Genom vår analys har det framkommit att det finns ett behov av att fler akademiska läroböcker inom socialt arbete genomgår någon form av normkritisk analys. I vårt sökande efter tidigare forskning hade vi svårt att hitta tidigare gjorda analyser av läroböcker kopplat till just socialt arbete. Att litteraturen är av normkritisk karaktär är av relevans på grund av att dess språk bidrar till att forma studenternas verklighetsuppfattning och bild av olika människor och klientgrupper.
Litteraturförteckning
Ambjörnsson, F. (2016). Vad är queer? (2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Anzaldúa, G. (2012). Borderlands/La Frontera: The New Mestiza. (4. uppl.). San Francisco: Aunt lute books
Arnold, K. (2016). Medborgarskap, socialt arbete och hemlöshet. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete en grundbok (s. 428–444). Stockholm: Natur & Kultur.
Barron, K. (2004). Genus och funktionshinder. K. Barron (Red.), Genus och funktionshinder (s. 15-51). Lund: Studentlitteratur.
Bay, U., & Macfarlane, S. (2011). Teaching Critical Reflection: A Tool for Transformative Learning in Social Work. Social Work Education, 30(7), 745–758.
Beauvoir, S.D. (2012). Det andra könet. (2. uppl.). Stockholm: Norstedts.
Berg, M., & Wickman, J. (2010). Queer. Malmö: Liber.
Bergström, G., & Ekström, L. (2018). Tre diskursanalytiska inriktningar. K. Boréus & G. Bergström (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys (4. uppl., s. 253–301). Lund: Studentlitteratur.
Brottsförebyggande rådet. (2018). Våld i nära relationer. Hämtad 25 april 2019, från https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Malmö: Liber.
Butler, J. (1993). Bodies that matter: On the discursive limits of "sex". New York: Routledge.
Butler, J. (2005). Könet brinner! Texter i urval av Tiina Rosenberg. Stockholm: Natur och Kultur.
Butler, J. (2006). Genus ogjort: Kropp, begär och möjlig existens. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Butler, J. (2007). Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos.
Börjesson, M., & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber.
De Los Reyes, P., Molina, I., & Mulinari, D. (2006). Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm: Bokförlaget Atlas.
Eliasson-Lappalainen, R. (2016). Om olika vägar till kunskap. T.Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 334–350). Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson, E., & Burman, K. (2007). Juris kandidatprogrammet ur ett genusperspektiv: granskning av kurslitteratur vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Uppsala: Uppsala studentkår. Eriksson, L., & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande: Utan tvivel är man inte riktigt klok (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Erneling, C.E. (2016). Psykologi och socialt arbete. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 160–178). Stockholm: Natur & Kultur.
Fahlgren, S. (1999). Det sociala livets drama och dess manus: diskursanalys, kön och sociala avvikelser. Studier i socialt arbete vid Umeå universitet, 1999.
Fahlgren, S., & Edvall, H. (2006). Kulturella könsdiskursens makt – ett exempel från en utbildningstext. Nordisk sosialt arbeid, 26(1), 62–73.
Fahlgren, S., & Sawyer, L. (2005). Maktrelationer och normaliseringsprocesser i välfärdsstaten. Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 26(2/3), 95–106.
Fahlgren, S., & Sawyer, L. (2011). The power of positioning: on the normalisation of gender, race/ethnicity, nation and class positions in a Swedish social work textbook. Gender and education, 23(5), 535–548. doi: 10.1080/09540253.2010.511605
Farahani, F., & Thapar-Björkert, S. (2017). Rasifiering av kunskapsproduktion: En epistemologisk resa genom processer av inkludering och exkludering i olika akademiska forum. Tidskrift För Genusvetenskap, 38(4), 31–53.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Frankenberg, R. (1993). White women, race matters: the social construction of whiteness. London: Routledge.
Haraway, D. (1988). Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective. Feminist Studies, 14(3), 575–599.
Herz, M., & Johansson, T. (2012). ”Doing” social work: Critical considerations on theory an practice in social work. Advances in social work. 13(3), 527–540.
Jacobsson, K. & Martinell Barfoed, E. (2016). Trender i socialt arbete. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 316–329). Stockholm: Natur & Kultur.
Jeyasingham, D. (2012). White Noise: A Critical Evaluation of Social Work Education’s Engagement with Whiteness Studies. British Journal of Social Work, 42, 669–686
doi:10.1093/bjsw/bcr110
Johansson, T., & Herz, M. (2016). Mötets många ansikten - när professionella möter klienter. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 271– 289). Stockholm: Natur & Kultur.
Kalonaityté, V. (2014). Normkritisk pedagogik - för den högre utbildningen. Lund: Studentlitteratur.
