Om det ska vara möjligt att ta fram så effektiva incitament som möjligt på politisk nivå för att kunna forma företagens klimatarbete positivt och göra det möjligt för dem att alltmer satsa på klimatarbetet, behövs studier som gå mer på djupet. Både denna samt tidigare studier visar att svar behövs kring vart det håller och var det brister hos företag när det gäller olika slags klimatarbete (eller annat hållbarhetsarbete med miljöinriktning). På grund av att företag från olika branscher påverkas på varierande vis beroende av lokalisering, typ av verksamhet med mera, så hade det varit relevant att undersöka på vilket sätt som företag från olika branscher svarar. Vad för slags klimatarbete gör de företag som svarar att det får en negativ effekt kontra de som anser att klimatarbetet får en positiv effekt för
verksamheten? Vad gör de inte och varför? Vilken bransch verkar de i? Hur ser kunskapen ut kring olika slags klimatarbete (eller annan typ av miljöengagemang) och hur påverkar det företaget positivt, negativt, kortsiktigt eller långsiktigt? Dessa frågor och fler hade varit intressanta att utforska för att ytterligare ta reda på hur företag kan vara en del utav att jobba för en hållbar utveckling och på samma gång uppnå god lönsamhet för sin verksamhet. Att undersöka mer kvalitativt i form av intervjuer eller fokusgrupper skulle då kunna vara en väg att gå. Det skulle även kunna göras för att ta reda på vilka frågor som kan vara relevanta
att i framtiden ställa i kvantitativa studier. Detta för ett mer riktat fokus åt de håll som behövs såväl som för att fördjupa förståelsen kring uppfattningar som finns.
5 Slutsatser
Uppsatsens syfte var att undersöka hur ett urval av svenska börsnoterade företag med över 50 anställda uppfattar sitt klimatarbete och hur klimatarbetet påverkar företagets
lönsamhet. Svaren visar att de tillfrågade företagen över lag uppfattar att deras klimatarbete har en positiv effekt på verksamhetens lönsamhetsaspekter; förstärkt varumärke och ökad kundlojalitet, kostnader, resultaträkning, attraktiviteten som arbetsgivare, nya produkter och affärsområden, proaktiv riskhantering samt finansieringsmöjligheter. Något fler procent anser att kostnaderna, snarare än vid de andra sex aspekterna, kan påverkas negativt av klimatarbetet. Extra positiv effekt tycks företagen uppfatta att klimatarbetet har för varumärket och kundlojaliteten samt attraktiviteten som arbetsgivare. Attraktiviteten som arbetsgivare är också den aspekt tillsammans med finansieringsmöjligheterna där det skiljer sig hur företagen svarat i 2019 och 2021. Allt fler svarar att klimatarbetet får en positiv effekt för dessa delar av verksamheten och färre att det får en negativ. Det klimatpolitiska läget mellan 2019–2021 samt Covid-19-pandemin, skulle kunna vara en del utav förklaringen till presenterade resultat i denna studie. De flesta företagen menar att Covid-19 haft en ganska positiv eller ingen effekt alls för företagets klimatarbete, något som också stärker vad forskning säger att kris kan öka synergin mellan miljö och ekonomi.
Företagens uppfattningar om effekten klimatarbetet har på finansieringsmöjligheterna och attraktiviteten som arbetsgivare skiljer sig även åt beroende på om de har en omsättning på under 1000 eller över 1000 Mkr/år. Gruppen med högre omsättning uppfattar till större del att klimatarbetet har en positiv effekt. Företagen med en omsättning på under 1000 Mkr/år uppfattar också i högre utsträckning än företagen med en omsättning på över 1000 Mkr/år att de påverkas delvis eller mycket av “nationella politiska beslut”. B gge grupperna menar att politik påverkar företagets klimatarbete delvis eller mycket och då allra mest de beslut som tas på EU-nivå.
