Institutionen för Tema Campus Norrköping
C-uppsats från Miljövetarprogrammet, 2021
Emy Jensen Cartolano
Klimatarbetets effekter på
företagets lönsamhet
En studie om uppfattningar bland svenska
företag
Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete AB-uppsats C-uppsats D-uppsats Övrig rapport Språk Language X svenska/Swedish Engelska/English Titel
Klimatarbetets effekter på företagets lönsamhet - en studie om uppfattningar bland svenska företag
Title
The effects of environmental performance on corporate profitability – a study of perceptions among Swedish companies
Författare
Emy Jensen Cartolano
Sammanfattning
Industrin gör att samhället utifrån det ekonomiska system som det verkar i, fungerar. På samma gång står industrin för stora delar av de växthusgasutsläpp som värmer upp jorden och den globala kris som det innebär. Att företag mäter sina utsläpp, jobbar för att sänka de, genomför klimatpositiva åtgärder, klimatanpassar och jobbar förebyggande blir av vikt för att kunna minska på utsläppen såväl globalt som lokalt. Ett företag drivs utifrån olika faktorer så som att vara lönsamma på olika vis. I den här studien, som är ett samarbete med Hagainitiativet, undersöks vad 102 svenska börsnoterade företag anser om sitt klimatarbete och hur det påverkar företagets lönsamhet. Företagen svarar även på hur de menar att politiska beslut och Covid-19-pandemin påverkar deras klimatarbete. Material inhämtades med hjälp av kvantitativ metod, webbenkät.
Studien visar på att företagen över lag ställer sig positiva till att engagera sig i klimatfrågan och menar att klimatarbetet får positiva effekter för företagets lönsamhet. Allra starkast tycks synergin vara mellan klimatarbetet och en positiv effekt för varumärket samt för attraktiviteten som arbetsgivare. När Hagainitiativets enkätsvar från 2019 jämfördes med svaren från denna undersökning i 2021, svarar fler att klimatarbetet får en positiv effekt för företagets lönsamhet och färre att det får en negativ effekt. Det klimatpolitiska läget samt Covid-19 skulle kunna presentera en del av förklaringen till varför.
Resultaten indikerar på att det finns ett flertal frågor som hade varit intressant att ställa framöver för att få mer information om vad företagen gör, vad de inte gör och varför. Att ytterligare fördjupa förståelsen kring de uppfattningar som finns kan vara en del av det som krävs för att bana vägen framåt för företag att kunna jobba för hållbar utveckling och på samma gång uppnå en god lönsamhet.
Abstract
The industry keeps society spinning in its current system. At the same time, it accounts for large parts of the greenhouse gas emissions which are heating up the earth and is responsible for the global crisis that it entails. Companies measuring their emissions, working to reduce them, implementing climate-positive measures, adapting to climate- change and working preventively is important to reduce emissions both globally and locally. For a company to survive, it runs based on various factors, such as being profitable in different ways. This study, which is a collaboration with the Hagainiti ativet, examines what 102 Swedish listed companies think about their climate work and how it affects various profitability aspects of the business. The companies also respond to how they believe that political decisions and the Covid-19 pandemic affect their climate work. Materials were obtained using a quantitative method, web survey.
The study shows that companies in general are positive about getting involved in the climate issue and believe that their responses to climate change result in positive effects on the company's profitability. The synergy seems to be strongest between climate responses and a positive effect on the brand and the attractiveness as an employer. When the questionnaire from Hagainitiativet in 2019 were compared to the responses from this survey in 2021, more companies answered that climate work has a positive effect on the profitability and fewer that it has a negative effect. The climate policy situation and Covid-19 could present part of the explanation for why this is.
The results indicate that there are several questions that would be interesting to ask in the future to get more information about what companies do, what they do not do and why. Further deepening the understanding of existing perceptions, can be part of what is required to pave the way for companies to work for sustainable development and at the same time achieve profitability.
ISBN _____________________________________________________ ISRN LIU-TEMA/MV-C—21/17--SE _________________________________________________________________ ISSN _________________________________________________________________
Serietitel och serienummer
Title of series, numbering
Handledare
Therese Asplund
Nyckelord
Datum
Date 2021-06-20
URL för elektronisk version
Institution, Avdelning
Department, Division Tema Miljöförändring, Miljövetarprogrammet
Department of Thematic Studies – Environmental change Environmental Science Programme
Uppsats i samarbete med Hagainitiativet
Hagainitiativet r ett f retagsn tverk med mål att skapa ett l nsamt n ringsliv som satsar på klimatfrågor. Ett av initiativen som de regelbundet g r r en l nsamhetsrapport d r f retag får svara på i vilken omfattning som deras klimatarbete utg r något positivt eller negativt f r deras verksamhet utifrån ett lönsamhetsperspektiv. I samarbete med Hagainitiativet
kommer den här studien att leda till såväl en uppsats inom ramen för kursen examensarbete i Miljövetenskap på Miljövetarprogrammet och Hagainitiativets 2021 års lönsamhetsrapport.
Förord
Till att börja med vill jag tacka mina handledare Therese Asplund för grundlig och
utvecklande feedback, Deniz Butros & Nina Ekelund för förtroendet att skriva uppsats via Hagainitiativet samt Åsa Danielsson som tog sig tid att prata statistik.
Johanna, Rebecka, Filippa & Charlotte. Jag är så glad att våra vägar korsats.
Slutligen vill jag ägna det största av tack till min goda vän Hampus Wiklund som funnits där för mig längs med processen av såväl examensarbetet som alla de tre åren på
Miljövetarprogrammet. Det har inkluderat både skratt, gråt, upp, ner, allt där till och mitt emellan. Ord kan inte beskriva hur mycket som det betytt och vad du betyder för mig!
Emy Jensen Cartolano, Stockholm 2021-05-23
Sammanfattning
Industrin gör att samhället utifrån det ekonomiska system som det verkar i, fungerar. På samma gång står industrin för stora delar av de växthusgasutsläpp som värmer upp jorden och den globala kris som det innebär. Att företag mäter sina utsläpp, jobbar för att sänka de, genomför klimatpositiva åtgärder, klimatanpassar och jobbar förebyggande blir av vikt för att kunna minska på utsläppen såväl globalt som lokalt. Ett företag drivs utifrån olika
faktorer så som att vara lönsamma på olika vis. I den här studien, som är ett samarbete med Hagainitiativet, undersöks vad 102 svenska börsnoterade företag anser om sitt klimatarbete och hur det påverkar företagets lönsamhet. Företagen svarar även på hur de menar att politiska beslut och Covid-19-pandemin påverkar deras klimatarbete. Material inhämtades med hjälp av kvantitativ metod, webbenkät.
Studien visar på att företagen över lag ställer sig positiva till att engagera sig i klimatfrågan och menar att klimatarbetet får positiva effekter för företagets lönsamhet. Allra starkast tycks synergin vara mellan klimatarbetet och en positiv effekt för varumärket samt för attraktiviteten som arbetsgivare. När Hagainitiativets enkätsvar från 2019 jämfördes med svaren från denna undersökning i 2021, svarar fler att klimatarbetet får en positiv effekt för företagets lönsamhet och färre att det får en negativ effekt. Det klimatpolitiska läget samt Covid-19 skulle kunna presentera en del av förklaringen till varför.
Resultaten indikerar på att det finns ett flertal frågor som hade varit intressant att ställa framöver för att få mer information om vad företagen gör, vad de inte gör och varför. Att ytterligare fördjupa förståelsen kring de uppfattningar som finns kan vara en del av det som krävs för att bana vägen framåt för företag att kunna jobba för hållbar utveckling och på samma gång uppnå en god lönsamhet.
Abstract
The industry keeps society spinning in its current system. At the same time, it accounts for large parts of the greenhouse gas emissions which are heating up the earth and is
responsible for the global crisis that it entails. Companies measuring their emissions, working to reduce them, implementing climate-positive measures, adapting to climate- change and working preventively is important to reduce emissions both globally and locally. For a company to survive, it runs based on various factors, such as being profitable in different ways. This study, which is a collaboration with the Hagainitiativet, examines what 102 Swedish listed companies think about their climate work and how it affects various profitability aspects of the business. The companies also respond to how they believe that political decisions and the Covid-19 pandemic affect their climate work. Materials were obtained using a quantitative method, web survey.
The study shows that companies in general are positive about getting involved in the climate issue and believe that their responses to climate change result in positive effects on the company's profitability. The synergy seems to be strongest between climate responses and a positive effect on the brand and the attractiveness as an employer. When the questionnaire from Hagainitiativet in 2019 were compared to the responses from this survey in 2021, more companies answered that climate work has a positive effect on the profitability and fewer that it has a negative effect. The climate policy situation and Covid-19 could present part of the explanation for why this is.
