MIN FERTILITET : Kvinnors önskemål om information

Akademin för hälsa, vård och välfärd

MIN FERTILITET

Kvinnors önskemål om information

CLARA OLSSON

SABINA VILLAFRANCO

Huvudområde: Vårdvetenskap Nivå: Avancerad nivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Barnmorskeprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom sexuell och

Handledare: Magdalena Mattebo Examinator: Marianne Velandia Seminariedatum: 2021-01-14 Betygsdatum: 2021-02-01

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Svenska förstföderskor blir allt äldre. Åldern då fertiliteten hos kvinnor är som

högst sammanfaller för många med en tid i livet som innefattar olika krav och måsten. Ett stort antal kvinnor i fertil ålder har bristfällig kunskap om hur ålder och olika livsstilsfaktorer påverkar fertiliteten. Genom att undersöka kvinnors önskemål gällande information om fertilitet samt hur kvinnor önskar få denna information kan vården bättre anpassas efter dessa önskemål. Syfte: Att undersöka om svenska kvinnor i 18–45 års ålder önskar information om fertilitet samt på vilket sätt de önskar få denna information. Metod:

Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkät, sammanställd med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarade 267 kvinnor webbenkäten, en majoritet, 67%, var i åldrarna 24–35 år. Hälften av kvinnorna, 52%, önskade i nuläget information om fertilitet och nästan hälften, 48%, hade önskat information tidigare i livet. En majoritet ansåg att information om fertilitet är lämpligt att ges vid preventivmedelsrådgivning av en

barnmorska, samt att skolklasser ska bli kallade till informationsträffar om fertilitet. Sveriges regioner ansågs ha störst ansvar att informera om fertilitet. Slutsatser: Kvinnor i fertil ålder önskar i hög utsträckning information om fertilitet. Genom regionernas ansvar är

barnmorskor som yrkesgrupp viktiga informatörer och folkbildare, främst genom preventivmedelsrådgivning.

ABSTRACT

Background: First-time mothers in Sweden are getting older. The age when female fertility

is highest is during an age when a lot of demands are present for women. Many fertile women have inadequate knowledge concerning age and lifestyle effects on fertility. By exploring women’s wishes regarding information about fertility and how to obtain information, healthcare can be improved. Aim: To explore if Swedish women aged 18-45 wish to receive information regarding fertility and how they prefer to receive this information. Method: Quantitative cross-sectional study. Data gathered through a web-based survey, compiled through descriptive statistics. Result: A total of 267 women replied to the survey, 67% were between the ages of 24-35. Half of the women (52%) wished for information regarding fertility and 48% would have wanted this information earlier in life. A majority considered that information regarding fertility should be presented by a midwife during contraceptive counseling and that young people should be invited to participate in lessons on the subject. The Swedish regions were considered to be primarily responsible to provide information about fertility. Conclusion: Many women in fertile age wish for information regarding fertility. Through the Swedish regions midwifes are important informants and educators, mainly through contraceptive counseling.

INNEHÅLL

1 INLEDNING ...1

2 BAKGRUND ...1

2.1 Kvinnans reproduktiva hälsa ... 1

2.1.1 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ... 1

2.1.2 Barnmorskans kompetens inom reproduktiv hälsa ... 2

2.1.3 Kvinnans reproduktionsfysiologi ... 2

2.2 Fertilitet ur ett historiskt perspektiv ... 2

2.2.1 Barnafödande i Sverige ... 2

2.2.2 Sex- och samlevnadsundervisning i Sverige ... 3

2.3 Faktorer som påverkar fertilitet ... 4

2.3.1 Ålderns påverkan ... 4

2.3.2 Livsstilsfaktorers påverkan ... 4

2.4 Infertilitet och assisterad befruktning ... 5

2.5 Prekonceptiv vård och mödrahälsovårdens folkhälsoarbete ... 5

2.6 Kvinnors tankar och kunskap om fertilitet ... 6

2.6.1 Att skjuta upp graviditet och barnafödande ... 6

2.6.2 Anledningar att kvinnor väntar med graviditet och barnafödande ... 6

2.6.3 Kunskap om olika faktorers påverkan på fertilitet ... 7

2.7 Ungdomar och unga vuxna... 7

2.8 Reproduktiv livsplan ... 8

2.8.1 Reproduktiv livsplan som metod ... 8

2.8.2 Barnmorskors erfarenheter ... 9 2.9 Teoretisk referensram ... 9 2.9.1 Empowerment ... 9 2.10 Problemformulering ...10 3 SYFTE ... 10 3.1 Frågeställningar ...10 4 METOD ... 11

4.1 Studiedesign ...11 4.2 Webbenkät ...11 4.3 Pilotenkät ...11 4.4 Urval ...12 4.5 Datainsamling ...12 4.6 Dataanalys ...12 4.7 Etiska överväganden ...13 5 RESULTAT ... 14 5.1 Bakgrundsinformation ...14 5.2 Information från vården ...15 5.3 Önskan om information ...17

5.3.1 Anledningar till att kvinnor inte önskar information om fertilitet ...19

5.4 Vid vilken ålder önskar kvinnor få information om fertilitet? ...20

5.5 I vilket sammanhang är det mest lämpligt att få information om fertilitet? ...21

5.6 Vem bär ansvaret? ...24

5.7 Kvinnors egen upplevelse av kunskap ...25

6 DISKUSSION... 26 6.1 Resultatdiskussion ...26 6.2 Metoddiskussion ...29 6.3 Etikdiskussion ...31 7 SLUTSATSER ... 32 7.1 Kliniska implikationer...32

7.2 Förslag till framtida forskning ...33

REFERENSLISTA ... 34 BILAGA A - MISSIVBREV

BILAGA B - WEBBENKÄT BILAGA C - ARTIKELMATRIS

1

INLEDNING

Till denna magisteruppsats har vi som författarpar intresserat oss av kvinnors kunskap kring kvinnlig fertilitet. Vid en av de första föreläsningarna på barnmorskeutbildningen vid

Mälardalens högskola i Västerås diskuterades attityder och förändringar gällande fertilitet och reproduktiv hälsa. Det vi häpnades över var framförallt att åldern då en kvinna har störst chans att bli gravid var mycket lägre än vi tidigare kände till. Efter föreläsningen har vi återkommit till ämnet flertalet gånger på egen hand. Vid samtal med vänner och personer i vår närhet fick vi uppfattningen om att yngre kvinnor inte har särskilt stor kunskap om hur fertiliteten påverkas utifrån ett flertal faktorer. Under vår uppväxt har vi fått kunskap om fortplantning och risker med sexuella kontakter, så som sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Ingen av oss minns någon information om vad som påverkar en kvinnas möjlighet att bli gravid trots sex- och samlevnadsundervisning i skolan samt upprepade besök hos barnmorska vid preventivmedelsbesök. Vår förhoppning med denna magisteruppsats är att undersöka om kvinnor önskar mer information om fertilitet samt hur vi som barnmorskor kan bidra med denna information.

2

BAKGRUND

2.1

Kvinnans reproduktiva hälsa

2.1.1

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Den sexuella och reproduktiva hälsan är en grundläggande del av den allmänna hälsan hos befolkningen. I Sverige finns en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Ett av delmålen beskriver att varje individ har rätt att välja om, när samt hur många barn den önskar. Det innefattar även på vilket sätt individen önskar få barn. Rätten till kunskap och information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en central del för att uppnå strategins mål. Individen ska genom hela livet känna till och ha tillgång till evidensbaserad kunskap och information på fysiska och digitala arenor för att kunna fatta välinformerade beslut (Folkhälsomyndigheten, 2020).

2.1.2

Barnmorskans kompetens inom reproduktiv hälsa

En del av barnmorskans arbete innebär hälsofrämjande arbete inom reproduktiv hälsa samt att tillgodose kvinnors reproduktiva hälsa ur ett livscykel-, genus- och rättighetsperspektiv (Svenska Barnmorskeförbundet, 2019). Reproduktiv hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt välbefinnande. Fertilitet och infertilitet benämns under sexuell hälsa i barnmorskans kompetensområde, däremot finns inget tydligt beskrivet gällande hälsofrämjande arbete för fertiliteten mer än preventivmedelsrådgivning och prevention för sexuellt överförbara sjukdomar. Barnmorskan ska även informera om behandling vid infertilitet (Svenska Barnmorskeförbundet, 2019).

2.1.3

Kvinnans reproduktionsfysiologi

Kvinnors äggceller bildas redan i fosterstadiet, då mängden är cirka 7 miljoner för att sjunka till ungefär 500 000 i puberteten. Den reproduktiva delen av kvinnans liv börjar vid 8–9 års ålder, där hormoner som androgener och östrogener medför fysisk utveckling av kroppen. Flickor får första menstruationen vid ungefär 11–12 års ålder. Vid menstruationens start börjar ägganlagen i äggstockarna mogna och ägglossning sker. Då ägganlagen är slut hamnar kvinnan i klimakteriet. Kvinnans reproduktiva del i livet varar i cirka 40 år, vanligtvis

inträffar klimakteriet då kvinnan är 50 år men kan variera mellan 45–57 års ålder.