Resultaten i den här undersökningen kan indikera ytterligare på hur viktigt det är med lönsamhet i ett företag och att den kan ge eller inte ge förutsättningar för ett engagerat klimatarbete. Det visar sig här i att företagen med en högre omsättning i ännu större
utsträckning menar att klimatarbetet får en positiv effekt för deras lönsamhet. Något som kan tyda på att de har en bättre grundförutsättning som gör att de kan satsa mer och även få mer tillbaka. Att majoriteten av alla företag över lag ansåg att klimatarbetet lönar sig är i sin tur resultat som går ihop med forskning som visar att det allt mer blir snarare en större risk för företags lönsamhet att inte engagera sig, något som då skulle kunna skapa möjligheten till det. Företagen upplever att politiska beslut påverkar delvis eller mycket vilket kan tyda på vikten av att skapa förståelse för hur olika behov ser ut i olika organisationer och att
fortsätta jobba för att skapa förutsättningar för företag oavsett till exempel branschtillhörighet eller storlek.
Om vi utgår från att såv l samhälle som f retag ingår i ett ekonomiskt system i vilket ett företags främsta syfte är lönsamhet, då blir det indirekt viktigt f r ett företags klimatarbete att vara l nsamt f r att de i sin tur ska kunna följa det klimatengagerade spåret. Miljöfrågor tycks bli allt viktigare för vart år som går, utifrån såväl tidigare forskning som resultaten av denna undersökning. Frågan blir alltmer något som arbetstagare, kunder och finansiärer kräver att företagen engagerar sig i. Det här skulle kunna vara en anledning till att det blir mer och mer lönsamt att ha ett engagerat klimatarbete och något som företagen därmed också ges möjligheten att kunna eftersträva i allt större utsträckning.
6 Litteraturförteckning
Agrawala, S., Carraro, M., Kingsmill, N., Lanzi, E., Mullan, M., Prudent-Richard, G., 2011. Private sector engagement in adaptation to climate change. OECD Environ. Work. Pap. 39.
Albino, V., Balice, A., Dangelico, R., Iacobone, F., 2012. The Effect of the Adoption of
Environmental Strategies on Green Product Development: A Study of Companies on World Sustainability Indices. Int. J. Manag. 29, 83–96.
BBC, 2020. Climate Change: What is COP26, and why is it happening in Glasgow in 2021? - CBBC Newsround. https://www.bbc.co.uk/newsround/51372486 (Hämtad den 2.4.21).
Bergek, A., Fahnestock, J., Hellsmark, H., Karltorp, K., Ulmanen, J., 2019. Statens roll för klimatomställning i processindustrin, utmaningar och möjligheter för socioteknisk omställning i svensk industri för framställning av järn-och stål, cement,
raffinaderiprodukter och kemikalier. (Nr. 2019:15), RISE. Göteborg, Sverige. Berkhout, F., 2012. Adaptation to climate change by organizations. WIREs Clim. Change 3,
91–106.
Berntson, E., Bernhard-Oettel, C., Hellgren, J., Näswall, K., Sverke, M., 2016. Enkätmetodik. Natur & kultur, Stockholm, Sverige.
Blombäck, C., 2021. Klimatpolitiska rådets rapport 2021 (Nr. 4). Stockholm, Sverige.
Bryman, A., 2015. Social Research Methods, 5th ed. Oxford University Press, Incorporated, Oxford, Storbrittanien.
Castelyn, C., 2020. Environmental and economical ethics collide: Business as usual after COVID-19 or shifting towards a planetary health perspective? Voices Bioeth. 6. Chang, O., Slaubaugh, M., . Business Professionals’ Attitudes toward Sustainable
Business Practices. J. Manag. Sustain. 6.
Claudy, M.C., Peterson, M., Pagell, M., 2016. The Roles of Sustainability Orientation and Market Knowledge Competence in New Product Development Success. J. Prod. Innov. Manag. 33, 72–85.
Dahmstr m, K., . Från datainsamling till rapport : att g ra en statistisk unders kning, . uppl. ed. Studentlitteratur, Lund, Sverige.
De Francesco, A.J., Levy, D., 2008. The impact of sustainability on the investment environment. J. Eur. Real Estate Res. 1, 72–87.
