Förslag till framtida forskning

Jag märkte redan tidigt i arbetets gång att mycket av den forskning som finns idag till största del riktar sig till hur barnet påverkas negativt av att ha vuxit upp med en missbrukande förälder. Vad som det också låg störst fokus på var vilka konsekvenser missbruket kan leda till, så som i form av våld, åsidosatthet, ärftlighet och så vidare. Mycket lite fanns om vad som skulle kunna utvecklas till något positivt av att barnet vuxit upp tillsammans med en missbrukare. Jag förstår att det inte är att stäva efter att barnet skall växa upp under dessa förutsättningar, men jag tycker att båda sidor borde belysas. Inte enbart det faktum att ett barn kan bli ett så kallat maskrosbarn.

När jag fick tillbaka enkäterna var det flera av informanterna som ville att jag just skulle belysa den positiva sidan som de ansåg faktiskt fanns under deras uppväxt. Därför är mitt förslag på vidare forskning att ta reda på mer om den negativa bild som oftast förknippas med missbruk och barns uppväxt i missbruksmiljöer. Är den negativa påverkan större än vad det faktiskt finns positiva stunder tillsammans med föräldern och övriga familjemedlemmar? Dock kan det anses missvisande att se missbruket som något positivt, då det redan finns belägg för att förälderns missbruk faktiskt påverkar barnet negativt i olika former. Eftersom de som deltagit i min studie inte befinner sig i eget missbruk eller i djup psykisk ohälsa hade det varit intressant för framtida forskning att ta del av de personer som på grund av uppväxten i missbruksfamiljen tagit stryk och hamnat i ett utanförskap. Hur många personer är det som faktiskt på grund av uppväxten i dessa förhållanden som lever i skymundan. Att även belysa det som Socialstyrelsen (2009) ser som problematiskt anser jag är viktigt för den framtida forskningen. Att osäkerheten kring de barn som växer upp i familjer där missbruket inte är lika utbrett och därför gör det svårt att konstatera om dessa barn påverkas och om hälsoproblem uppstår.

REFERENSLISTA

Tryckta källor

Andershed, H & Andershed, AK. (2008) Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia Förlag.

Arria, M. A., Mericle, A.A., Meyers, K., & Winters, C.K. (2012). Parental substance use impairment, parenting and substance use disorder risk. Journal of Substance Abuse Treatment, 43. 114–122.

Aspers, P (2011) Etnografiska metoder: Liber

Bengtsson, A & Gavelin, I. (2004) Familjer och missbruk. Om glömda barn och glömda föräldrar. 3 uppl. Visby: Books-on-Demand

Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Cuadra, S (2012) Forskningsmetodik: idéhistoriska utblickar och teoretiska perspektiv. Liber

DeLucia, C., Blez, A., Chassin, L. (2001) Do adolescent symptomatology and family environment vary over time with fluctuations in paternal alcohol impairment? Developmental Psychology, 37(1); 207-2016.

Drake, RE. & Vaillant, GE. (1988) Predicting alcoholism and personality disorder in a 33- year longitudinal study of children of alcoholics. Br J Addict 83(7): 799-807.

Kroll, B. (2004). Living with an elephant: Growing up with parental substance misuse. Child and Family Social Work, 9. 129-140.

Kvale S, & Brinkmann S, (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lagerberg, D & Sundelin, C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. Göteborg: Förlagshuset Gothia AB.

Sundell, K. Egelund, T. Andrée Löfholm, C. Kaunitz, C. (2008). Barnavårdsutredningar – en kunskapsöversikt. 2., [rev.] Uppl. Stockholm: Gothia Galanter, M. (2006) Alcohol problems in adolescents and young adults. Epidemiology, neurobiology, prevention, and treatment. Zucker, RA & Wong, MM (red) Preventionfor children of alcoholics and other high risk groups. New York: SpringerScience Buisiness Media Inc.

Hall, CW. & Bolen, LM. & Webster, RE. (1994) ”Adjustment issues with adult children of alcoholics” Journal of clinical psychology, 94, 50(5), 786-92.

Heilig M, (2015) Alkohol, droger och hjärnan: Tro och vetande utifrån modern

Helmen Borge, AI. (2015) Resiliense – Risk och sund utveckling. Lund: Studentliteratur.

Hindberg, B. (2006). Sårbara barn: att vara liten, misshandlad och försummad. 1. uppl. Stockholm: Gothia.

Hindberg, B. (1999) När omsorgen sviktar. Borås: Centraltryckeriet.

Johnson, JL & Leff, M. (1999) Children of substance abusers: Overview of research findings. Paediatrics Supplement, 103;1085-1099.

Jonsson, G. (1969) Det sociala arvet. 5. Uppl. Stockholm: Tiden Folksam

Johnson B, Richert T, Svensson B, (2017). Alkohol- och narkotikaproblem. Lund: Studentlitteratur.

Lindström, B. (2001) The meaning of resilience. International Adolecent Medical Health, 13(1); 7-12.

Mortensen, O (1995) Barns reaktioner på föräldrars missbruk. IF.A. Hansen (red.) (1995). Barn i familjer med missbruksproblem. Lund: Studentliteratur Orford J. (1990) “Alcohol and the family: An international review of the literature with implications for research and practice”. In L Kozlowski, H Annis & H Cappell (Eds) Research Advances in Alcohol and Drug Problems, vol 10, pp 81- 155. New York, Plenum.

Patel, R. och Davidson, B (2011) Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Fjärde upplagan. Lund:

Studentlitteratur

Richards, T. (1989) “Recovery for Adult Children of Alcoholics: Education, Support, Psychotherapy” Alcoholism treatment quarterly, 89, 6, 87-110.