The results indicate that there are several questions that would be interesting to ask in the future to get more information about what companies do, what they do not do and why. Further deepening the understanding of existing perceptions, can be part of what is required to pave the way for companies to work for sustainable development and at the same time achieve profitability.
Definitioner
Klimatarbete;
Med klimatarbete har Hagainitiativet i tidigare och denna enkätstudie låtit det begreppet få vara upp till svarande respondent att tolka hur det definieras för dem och vad som läggs där i.
Lönsamhet;
Lönsamhet är i uppsatsen definierat utifrån Haginitiativets följande sju indelningar: Förstärkt varumärke och ökad kundlojalitet, kostnader, resultaträkningen, attraktiviteten som
arbetsgivare och produktiva arbetare, nya produkter och affärsområden, proaktiv riskhantering samt finansieringsmöjligheter. (Hagainitiativet, 2021)
Innehållsförteckning
Uppsats i samarbete med Hagainitiativet ... 0
Förord ... 1 Sammanfattning ... 2 Abstract ... 3 Definitioner ... 4 1 Introduktion ... 8 1.1 Bakgrund ... 8
1.2 Syfte & frågeställningar ... 10
2 Metod ... 11
2.1 Avgränsning & urval ... 11
2.2 Kvantitativ metod - Webbenkät ... 12
2.3 Utformning av enkät ... 14
2.4 Validitet och reliabilitet ... 15
2.5 Pilotstudie ... 16
2.6 Genomförande av enkätundersökningen och etiskt hänsynstagande ... 16
2.7 Bearbetning av inhämtat material ... 17
2.8 Beskrivande statistik ... 18
2.9 Statistisk Analys ... 18
3 Tidigare forskning ... 19
3.1 Företagens uppfattningar om det egna hållbarhetsarbetet ... 19
3.2 Företagens uppfattningar om sitt hållbarhetsengagemang och dess effekter på lönsamheten ... 20
3.3 Politik och Covid-19-pandemin ... 23
3.6 Företagens uppfattningar om vilken effekt som klimatarbetet får för lönsamheten, 2019/2021 ... 31
3.7 Företagets uppfattningar om klimatarbetet och politiska beslut ... 33
3.8 Företagets uppfattningar om klimatarbetet och Covid-19-pandemin ... 36
4 Diskussion ... 37
4.1 Metoddiskussion ... 37
4.1.1 Kvantitativ metod, webbenkät ... 37
4.1.2 Reliabilitet & validitet ... 37
4.1.3 Begreppet ”Klimatarbete” ... 39
4.2 Resultatdiskussion ... 39
4.2.1 Inledande diskussion om företagens klimatarbete ... 39
4.2.2 Vilka uppfattningar har företagen om hur lönsamhetsaspekterna påverkas av deras klimatarbete… ... 41
4.2.3 ...och finns det en skillnad mellan undersökta år? ... 43
4.2.4 Finns det en skillnad i företagens uppfattningar beroende på vilken omsättning de har?... 43
4.2.5 Hur uppfattar företagen att politik och Covid-19-pandemin påverkar deras klimatarbete? ... 44
4.3 Förslag till framtida forskning ... 45
5 Slutsatser ... 47
6 Litteraturförteckning ... 49
Tabell & figurförteckning
Tabell 1: Bakgrundsvariabler, enkät. ... 26
Tabell 2: X2-test där omsättningsgrupperna som oberoende variabel testats mot svaren på frågorna om de olika lönsamhetsaspekterna, p står för signifikansnivån. ... 30
Tabell 3: X2-test där 2019&2021 testats mot grupperade svar på frågorna om klimatarbetet& lönsamhetsaspekterna, p är signifikansnivån. ... 32
Tabell 4: X2-test där omsättning testats mot grupperade svar på frågorna om hur politik påverkar, p är signifikansnivån. ... 35
Figur 1: Svarsfördelning branscher... 27
Figur 2: Diagram 1 visar vilken omsättning som svarande företag har och diagram två visar om svarande företag använder sig av Miljöledningssystem, svaren är här ogrupperade. ... 27
Figur 3: Företagens uppfattning om sin egen aktivitet i frågan, ogrupperade svar ... 28
Figur 4: Företagens uppfattningar om frågan blivit viktigare inom företaget det senaste året, ogrupperade svar. ... 28
Figur 5: Företagens uppfattningar om vilken effekt som deras klimatarbete får för lönsamheten. ... 31
Figur 6: Politiska besluts påverkan på företagens klimatarbete, ogrupperade svar. ... 34
1 Introduktion
I detta kapitel följer introduktion till ämne, problembeskrivning samt syfte & frågeställningar.
1.1 Bakgrund
Människans påverkan på klimatet r numera ett konstaterat faktum. Antropogena utsläpp i form av växthusgaser r enligt Levine och Steele (2021) största orsaken till den ökade globala uppvärmning som vi sett på 2000-talet. Haven och atmosf ren v rms upp, isarna sm lter i allt snabbare takt och havsnivåerna ökar. Dessa, tillsammans med flera effekter som klimatförändringarna får, påverkar såv l naturliga som mänskliga system. Utsläpp av växthusgaser kommer fortsätta att utgöra ett hot f r såv l människa som ekosystem en lång tid framöver (Ibid.).
Klimatpolitiska rådet skriver att de globala utsläppen av växthusgaser ökar och 2019 var de större än någonsin tidigare. De beskriver även 2019 som händelserikt både internationellt och i Sverige. Med Greta Thunberg och andra unga röster i fronten, präglades året av engagemang i form av demonstrationer och klimatstrejker, något som fick stor
uppmärksamhet från olika håll. På samma gång hördes även protester i flera länder mot minskning av fossila subventioner och inom politiken gick flertalet till val på att skydda rörda industrier. Under 2019 uteblev viktiga beslut vid FN:S klimatmöte COP25 på grund av
meningsskiljaktigheter (Blombäck, 2021) och i 2020 sköts COP26 helt fram på grund av pandemin (BBC, 2020). År 2020 menades bli ett betydande år för klimatpolitiken såväl på global som nationell nivå. På COP 26 skulle nya hårdare nationella klimatplaner läggas fram (Blombäck, 2021). Året genomsyrades i stället av den pandemi som världen behövt hantera. Vilka effekter som pandemin kommer att få för global och lokal klimatpolitik, utöver det faktum att COP26 blev uppskjutet, återstår att se. Med anledning av pandemin gick FN ut och sa att det finns ett behov av att inte bara bygga upp ekonomin igen men bygga om. En ändrad inställning till klimatåtgärder är nödvändig. Miljö och mänsklig hälsa bör värdesättas högre än vinst. (Castelyn, 2020)
I EU enades medlemsländerna i 2019 om att Europa ska bli klimatneutralt till år 2050 och målet om noll nettoutsläpp infördes i flertalet medlemsländer (Blombäck, 2021). Europeiska kommissionen presenterade under en europeisk grön giv olika initiativ som ska verka som hjälpmedel att nå målet om klimatneutralitet. En preliminär överenskommelse om en europeisk klimatlag har i början på 2021 också fastställts under den gröna given. Detta innebär att målet om klimatneutralitet i Europa preliminärt kommer att lagstadgas (Europeiska rådet, 2021). I Sverige har aktiviteten när det gäller klimatfrågan från såväl regioner, kommuner som inom näringsliv och det civila samhället också tilltagit. I december 2019 presenterades regeringens första klimatpolitiska handlingsplan till riksdagen, utformad utifrån de krav som finns i Sveriges klimatlag som trädde in i januari 2018 (Blombäck, 2021). Den internationella miljödebatten återkommer regelbundet till diskussioner kring ökande växthusgasutsläpp och vilket ansvar som företag har (Harris et al., 2011). Parisavtalet har tydliggjort företagens roller när det gäller att arbeta med klimatåtgärder och hållbar
utveckling (Hori och Syugyo, 2020). Enligt siffror från Naturvårdsverket̊ härstammar drygt en tredjedel av alla svenska territoriella utsläpp från industrisektorn (Naturvårdsverket, 2021). Sveriges regering menar att näringslivet har en viktig roll för att Sverige ska klara
klimatomställningen. Regeringen behöver i sin tur också se till att svenska företag ges möjligheten att ta den här rollen och att främja en hållbar tillväxt (Regeringen.se, 2021). Det svenska milj målet om begr nsad klimatpåverkan som ligger under de globala målen
nummer 7: Hållbar energi f r alla, mål 12: hållbar konsumtion och produktion samt mål 13: Bek mpa klimatf r ndringen, r alla av relevans f r näringslivet att vara en del av att jobba med. Vad företag kan göra för att bidra till dessa mål är bland annat att gå igenom sin aff rsid utifrån ett klimatperspektiv, ka effektiviteten i anv ndning av energi och råvaror samt ka anv ndningen av resfria m ten (Sveriges miljömål, 2021).