Menstruationscykeln delas in i tre faser. I den första delen; follikelfasen, ingår cirka 5 dagar av menstruationsblödning med syfte att stöta ut livmoderslemhinnan. Follikelfasen varar mellan 9–14 dagar och utöver menstruationsblödningen mognar ägganlag, där ett enskilt anlag blir ett befruktningsdugligt ägg. Nästa fas; ovulationen, då ägglossning sker, varar i 36– 48 timmar. Från dess att ägglossning sker är ägget befruktningsdugligt i 24 timmar. Sista fasen; lutealfasen, varar mellan 13–15 dagar. Under dessa dagar kommer rester från ägget att bilda en gulkropp som under fasens sista dagar tillbakabildas (Janson, P-O, m.fl. 2015; Lindgren, m.fl. 2016). Fertilitet definieras som en individs fysiska förmåga till fortplantning (Nationalencyklopedin, 2020).

2.2

Fertilitet ur ett historiskt perspektiv

2.2.1

Barnafödande i Sverige

I slutet av 1800-talet började barnafödandet i Sverige minska. Kvinnor födde vid denna tid i snitt 4,5 barn, fram till början av 1930-talet fortsatte födelsetalen minska och en kvinna födde 1,7 barn under en livstid. Minskningen följde samhällets utveckling från

jordbrukssamhälle till industrisamhälle, fler kvinnor kunde yrkesarbeta och barnomsorgen blev mer tillgänglig. Kunskap om hur graviditet kunde förhindras spreds i samhället, primärt genom avhållsamhet och avbrutet samlag. Främst äldre kvinnor tog till sig av kunskapen vilket kan bero på att de redan hade det antal barn som ansågs socialt accepterat (Statistiska centralbyrån, 2013).

Figur 1 med data från Socialstyrelsen (2020) visar att kvinnor som fött sitt första barn efter 35 års ålder har sedan början av 1970-talet ökat från 2% till 12% år 2018. Det finns ingen statistik vid vilken ålder kvinnorna på 1800- och i början av 1900-talet var då de födde sitt första barn, men att föda barn i 40-års åldern var inte ovanligt (Statistiska centralbyrån, 2013). I takt med att antalet barn kvinnor födde minskade, sänkes även genomsnittsåldern för att föda barn. Att få barn vid en högre ålder är således ingen ny historisk företeelse, men att föda sitt första barn efter 35 års ålder är en ökande trend sedan början av 1970-talet (Socialstyrelsen, 2020).

Figur 1: Svenska förstföderskors ålder mellan 1973–2018 (Socialstyrelsen, 2020).

Kvinnor som fått sitt första barn vid 24 år eller yngre var år 1973 den största gruppen med 60% och har idag minskat till 18% (Socialstyrelsen, 2020). År 1973 var 7% av de som fick sitt första barn 30–34 år gamla, jämfört med 2018 då gruppen ökat till 29%.

2.2.2

Sex- och samlevnadsundervisning i Sverige

Som första land i världen är sedan 1955 sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk i svenska skolor (Lindgren m.fl., 2016). Tidigare arbetade yrkeskunniga personer, rörelser och kvinnoorganisationer med att upplysa och sprida kunskap till befolkningen. Läkaren

Karolina Widerström (1856–1949) ställde under yrkeslivet krav på undervisning om sexuallivet i skolan. Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) bildades 1933 och vid årsmötet 1934 formulerades krav om sexualundervisning vid landets alla skolor och

universitet. Debatten i samhället var stor, samtliga parter önskade att undervisningen skulle vara fostrande och informativ, men synen var delad angående vad som var moraliskt och normativt acceptabelt. Denna debatt var troligtvis en orsak till att det dröjde till år 1955 innan sex- och samlevnadsundervisningen faktiskt lagstadgades (Lennerhed, 2002).

Undervisning i sex- och samlevnad ingår i lärarutbildningens kärna (Lindgren m.fl., 2016). Många lärare känner osäkerhet kring hur undervisning om sex- och samlevnad berör ämnet de undervisar i, samt hur dessa frågor ska integreras i undervisningen. Elever uppger att det finns behov av att prata om sex- och samlevnad vid fler tillfällen än de som i nuläget ges (Skolinspektionen, 2018).

2.3

Faktorer som påverkar fertilitet

2.3.1

Ålderns påverkan

Åldern har stor påverkan på fertiliteten, där kvinnans fertilitet sjunker avsevärt fortare än mannens. Då en kvinna är kring 20–25 år är fertiliteten som bäst, för att sedan minska. Vid denna ålder är chansen att befruktning sker cirka 30–35% om samlag sker vid ägglossning. Hos en kvinna som är 35 år finns en ungefärlig chans på 12% att bli gravid och vid 45 års ålder 0,5%, om samlag sker vid ägglossning (Uppsala Universitet, 2018).

För par som önskar ett barn och vill bli gravida på naturlig väg bör försök påbörjas innan kvinnan är 31 år. Om paret önskar två respektive tre barn bör kvinnans ålder inte vara mer än 27 respektive 23 år. Om IVF är ett alternativ paret kan tänka sig bör kvinnans ålder för att få ett barn inte vara mer än 35 år. Då paret önskar två respektive tre barn bör kvinnans ålder inte vara mer än 31 respektive 28 år (Habbema m.fl., 2015).

2.3.2

Livsstilsfaktorers påverkan

Utöver åldern påverkar livsstilsfaktorer som rökning, övervikt, fetma, undervikt samt stress chansen att bli gravid (SFOG, 2010). Det finns samband mellan BMI (Body mass index) och fekunditeten, där normalviktiga kvinnor har lättare att bli gravida (Jacobsen m.fl., 2013; Lindgren m.fl., 2016). Fekunditet innebär förmåga till fortplantning (SFOG, 2019). Övervikt orsakar störningar i ovulationen och kan relateras till nedsatt fertilitet. Viktnedgång till normalvikt ger chans till förbättrad hormonbalans och regelbunden ovulation (Tabernero-Rico m.fl., 2019). Att som kvinna vara underviktig vid 20 års ålder och ha BMI <18,5 korrelerar också med ökad risk att inte kunna bli gravid (Jacobsen m.fl., 2013).

Måttlig fysisk träning associeras med ökad fekunditet vilket är positivt för kvinnor med högre BMI som redan utgör en riskgrupp för infertilitet, men samma hälsovinst finns för kvinnor med normalt BMI (Tabernero-Rico m.fl., 2019; Wise m.fl. 2012).

Chansen att bli gravid minskar både av aktiv och passiv rökning. Stress kan påverka menstruationscykeln och ovulationen men forskning har inte fastställt hur fertiliteten påverkas (Lindgren, m.fl. 2016).

2.4

Infertilitet och assisterad befruktning

Med infertilitet menas utebliven graviditet efter ett års regelbundet, oskyddat sexliv (SFOG, 2010). Fekunditeten minskar med stigande ålder och märks oftast efter 30 års ålder.

Assisterad befruktning innefattar all hantering av könsceller utanför kroppen (SFOG, 2010). Målsättningen med en infertilitetsutredning är att ställa diagnos samt ge prognos för

graviditetschansen med eller utan behandling (SFOG, 2010). Komplikationer vid graviditet ökar med åldern, efter 50 års ålder är bland annat risken för kejsarsnitt 68% och risken för tidig födsel (<37 veckor) tre gånger så hög som vid 29 års ålder (SFOG, u.å.).

I nuläget finns ingen lag som styr den övre åldersgränsen vid IVF-behandling med egna ägg och spermier (SMER, 2013). Däremot framförs i rekommendationer för kommuner och regioner att IVF behandling ska påbörjas före kvinnans 40-årsdag och det sista embryot får återföras fram till 45-årsdagen (SKR, 2016). Både kvinnor och män har tillit till att vården kan hjälpa med assisterad befruktning om det skulle bli aktuellt (Daniluk m.fl., 2019). Det har visat sig att en del män anser att fertilitet är en kvinnofråga (Grace, m.fl., 2019; Harlow m.fl., 2020).

2.5

Prekonceptiv vård och mödrahälsovårdens folkhälsoarbete

mödrahälsovården för rådgivning gällande sexuell hälsa (SFOG, 2016). Prekonceptiv vård beskrivs av WHO som biomedicinska, beteendemässiga och sociala hälsoåtgärder till kvinnor och par innan befruktning. Denna vård syftar till att förbättra hälsotillståndet och minska de beteenden och faktorer som bidrar till att mödrar och barn får sämre hälsoutfall (WHO, 2013). Preventivmedelsrådgivning anses vara ett bra tillfälle att ge information kring fertilitet och framtida fertilitet (Lindgren m.fl., 2016; Läkemedelsverket, 2013).

