klinik.
beroende på om var infertila eller haft behov