En känd teori av ekonomen Milton Friedman säger att den st rsta samhälleliga uppgiften som ett f retag har, är att vara l nsamt. Friedman menar att när ett f retag blir l nsamt kommer det att kunna såv l överleva som delta i samhället. På så vis kommer företaget
kunna anställa och sätta medborgare i arbete och̊ i sin tur då ge tillbaka till sitt samfund igen (Friedman, 1970). Murray och Peetz (2016) menar att kapitalismen i sig motsvarar roten till att problemet klimatförändringarna uppstått och utgör på så vis en del hinder. På samma gång finns ett utrymme för att det även kan vara en del av lösningen. Kapitalismens
mekanismer gör att om det finns ett egenintresse i kapitalet, så kan det främja ett agerande (Murray och Peetz, 2016). Traditionellt sett har företagande drivits mest av
kostnadsreduceringar och kundnöjdhet. Idag har en viss förskjutning skett till att företag också förväntas göra medvetna beslut med verksamhetens miljöpåverkan i åtanke (Harris et al., 2011). Företag har också olika förutsättningar att möta dessa förväntningar utifrån såväl sin kontext som vilken bransch de verkar i, något som politiken behöver ta hänsyn till för att skapa så bra förutsättningar som möjligt (Berkhout, 2012).
Hagainitiativet - ett svenskt f retagsn tverk med målet att skapa ett l nsamt n ringsliv som satsar på klimatfrågor- gör vartannat år en undersökning där de frågar ett urval av svenska företag vilken effekt som de uppfattar att företagets klimatarbete får för lönsamheten. Under 2021 genomfördes undersökningen även som en del av detta examensarbete.
1.2 Syfte & frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur ett urval av svenska börsnoterade företag med över 50 anställda uppfattar sitt klimatarbete och hur klimatarbetet påverkar företagets lönsamhet. Syftet belyses genom följande frågeställningar:
Vilka uppfattningar har företagen om hur lönsamhetsaspekterna påverkas av deras klimatarbete och finns det en skillnad mellan undersökta år?
Finns det en skillnad i företagens uppfattningar beroende på vilken omsättning de har?
Hur uppfattar företagen att politik och en samhällelig kris så som Covid-19-pandemin, påverkar deras klimatarbete?
2 Metod
För att gå i linje med syftet och besvara frågeställningarna till den här studien har kvantitativ metod webbenkät använts. Det empiriska material som utvunnits ur enkäterna har
bearbetats i Excel och SPSS med hjälp av beskrivande statistik och en statistisk analys i form av x2-tester. I följande kapitel redogörs för beskrivning samt argumentation för såväl vald
metod, inhämtning samt bearbetning av material.
2.1 Avgränsning & urval
Hagainitiativet har gjort tre tidigare lönsamhetsrapporter, varav två av dessa gjordes med hjälp av webbenkät. De 317 företag som mottog enkäten till denna studie blev även inbjudna att delta i tidigare års lönsamhetsrapporter. I den här studien undersöks återigen hur företagens uppfattningar ser ut i 2021 när det gäller klimatarbetets effekt på
lönsamheten men även hur en kris (i detta fall covid-19-pandemin) samt politiska beslut kan påverka företagets klimatarbete.
För att svara på studiens forskningsfrågor skickades en webbenkät ut via mejl till miljö och hållbarhetschefer på 317 börsnoterade svenska företag från blandade branscher och med minst 50 anställda. Val av kriterier baserades på Hagainitiativets tanke om att undersöka större företag, då större företag också kan göra en större påverkan. Syfte och
frågeställningar till det här arbetet har fastställts utifrån den form som önskats i samarbetet med Hagainitiativet tillsammans med den litteraturöversikt som gjordes. Geografisk
avgränsning fastställdes till Sverige för att ha de gemensamma nämnarna: att företagen verkar inom samma samhälle, med samma lagar, regler och inför samma normer. Att titta på flera länder hade blivit svårt att göra på ett rättvist och tillförlitligt vis inom ramen för den här studien. Denna avgränsning lämpade sig också för att kunna jämföra resultatet med svar från Hagainitiativets tidigare undersökning från 2019, vilket gjordes för att kunna svara på forskningsfrågan: ”Vilka uppfattningar har företagen om hur lönsamhetsaspekterna
För att kunna dra generella slutsatser av ett resultat, krävs det att urvalet ur en population skett slumpmässigt inom de givna avgränsningarna (Dahmström, 2011). För att göra ett slumpmässigt urval finns det olika tillvägagångssätt. Den vanligaste formen är att låta varje individ (i det här fallet företag som faller in under satta kriterier) ha lika stor chans att komma med i stickprovet (Berntson et al., 2016). Ett exempel på slumpmässigt urval är att plocka varannan individ ur hela populationen. Det kräver dock en översikt över populationen som kanske inte i alla fall är möjlig (Körner och Wahlgren, 2012). Ett urval kan också ske med hjälp av ett tillgänglighets eller så kallat bekvämlighetssurval. Ett bekvämlighetsurval innebär att forskaren gör ett urval som är lättillgängligt (Bryman, 2015). Den här typen av
tillvägagångssätt är inte det bästa alternativet men något som ibland är det enda rimliga utifrån de förutsättningarna som finns för en studie, så som tid eller kostnader (Berntson et al., 2016). Att använda ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval försvårar chansen att generalisera resultatet, det kan däremot utgöra en språngbräda för att diskutera möjlig framtida forskning eller existerande resultat i tidigare forskning (Bryman, 2015). Den här studien har baserats på ett bekvämlighetsurval och samma som Hagainitiativet tidigare gjort i sina undersökningar, det vill säga följande; inköpta adresser från UC till företag som följer upp till kriterierna svenska börsnoterade företag med minst 50 anställa, adresser från ”Stockholm large caps” lista över svenska börsnoterade företag samt de 12 företag som är medlemmar i Haginitiativets nätverk.
2.2 Kvantitativ metod - Webbenkät
Medan kvalitativ metod oftast består av text från intervjuer, observationer och tolkningar som går in mer på djupet, så går kvantitativ metod ut på att hämta in siffror genom register, enkäter eller experiment. Vilken metod som lämpar sig bäst bestäms av vad det är för svar som en studie är ute efter. Ofta anses det att det är bäst med en kombination av både kvantitativ och kvalitativ metod för att få både siffror och djup i en studie (Fekjær och Dalén, 2016), något som dock inte ansågs möjligt inom ramen för kursen i examensarbetet och den tid som fanns tillgodo. Syftet med studien är det som ska vara avgörande för vilken slags metod som används. Om syftet med en studie är att ange frekvenser eller antal procent så passar en kvantitativ ansats (Trost, 2010). Utifrån beskrivningen och syftet för den här uppsatsen har material hämtats in med hjälp av den kvantitativa metoden webbenkät. Det
valet gjordes på grund av att kartläggning av frekvenser, uppfattningar i det här fallet, var det som var tänkt att mätas. De svar som fås kan påverkas av vilken metod som valts, varav det blir viktigt att även låta forskningsfrågorna avgöra metodvalet. Det har till exempel visat sig att uppfattningar som kommer fram vid enkät inte alltid blir de samma som i en kvalitativ metod så som intervju. Att det faktum att forskaren kommer närmre i en intervjusituation gör att andra uttryck kan ta sig form. Fördelen med kvantitativa metoder kan dock vara (huruvida stort material och vilken avgränsningen är) att det är en metod där det lättare går att generalisera (Fekjær och Dalén, 2016). Något som passade till den här studiens syfte då uppfattningar om företagens klimatarbete var det som skulle undersökas i sin helhet mer än mer djupodlande information.