Folkhälsan är ett välfärdsmål och ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att nå individer i samhället vars förutsättningar för god hälsa brister för att hjälpa samtliga att nå det övergripande målet; god hälsa för hela befolkningen. Genom att arbeta promotivt

hälsofrämjande tillvaratas faktorer som bidrar till hälsa och motverkar sjukdom. Målet är att stödja individen att öka den egna förmågan, även kallad empowerment, för att påverka sin hälsa positivt genom exempelvis beteendeförändringar (SFOG, 2016).

Idag för många kvinnor en inre kamp mot skuldkänslor om dåliga kost- och motionsvanor, att göra fel samt att inte räcka till. Kvinnans egen hälsa och välbefinnande får aldrig glömmas bort i önskan att bli gravid. Barnmorskan kan därför bidra med balanserad och

individualiserad information till kvinnor och deras partner som önskar bli gravida i framtiden (Lindgren m.fl., 2016). Mödrahälsovårdens stora kontaktyta kan därför med relativt små insatser bidra till en stor hälsovinst (Pellmer Wramner, 2017; SFOG, 2016). Människans hälsa har flera bestämningsfaktorer, där faktorer som ålder, kön och arv är

opåverkbara. Flertalet andra faktorer är påverkbara, så som tobak-, drog- och alkoholvanor, matvanor, motion, sex och samlevnad, sömnvanor m.fl. (Pellmer Wramner, 2017; SFOG, 2016).

2.6

Kvinnors tankar och kunskap om fertilitet

2.6.1

Att skjuta upp graviditet och barnafödande

Majoriteten av kvinnorna i tidigare studier ser ett liv med barn framför sig (Birch Petersen m.fl., 2015; Eriksson m.fl., 2013; Lampic m.fl., 2006). Fertiliteten och förmågan att bli gravid ses som en naturlig förmåga kopplat till en frisk kropp. Trots att förmågan kan anses självklar finns även en oro, där vissa kvinnor har funderingar om den egna förmågan. Egna

erfarenheter eller historier från andra som kämpat att bli gravida, fått missfall eller är under fertilitetsutredning kan påverka individens inställning till sin fertilitet (Eriksson m.fl., 2013). Idag ses en ökning bland kvinnor över 30 år som söker vård för att göra en

fertilitetsbedömning med syfte att få veta hur länge de kan skjuta på att skaffa barn (Birch Petersen m.fl., 2015). Att vänta längre upp i åldrarna med att skaffa barn innebär ökad användning av medicinsk assistans som till exempel IVF för att bli gravid, vilket ses som ett bra alternativ av många kvinnor (Birch Petersen m.fl., 2015; Eriksson m.fl., 2013; Simoni m.fl., 2017).

Då sjukvården idag kan erbjuda hjälp finns tilltro till vården att kvinnor kan vänta tills strax före 40 år och ändå ha goda chanser att bli gravida, med eller utan hjälp (Simoni m.fl., 2017). Många kvinnor har dock orealistiska förväntningar på resultat från IVF-behandlingar och tror att även äldre kvinnor med lätthet får barn med denna teknik (SFOG, 2010). Att skjuta upp graviditet och barnafödande till en högre ålder kan även medföra minskad

tillfredsställelse i livet, då svårigheter att bli gravid uppstår. Känslor av ånger kan infinna sig samt önskningar att försök till att bli förälder påbörjats tidigare (Adachi m.fl., 2020;

Monester m.fl., 2019). Bland kvinnor som behövt assistans med IVF för att bilda familj finns önskningar att få information om vad som påverkar fertiliteten negativt tidigare i livet (Mac Dougall m.fl., 2013).

2.6.2

Anledningar att kvinnor väntar med graviditet och barnafödande

Det finns flera anledningar till att kvinnor idag väljer att vänta längre med att bilda familj och skaffa barn. En viktig anledning är att känna sig vuxen och mogen nog för att klara av allt föräldraskap innebär (Birch Petersen m.fl., 2015; Eriksson m.fl., 2013; Schytt, m.fl. 2014). Att dela ansvaret med en stabil partner och att ha ett arbete som kan kombineras med

föräldraskap är också faktorer av betydelse (Birch Petersen m.fl., 2015). I dagens samhälle finns mycket som erbjuds och förväntas av en ung individ (Ekstrand Ragnar m.fl., 2018; Eriksson m.fl., 2013), där normen är att vänta längre än tidigare med att bilda familj (Stern m.fl., 2015).

Många kvinnor är välutbildade och strävar efter upplevelser och äventyr innan de är redo att skaffa barn. Ökad individualisering i samhället får konsekvenser som uppskjutna stabila relationer och tankar om familjebildning. Att bli förälder tidigt i livet kan i vissa

umgängeskretsar uppfattas som att ha låga ambitioner i livet (Eriksson m.fl., 2013).

2.6.3

Kunskap om olika faktorers påverkan på fertilitet

Vid vilken ålder kvinnor tror att fertiliteten drastiskt börjar sjunka skiljer sig åt i tidigare forskning. I ett flertal studier framkom det att mindre än hälften av deltagarna var medvetna om att fertiliteten minskar markant vid 35 års ålder, vilket innebär att de flesta inte var bekanta med denna kunskap (Deatsman m.fl., 2016; Lampic m.fl., 2006; Mac Dougall m.fl., 2013). En del tror att det inte är förrän efter 45 års ålder fertiliteten minskar (Virtala m.fl., 2011). Kvinnor i andra studier har däremot relativt god kunskap om att fertiliteten är som bäst under 30 års ålder för att sedan minska successivt (Birch Petersen m.fl., 2015; Vassard m.fl., 2016).

Några kvinnor upplevde att informationen de fick under sin uppväxt var missvisande. Fokus vid informationsgivning låg på att skydda sig från oönskad graviditet, istället för konkret information om vad som påverkade fertiliteten (Mac Dougall m.fl., 2013). Kvinnor med lägre kunskapsnivå om ålderns påverkan på fertilitet är mer benägna att vilja eller försöka få sitt första barn vid en högre ålder (Lampic m.fl., 2006; Vassard m.fl., 2016). Hög utbildningsnivå hos kvinnor medför ökad förståelse för ålderns påverkan på fertiliteten (Swift m.fl., 2014). Kvinnor som tidigare upplevt problem med fertiliteten har mer förståelse för ålderns påverkan än de som inte haft problem (Deatsman m.fl., 2016; Swift m.fl., 2014). Gällande ålderns påverkan framkom det att om denna kunskap funnits tidigare hade även försök att bli gravid skett tidigare, även om kvinnan velat göra karriär hade hon jobbat hårdare för att göra karriär tidigare.

Resultat visade även att kvinnor behöver få bättre kunskap om de utmaningar som kommer med försök att bli gravid senare i livet (Monester m.fl., 2019). När kvinnor i reproduktiv ålder tillfrågats om livsstilsfaktorer kände en tredjedel inte till att övervikt och sexuellt överförbara sjukdomar påverkade fertiliteten. En majoritet av kvinnorna ansåg att vårdpersonal var den primära informationskällan (Lundsberg m.fl., 2014).

2.7

Ungdomar och unga vuxna

Ungdomsåren har stor betydelse för identitets- och socialutveckling, vilket lägger stort ansvar på att samhället har ett informativt och positivt förhållningssätt till sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa. Ungdomar har i regel fler sexualpartners, högre sexuellt risktagande samt ökad risk att få sexuellt överförbara infektioner eller bli oönskat gravida

(Folkhälsomyndigheten, 2017). Barnmorskor möter ungdomar på ungdomsmottagningar eller i samband med sex- och samlevnadsundervisning, där faktorer av betydelse för

reproduktionen är lämpligt att diskuteras för att värna om god prekonceptionell hälsa (Lindgren m.fl., 2016).

Enligt Ekstrand m.fl. (2011) upplevde ungefär hälften av gruppen unga kvinnor i åldern 13– 25 år att sex- och samlevnadsundervisningen som givits var acceptabel. Lite mer än en

tredjedel upplevde undervisningen som bristfällig eller väldigt bristfällig. Det fanns önskemål om att lärarna skulle haft mer kunskap för att kunna prata om ämnen relaterat till sex och sexualitet (Ekstrand m.fl., 2011; Ekstrand Ragnar m.fl., 2018). Att som ung individ förstå och tänka över långtidseffekter som påverkar fertiliteten ansågs svårt, men ändå viktig

information att få i god tid. För att erhålla kunskap om fertilitet och reproduktiv hälsa ansågs skolan och ungdomsmottagningen som viktiga platser för informationsgivning (Ekstrand Ragnar m.fl., 2018). Trots att information om fertilitet ansågs viktig kunde den samtidigt vara något som skapade oro och stress. Skolundervisningen fokuserade på hur lätt det var att bli gravid men att det i verkligheten även finns svårigheter (Boivin m.fl., 2019).