Knutagård, M. (2016). Det sociala arbetets aktörer och frågan om social förändring. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 235–250).
Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lykke, N. (2009). Genusforskning - en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Stockholm: Liber.
Martinsson, L. (2009). Social mångfald?: om förutsägbar bildning och om demokrati som sätter värden på spel. Tidskrift för genusvetenskap 2009:1, 43–58.
Mattsson, T. (2013). Intersectionality as a Useful Tool: Anti-Oppressive Social Work and Critical Reflection. Journal of Women and Social Work, 29(1), 8-17. doi:
10.1177/0886109913510659
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis (2. uppl.). Malmö: Gleerups.
Mattsson,T. (2016). Juridik och socialt arbete. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 198-214). Stockholm: Natur & Kultur.
Mattsson, T. (2016). Kön, makt och socialt arbete. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 414–427). Stockholm: Natur & Kultur.
McLaughlin, H. (2009). What’s in a Name: ‘Client’, ‘Patient’, ‘Customer’, ‘Consumer’, ‘Expert by Experience’, ‘Service User’—What’s Next? British Journal of social work, 39, 1101–1117. doi:10.1093/bjsw/bem155
Meeuwisse, A., & Swärd, H. (2016). Socialt arbete i internationellt jämförande perspektiv. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 97–124).
Stockholm: Natur & Kultur.
Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S., & Knutagård, M. (2016). Socialt arbete: En grundbok (3. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Månsson, S. A. (2015). Interaktionistiska perspektiv på studiet av sociala problem - processer, karriärer och vändpunkter. A.Meeuwisse & H. Swärd (Red), Perspektiv på sociala problem (2 uppl., s.167 - 185). Stockholm: Natur och Kultur.
Nicotera, N., & Kang, H-K. (2009). Beyond Diversity Courses: Strategies for Integrating Critical Consciousness Across Social Work Curriculum , Journal of Teaching In Social Work, 29(2), 188-203. doi: 10.1080/08841230802240738
Nygren, L. (2016). Socialt arbete som tvärvetenskapligt ämne. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 128–140). Stockholm: Natur & Kultur.
Park, Y. (2005) Culture as deficit: A critical discourse analysis of the concept of cultrue in contemporary social work discourse. The Journal of Sociology & Social Welfare, 32(3) 11-33.
Pascale, C-M. (2005) There’s No Place Like Home: The Discursive Creation of Homelessness. Sage journals, 5(2) 250-268. doi: 10.1177/1532708605274558
Rosenberg, T. (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas.
SOU 2006:40. Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis. Hämtad från https://www.regeringen.se/contentassets/38b1c68cac07410db29c65910627d9e6/utbild ningens-dilemma---demokratiska-ideal-och-andrafierande-praxis-sou-200640
Statistikmyndigheten. (2017). Statistikdatabasen. Hämtad 25 april 2019, från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0102__LE0102 B/LE0102T17/table/tableViewLayout1/?rxid=be2ab884-87f6-4b00-8178-
Stridsberg, S., & Westerstrand, J. (2007). Juristutbildningen ur ett genusperspektiv [Elektronisk resurs]. Hämtad 27 april 2019, från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:131385/FULLTEXT01.pdf
Sunesson, S. (2016). Socialt arbete som internationellt forskningsområde. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 146–159). Stockholm: Natur & Kultur.
Sunesson, S. (2016). Välkommen till ett yrke. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 479–489). Stockholm: Natur & Kultur.
Svensson, O., & Tideman, M. (2007). Motvärn, motståndsidentitet och empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder. Socialmedicinsk Tidskrift, 84(3), 193– 203.
Swärd, H. (2016). Det sociala arbetets ramförutsättningar och bestämningsfaktorer. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 77–96). Stockholm: Natur & Kultur.
Swärd, H., & Starrin, B. (2016). Makt i socialt arbete. T. Lagerlöf & A. Lyberg Mogensen (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 393–413). Stockholm: Natur & Kultur.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl.). Malmö: Liber.
Thörn, C. (2004). Kvinnans plats(er) – bilder av hemlöshet. Stockholm: Égalité
Wenneberg, S. (2001). Socialkonstruktivism - positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber.
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys: som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB
Wiktorsson, P. (2007). Vem får synas? SFS rapport om hur olika människor speglas i kurslitteratur. Stockholm: SFS.
Bilagor
Bilaga 1Ord Total
han/honom 85 (+57 kopplat till forskning)
hon/henne 115 (+7 kopplat till forskning)
Hen 0 man/män 161 kvinna/kvinnor 224 man (neutral) 536 Pojkar 11 Flickor 12 Barn 299 klient/brukare 333 ungdom/ungdomar 26 individ/individer 187 person/personer 86