Fördelen med webbenkät som metod, jämfört med en fysisk enkät, kan vara att det går att nå ett relativt stort urval i förhållande till kostnad och tid. Såväl innan som efter webbenkät krävs även en mindre arbetsinsats än vid ett postutskick. En datafil med alla resultat
sammanställs automatiskt när svar är insamlade (Ejlertsson, 2019). När det gäller logistik och kostnader har Hagainitiativet köpt in adresser från UC till en del av de företag som enkäten skickades ut till, både i år och föregående år. Det innebär att samma urval gjorts för de undersökningar som jämförts, något som är positivt för frågan om hur företagens
uppfattningar förändrats mellan 2019–2021. Ejlertsson (2019) skriver att en annan fördel med enkät är att frågorna ofta är standardiserade och att alla respondenter därmed får samma utgångsläge. Om frågorna och svarsalternativen är korrekt utformade kan på så vis materialet bli relativt lättolkat. Intervjueffekten uppstår inte heller, det vill säga,
respondenten kommer inte i samma uträckning att påverkas av vem som ställer frågorna. En negativ aspekt kan dock vara att det inte går att styrka att den som svarar faktiskt är den person som den utger sig för att vara. Enkätundersökningar leder på ett annat sätt än intervju till bortfall, frågor kanske inte svaras på utförligt eller hoppas över. Desto sämre konstruerad fråga, desto större risk för att det blir ett internt bortfall. En ytterligare svaghet hos enkät som metod kan vara att respondenten inte har möjligheten att komplettera genom att själv fråga om något är otydligt och alltså finns mindre utrymme för att korrigera för eventuella missuppfattningar/feltolkningar. Enligt Dahmström (2011) så finns inga lämpliga urvalsramar för enkät och bortfall samt tekniska problem är vanligt. Alla dessa
påverkar i sin tur och gör att generaliseringar av resultaten kan bli osäkra och sänka validiteten samt reliabiliteten.
2.3 Utformning av enkät
När det gäller vilken typ av frågor som är bäst att ställa, finns det olika argument. Fördelen med att använda sig av slutna frågor i en enkät kan vara att det kräver mindre bearbetning än vid öppna frågor där resultaten behöver kodas. Slutna frågor kräver också mindre av respondenten och är därför lättare att slutföra. Nackdelar med slutna frågor kan vara en risk för att det varierar stort hur respondenterna tolkar frågorna och att spontana, intressanta svar uteblir på grund av att möjligheten för att utveckla inte finns. Fördelen blir då med öppna svarsalternativ att respondenterna kan svara på sitt eget vis och inte är tvungna att anpassa sig till hur den som utformat studien formulerat svarsalternativen. Öppna frågor kan även ge information om något nytt som forskaren från början hade lite kunskap om eller fokus på (Bryman, 2015). Vid enkätundersökning som metod så går det ofta att använda färdigkonstruerade frågor som skapats och använts av andra. Det ger både en möjlighet till effektivitet men också att ha data att jämföra med (Ejlertsson, 2019). I den här studien följde webbenkäten Hagainitiativets tidigare form och upplägg med slutna svarsalternativ. Utav frågorna i enkäten så är 14 frågor de samma som vid tidigare års studier (4 av dessa är bakgrundsfrågor) och 8 stycken är nya frågor. I detta fall var enkätfrågorna till viss del färdigkonstruerade från Hagainitiativets tidigare lönsamhetsrapporter, främst för att kunna ställa resultaten gentemot tidigare års undersökningar som Hagainitiativet gjort. Tidigare års enkäter ställde frågor så som ”Vilken effekt anser du att ert klimatarbete har på
företagets…resultatr kning”? Eller ”… på era kostnader?” Och då med svar mellan mycket positivt, ganska positivt till ganska negativt eller mycket negativt. Sådant som tidigare forskning uttryckt är att det numera, enligt till exempel Secinaro et al. (2020), kan innebära en större ekonomisk risk för ett företag att inte engagera sig i och jobba med hållbarhet, något som gjorde det intressant att behålla och fortsätta utforska frågor från tidigare år så som ” Hur viktig är klimatfrågan för ert företag?”, ” Vilken effekt får ert företags
klimatarbete på ert varumärke och kundlojalitet? ” eller ” Vilken effekt får ert företags klimatarbete på era kostnader?”. Enligt Ejlertsson (2019) så är inte det faktum att någon annan använt frågor sedan innan det samma som att de är användbara och det blir viktigt
att också överväga huruvida frågorna är relevanta för ens eget intresseområde. Syfte och frågeställningar anpassades därför också till vad jag kunde hitta för luckor i forskningsläget och frågor kring politik och Covid-19pandemin lades därmed till.
Enligt Naturvårdsverket går det att se ett samband mellan om ett företag har
miljöledningssystem och nivån av engagemang i klimatfrågan som de har (Naturvårdsverket, 2007). Det här väckte ett intresse att undersöka huruvida de svarande företagen i denna undersökning hade miljöledningssystem. Frågan ” Har ni idag ett miljöledningssystem som ni utgår från i företagets klimatarbete? (till exempel EMAS, ISO14001 etcetera ” lades därför till i enkäten. Av att läsa om det rådande klimatpolitiska läget framgick att det har skett mycket på de senaste åren åt olika riktningar såväl globalt, regionalt och lokalt (Blombäck, 2021). Att undersöka hur företagen upplever att politik påverkar ansågs därav också relevant. Exempel på fråga som d rf r adderades till enk ten: ”Hur mycket upplever du att företagets klimatarbete påverkas av nationella politiska beslut?”. En lucka som hittades vid undersökning av tidigare forskning, var huruvida och i vilken utsträckning som företagen menar att Covid-19 pandemin påverkar företagets klimatarbete. ”Vilken effekt har Covid-19 haft på ert klimatarbete?” lades därmed också till.
2.4 Validitet och reliabilitet
Ejlertsson (2019) menar att validitet när det gäller enkätfrågor handlar om huruvida frågan kan mäta det som var tänkt att mätas. Har en fråga hög validitet så innebär det att den har inget eller litet systematiskt fel. Reliabilitet definierar Ejlertsson som huruvida en enkät kan genomföras flera gånger och ge samma resultat. Har frågorna i enkäten hög reliabilitet så innebär det att det finns inget eller ett litet slumpmässigt fel. För att få så hög validitet och reliabilitet i svarsresultaten från den här studien som möjligt så har frågorna anpassats till tidigare års undersökningar. Frågor har både återanvänts och ett tillägg på
nulägesanpassade frågor har lagts till men i liknande formuleringsstil som de ordinarie frågorna.
2.5 Pilotstudie
Det är nödvändigt att utföra en pilotstudie för att ta reda på om frågorna tolkas på samma vis, om det är någon fråga som respondenterna tenderar att inte svara på samt hur
respondenterna i pilotstudien upplever att frågorna fungerar i förhållande till varandra. Det blir desto viktigare om huvudstudien ska baseras på ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2015). I ett läge där det inte går att prova studien på ett mindre sammanhang som liknar
huvudstudiens, kan även pilotstudien utformas med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval kan dock bli problematiskt om frågorna är kontextberoende (Berntson et al., 2016), vilket de var i den här studien eftersom att enkäten riktade sig till företag. I det här fallet gick det inte i pilotstudien att undersöka en del av population från huvudstudien, alltså gjordes ett bekvämlighetsurval trots det. Sju personer genomförde på förhand enkätundersökningen och detta gjordes för att såväl upptäcka eventuella logistiska eller tekniska problem, kommentarer när det gällde formuleringar, slarvfel eller dylikt. Det främsta syftet var dock att säkerställa att enkäten kunde genomföras med smidighet, problemfritt och korrekt tolkat av respondenterna. Pilotstudien ledde till omformulering av ett par stycken frågor och då främst de som rörde Covid-19, där flera av de som genomförde pilotstudien upplevde de som svåra att förstå.
2.6 Genomförande av enkätundersökningen och etiskt hänsynstagande
När det gäller företagsundersökningar bör som regel en enkät adresseras till en
befattningshavare i stil med en personalchef eller dylikt och för att det inte ska antas som skräppost tydliggöras hur och vem som fått namn och adress till personen (Dahmström, 2011). Tillsammans med Hagainitiativet tydliggjordes avsändare i själva mejlet som gick ut till respondenterna. Mejlet gick ut till befattningshavare med rollen miljöchef,
hållbarhetschef eller liknande. För att tydliggöra vem som svarat dubbelkollades detta ytterligare i bakgrundsfrågorna med frågan om titel men även kontaktuppgifter. Det här gjordes för möjligheten att kunna återkoppla från forskare och respondents sida, vilket även kan minska risken för bortfall på grund av att en svarande eventuellt inte förstått enkäten eller missförstått. Enligt Bryman (2015) är det rimligt att skicka minst två-tre påminnelser via mail till de respondenter som inte svarar på enkäten. Till att börja med är det relevant att skicka en första påminnelse cirka två veckor efter enkätens utskick, där respondenten även
välkomnas att ta kontakt med forskaren om frågor eller funderingar uppstår eller om det ordinarie utskicket kommit bort. Två veckor senare är det nödvändigt att återigen skicka en påminnelse tillsammans med enkäten på nytt. I den här enkätundersökningen, som hade drygt två veckor till sitt förfogande från början, skickades den första påminnelsen ut efter en vecka med ovan nämnd information och enkätlänken på nytt. Den andra påminnelsen skickades ut ett par dagar innan enkäten skulle avslutas. På grund av låg svarsfrekvens förlängdes sedan undersökningen ytterligare två veckor och två till påminnelser skickades ut. Under de två veckorna kontaktades också så många företag som möjligt via telefon och när samtal nådde fram, fick de en påminnelse även där.