2.8

Reproduktiv livsplan

2.8.1

Reproduktiv livsplan som metod

En metod för att få individen att reflektera över sin fertilitet är ”Reproduktiv livsplan (RLP)”. Metoden kan användas för att strukturerat ge information, ställa frågor och diskutera med patienten (Moos m.fl., 2008). Barnmorskans yrke innefattar bland annat att stärka

patientens egen förmåga till hälsofrämjande åtgärder genom att tillgodose behov av kunskap och information (Svenska barnmorskeförbundet, 2019), där ”Reproduktiv Livsplan” som samtalsunderlag kan underlätta (Lindgren m.fl., 2016). Exempel på frågor som kan ställas är ”Hur många barn önskar du få?”, ”Hur länge vill du vänta tills du (eller din partner) blir gravid?” och ”Vilken familjeplaneringsmetod planerar du att använda tills du (eller din partner) är redo att bli gravid?” (Tydén m.fl., 2016).

Genom att barnmorskan använder ”Reproduktiv Livsplan” vid preventivmedelsrådgivning kan kvinnor öka sin kunskapsnivå om fertilitet och reproduktionsförmåga. Kunskap om fertilitet innebär bland annat under hur lång tid en äggcell kan bli befruktad, chans att bli gravid om oskyddat samlag sker vid ägglossning, vid vilken ålder en kvinnas möjlighet att bli gravid minskar samt hur stor chans det är att bli gravid med IVF (Skogsdal m.fl., 2019; Stern m.fl., 2013). Idag beräknas preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagning ta 30 minuter. Ökad tidsåtgång planeras vid tolksamtal men annars är det endast vid olika besök relaterade till graviditet som barnmorskan kan planera in ett besök på 45–60 minuter (SFOG, 2016).

2.8.2

Barnmorskors erfarenheter

Barnmorskor som använt ”Reproduktiv Livsplan” som samtalsunderlag med patienter vid preventivmedelsrådgivning upplevde i hög grad att verktyget var välfungerande samt gav nya infallsvinklar än tidigare rådgivningsunderlag. Som hjälpmedel för samtal om reproduktiv livsplan finns bland annat broschyrer och ”Reproduktiv Livsplan” egna hemsida (Koo Anderson m.fl., 2019; Stern m.fl., 2015). Flera barnmorskor upplevde att den egna kunskapen uppdateras, att underlaget underlättade ett strukturerat arbetssätt och samtal samt att rådgivningens innehåll blev bredare. Ett väl inarbetat underlag kan då leda till ett tidseffektivt besök. Då barnmorskor tog upp ”Reproduktiv livsplan”, var kvinnornas reaktioner oftast positiva, vilket uppfattades som att det fanns ett behov och önskemål att diskutera ämnet. ”Reproduktiv Livsplan” som metod underlättade även vid hälsofrämjande råd som till exempel skydd mot sexuellt överförbara infektioner, oönskade graviditeter eller livsstilsförändringar (Stern m.fl., 2015).

Olika svårigheter med RLP uppkom då kvinnor hade en annan kulturell bakgrund än barnmorskan, när kvinnor inte talade svenska eller när en partner medverkade under rådgivning. För att på ett adekvat sätt ge information behövde barnmorskan vara medveten om sina fördomar om människor ur olika grupper och först ställa frågor för att sedan individanpassa informationen utifrån svaren som gavs (Stern m.fl., 2015).

2.9

Teoretisk referensram

2.9.1

Empowerment

För att arbeta hälsofrämjande kan empowerment ses som en huvudprincip. Empowerment innebär att få individer och samhällen att förstå sina möjligheter att ta till sig och använda den makt de har rätt till (Pellmer Wramner m.fl., 2017). Begreppet har en positiv klang och uppkom under 1970-talet som bärande vid nya strategier för prevention och intervention inom bland annat folkhälsa och socialt arbete. En viktig del i begreppet är att stödja personer i en utsatt situation, både vid akuta situationer samt hälsofrämjande i ett längre perspektiv. Synen att varje människa har lika värde och rättigheter är också framstående (Askheim & Starrin, 2009). Ur ett ledarperspektiv syftar empowerment till att ge kraft till individen så att denne kan hantera olika situationer, vilket blir en hälsofrämjande ledningsåtgärd. Ett

exempel på detta kan vara att barnmorskan genom att informera sin patient ger möjlighet till att göra informerade val. Empowerment kan ses på flera sätt, dels som en process, dels som ett mål med centrala beståndsdelar av makt, kontroll, tillit till sig själv och stolthet. Ur detta tankesätt blir empowerment hjälp till självhjälp, där individens makt ger möjlighet till egenmakt (Pellmer Wramner m.fl., 2017).

2.10

Problemformulering

Tidigare forskning och statistik visar att svenska förstföderskor blir allt äldre. Åldern då det är störst chans att bli gravid sammanfaller för många kvinnor med en tid i livet som kan innefatta studier, karriär eller självförverkligande. Ett stort antal kvinnor i fertil ålder har bristfällig kunskap om hur ålder och olika livsstilsfaktorer påverkar fertiliteten. Om kvinnor inte har kännedom om detta finns risk att antal barn som önskas inte kan uppnås på grund av ålder. Det finns idag flera möjligheter till medicinsk assistans om en kvinna har svårt att bli gravid, men där många har orealistiska förväntningar på dess resultat. En del av

barnmorskans arbete innefattar information om fertilitet samt faktorer som påverkar positivt eller negativt. Vid barnmorskans hälsofrämjande arbete kan empowerment som helhetssyn ge kvinnan möjlighet att göra informerade val. Det finns i dagsläget begränsad forskning om kvinnor önskar information om fertilitet och i sådant fall när, var och hur de önskar denna kunskap. Genom att undersöka kvinnors önskemål skulle vården kunna förbättras samt anpassas och ge kvinnor möjlighet att fatta beslut utifrån evidensbaserad kunskap.

3

SYFTE

Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om svenska kvinnor i 18-45 års ålder önskar information om fertilitet samt på vilket sätt de önskar få denna information.

3.1

Frågeställningar

- Finns det variationer i önskemål mellan olika åldersgrupper? - Hur kan en barnmorska ge denna information?

- Vem eller vilka anser kvinnor är ansvariga för att kvinnor får information om fertilitet?

4

METOD

4.1

Studiedesign

Magisteruppsatsen genomfördes som en prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design. Vid en prospektiv tvärsnittsstudie samlas all data in vid en och samma tidpunkt (Henricsson, 2012). En kvantitativ ansats valdes då ett större antal deltagare önskades medverka, vilket ökar resultatets grad av generaliserbarhet till en större population (Polit & Beck, 2010). Författarna valde deskriptiv statistik för att sammanställa och presentera datamaterialet.

4.2

Webbenkät

För att samla data till magisteruppsatsen användes en webbenkät, vilket anses effektivt då stort antal deltagare önskas svara på kort tid (Henricsson, 2012). Webbenkäten (Bilaga B) utformades gemensamt av författarna i programmet Microsoft Forms. Programmet redovisade data i antal, procent samt diagram. För att frågor och svarsalternativ skulle bli tydliga och inte missförstås reviderades webbenkäten vid flertalet tillfällen. Detta efter diskussion inom författarparet samt med handledare och närstående. Första sidan i

webbenkäten innehöll ett missivbrev (Bilaga A), där deltagaren fick information om studien och innebörden av deltagandet.

Totalt 25 frågor konstruerades av författarparet i samråd med handledare och delades in i tre avsnitt; bakgrundsfrågor, frågor om fertilitet samt när, var, hur information om fertilitet önskades. Frågorna var inom nominal- och ordinalskalenivå (Ejlertsson, 2019). Merparten av frågorna var ja eller nej-frågor, men några frågor hade flersvarsalternativ och vid en fråga skulle svarens rangordnas. Webbenkäten innehöll några frågor som antingen lät deltagaren fortsätta svara på följdfrågor eller gå förbi dessa, beroende på om deltagaren svarade ja eller nej. Bakgrundsfrågorna var obligatoriska, frågorna som berörde fertilitet var inte

obligatoriska att svara på.