Ejlertsson, G., 2019. Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, 4.uppl. ed. Studentlitteratur, Lund, Sverige.
Elkerbout, M., Egenhofer, C., Ferrer, J.N., 2020. The European Green Deal after Corona: Europeiska rådet, 2021. EU:s senaste klimatpolitiska åtgärder.
https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/climate-change/eu-climate-action/ (Hämtad den 6.6.21).
Fekjær, S.B., Dalén, H., 2016. Att tolka och förstå statistik, 1. uppl. ed. Gleerup. Malmö, Sverige.
Friedman, M., 1970. The Social Responsibility of Business Is To Increase Its Profits. N. Y. Times Mag. 173–178.
Gallego‐Álvarez, I., García‐Sánchez, I.M., Vieira, C. da S., . Climate Change and Financial Performance in Times of Crisis. Bus. Strategy Environ. 23, 361–374.
Gulbrandsen, L.H., Stenqvist, C., 2013. The limited effect of EU emissions trading on corporate climate strategies: Comparison of a Swedish and a Norwegian pulp and paper company. Energy Policy 516–525.
Hagainitiativet, 2021. Lönsamt klimatarbete. https://www.hagainitiativet.se/sv/Lonsamt- klimatarbete (Hämtad den 18.2.21).
Harris, I., Naim, M., Palmer, A., Potter, A., Mumford, C., 2011. Assessing the impact of cost optimization based on infrastructure modelling on CO2 emissions. Int. J. Prod. Econ. 131, 313–321.
Hartzmark, S.M., Sussman, A.B., 2019. Do Investors Value Sustainability? A Natural Experiment Examining Ranking and Fund Flows. J. Finance 74, 2789–2837.
Hassan, O.A.G., 2018. The impact of voluntary environmental disclosure on firm value: Does organizational visibility play a mediation role? Bus. Strategy Environ. 27, 1569–1582. Helbæk, M., 2014. Statistik i ett nötskal: . Studentlitteratur, Lund, Sverige.
Hessels, J., Bouman, N., Vijfvinkel, S., 2011. Environmental sustainability and financial performance of SMEs. Scales Res. Rep. H201101.
Hori, S., Syugyo, S., 2020. The function of international business frameworks for governing companies’ climate change-related actions toward the 2050 goals. Int. Environ. Agreem.-Polit. LAW Econ. 20, 541–557.
Isaksson, A., Linderoth, H., 2018. Environmental considerations in the Swedish building and construction industry: the role of costs, institutional setting, and information. J. Hous. Built Environ. 33, 615–632.
Jansson, J., Nilsson, J., Modig, F., Hed Vall, G., 2017. Commitment to Sustainability in Small and Medium-Sized Enterprises: The Influence of Strategic Orientations and
Management Values: Commitment to Sustainability in SMEs. Bus. Strategy Environ. 26, 69–83.
Körner, S., Wahlgren, L., 2012. Praktisk statistik. Studentlitteratur, Lund, Sverige.
Levine, M.D., Steele, R.V., 2021. Climate change: What we know and what is to be done. WIREs Energy Environ. 10.
Linnenluecke, M.K., Griffiths, A., Winn, M.I., 2013. Firm and industry adaptation to climate change: a review of climate adaptation studies in the business and management field. WIREs Clim. Change 4, 397–416.
Lundgren, T., Marklund, P.-O., 2015. Climate policy, environmental performance, and profits. J. Product. Anal. 44, 225–235.
Murray, G., Peetz, D., 2016. Financial Markets, Climate Change, and Paradoxes of Coordination and Intervention. Perspect. Glob. Dev. Technol. 15, 455–479. Naturvårdsverket, 2021. Utsläpp av växthusgaser från industrin.
https://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran- industrin/ (Hämtad den 15.3.21).
Naturvårdsverket, 2015. Miljö- och klimatarbete i näringslivet: en översikt med fokus på drivkrafter och klimat. Stockholm, Sverige.
Naturvårdsverket, 2007. Företagsstrategier för utsläppshandel och klimatåtaganden en enk tstudie av f retagens agerande och attityder inom ramen f r EU’s system f r handel med utsläppsrätter. Stockholm, Sverige.