Etiska aspekter som den som utför en enkätundersökning bör ta hänsyn till är: huruvida det som ska undersökas innebär att respondenterna uppger känslig information (t.ex. åsikter, hälsostatus och liknande), att informera respondenterna tydligt om undersökningens syfte så att de kan avgöra om de vill delta, att respondenterna deltar av fri vilja och kan avbryta undersökningen närsomhelst om de skulle vilja och att de insamlade uppgifterna hanteras konfidentiellt är därför viktigt (Berntson et al., 2016). Uppgifter från undersökta företag i denna studie kunde anses känsliga då de innehöll vad individer från företag har för åsikter i frågorna. Namn på företag, namn på den individen som svarade, dennes titel i företaget och email-adress är information som samlats in av kontaktskäl. Det är inte uppgifter som syns i presenterat resultat av studien. Något som också meddelades respondenterna på förhand. Respondenterna delgavs även syftet för undersökningen och att de närsomhelst hade möjligheten att avsluta ett eventuell startat genomförande av enkäten.
2.7 Bearbetning av inhämtat material
När materialet till den här studien hämtats in sammanställdes det till en frekvenstabell och cirkeldiagram. Det kodades också om från Google forms Excel-kalkyl till siffror för att det sedan skulle gå att göra tester i SPSS statistics. Trost (2010) skriver att det ibland kan vara nödvändigt att gruppera om värden innan en statistisk analys genomförs, något som blev relevant för den här studien. Eventuella ”Missing data” eliminerades och en omgruppering av de olika variablerna gjordes för att det mindre svarsresultat i detta fall ändå skulle kunna ge ett statistiskt resultat möjligt att analysera.
2.8 Beskrivande statistik
Inom deskriptiv statistik är syftet att på olika vis beskriva det material av siffror som samlats in. Siffrorna kan beskrivas med till exempel olika slags tabeller och figurer eller med hjälp av statistiska mått så som korrelation eller spridningsmått (Stukát, 1993). Den här studiens resultat har sammanställts till beskrivande statistik i form av en inledande frekvenstabell och cirkeldiagram för att kunna få en god översiktlig analys som leder över bra till och skapar en förståelse inför den statistiska analysen, men även för att hjälpa till att svara på vilken statistisk analys som kunde vara relevant för syftet.
2.9 Statistisk Analys
Enligt Helbæk (2014) lämpar sig hypotestestet X2-test och korstabell för en statistisk analys
som vill undersöka om det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan en eller flera oberoende variabler gentemot en eller flera beroende variabler. Eftersom resultaten från Hagainitiativets tidigare studier i 2017 och 2019 samt den här studien i 2021 indikerade på små skillnader sinsemellan, gjordes en avgränsning till att jämföra resultaten mellan 2019 och 2021. Detta baserades då på Covid-19pandemins utbrott mellan dessa år och
inledningskapitlets beskrivning av rådande klimatpolitisk situation i världen. Även mellan åren 2019 och 2021 syntes små skillnader i hur företagen svarat, likaså mellan hur de två omsättningsgrupperna (över och under 1000 mkr/år) svarat på frågorna om klimatarbetets effekt på lönsamheten samt politiska besluts påverkan på klimatarbetet. Antaganden gjordes därmed att resultaten vid X2-tester skulle visa på inga eller få statistiskt signifikanta
skillnader.X2-tester och korstabeller gjordes sedan för att testa dessa antaganden och visa
på om det fanns statistiskt signifikanta skillnader i hur företagen svarade. Variablerna ”svarsår” (det vill säga 2019/2021) och ”företagens omsättning” (Under och över 1000 Mkr/år) testades alltså som oberoende variabler mot de beroende variablerna ”företagens uppfattningar om klimatarbetets effekt på lönsamhetsaspekterna”. ”Företagens omsättning” testades även som oberoende variabler gentemot ”Företagens uppfattningar om hur
politiska beslut påverkar klimatarbetet” som beroende variabler. Signifikansnivån sattes till 5% (det vill säga 0,05).
3 Tidigare forskning
I denna teoridel sammanfattas vad tidigare forskning säger om företags arbete med
miljöfrågor och lönsamhetsaspekterna, men även hur strukturen på ett företag (huruvida det finns ett miljöledningssystem eller ej), politiska beslut och kriser kan påverka dessa delar.
3.1 Företagens uppfattningar om det egna hållbarhetsarbetet
I en studie från Storbritannien undersöktes under fyra års tid vad som motiverar små och medelstora företag till att engagera sig när det gäller klimatförändringarna. Resultaten visade att företag som jobbade med klimatfrågan motiverades av sitt eget företags specifika aktiviteter, vilken bransch som företaget tillhörde och branschens mognad inför att
engagera sig i frågan. I studien målar författarna upp en bild av tre olika slags entreprenörer. Klimatopportunisten: här ingår företag som startats på grund av möjligheten till en ny marknad i och med klimatförändringarna, så som till exempel marknaden för förnybar energi. Den traditionella entreprenören: Företag som redan har nått framgång innan de behövt börja möta frågan om klimatförändringarna. Det här är då företag som försöker anpassa sig genom att sänka sitt företags utsläpp. Den integrerande entreprenören: företag som startats inom en väletablerad industri men med klimatförändringarna i åtanke. De erbjuder till exempel bara produkter och tj nster som har låga ”ekologiska fotavtryck” i sin produktion. Dessa tre grupper visade sig i undersökningen ha helt skilda motivationer till varför och hur de engagerade sig i klimatfrågan. Författarna menar att det är viktigt att förstå vad som motiverar företagare för att på politisk nivå kunna skapa policys och dylikt anpassade utifrån vilka behov som finns ur olika företagarperspektiv. Företagen spelar en stor roll i att reducera omfattning och storlek på de socioekonomiska risker som
klimatförändringarna kommer att innebära. Det är därför viktiga att nå fram till dem (Jansson et al., 2017). Berkhout (2012) undersöker i sin artikel ”adaptation to climate
change by organizations” hur olika organisationer anpassar sig till klimatförändringarna. Han tittade på hur företag utsätts för olika risker och möjligheter i och med klimatförändringarna samt vilka olika förutsättningar att möta dessa risker och sårbarheter som de har. Berkhout
såg att organisationers klimatanpassning främst grundade sig på olika uppfattningar, hur deras utvärderingsprocesser såg ut, formen på deras handlingsplaner samt deras kunskap.
I en amerikansk enkätstudie där 166 företagare fick svara på frågan om hållbarhetsarbete, visade resultaten på generellt positiva attityder. De positiva attityderna gick att koppla främst till ett etiskt förhållningssätt utifrån utilism och en uppfattning om att hållbarhet dessutom kan leda till nya affärsmöjligheter. I det här sammanhanget innebar ett utilistiskt sätt att se på frågan, att respondenterna menade att ignorera frågan om hållbarhet skulle vara negativt för företaget på längre sikt och samtidigt skada planeten mer. Därav att ett mer hållbart affärsförfarande ansågs positivt på lång sikt. Respondenterna menade också att det numera kan vara tvärtom ett smartare drag även kortsiktigt att som företag arbeta med hållbarhet (Chang och Slaubaugh, 2016). Tvärtom visar en svensk studie där ledare inom byggindustrin intervjuats, att miljö på kort sikt rankas lägre än vad kvalité och kostnader gör. Resultaten visade att det fanns en inställning att det kortsiktigt är viktigare ur ett
konkurrensperspektiv att hålla kostnaderna nere och att det inte görs med de mest
miljömässiga alternativen. Detta på grund av att det är de lägsta kostnaderna som kunden efterfrågar. Samtidigt svarade respondenterna att det är viktigt att ha miljön i åtanke. Den största barriären för att ha det vid beslutsfattande menade respondenterna är brist på information. Att nå ut med de långsiktiga fördelarna i att fokusera på drift och
underhållskostnader, istället för kortsiktigt låga kostnader, blir därför viktigt för att det ska börja utgöra en viktigare del för konkurrenskraften hos ett byggföretag (Isaksson och Linderoth, 2018).