4.3

Pilotenkät

Innan webbenkäten publicerades deltog sex personer i en pilotenkät för att undersöka om frågorna tolkades på det sätt som var tänkt (Ejlertsson, 2019). Utöver inklusionskriterierna som presenteras under ”urval” valdes deltagare utifrån tillgänglighet samt möjlighet att ge feedback under dagtid. Syftet med pilotenkäten var även att mäta dess validitet och

reliabilitet. Validitet innebär att webbenkäten är konstruerad att mäta det den är avsedd att mäta och reliabilitet att det ska gå att få samma svar om en ny mätning hade utförts

(Henricsson, 2012). Deltagarna i pilotenkäten tillförde flera synpunkter, bland annat gällande formulering av frågor, svarsalternativ samt tiden för deltagande. Pilotenkäten medförde reflektion, där några frågor och svarsalternativ modifierades. Den främsta kritiken

gällde att någon fråga kunde bli mer koncis och kortfattad för tydligare förståelse. Då ingen fråga uteslöts eller fler svarsalternativ uppkom inkluderades svaren från deltagarna i pilotenkäten i det slutgiltiga resultatet.

4.4

Urval

Inklusionskriterierna för webbenkäten var att deltagarna skulle ha juridiskt kvinnligt kön, vara i 18–45 års ålder samt behärska det svenska språket. Exklusionskriterier var att ha manligt juridiskt kön, vara under 18 år eller över 45 år eller ej behärska svenska. För att rekrytera deltagare till webbenkäten användes bekvämlighetsurval, då den publicerades på våra egna kanaler i sociala medier. För att kunna analysera deltagarnas svar på webbenkäten med procent formades ett mål på minst 100 besvarade webbenkäter.

4.5

Datainsamling

Webbenkäten publicerades via programmet Microsoft Forms.En länk till webbenkäten publicerades på författarnas Facebook och Instagramprofiler. Vänner på sociala medier uppmuntrades att dela länken till webbenkäten. Ett antal grupper på Facebook kontaktades med förfrågan om att få dela webbenkäten på deras sida, men svar uteblev. Efter tre timmar var den förutbestämda minimigränsen på 100 deltagare uppnådd, beslut togs att avvakta och samla in fler besvarade webbenkäter. Efter fyra dagar med totalt 268 deltagare stängdes webbenkäten ned.

4.6

Dataanalys

Totalt svarade 268 deltagare på webbenkäten varav 1 deltagare exkluderades då denne uppgav juridiskt manligt kön. Data från webbenkäten exporterades till Microsoft Excel, där svaren grupperades och jämfördes. Primärt sammanställdes data utifrån samtliga deltagares svar på respektive fråga. Då samtliga deltagares svar presenterats delades deltagarna in i grupper efter vilken ålderskategori de tillhörde. Då kunde varje fråga presenteras utifrån vad deltagare i olika åldersgrupper svarat.

För att möjliggöra jämförande analyser mellan åldersgrupper skapades en yngre grupp (18– 29 år) vilken bestod av grupperna 18–24 år och 25–29 år samt en äldre grupp (30–40 år) vilken bestod av grupperna 30–35 år och 36–40 år. Indelningen innebar att gruppen 41–45 år exkluderades i den jämförande delen av resultatet. Indelningen syftade till att skapa två större grupper med lägst skillnad i antal. Den yngre gruppen innefattar 109 kvinnor, den äldre 137. Det ansågs mer relevant att ta del av vad kvinnor i gruppen 18–23 år svarat än de äldsta deltagarna, detta då den yngre gruppen till stor del består av kvinnor i sin mest fertila ålder. Deskriptiv statistik användes för att presentera det insamlade datamaterialet, för att skapa ett lättförståeligt resultat användes olika typer av diagram samt tabeller.

4.7

Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2002) har angett fyra etiska huvudkrav för all forskning i Sverige; informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Via missivbrevet informerades deltagaren om magisteruppsatsen och dess syfte, rätten att inte besvara webbenkäten samt rätten att när som helst, utan att ange orsak, avbryta sitt deltagande. För att ta hänsyn till informations- och samtyckeskravet utformades frågorna lättförståeligt och med så få teoretiska begrepp som möjligt. Då teoretiska begrepp som fertilitet togs upp i webbenkäten bifogades en kort informationstext för att öka deltagarens förståelse. Nyttjandekravet följdes genom att deltagaren informerades om hur insamlad data skulle förvaras och skyddas men även genom författarnas hantering av insamlad data. Insamlad data fanns i lösenordskyddade datorer som endast författarna hade tillgång till. Genom att logga ut ur datorerna då datainsamling inte pågick ökade säkerheten.

För att följa konfidentialitetskravet valdes endast tre inklusionskriterier; kön, ålder samt att deltagaren behärskade det svenska språket. Inga personuppgifter krävdes, därför kunde ingen enskild webbenkät härledas specifikt till en individ.

En analys där nyttan vägdes mot riskerna med magisteruppsatsen i helhet genomfördes, för att skydda deltagarna under arbetets gång (Henricson, 2012). Denna analys genomfördes inför datainsamlingen. Genom att syftet grundades på kvinnors önskemål sågs nyttan av denna information överstiga risken att deltagarna kunde uppleva oönskade känslor till följd av magisteruppsatsens syfte.

5

RESULTAT

I resultatet presenteras samtliga deltagares svar utifrån frågorna i webbenkäten. Resultatet innefattar även några jämförelser mellan den yngre (18–29 år) och den äldre (30–40 år) gruppen.

5.1

Bakgrundsinformation

Totalt samlades 268 svar in, 267 kvinnor och 1 man. Mannen exkluderades och resultatet baseras således på 267 svar. Deltagarna var mellan 18–45 år, vilket presenteras i Figur 2. Den åldersgrupp med flest deltagare var kvinnor mellan 24–29 år, (35%, n=93), följt av

åldersgruppen 30–35 år (32%, n=86). I åldersgruppen 18–23 år deltog 16 kvinnor, i åldersgruppen 36–40 år deltog 51 kvinnor och i åldersgruppen 41–45 år deltog 21 kvinnor.

Figur 2. Kvinnornas ålder fördelat i åldersgrupper.

Majoriteten av deltagarna, 79% (n=211) hade en eftergymnasial utbildning. Flest hade en högskoleutbildning på 3 år (44%, n=117) eller mer än 3 år (35%, n=94). Endast 19% (n=52) hade en gymnasieutbildning och 1% (n=4) hade grundskoleutbildning (Figur 3).

18-23 år 6% 24-29 år 35% 30-35 år 32% 36-40 år 19% 41-45 år 8%

Figur 3. Kvinnornas utbildningsnivå.

I tabell 1 presenteras ytterligare bakgrundsinformation. Strax över hälften av deltagarna hade barn, 52% (n=139). Majoriteten, 95% (n=253), hade besökt en ungdomsmottagning och en barnmorskemottagning vid minst ett tillfälle. Nästan alla, 96% (n=257), hade deltagit i obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning under sin skolgång. Majoriteten av deltagarna som blivit kallade till gynekologiskt cellprov hade hörsammat kallelsen.

Tabell 1. Bakgrundsinformation om sexuell och reproduktiv hälsa.

Fråga Ja Nej

Har du barn? 52% (n=139) 48%

(n=128)

Har du någon gång besökt en ungdomsmottagning?

95% (n=253) 5% (n=14)

Har du deltagit i sex- och

samlevnadsundervisning under din skolgång?

96% (n=257) 4% (n=10)

Har du någon gång besökt en barnmorskemottagning?

95% (n=253) 5% (n=14)

5.2

Information från vården

Vid frågan om deltagarna varit i kontakt med vården angående frågor om fertilitet var det 90% (n=241) som hade det (Figur 4). Exempel på vårdbesök angavs av författarna vara; preventivmedelsrådgivning, ofrivillig barnlöshet, planering av graviditet, inskrivning vid graviditet, sexuellt överförbara infektioner eller abortmottagning. Av dessa 241 kvinnor uppgav 72% (n=172) ej ha fått information om ålderns påverkan på fertiliteten vid vårdbesök

4 52 117 94 0 20 40 60 80 100 120 140

Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning Högskoleutbildning upp till 3 år (kandidatexamen)

Högskoleutbildning över 3 år (magisterexamen)

(Figur 5), samt 66% (n=160) ej ha fått information om olika livsstilsfaktorers påverkan på fertiliteten vid vårdbesök (Figur 5).

Figur 4. Kvinnor som gjort vårdbesök relaterat till fertilitet.

Figur 5. I vilken utsträckning kvinnorna har informerats om ålderns och livsstilsfaktorers påverkan på fertiliteten vid sitt vårdbesök.

En majoritet av deltagarna i både den yngre och den äldre gruppen hade besökt vården angående frågor om fertilitet. I likhet med den totala gruppen hade merparten inte fått information om åldern samt livsstilsfaktorers påverkan på fertiliteten (Figur 6).

Ja 90% Nej 10% 38 172 31 61 160 22 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Ja Nej Minns ej

Figur 6. I vilken utsträckning kvinnorna har informerats om ålderns och livsstilsfaktorers (LF)

påverkan på fertilitet vid sitt vårdbesök, utifrån åldersindelning med den yngre och den äldre gruppen.