Presley, A., Presley, T., Blum, M., 2018. Sustainability and company attractiveness: A study of American college students entering the job market. Sustain. Account. Manag. Policy J. 9, 470–489.
Quintana-García, C., Benavides-Chicón, C.G., Marchante-Lara, M., 2021. Does a green supply chain improve corporate reputation? Empirical evidence from European
Regeringen.se, 2021. Myndigheter ska ta fram förslag till Sveriges klimatarbete.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/03/myndigheter-ska-ta-fram- forslag-till-sveriges-klimatarbete/ (Hämtad den 6.6.21).
Secinaro, S., Brescia, V., Calandra, D., Saiti, B., 2020. Impact of climate change mitigation policies on corporate financial performance: Evidence-based on European publicly listed firms. Corp. Soc. Responsib. Environ. Manag. 27, 2491–2501.
Sjafjell, B., 2018. Beyond climate risk: Integrating sustainability into the duties of the corporate board. Deakin Law Rev. 23, 41–62.
Skjærseth, J.B., 2021. Towards a European Green Deal: The evolution of EU climate and energy policy mixes. Int. Environ. Agreem. Polit. Law Econ. 21, 25–41.
Stukát, S., 1993. Statistikens grunder. Studentlitteratur, Lund, Sverige. Sveriges miljömål, 2021. Begränsad klimatpåverkan - saker företag kan göra.
https://sverigesmiljomal.se/stod-och-rad-i-miljoarbetet/begransad-klimatpaverkan--- saker-foretag-kan-gora/ (Hämtad den 23.2.21).
Trost, J., 2010. Kvalitativa intervjuer, 4. uppl. ed. Studentlitteratur, Lund, Sverige.
Voica, M.C., 2015. Green Investments – Between Necessity, Fiscal Constraints and Profit. Procedia Econ. Finance 8.
Yadav, P.L., Han, S.H., Kim, H., 2017. Sustaining Competitive Advantage Through Corporate Environmental Performance. Bus. Strategy Environ. 26, 345–357.
Bilaga webbenkät
Företag, klimatarbete och lönsamhet
1. E-post
Bakgrundsfrågor
2. Vad är din titel på företaget?
3. Till vilken bransch hör ditt företag?
Markera endast en oval. Industri Bygg Handel Transport Besöksnäring Information, inklusive IT Fastigheter
Bank och finans Energi
Tjänster till företag Skola, utbildning Vård och omsorg
Personliga tjänster Jordbruk och skogsbruk Övrigt:
4. Vad omsätter företaget per år?
Markera endast en oval. Under 350 mkr
Mellan 350 och 1000 mkr Över 1000 mkr
5. Hur många anställda har företaget?
Markera endast en oval. Färre än 50 anställda Mellan 51–250 anställda Mellan 251–500 anställda Fler än 500 anställda
Ert företags klimatarbete
6. Hur viktig är klimatfrågan för ert företag? Markera endast en oval.
Mycket viktig Ganska viktig Inte särskilt viktig Inte alls viktig Vet ej
7. Har klimatfrågan blivit mer eller mindre viktig inom ert företag under det senaste
året?
Markera endast en oval. Mer viktig Lika som tidigare Mindre viktig Vet ej
8. Hur aktivt är ert företag inom klimatfrågan?
Markera endast en oval. Mycket aktivt Ganska aktivt Inte särskilt aktivt Inte alls aktivt Vet ej
Övrigt:
9. Har ni idag ett miljöledningssystem som ni utgår från i företagets klimatarbete? (till
exempel EMAS, ISO14001 etc.) Markera endast en oval.