3.2 Företagens uppfattningar om sitt hållbarhetsengagemang och dess effekter på lönsamheten
I nuläget utgör det en större risk ur ett ekonomiskt perspektiv som företag, såväl på kort som lång sikt, att inte engagera sig i och jobba med hållbarhetsfrågor (Secinaro et al., 2020). Det är något som tidigare forskning från olika delar av världen ofta landar i. Hessels et al. (2011) fann i sin studie av små och mellanstora företag i Kina och Holland, ett tydligt samband mellan miljömässig hållbarhet och ett företags framgång ur ett
av hållbarhetsfrågor inom företag, beskrivs att i ett läge där världen står inför miljömässiga, sociala och ekonomiska hot så behöver f retagen gå från ”business as usual” mot hållbarhet. Företagande och ekonomi är bakomliggande faktorer till det ohållbara läge som vi befinner oss i. På samma gång menar Sjåfjell också, precis som FN:s globala hållbarhetsmål säger, att företagande och ekonomi kan vara viktiga drivkrafter för att klara målen. Det är också något som går att återse i flertalet studier. Murray och Peetz (2016) skriver att den största
skillnaden som de kunnat se mellan företag och deras inställning till klimatfrågan är huruvida företagens koldioxidutsläpp är något som ökar eller minskar deras lönsamhet ur ett
vinstperspektiv. Vissa företag bygger sina strategier på långsiktighet och ser då klimatarbetet som en möjlighet att både kunna maximera sin lönsamhet och vara miljömässigt hållbara i längden. Andra fokuserar mer på en kortsiktig och ständig lönsamhet. Här i, menar Murray och Peetz, att den största konflikten ur ett företagsperspektiv ligger. Det kapitalistiska systemet som tanken om tillväxt bygger på, representerar både orsaken till problemet, precis som Sjåfjell (2018) också säger, men kan även framöver delvis vara en bit utav
lösningen. Kapital kan göra förändring möjligt om det inom rörd fråga (i det här fallet frågan om hållbarhet) också skapas ett egenintresse. Det bygger då på tanken om konkurrens mellan företag, vilken i sin tur dock inte kan vara en ensamt tillräcklig mekanism för att lösa hela problemet. Murray och Peetz beskriver några olika förslag till lösningar som skulle kunna påverka f retags ”koldioxidbeteenden” d r transparens r ett utav de. Att underlätta för insyn när det gäller företags koldioxidutsläpp och tydliggöra juridiskt vad som företag bör ta hänsyn till inom ramen för sina ”f rvaltningsuppgifter” kan vara av stor vikt.
Naturvårdsverket (2007) säger i en rapport om företagsstrategier kring utsläppshandel och klimatåtaganden, att även om det finns finansiella aspekter som avgör vilket slags
klimatarbete som företagen bedriver, så påverkas dessa åtgärder mycket av på vilket vis som företaget har ett engagemang för frågan. Hur företaget engagerar sig i miljö är många gånger en del utav en övergripande strategi vilken i sin tur har en effekt på företagets positionering på sin marknad. Det gör att för vissa företag blir miljöfrågan en fråga om konkurrensmedel (däri ett skapat egenintresse, som tidigare nämnt). Flertalet studier visar på att ett aktivt arbete med miljömässiga initiativ kan leda till konkurrensmässiga fördelar så som lägre kostnader i sin helhet men även högre effektivitet hos sin arbetskraft (Yadav et al.,
deras policyer och det miljöledningssystem som de utformat. Enligt de visar tidigare forskning återkommande att - hur klimatfrågan uppfattas av ett företag, kommer påverka vilken strategi som ett företag utvecklar. Synlighet i miljöarbete, så som redovisning av ett företags växthusgasutsläpp, har även visat sig vara positivt för ett företags värdeskapande (Hassan, 2018). Att företag följer miljömässiga kriterier kan såväl stärka varumärket (Quintana-García et al., 2021) som göra att de sticker ut och ökar sin attraktivitet bland arbetstagare (Presley et al., 2018). Flera studier menar även att hållbarhet attraherarar finansiärer och påverkar potentiella finansieringsmöjligheter positivt (De Francesco och Levy, 2008; Hartzmark och Sussman, 2019; Voica, 2015). Finansiärer värdesätter företag som tar ansvar utifrån långsiktighet, med såväl riskperspektiv som framtida utvecklingspotential i åtanke (De Francesco och Levy, 2008).
I en studie med data från 343 företag från 24 olika länder, identifierade Claudy, Peterson och Pagell (2016) ett positivt samband mellan företagens hållbarhetsorientering och deras utveckling av nya produkter. Detta berodde då främst på förhöjda konkurrensmöjligheter som det innebar och effektiviseringsvinster. Det starkaste positiva sambandet för
möjligheten till ny produktutveckling var när företag både hade en stark orientering
gentemot hållbarhet i kombination med hög kunskap om sin marknad. Detta på grund av att de då tenderade att bättre balansera olika slags avvägningar och innovativa lösningar
(Claudy et al., 2016). Liknande forskning av (Albino et al., 2012) har undersökt samband mellan hållbarhetsstrategier och ny grön produktutveckling. Resultaten visade att desto mer engagerat som ett företag var i miljömässig hållbarhet och miljömässiga strategier, desto fler möjligheter till utveckling av nya gröna produkter.
I artikeln ”Private sector engagement in adaptation to climate change” analyseras f retag från en bred variation av branscher och storlekar. Undersökningen visade att generellt sett bland dessa företag fanns en medvetenhet om de risker som klimatförändringar kan ha för deras verksamhet. Alla företagen hade inte åtagit sig olika klimatanpassningsåtgärder men det var vanligt förekommande att klimatförändringarna fanns som en del utav en redan existerande generell riskbedömning (Agrawala et al., 2011). En annan översiktsartikel för klimatanpassning beskriver att företag tenderar att fokusera sitt anpassningsarbete gentemot förändrade omständigheter som potentiella nya konkurrenter, ny
produktutveckling och marknaden i sin helhet. De tenderar också att fokusera på risker som politiska beslut, ekonomi med mer. Ofta tas inte hot på grund av natur och miljö (så som torka, höjda vattenivåer och dylikt) med i beräkningen (Linnenluecke et al., 2013). En barriär för ytterligare fokus gentemot ett ökat klimatanpassningsarbete som Agrawala kunde se, var att företag tycks mer villiga att arbeta med frågan om de kan väga upp för eller förflytta kostnaden. Det genom till exempelvis möjlighet för subventionering eller att konsumenten tar kostnaden. Utifrån den här vinkeln blir det viktigt att den privata sektorn, forskning och staten samarbetar i klimatanpassningsfrågan. Huruvida företag är sårbara och har möjlighet att anpassa sig till sina sårbarheter eller inte, kommer i sin tur att påverkas av hur
marknaden och den statliga omgivningen ser ut som deras verksamhet bedrivs inom (Agrawala et al., 2011).
3.3 Politik och Covid-19-pandemin
Internationella ramar sätts upp på global nivå för att påverka företags beteenden som en del i att jobba för att nå de globala målen till 2050. Att företags klimatrelaterade aktiviteter är något frivilligt gör att flertalet barriärer då uppstår, menar Hori och Syugyo(2020). En studie där svenska företag i tillverkningsindustrin under 1990–2004 undersöktes menar att på grund av att större delen av miljöarbetet inom sektorn är av ett volontärt slag behöver beslutsfattare på politisk nivå ta hänsyn till detta vid framtagandet av vilka slags politiska instrument som används. Frivilligt agerande påverkas av andra faktorer, så som förändrade priser på energi eller huruvida det ena eller det andra efterfrågas på rörd marknad.
(Lundgren och Marklund, 2015). Idag är det dock nästintill ofrånkomligt för företag att inte reflektera över åtgärder ur ett klimatperspektiv. På grund av att det främst är upp till företagen själva att ta sitt ansvar, blir det desto viktigare att undersöka vilka ramar som i framtiden bäst kan fungera för att främja företagens klimatarbete och nå närmre de globala målen (Lundgren och Marklund, 2015). En svensk rapport om Miljö och klimatarbetet i näringslivet menar att koldioxidskatten och utsläppshandelssystemet är de ekonomiska styrmedel som bidrar mest till energieffektivisering i företag och att göra förnybar energi mer lönsamt (Naturvårdsverket, 2015). Forskning pekar även på att utsläppsminskningar dock inte kan genomföras enbart med verktyg så som utsläppshandeln utan att en bred mix av olika slags incitament krävs, bland annat investeringar för teknologiska lösningar,
uppmuntran av grön tillväxt och incitament för minskning av förorenande aktiviteter (Skjærseth, 2021). I en studie som undersökt effekten av EU:s utsläppshandelssystem ETS för ett företag i Sverige och ett i Norge inom pappersindustrin, visade att trots engagemang i ETS påverkades dessa företags förutsättningar mest av varierande el-priser. På grund av enskilt olika förutsättningar utifrån sina respektive marknader och produktionsmöjligheter, hade det ena av dessa företagen därav ett större engagemang i klimatarbetet än det andra undersökta företaget (Gulbrandsen and Stenqvist, 2013). I en rapport om svenska statens roll i klimatomställningen hävdas att ett parallellt stark och tydligt ledarskap kommer krävas av såväl politiken samt industrin för att lyckas. Att industrin vågar gå före inom sina
branscher samtidigt som staten skapar förutsättningar för utveckling på olika vis, kan vara avgörande (Bergek et al., 2019). Den svenska miljöbalken är det grundläggande styrmedlet som driver svenska företags miljöarbete. I nuläget ställer miljöbalken få krav som har med klimataspekter att göra. Företag uppger dock att klimatfrågan är den miljöfråga som de prioriterar högst vilket tyder på att de drivs utav andra faktorer än just miljöbalken som styrmedel. Långsiktighet och mätbarhet är faktorer som uppges vara viktiga för att företag ska ha möjligheten att jobba med miljöfrågor. Det varierar också mellan företag beroende på såväl storlek som kontext vilka behov som de uppger. Dessa behov skiljer sig mellan allt från förenklade lagstiftningar och snabbare handläggning vid tillsyn och tillstånd, styrmedel som är lönsamma på kortare sikt, bidrag och ekonomiska incitament för att kunna ställa om (Naturvårdsverket, 2015).