5.3

Önskan om information

Innan kvinnorna fick frågor om fertilitet presenterades kortfattad skriftlig information om vid vilken ålder en kvinnas chans att bli gravid är som högst samt hur ökad ålder minskar chansen till befruktning. Informationen innehöll även några exempel på livsstilsfaktorer som främjar kontra försämrar fertiliteten.

I figur 7 presenteras att en fjärdedel, 25% (n=67) av kvinnorna önskade i nuläget generell information om fertilitet. Det var 27% (n=72) som både önskade information i nuläget samt att informationen givits tidigare, det går därför att sammanföra dessa grupper och påstå att 52% (n=139) önskade generell information. Ungefär hälften av kvinnorna önskade inte information i nuläget (48%, n=71), men 21% (n=57) önskade att informationen givits tidigare. Sammanfört önskade 73% information om fertilitet någon gång under sin livstid.

6% 85% 8% 15% 77% 7% 21% 64% 15% 30% 61% 9% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Ja (ålder) Nej (ålder) Minns ej (åldern)

Ja (LF) Nej (LF) Minns ej (LF)

Figur 7. Kvinnors önskemål att få information om fertilitet.

Kvinnor i den yngre gruppen önskade i högre utsträckning information om fertilitet jämfört med deltagare i den äldre gruppen. Kvinnorna i den äldre gruppen uttryckte i större

omfattning en önskan om att ha fått denna information tidigare, jämfört med kvinnorna i den yngre gruppen (Figur 8).

Figur 8. Kvinnors önskemål att få information om fertilitet, utifrån åldersindelning med den yngre och den äldre gruppen.

Andelen deltagare som svarade ”ja”, ”ja, och jag önskar att jag hade fått information tidigare” och ”nej, men jag önskar att jag hade fått information tidigare” fick svara på följdfrågor

Ja 25%

Ja, och jag önskar att jag

hade fått information tidigare 27% Nej 27% Nej, men jag önskar att jag

hade fått information tidigare 21% 42% 29% 19% 9% 15% 28% 28% 28% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

Ja Ja och önskat att jag fått tidigare

Nej Nej, men jag önskar att jag fått det tidigare 18-29 år 30-40 år

gällande önskemål om information om ålder och livsstilsfaktorers påverkan på fertilitet (Figur 9). På dessa frågor fanns möjlighet att välja två alternativ, till exempel ”ja” och även ”ja samt önskar att jag hade fått information tidigare”.

I figur 9 presenteras kvinnornas svar gällande önskemål om information om ålder och livsstilsfaktorers påverkan på fertiliteten. Totalt 38% (n=86) önskade information om ålderns påverkan, kontra 47% (n=106) som ej önskade information. Det var 15% (n=34) som önskade ha fått information om ålderns påverkan tidigare. Ungefär lika många önskade information om livsstilsfaktorers påverkan (42%, n=99) kontra andelen som ej önskade information (40%, n=95). Det var 17% (n=39) som önskade ha fått information om olika livsstilsfaktorers påverkan tidigare.

Figur 9. Kvinnors önskemål att få information om ålder och livsstilsfaktorers påverkan på fertiliteten.

5.3.1

Anledningar till att kvinnor inte önskar information om fertilitet

Kvinnorna som svarade nej på frågan om det i nuläget fanns en önskemål generell

information om fertilitet fick svara på en följdfråga om varför information inte var önskvärd. Det var 29% (n=71) som inte önskade information om fertilitet (Figur 10). Den främsta anledningen var att kvinnorna upplevde redan ha tillräcklig kunskap (70%, n=50). Andra uppfattningar var att inte vara intresserad av sin fertilitet (14%, n=10), att denna kunskap inte är aktuell före en eventuell graviditet planeras (7%, n=5) eller andra orsaker (8%, n=6).

86 99 106 95 34 39 0 20 40 60 80 100 120

Ålderns påverkan Livsstilsfaktorers påverkan

Figur 10. Anledningar till att kvinnor i nuläget inte önska information om fertilitet.

5.4

Vid vilken ålder önskar kvinnor få information om fertilitet?

information om fertilitet. Denna information innefattar hur menstruationscykeln fungerar samt när befruktning kan ske. Det var 51% (n=135) som ansåg att kvinnor bör få denna information då de är under 15 år. Vidare ansåg 38% (n=100) att informationen ska ges när kvinnan är 15–20 år och 11% (n=28) ansåg vid 21-25 år.

Figur 11. Vid vilken ålder kvinnor ska få generell information om fertilitet.

När det gäller mer specifik information, hur ålder och livsstilsfaktorer påverkar fertiliteten (Figur 12), ansåg majoriteten att information ska ges då kvinnan är mellan 15–25 år.

50 10 5 0 6 0 10 20 30 40 50 60 Har redan tillräcklig kunskap Inte intresserad av min fertilitet Vill inte ha kunskap innan jag planerar en graviditet Upplever ämnet som känsligt Annat 135 100 28 0 1 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160

Under 15 år 15-20 år 21-25 år 26-30 år Över 30 år Tycker ej att kvinnor behöver

denna information

Figur 12. Vid vilken ålder kvinnor ska få information om ålder och livsstilsfaktorers påverkan på fertilitet.

Vid jämförelse mellan den yngre och den äldre gruppen uttryckte en majoritet i båda

grupperna att åldern när generell information ska ges är mest lämplig när en kvinna är under 15 år gammal. I den yngre gruppen ansåg 45% (n=49) att information om ålderns påverkan ska ges när kvinnan är 15–20 år. Även information om livsstilsfaktorers påverkan ska ges vid 15–20 år (62%, n=67). Kvinnorna i den äldre gruppen ansåg i likhet med den yngre gruppen att information om livsstilsfaktorers påverkan ska ges vid 15–20 års ålder (45%, n=62). Däremot ansåg den äldre gruppen att information om ålderns påverkan ska ges vid 21–25 års ålder (41%, n=58), vilket skiljer sig från den yngre gruppen.

5.5

I vilket sammanhang är det mest lämpligt att få information om

fertilitet?

För att undersöka i vilket sammanhang deltagarna ansåg var mest lämpligt för kvinnor att få information om fertilitet skulle 6 alternativ från 1-6 rangordnas där 1 var det tillfälle som passade bäst. Följande alternativ angavs; vid preventivmedelsrådgivning eller övrigt besök på ungdomsmottagning, vid gynekologisk cellprovtagning, under obligatorisk skolgång, vid preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagning, vid inskrivning av graviditet på barnmorskemottagning samt vid fertilitetsmottagning på grund av svårigheter att bli gravid. I figur 13 presenteras att en majoritet av kvinnorna ansåg att information om fertilitet i första hand ska ges under obligatorisk skolgång (70%). Att få informationen vid

preventivmedelsrådgivning eller övrigt besök på ungdomsmottagning var över hälften av deltagarnas andrahandsval (59%). 28 105 ₁₀₁ 25 6 ₂ 40 137 101 25 6 ₂ 0 20 40 60 80 100 120 140 160

Under 15 år 15-20 år 21-25 år 25-30 år Över 30 år Tycker ej att kvinnor behöver

denna information Information om ålderns påverkan Information om livsstilsfaktorers påverkan

Figur 13. Vid vilket tillfälle kvinnor ansåg att det var mest lämpligt med information om fertilitet. I figur 14 presenteras hur deltagarna skulle föredra att få information om fertilitet.

Deltagarna hade möjlighet att välja flera svarsalternativ. Majoriteten föredrog att få muntlig information av vårdpersonal (n=224) följt av skriftlig information från

barnmorskemottagning eller ungdomsmottagning (n=210).

Figur 14. Hur information om fertilitet ska ges.

I de två åldersgrupperna som jämfördes påvisades liknande svar, där både den yngre och den äldre gruppen primärt önskade muntlig information av vårdpersonal. Deltagarna i den äldre gruppen valde dock muntlig information i högre grad än de yngre och de i den totala

gruppen, där differensen mellan muntlig och skriftlig information inte var anmärkningsvärd. Deltagarna fick fler frågor om hur information om fertilitet kan ges (Tabell 2). Ett förslag var frivilliga informationsträffar i grupp angående fertilitet på en barnmorskemottagning, där 22% (n=57) var positivt inställda till att delta. Hälften, 49% (n=49) ville ej delta och 29%

0% 20% 40% 60% 80% 100% Inskrivning av graviditet Gynekologiskt cellprov Fertilitetsmottagning Barnmorskemottagning Ungdomsmottagning Under obligatorisk skolgång

1:a hand 2:a hand 3:e hand 4:e hand 5:e hand Sista hand

224 210 108 14 0 50 100 150 200 250

(n=77) hade hellre deltagit i en sådan informationsträff tidigare i sitt liv. Ett annat förslag, att erbjudas ett eget möte med en barnmorska där fertilitet diskuterades i samband med

preventivmedelsrådgivning var majoriteten positivt inställda till (76%, n=201). En majoritet ansåg även att skolklasser bör bli kallade till informationsträffar om fertilitet (88%, n=234). Tabell 2. Hur information kan ges.