Rosengren, K E och Arvidson, P (2002) Sociologisk metodik: Liber SoS 1993:18 Barn till alkoholmissbrukare. Stockholm: Fritzes

SOU (1998) Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. Slutbetänkande av Barnpsykiatrikommittén. SOU: 1998:31. Stockholm: Socialdepartimentet.

Steinhausen, H-C (1995) Children of alkoholic parents: a review. European Child

and Adolescent Psychiatry, 4 (3), s.143-152

Tweed, S. & Ryff, C. (1991) ”Adult children of alcoholics: profiles of wellness amidst distress” Journal of Studies on Alcohol, 91, 52(2), 133-41.

Wåhlin, S (2015) Alkohol – en fråga för oss i vården. 2. Uppl. Lund: Studentliteratur

Wong, MM., Nigg, JT., Zucker, RA., Puttler, LI., Fitzgerald, HE., Jester, JM., Glass, JM., Adams, K. (2006) Behanioral control and resiliency in the onest of alcohol and illicit drug use: a prospective study from preschool to adolescence. Child Development, 77(4); 1016-1033.

Zucker, RA & Wong, MM. (2006) Prevention for children of alcoholics and other high risk grups. Glanter, M (red) Preventionfor children of alcoholics and other high risk groups. New York: SpringerScience Buisiness Media Inc.

Elektroniska källor 1177.se (2016) http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkoholberoende/ Hämtad: 2016-10-11 Socialstyrelsen.se (2009) http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8466/2009-126- 45_200912645_rev2.pdf Hämtad: 2016-12-01 Socialstyrelsen.se (2014) https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19528/2014-10- 4.pdf Hämtad: 2016-12-02

BILAGOR

Har du vuxit upp med föräldrar som har missbrukat eller missbrukar alkohol?

Jag läser socionomprogrammet på Malmö Högskola och skriver nu mitt examensarbete på grundnivå. Jag kommer att skriva om hur det är att växa upp med en förälder/föräldrar som har eller missbrukar alkohol.

Jag har valt att prata med vuxna barn (över 18 år) där tyngdpunkten i intervjun kommer att ligga på dina upplevelser, hur du har upplevt din uppväxt och hur din relation till föräldern ser ut idag.

Genomförandet av intervjun kommer att äga rum i slutet på november månad. Du kommer själv kunna välja på om du vill träffa mig personligen eller svara på frågorna skriftligen. Intervjun tar ungefär 30 minuter att genomföra.

Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvars så att det bara är åtkomligt för mig som undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Malmö Högskola kommer informanterna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer.

Du kan när som helst avbryta ditt deltagande i studien. Det gäller både före, under och efter intervjun.

Är du intresserad av att delta eller vill veta mer så får du gärna höra av dig till: Emma Hederström emmahederstrom@outlook.com

Du är även välkommen att höra av dig till min handledare för eventuella frågor: Mats Högström mats.hogstrom@mah.se

Intervjuguide Inledande frågor Hur gammal är du? Är du man eller kvinna?

Var bodde du under din uppväxt?

Vilka ingick i din familj (föräldrar syskon etc.)? Vad arbetade/arbetar dina föräldrar med? Hur upplevde du familjens ekonomi?

Hur såg din familjs nätverk ut (släkt, vänner grannar m.m.)? Vad arbetar du med idag?

Hur ser din familjesituation ut idag (civilstånd, barn)? Din uppväxt och dina upplevelser

Vem av dina föräldrar missbrukade alkohol?

Hur gammal var du när du förstod att din förälder/föräldrar missbrukade alkohol? Beskriv din förälders missbruk. Vad drack hon eller han, hur ofta och hur mycket? Missbrukade din förälder något annat än alkohol, i så fall vad?

Under hur lång tid pågick alkoholmissbruket? Fick din förälder hjälp med sitt missbruksproblem? Vilken roll hade du i familjen?

Hur såg din vardag ut?

Hur såg relationen ut till dina föräldrar och familjemedlemmar när du var barn? Vad upplevde du som jobbigast med att ha en förälder som missbrukade?

Berätta om några svåra situationer som kunde uppstå till följd av din förälders missbruk. Hur kände du då och hade du några speciella strategier för att hantera situationen?

Har du några positiva minnen och erfarenheter från din uppväxt? Hur såg ditt liv ut utanför familjen? Skolan, kompisar och intressen. Visste någon utanför familjen om att din förälder missbrukade? Pratade du med någon utomstående om din situation?

Hur såg ni som familj på din mammas/pappas alkoholmissbruk? Pratade ni öppet om det eller var det en familjehemlighet? OM det nu var en familjehemlighet, var det jobbigt att hemlighålla det?

Din livssituation idag

Har du påverkats av att din förälder har missbrukat och i så fall hur?

Har dina erfarenheter från din uppväxt påverkat dig som person idag och i så fall hur?

Tror du att dina egna val genom livet har påverkats av att ha växt upp med en förälder med alkoholmissbruk?

Har uppväxten påverkat ditt sätt att leva idag?

Hur ser relationen ut mellan dig och din förälder idag?

Hur är relationen mellan dig och eventuella övriga familjemedlemmar? Hur är din inställning till alkohol?

Dricker du själv alkohol idag och i så fall hur mycket och hur ofta?

Finns det en rädsla hos dig att du eventuellt skulle utveckla ett alkoholmissbruk? Hur skulle du definiera vad alkoholmissbruk är?

Tycker du att massmedia ger en rätt eller felaktig bild gällande hur barn påverkas av att växa upp med en förälder som missbrukar?