I 2020 drabbades världen av Covid-19pandemin vilket blev en första prioritet såväl globalt som på EU-nivå och nationellt. Klimatkrisen har dock inte försvunnit och världen behöver återhämta sig ekonomiskt. I EU skulle detta kunna stöttas av den Europeiska gröna given och de initiativ som denna innebär (Elkerbout et al., 2020). I “Climate change and financial performance in Times of crisis” skriver Gallego-Alvarez et al. (2014) att under en ekonomisk kris är synergin mellan ekonomi och miljöengagemang starkare. Det betyder att det blir viktigare än någonsin att investera i sådant som har med hållbarhet att göra för att stärka sitt varumärke och öka sin attraktivitet på marknaden. Något som gäller både för att
reducera sina kostnader som att vara en attraktiv arbetsgivare. Författarna menar också att huruvida och vilka policys som införs kan påverka ett företags miljöengagemang på så vis att dessa får mer eller mindre positiva utslag för ett företags ekonomi.
Resultat
I detta kapitel beskrivs bakgrundsvariabler samt resultat från enkätundersökningen presenterat med hjälp av beskrivande statistik och statistisk analys. X2- tester och
korstabeller har gjorts för omsättning/svar, 2019 2021/svar, omsättning/politik.
3.4 Presentation av bakgrundsvariabler
Av 317 kontaktade företag svarade 102 stycken. Det innebär en svarsfrekvens på 32%. Svaranden utgjordes till 55 % av företag med en omsättning på över 1000 mkr/år och 45% av företag med en omsättning på under 1000 mkr/år. I enkäten hade omsättningen fler
indelningar, se Figur 2, diagram 1. Den indelningen gav en så pass ojämn svarsfördelning att det inte blev relevant att göra X2-tester. Omsättningen har därav grupperats om till två
subgrupper - en med omsättning på över 1000 mkr/år respektive en med omsättning på under 1000 mkr/år. Dessa två grupper har använts vid de X2-tester som gjorts för att se om
det finns någon skillnad i hur företagen svarat på frågorna kring klimatarbetet och lönsamhetsaspekterna samt klimatarbetet och politiska beslut. Antal anställda har inte använts för att testa X2-fördelningen. Omsättningen tillsammans med antalet anställda ger
dock en tydligare bild för vilken storlek företagen som svarat på enkäten har, se Tabell 1. 80 stycken (dvs 74,4%) av de responderande företagen har ett miljöledningssystem medan 22 stycken inte har ett miljöledningssystem (21,6%). I de 22 svaren är dock 2 stycken företag på gång att implementera Miljöledningssystem och 4 stycken har planer på att införa. Eftersom en så stor andel har eller ska införa miljöledningssystem, så har något X2test därav inte gjorts
utifrån Miljöledningssystem som oberoende variabel utan presenteras enbart beskrivande längre ned.
Tabell 1: Bakgrundsvariabler, enkät. Antal (N) Procent (%) Omsättning Under 1000 Mkr/år Över 1000 Mkr/år 46 56 45.1 54.9 Antal anställda 50 250 >250 50 52 49 51 Miljöledningssystem Har inte MLS Har MLS 22 80 21.6 78.4
Vidare visar Figur 1 en stor spridning på typ av branscher som svarat men fördelningen är ojämn för de 102 svar som kommit in. Ett flertal företag som svarat uppger att de tillhör branscher som utgör vardera 1–6% av svaren från enkätundersökningen (alltså ca 1–6 unika svar/företag). Endast ett fåtal branschtyper har fler än 10 svarande företag, varav dessa är: ”Fastigheter” , ”Industri” samt ”Bygg” . Bransch har därav inte använts som en variabel att testa mot de diverse frågorna i X2-tester.
Figur 1: Svarsfördelning branscher.
Nedan visas svar från enkäten innan dessa sedan omgrupperats. Diagrammet för omsättning (Figur 2, diagram 1) visar mer detaljerat att det är främst större företag med en omsättning på över 1000 Mkr/år (55%) och mindre företag med en omsättning på under 350 Mkr/år (27%) som har svarat på enkäten. Företag med en omsättning på mellan 350 och 1000 Mkr/år, utgjorde 17,8% av inkomna svar. I diagrammet för miljöledningssystem (Figur 2, diagram 2) syns att 78% har miljöledningssystem idag, 2% håller på att införa, 4% har planer på att införa och slutligen har 16% inga planer på att införa.
3.5 Företagens uppfattningar om klimatarbetets del i verksamheten
Nedan följer svar på enkätfrågorna: ”Hur aktivt är ert företag inom klimatfrågan?” och ” Har klimatfrågan blivit mer eller mindre viktig inom ert f retag under det senaste året?”.
Resultaten av enkätstudien visar att företagen över lag uppfattar att de är ganska (42%) eller mycket aktiva (43%) inom klimatfrågan (Figur 3) och 76% procent menar att klimatfrågan även blivit viktigare det senaste året (Figur 4). 14% menar att de inte är särskilt aktiva inom klimatfrågan (Figur 3) och 24% menar att klimatfrågan varken blivit mer eller mindre viktig under det senaste året (Figur 4).
Figur 3: Företagens uppfattning om sin egen aktivitet i frågan, ogrupperade svar
Figur 4: Företagens uppfattningar om frågan blivit viktigare inom företaget det senaste året, ogrupperade svar.
I Tabell 2nedan har X2-fördelningen sammanställts för företag med en omsättning på under
1000 Mkr/år och över 1000 Mkr/år, härefter benämnda som omsättningsgrupperna. Dessa har testats som oberoende variabler mot svaren på frågorna om klimatarbetets effekt på
lönsamhetsaspekterna som beroende variabler. Resultaten visar att både gruppen ”Under Mkr/år” och ”Över Mkr/år” över lag ser att det egna företagets klimatarbete får en positiv effekt på företagets lönsamhet. Majoriteten svarar att klimatarbetet får en ”Ganska mycket till mycket positiv effekt” på alla de sju lönsamhetsaspekterna; Förstärkt varumärke och ökad kundlojalitet, kostnader, resultaträkningen, attraktiviteten som arbetsgivare och produktiva arbetare, nya produkter och affärsområden, proaktiv riskhantering samt finansieringsmöjligheter. Det r få eller inga som svarar ”Ganska till mycket negativ effekt”. Det r i huruvida företagen har svarat ”Vet ej”, ”Ingen effekt alls” eller ”Ganska till mycket positiv effekt” det tycks skilja sig åt, vidare testas om denna skillnad är signifikant. Resultatet visar utifrån de X2-tester som gjorts att det vid fem av sju
lönsamhetsaspekter inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan hur de olika omsättningsgrupperna uppfattar klimatarbetets effekt på dessa. På frågorna om
klimatarbetets effekt för attraktiviteten som arbetsgivare och finansieringsmöjligheterna finns en statistiskt signifikant skillnad (p>0.05). Företagen med en omsättning på under l000 Mkr/år svarar annorlunda jämfört med företagen som har en omsättning på över 1000 Mkr/år. På båda frågorna svarar en st rre andel av oms ttningsgruppen ” ver Mkr/år” i större utstr ckning ”Ganska mycket till mycket positiv effekt” n vad oms ttningsgruppen ”Under Mkr/år” g r. Gruppen ”Under Mkr/år” menar till , att klimatarbetet har en ”Ganska till mycket positiv effekt” på deras attraktivitet som arbetsgivare i jämförelse med gruppen ”Över Mkr/år” där 89,3% menar det samma. Det är 0% som har svarat att klimatarbetet har ”Ganska eller mycket negativ effekt” f r både attraktiviteten som arbetsgivare och finansieringsmöjligheterna. Det är för de här två lönsamhetsaspekterna en större andel (än vid de fem andra som svarar att klimatarbetet har ”Ingen effekt alls” och det är där det främst skiljer sig åt. Vid frågan om finansieringsmöjligheter finns det en skillnad mellan antal som svarat ”Vet ej” på om klimatarbetet påverkar företagets
finansieringsmöjligheter, , i gruppen “Under Mkr/år” och , i gruppen “Över 1000 Mkr/år. Denna skillnad finns inte på frågan om attraktiviteten som arbetsgivare.