Fråga Ja Nej Hade

hellre deltagit tidigare i livet Hade du velat delta i frivilliga

informationsträffar i grupp angående fertilitet om dessa erbjöds på en barnmorskemottagning?

22% (n=57) 49% (n=131) 29% (n=77)

Om du fick möjlighet till ett längre möte med en barnmorska vid preventivmedelsrådgivning, där ni samtalade om fertilitet och faktorer som påverkar fertiliteten negativt, hade du önskat ett sådant möte?

76% (n=201)

24% (n=65)

Tycker du att skolklasser ska bli kallade till informationsträffar om fertilitet, på t.ex. barnmorskemottagning, ungdomsmottagning eller hos skolsköterska?

88% (n=234)

12% (n=32)

I tabell 3 presenteras den yngre och den äldre gruppens svar. Merparten i båda grupper hade önskat ett längre möte med en barnmorska där barnmorskan kunde ta upp fertilitet. En tydlig majoritet svarade även ”ja” till att skolklasser ska bli kallade till informationsträffar om fertilitet.

Tabell 3. Hur information kan ges, jämförelse mellan den yngre och den äldre gruppen.

Fråga 18–29 år 30–40 år

Ja Nej Ja Nej

Om du fick möjlighet till ett längre möte med en barnmorska vid

preventivmedelsrådgivning, där ni samtalade om fertilitet och faktorer som påverkar fertiliteten negativt, hade du önskat ett sådant möte?

79% (n=86) 21% (n=23) 76% (n=104) 24% (n=33)

Tycker du att skolklasser ska bli kallade till informationsträffar om fertilitet, på t.ex. barnmorskemottagning,

ungdomsmottagning eller hos skolsköterska? 89% (n=96) 11% (n=13) 92% (n=118) 8% (n=19)

5.6

Vem bär ansvaret?

Vid frågan om vem som bär ansvaret för att kvinnor får information om fertilitet hade deltagarna möjlighet att välja flera alternativ (Figur 15). Regionerna (genom bland annat barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar, gynekologiska mottagningar och fertilitetsmottagningar) ansågs ha störst ansvar (n=250). Genom skolans läroplan ansågs Skolverket även ha ett stort ansvar (n=182). Att varje kvinna själv är ansvarig ansåg 129 kvinnor och kvinnans föräldrar och omgivning 109 kvinnor. Fyra deltagare ansåg att andra alternativ fanns.

Figur 15. Ansvar för att kvinnor får information om fertilitet.

I jämförelsen mellan grupper ansåg både den yngre och den äldre att regionerna har störst ansvar. Deltagarna i den äldre gruppen skattade skolverkets ansvar (23%, n=32) i princip lika högt som kvinnans eget ansvar (22%, n=31). Detta skiljde sig både från den yngre gruppen och den totala gruppen (Figur 16).

Figur 16. Ansvar för att kvinnor får information om fertilitet. Jämförelse mellan den yngre och den 129 109 182 250 4 0 50 100 150 200 250 300 37% 31% 23% 8% 0 45% 23% 22% 6% 0 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 18-29 år 30-40 år

5.7

Kvinnors egen upplevelse av kunskap

Utifrån det totala antalet deltagare (n=267) upplevde 61% (n=164) av kvinnorna den egna kunskapen som tillräcklig kontra 39% (n=103) som inte upplevde den egna kunskapen som tillräcklig (Figur 17).

Figur 17. Kvinnorna egen upplevelse av att ha tillräcklig kunskap om fertilitet.

I Figur 18 presenteras jämförelser mellan grupperna. Hälften av kvinnorna (n=54) i den yngre gruppen upplevde den egna kunskapen om fertilitet som tillräcklig. I den äldre gruppen upplevde däremot två tredjedelar (n=91) den egna kunskapen som tillräcklig.

Figur 18: Kvinnorna i den yngre (t.v) och i den äldre (t.h) gruppens egen upplevelse av att ha tillräckligt med kunskap om fertilitet.

Ja 61% Nej 39% Ja 50% Nej 50%

18-29 ÅR

30-40 ÅR

6

DISKUSSION

6.1

Resultatdiskussion

Det mest utmärkande i resultatet var att hälften av alla kvinnor önskade information om fertilitet samt att ett betydande antal önskade att information fåtts tidigare i livet. Av kvinnorna som inte var intresserade av information i nuläget önskade nästan hälften att denna information kommit tidigare i livet. I jämförelsen mellan grupperna 18-29 och 30-40 år var det betydligt fler i den yngre gruppen som önskade information. En majoritet av deltagarna hade besökt vården vid ett eller flera tillfällen angående frågor som innefattar fertilitet. Trots detta hade en majoritet inte informerats om hur ålder eller olika

livsstilsfaktorer påverkar en kvinnas fertilitet. Merparten av kvinnorna var positiva till att få information om fertilitet i samband med preventivmedelsrådgivning. Majoriteten ansåg även att undervisning om fertilitet är något som skolklasser ska kallas till. Bland kvinnorna som deltog upplevde två femtedelar att de inte har tillräckligt med kunskap om fertilitet.

Kvinnorna i den yngre gruppen ansåg sig i större utsträckning ha otillräcklig kunskap jämfört med den äldre gruppen.

Information från vården

Resultatet visade att en majoritet av deltagarna hade varit på ett vårdbesök rörande fertilitet, där kvinnan oftast träffar en barnmorska. En stor del av barnmorskans arbete innebär hälsofrämjande insatser inom reproduktiv hälsa. Reproduktiv hälsa innefattar bland annat att informera varje kvinna så hon kan avgöra om, när och hur hon vill ha barn i framtiden (Svenska Barnmorskeförbundet, 2019).

Tidigare studier visar att en stor andel kvinnor inte känner till att åldern påverkar fertiliteten (Deatsman m.fl., 2016; Lampic m.fl., 2006; Mac Dougall m.fl., 2013; Virtala m.fl., 2011). Trots att forskning visar att chansen till befruktning är som högst vid 20–25 års ålder (Uppsala universitet, 2018), är det endast 16% av deltagarna i denna magisteruppsats som uppger att de blivit informerade om ålderns betydelse vid något vårdbesök. Några fler, en fjärdedel av deltagarna har blivit informerade om hur olika livsstilsfaktorer påverkar en kvinnas fertilitet. Då endast en liten del av samtliga deltagare erhållit information om ålder eller livsstilsfaktorers påverkan på fertilitet vid sitt vårdbesök verkar det som att

barnmorskor i hög utsträckning brister i att ge patienten denna information. Förslagsvis behöver arbetsbeskrivningen för en barnmorska förtydligas samt tidsrymden för ett vårdbesök ökas alternativt införa nya rådgivningsunderlag som till exempel ”Reproduktiv Livsplan”.

Genom livet träffar majoriteten av alla kvinnor någon gång en barnmorska, vid något av ovan nämnda möten som innefattar fertilitet. Om begreppet empowerment genomsyrar

barnmorskans arbete kan kvinnor få hjälp att erhålla information för att i förlängningen känna makt över det egna livet och besluten som fattas. Barnmorskan kan på så sätt öka

individens självkänsla och bidra till god hälsa ur flera perspektiv (Pellmer Wramner m.fl., 2017). Utgångspunkten i barnmorskans hälsofrämjande arbete bör i likhet med synen i empowerment bygga på alla människors lika rättigheter. Om ungdomar och unga vuxna får ökad relevant information om fertilitet och de faktorer som påverkar skulle kostnaderna för vård relaterat till infertilitet eventuellt kunna minska. I Sverige erbjuder regionerna assistans att bli förälder vid ofrivillig barnlöshet begränsat till ett visst antal behandlingar och utifrån kriterier som kvinnans ålder och normalt BMI. Skulle kvinna inte lyckas bli gravid inom ramen för dessa besök behöver paret eller kvinnan själv stå för vårdkostnaderna. I

förlängningen finns risk att en klassfråga uppstår, där endast de välbärgade har råd att söka hjälp vid ofrivillig barnlöshet. Om beslutsfattande myndigheter som Sveriges regioner samt Skolverket från tidig ålder på ett relevant sätt informerar om fertilitet kan varje individ i ökad utsträckning få möjlighet att ta beslut över sin framtid, detta i linje med begreppet

empowerment.

Önskan om information

Denna magisteruppsats visade att 52% av kvinnorna önskar generell information om

fertilitet, där nästan hälften av kvinnorna som inte önskade information i nuläget har önskat information tidigare i livet. Det går att dra en slutsats att 73% av de tillfrågade kvinnorna önskat information någon gång i sitt liv. Den yngre gruppen kvinnor önskade i större utsträckning information i nuläget. Gällande information om ålder och livsstilsfaktorers påverkan på fertiliteten önskade majoriteten i både den yngre och den äldre gruppen information i nuläget eller tidigare i livet.