Ja det har vi Håller på att införa Planer på att införa Inga planer på att införa Vet ej
Övrigt:
10. Vilken effekt får ert företags klimatarbete på er resultaträkning?
Markera endast en oval. Mycket positiv effekt Ganska positiv effekt Ingen effekt alls Ganska negativ effekt Mycket negativ effekt Vet ej
11. Vilken effekt får ert företags klimatarbete på ert varumärke och kundlojalitet?
Markera endast en oval. Mycket positiv effekt Ganska positiv effekt Ingen effekt alls Ganska negativ effekt Mycket negativ effekt Vet ej
12. Vilken effekt får ert företags klimatarbete på era kostnader?
Markera endast en oval. Mycket positiv effekt Ganska positiv effekt Ingen effekt alls Ganska negativ effekt Mycket negativ effekt Vet ej
13. Vilken effekt får ert företags klimatarbete på er attraktivitet som arbetsgivare? Markera endast en oval.
Mycket positiv effekt Ganska positiv effekt Ingen effekt alls Ganska negativ effekt Mycket negativ effekt Vet ej
14. Vilken effekt får ert företags klimatarbete på er utveckling av nya produkter och
affärsområden? Markera endast en oval.
Mycket positiv effekt Ganska positiv effekt Ingen effekt alls Ganska negativ effekt Mycket negativ effekt Vet ej
15. Vilken effekt får ert företags klimatarbete för er riskhantering?
Markera endast en oval. Mycket positiv effekt Ganska positiv effekt Ingen effekt alls Ganska negativ effekt Mycket negativ effekt Vet ej
16. Vilken effekt får ert företags klimatarbete på era finansieringsmöjligheter?
Markera endast en oval. Mycket positiv effekt Ganska positiv effekt Ingen effekt alls Ganska negativ effekt Mycket negativ effekt Vet ej
17. Vilka utav följande aspekter får ert företags klimatarbete störst positiv effekt på?
Rangordna mellan 17, där 1 är minst positiv effekt och 7 är störst positiv effekt. Markera endast en oval per rad.
1 (minst effekt 2 3 4 5 6 7 (störst effekt) Resultaträkningen Varumärket och Kundlojaliteten Kostnaderna Attraktiviteten som arbetsgivare Utveckling av nya produkter och affärsområden Riskhantering Finansieringsmöjligheterna
18. Vilka utav följande aspekter får ert företags klimatarbete störst negativ effekt på? Rangordna mellan 1–7, där 1 är minst negativ effekt och 7 är störst negativ effekt.
Markera endast en oval per rad.
1 (minst effekt 2 3 4 5 6 7 (störst effekt) Resultaträkningen Varumärket och Kundlojaliteten Kostnaderna Attraktiviteten som arbetsgivare Utveckling av nya produkter och affärsområden Riskhantering Finansieringsmöjligheterna
Politik och företagets klimatarbete
19. Hur mycket upplever du att företagets klimatarbete påverkas av politiska beslut?
Markera endast en oval. Påverkas mycket Påverkas delvis Påverkas relativt lite Påverkas inte alls Vet ej
Övrigt:
20. Hur mycket upplever du att företagets klimatarbete påverkas av nationella politiska
beslut?
Markera endast en oval. Påverkas mycket Påverkas delvis Påverkas relativt lite Påverkas inte alls Vet ej
21. Hur mycket upplever du att företagets klimatarbete påverkas av politiska beslut från
EU?
Markera endast en oval. Påverkas mycket Påverkas delvis Påverkas relativt lite Påverkas inte alls Vet ej
Covid-19
Och klimatarbetet
Här är vi intresserade av vilken effekt som pandemin har haft på ert klimatarbete
22. Vilken effekt har Covid-19 haft på ert klimatarbete?
Markera endast en oval. Mycket positiv effekt Ganska positiv effekt Ingen effekt alls Ganska negativ effekt Mycket negativ effekt Vet ej
23. Vilken påverkan har Covid-19 fått för effekten som ert klimatarbete har på följande
aspekter?
Markera endast en oval per rad
Mycket negativ påverkan Ganska negativ påverkan Ingen påverkan Ganska positiv påverkan Mycket positiv påverkan Vet ej Resultaträkningen Varumärket och Kundlojaliteten Kostnaderna Attraktiviteten som arbetsgivare Utveckling av nya produkter och affärsområden Riskhantering Finansieringsmöjligheterna
Tack så mycket för att du deltog i undersökningen!
Vänliga hälsningar, Hagainitiativet