Tabell 2: X2-test där omsättningsgrupperna som oberoende variabel testats mot svaren på frågorna om de olika
lönsamhetsaspekterna, p står för signifikansnivån.
Vilken effekt får ert företags klimatarbete på…
er resultaträkning?Omsättning Vet ej Mycket till ganska
negativ effekt
Ingen effekt alls
Ganska till mycket
positiv effekt p
Under 1000 Mkr/år 8 (17,4%) 0 (0,0%) 14 (30,4%) 24 (52,2%)
ns
Över 1000 Mkr/år 7 (12,5%) 1(1,8%) 14 (25,0%) 34 (60,7%)
Total 15 (14,7%) 1 (1,0%) 28 (27,5%) 58 (56,9%)
ert varumärke och kundlojalitet?
Under 1000 Mkr/år 0 (0,0%) 0 (0,0%) 6 (13%) 40 (87,0%) ns Över 1000 Mkr/år 1 (1,8%) 0 (0,0%) 5 (8,9%) 50 (89,3%) Total 1 (1,0%) 0 (0,0%) 11 10,8%) 90 (88,2%) era kostnader? Under 1000 Mkr/år 4 (8,7%) 4 (8,7%) 17 (37%) 21 (45,7%) ns Över 1000 Mkr/år 7 (12,5%) 9 (16,1%) 20 (35,7%) 20 (35,7%) Total 11 (10,8%) 13 (12,7%) 37 (36,3%) 41 (40,2%)
er attraktivitet som arbetsgivare?
Under 1000 Mkr/år 3 (6,5%) 0 (0,0%) 11 (23,9%) 32 (69,6%)
,009
Över 1000 Mkr/år 4 (7,1%) 0 (0,0%) 2 (3,6%) 50 (89,3%)
Total 7 (6,9%) 0 (0,0%) 13 (12,7%) 82 (80,4%)
er utveckling av nya produkter och affärsområden?
Under 1000 Mkr/år 2 (4,3%) 1 (2,2%) 12 (26,1%) 31 (67,4%) ns Över 1000 Mkr/år 1 (1,8%) 0 (0,0%) 10 (17,9%) 45 (80,4%) Total 3 (2,9%) 1 (1,0%) 22 (21,6%) 76 (74,5%) er riskhantering? Under 1000 Mkr/år 2 (4,3%) 0 (0,0%) 16 (34,8%) 28 (60,9%) ns Över 1000 Mkr/år 4 (7,1%) 0 (0,0%) 9 (16,1%) 43 (76,8%) Total 6 (5,9%) 0 (0,0%) 25(24,5%) 71 (69,6%) era finansieringsmöjligheter? Under 1000 Mkr/år 12 (26,1%) 0 18 (39,1%) 16 (34,8%) ,001 Över 1000 Mkr/år 3 (5,4%) 0 14 (25 %) 39 (69,6%) Total 15 (14,7%) 0 (0,0%) 32 (31,4%) 55 (53,9%)
3.6 Företagens uppfattningar om vilken effekt som klimatarbetet får för lönsamheten, 2019/2021
Här nedan följer en beskrivande analys av hur företagen svarat på frågorna om vilken effekt som klimatarbetet får för företagets lönsamhetsaspekter, jämfört mellan åren 2019 och 2021.
Diagrammen nedan visar att en majoritet av företagen svarar att klimatarbetet får “ganska positiv”, “mycket positiv” eller “ingen effekt alls” på företagets lönsamhet. Det är en fördelning som stämmer för både 2019 och 2021. Svar som här sticker ut är vid frågan om vilken effekt på kostnader som klimatarbetet har. En högre andel svarar både 2019 (19%) och 2021 (13%) att klimatarbetet får en ganska negativ effekt på företagets kostnader i förhållande till de andra lönsamhetsaspekterna, där endast 1–5% har svarat det samma. På fem av sju lönsamhetsaspekter svarar företagen relativt likt respektive år. Där det går att se en tendens till eventuell skillnad i hur företagen svarat, är på frågorna om “...attraktiviteten som arbetsgivare” och “...finansieringsm jligheterna”. Resultaten indikerar att det inte kommer finnas/eller kommer finnas få skillnader i vilken effekt som företagen svarat att klimatarbetet får för lönsamhetsaspekterna, jämfört mellan 2019 och 2021.
I Tabell 3 presenteras X2-test där årtalen 2019 och 2021 som oberoende variabler testats
mot frågorna om lönsamhetsaspekterna som beroende variabler (med en omgruppering). Variationer i hur företagen svarar mellan åren 2019 och 2021, är relativt små och även här finns ingen statistiskt signifikant skillnad vid fem av sju frågor (p>0.05). Det är enbart vid frågan om attraktivitet som arbetsgivare och för finansieringsmöjligheterna som det finns statistiskt signifikanta skillnader i hur svaren sett ut mellan åren (p <=0.05). Den största skillnaden som går att finna f r kontra r fr mst om f retagen svarat ”Vet ej” eller ”Mycket till ganska negativ effekt” på frågan “vilken effekt som deras klimatarbete har på deras attraktivitet som arbetsgivare”. svarade 1,4% att de inte visste vilken effekt det har jämfört med 6,9% i 2021. 2019 svarade 1,4% att det får en “Mycket till ganska negativ effekt” f r aspekten till skillnad från i n r svarat det samma. När det gäller klimatarbetets effekt på företagets finansieringsmöjligheter så har svarat “Ganska till mycket positiv…” och , . Det syns ven en minskning i antal “Ingen effekt alls” som svar, mellan 2019 och 2021 (39,3% resp. 31,4%), svar “Vet ej” , resp. ,7%) samt svaret “Mycket till ganska negativ effekt” , resp. 0%).
Tabell 3: X2-test där 2019 &2021 testats mot grupperade svar på frågorna om klimatarbetet & lönsamhetsaspekterna, p är
signifikansnivån.
Vilken effekt får ert företags klimatarbete på…
er resultaträkning?Över tid Vet ej Mycket till ganska
negativ effekt
Ingen effekt alls
Ganska till mycket
positiv effekt p 2019 34 (16,4%) 11 (5,3%) 58 (28,0% 104 (50,2%)
ns 2021 15 (14,7%) 1 (1,0%) 28 (27,5%) 58 (56,9%)
… ert varumärke och kundlojalitet? 2019 3 (1,5%) 2 (1,0%) 20 (9,7%) 181 (87,9%)
ns 2021 1 (1,0%) 0 (0,0%) 11 (10,8%) 90 (88,2%)
3.7 Företagets uppfattningar om klimatarbetet och politiska beslut
Nedan presenteras svar på enkätfrågorna om hur företagen menar att deras klimatarbete påverkas av politiska beslut generellt, politiska beslut nationellt och från EU.
Figur 6 visar att företagen är överens om att politik påverkar företagets klimatarbete men av varierande grad. Av svarande företag menar 43% att de påverkas mycket av politiska beslut. 42% menar att företagets klimatarbete påverkas delvis och 14% att det påverkas relativt lite. Det här ser även relativt likt ut för nationella politiska beslut och beslut från EU.
era kostnader?
2019 23 (11,1%) 41 (19,8%) 64 (30,9%) 79(38,2%)
ns 2021 11 (10,8%) 13 (12,7%) 37 (36,3%) 41 (40,2%)
er attraktivitet som arbetsgivare?
2019 3 (1,4%) 3 (1,4%) 30 (14,5%) 171 (82,6%)
,049 2021 7 (6,9%) 0 (0,0%) 13 (12,7%) 82 (80,4%)
er utveckling av nya produkter och affärsområden? 2019 12 (5,8%) 4 (1,9%) 49 (23,8%) 141 (68,4%) ns 2021 3 (2,9%) 1 (1,0%) 22 (21,6%) 76 (74,5%) er riskhantering? 2019 18 (8,7%) 4 (1,9%) 62 (30,0%) 123 (59,4%) ns 2021 6 (5,9%) 0 (0,0%) 25 (24,5%) 71 (69,6%) era finansieringsmöjligheter? 2019 45 (21,8%) 8 (3,9%) 81 (39,3%) 72 (35,0%) ,005 2021 15 (14,7%) 0 (0,0%) 32 (31,4%) 55 (53,9%)