Av de tillfrågade kvinnorna i denna magisteruppsats som inte önskade information om fertilitet ansåg 70% sig redan ha tillräcklig kunskap. Forskning visar en kunskapslucka gällande ålderns påverkan på fertiliteten (Deatsman m.fl., 2016; Lampic m.fl., 2006; Mac Dougall m.fl., 2013). När ungdomar och unga vuxna fått information om fertilitet och problematik kring fertiliteten upplevde en del att det nu fanns kunskap om tillvägagångssätt om det skulle uppstå problem senare i livet. Information om ålderns och livsstilsfaktorers påverkan hade inte talats om förut (Boivin m.fl., 2019). Vuxna kvinnor uppgav att tankar och planering av graviditet och barnafödande skett tidigare om kunskapen om ålder och

livsstilsfaktorers påverkan funnits tidigare i livet. (Monester m.fl., 2019).

I likhet med tidigare studier lyfter denna magisteruppsats fram att kvinnor saknade kunskap om ålderns och livsstilsfaktorers påverkan på fertiliteten. Information om fertilitet bör ges utspritt under uppväxten samt vuxenlivet vid vårdbesök för att möta individens behov, men också behov som förväntas uppstå framöver i livet. Detta stämmer väl överens med tidigare studier som belyser att kvinnor önskat få information vid en yngre ålder. Kvinnor som sökt vård till följd av fertilitetsproblem uppger att de önskar ha fått information om fertilitet tidigare (Mac Dougall m.fl., 2013). Då kvinnor tillfrågats om livsstilsfaktorers påverkan på fertiliteten var det en tredjedel som inte kände till dess effekt (Lundsberg m.fl., 2014). Med kunskap ökar kvinnans förmåga att ta kontroll över sina beslut, empowerment, trots att fertiliteten kan vara utom hennes kontroll är det barnmorskans uppgift att informera kvinnan så informerade beslut kan tas.

Vid vilken ålder information bör ges och hur den bör ges

Kvinnorna som svarade på webbenkäten ansåg att information om menstruationscykeln samt möjlighet till befruktning bör ges före 15 års ålder, medan information om ålderns och

livsstilsfaktorers påverkan på fertiliteten var lämpligt att ges då kvinnor är mellan 15–25 år. En majoritet ansåg även att information om fertilitet ska ges primärt under obligatorisk skolgång eller via ungdomsmottagning. Att föra fram information både muntligt och skriftligt ansåg merparten av kvinnorna vara behövligt. Att sex- och samlevnadsundervisning är obligatorisk i Sverige sedan 1955 tyder på att dessa frågor utifrån ett samhällsperspektiv anses vara viktiga redan i ung ålder (Lindgren m.fl., 2016). Ungdomar och unga vuxna i tidigare studier menade att sex- och samlevnadsundervisningen de fick i skolan stundtals var informativ och bra, men ofta bristfällig (Ekstrand m.fl., 2011). Trots att ungdomar tyckte det var svårt att förstå och tänka över långtidseffekter som kan påverka fertiliteten ansågs ämnet som viktigt (Boivin m.fl., 2019; Ekstrand Ragnar m.fl., 2018).

Både kvinnorna som deltog i denna magisteruppsats och tidigare studier var överens om att information om fertilitet anses viktigt och bör ges i god tid, före eller när kvinnor är i sin mest fertila ålder. Sex- och samlevnadsundervisningen skulle behöva utökas då kvinnor ansåg att den var bristfällig. Då ungdomsåren för många är en föränderlig tid då mottagligheten för olika frågor och samtalsämnen kan variera behöver information upprepas och tas upp ur olika synvinklar. Studier av Deatsman m.fl., (2016) och Swift m.fl., (2014) påvisade att individer som haft problem relaterat till sin fertilitet hade ökad förståelse för ålderns

påverkan på fertiliteten. Det upplevs problematiskt att kvinnor ska behöva stöta på problem med sin fertilitet för att få information som anses vara lätt att tillge. Hade kvinnor fått denna information tidigare skulle troligtvis många kvinnor bevaras från skuldkänslor och

barnlöshet.

Vem bär ansvaret

Kvinnorna som svarade på webbenkäten ansåg att regionerna i Sverige har det största ansvaret för att informera om fertilitet. Inom regionernas verksamhet kommer kvinnor i kontakt med ämnet fertilitet vid bland annat barnmorskemottagningar,

ungdomsmottagningar, gynekologiska mottagningar och fertilitetsmottagningar. I barnmorskans kompetensbeskrivning finns riktlinjer för att arbeta hälsofrämjande inom sexuell och reproduktiv hälsa. För att beakta en kvinnas sexuella och reproduktiva rättigheter har hon rätt till information för att kunna avgöra om, när och hur hon önskar ha barn

(Svenska barnmorskeförbundet, 2019). Kompetensbeskrivningen presenterar att

barnmorskans hälsofrämjande arbete gällande fertilitet innebär preventivmedelsrådgivning samt information om sexuellt överförbara infektioner. Det nämns inget tillvägagångssätt om hur information om faktorer som påverkar kvinnans fertilitet, så som ålder eller

livsstilsfaktorer ska erbjudas av barnmorskan. För att information om fertilitet, som hälften av kvinnorna i denna studie önskade eller önskat få tidigare skulle barnmorskor kunna använda metoden ”Reproduktiv Livsplan” (RLP). Kvinnan kan då öka sin kunskapsnivå, både

grundläggande kunskap som tid i månaden för ägglossning samt mer specifik fakta om vid vilken ålder en kvinnas möjlighet att bli gravid minskar (Skogsdal m.fl., 2019; Stern m.fl., 2013).

Skolverkets ansvar rankades också högt hos kvinnorna, att information ska ges under de obligatoriska skolåren. Skolverkets ansvar stämmer dessutom med resultatet att en majoritet tycker kvinnor ska få generell information om fertilitet då de är under 15 års ålder och då omfattas av skolplikten. Sex- och samlevnadsundervisning är obligatoriskt för samtliga lärarstuderande, för att integrera ämnet i alla skolämnen (Lindgren m.fl., 2016). Trots detta ansåg ungdomar att deras lärare inte hade tillräckligt med kunskap (Ekstrand m.fl., 2011; Ekstrand Ragnar m.fl., 2018). En övervägande majoritet av kvinnorna som svarade på webbenkäten ansåg att skolklasser ska bli kallade till informationsträffar om fertilitet hos barnmorska eller skolsköterska vilket skulle kunna bli ett komplement till den ordinära sex- och samlevnadsundervisningen som inte lyckas beröra all information. Ett ökat samarbete mellan skola, ungdomsmottagning och barnmorskemottagning skulle kunna medföra bättre och mer innehållsrik information till unga vuxna.

Deltagare i åldersgruppen 30–40 år bedömde att kvinnans eget ansvar att hålla sig informerad om fertilitet var likvärdigt med skolans ansvar att informera. Genom dessa åsikter kan ett samband ses då Eriksson m.fl., (2013) beskrev att kvinnor idag lever i ett samhälle präglat av individualisering, med normer att vara välutbildad samt att varje individ ska stå för sina egna beslut. Det är dock svårt för en individ att fatta välgrundade beslut om individen inte vet vilken kunskap den behöver inneha.

Upplevelse om att ha tillräcklig kunskap

Av samtliga deltagares svar upplevde 39% avsaknad av kunskap om fertilitet. Majoriteten av deltagarna i den yngre gruppen befann sig i åldersspannet då chansen att bli gravid anses som störst, men endast hälften av dessa kvinnor upplevde kunskapen som tillräcklig. Flertalet studier har visat att kvinnor i stor utsträckning inte informerats om ålderns (Deatsman m.fl., 2016; Lampic m.fl., 2006; Mac Dougall m.fl., 2013) eller livsstilsfaktorers (Lundsberg m.fl., 2014) påverkan på fertiliteten. Kvinnor riskerar därför att gå miste om kunskap som senare i livet värdesätts (Mac Dougall m.fl., 2013), där åldern som faktor inte går att ta tillbaka och kan skapa ångest då försök att bli förälder inte påbörjats tidigare i livet (Adachi m.fl., 2019). Då det som ung individ kan vara svårt att veta och förstå vilka redskap som behövs senare i livet bör samhället göra sitt yttersta för att nå ut med denna viktiga information.

6.2

Metoddiskussion

Utifrån syftet; om kvinnor önskar information om fertilitet, samt hur en barnmorska kan erbjuda denna information, ansågs en kvantitativ ansats mest lämplig. Detta för att kartlägga och undersöka åsikter och önskemål hos en större grupp, men även för att jämföra om åsikter