Inför framtida forskning hoppas vi på ett intresse för att undersöka om, och i så fall hur, det skulle vara möjligt att mera i detalj fånga de tysta faktorer i en miljö som är framgångsrik vad gäller till exempel behandlingsresultat och relationsbyggande. Vår studie visar på ett stort intresse för och en generellt en hög värdering av den tysta kunskapen. Den framstår i vårt material som en källa till yrkesstolthet, och förefaller vara lika betydelsefull som evidensbaserade metoder för att nå framgång i klientarbetet. Ett förslag är att studera nytänkande kring dokumentation, där personalen på olika positioner får möjlighet att reflektera och dela tankar och återkoppling från klienter, givetvis utan att tumma på sekretessen, men också träning i att dela tyst kunskap. Om den tysta kunskapen är så värdefull som vi fått intrycket av, så är det en organisatorisk brist att inte låta den få mer uppmärksamhet. Kontexten är viktig för den tysta kunskapen, men i socialpsykiatrin finns många liknande kontexter, och klienter med problem som de inte är ensamma om. Därför torde tyst kunskap från en viss arbetsplats kunna användas på en annan. Kanske skulle man också genom ökat användande av reflektion och delande av varandras narrativ och tolkningar, få personal på olika positioner medvetna om egna brister i den tysta kunskapen, som enligt Molander (1996) innehåller, förutom mycket som är bra, även fördomar och missförstånd. På så vis kan den tysta kunskapen utvecklas.
Litteraturförteckning
B
ÖCKERBergmark, A., Bergmark, Å., Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Bohlin, H. (2009). Tyst kunskap. Ett mångtydigt begrepp. I Bornemark, J., Svenaeus, F. (Red). Vad är praktisk kunskap? (s. 55-84). Huddinge: Södertörns högskolebibliotek.
Bornemark, J. (2018). Det omätbaras renässans. Stockholm: Volante. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Collins, H. (2010). Tacit & explicit knowledge. Chicago: The University of Chicago Press. Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. 1. uppl. Malmö: Liber
Holme, I M., & Solvang, B K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hylander, I. (1998, rev 2001). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. Rapport nr 42. Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Forum för
organisations- och gruppforskning.
Kalman, H. (2013). Kunskap och kunnigt handlande. I Blom, B., Morén, S., Nygren, L. (Red). (2013). Kunskap i socialt arbete. Om villkor, processer och användning. (s. 48-62). Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Ludvigsson, J. (2002). Att börja forska - inom medicin, bio- och vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Mattsson, T. (2017). Kunskap och lärande i socialt arbete. Om socialarbetare och viljan att veta. Lund: Gleerups.
Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos.
Nilsson, C. (2009). Fronesis och den mänskliga tillvaron. I Bornemark, J., Svenaeus, F. (Red). Vad är praktisk kunskap? (s. 39-54). Huddinge: Södertörns högskolebibliotek. S. 39-54.
Padgett, D. K. (2017). Qualitative Methods in Social Work Research. 3. [rev.] uppl. Los Angeles: SAGE Publications, Inc.
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Femte upplagan Lund: Studentlitteratur
Perlinski, M. (2013). Socialarbetares kunskapsanvändning i klientarbete. I Blom, B., Morén, S., Nygren, L. (Red). Kunskap i socialt arbete. Om villkor, processer och användning. (s. 180-192). Stockholm: Natur & Kultur.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Wiedersheim-Paul, F., & Eriksson, L-T. (1991). Att utreda, forska och rapportera. 4. [dvs 5.] uppl. Malmö: Liber ekonomi/Almqvist & Wiksell
A
VHANDLINGARBrolin, R. (2016). Jag kan öppna fönstret när jag vill-boendesituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige). Hämtad från
Halldin-Herrgård, T. (2004). Hur höra tyst kunnande? Utveckling av en metod för studier av tyst kunnande. (Doktorsavhandling, Institutionen för företagsledning och organisation, Svenska handelshögskolan, Vasa, Finland). Hämtad från
https://pdfs.semanticscholar.org/27e1/1a09e687460cc8f7b3ac733244390a3cd0fb.pdf
O
FFENTLIGA UTREDNINGAR SAMT RAPPORTERPanican, A. (2016). Valideringens Janusansikte. Branschorganisationernas förhållningssätt till validering, SeQF och generiska kompetenser. Rapport nr 22. Stockholm: Ratio. Hämtad från
http://ratio.se/app/uploads/2016/06/valideringens-janusansikte.pdf
SOU 2006:100. Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning. Stockholm 2006. Hämtad från
https://data.riksdagen.se/fil/4E6ECF72-5DBA-4F77-8840-A7E1EC7BF82C
SOU 2018:38. Styra och leda med tillit. Forskning och praktik. Hämtad från
https://www.regeringen.se/49d62e/contentassets/0aa3c27a6cee4f78830cd1f56844b087 /styra-och-leda-med-tillit.-forskning-och-praktik-sou-201838.pdf
V
ETENSKAPLIGA ARTIKLAROsmond, J. (2006). A quest for form: the tacit dimension of social work practice. European Journal of Social Work, 2006, 9:2, 159-181.
https://doi.org/10.1080/13691450600723013
Petersén, A.C., Olsson, J.I. (2015). Calling Evidence-Based Practice into Question: Acknowledging Phronetic Knowledge in Social Work. British Journal of Social Work, 2015:45, 1518- 1597.
T
IDNINGSARTIKLARBornemark, J. (2019, 25 december). Vårt sätt att organisera samhället har blivit människofientligt. Dagens Nyheter. Hämtad från
https://www.dn.se/kultur-noje/jonna-bornemark-vart-satt-att-organisera-samhallet-har- blivit-manniskofientligt/
Ö
VRIGTSocialstyrelsen (u.å.). Om evidensbaserad praktik. Hämtad från
https://www.kunskapsguiden.se/ebp/om-evidensbaserad-praktik/Sidor/Default.aspx Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från Codex webbplats: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
B
ILAGA1:
I
NFORMATIONSBREVInformation om examensarbete på kandidatnivå
Till dig som är sysselsatt inom socialpsykiatrin i Jönköpings kommun:
Vi är två socionomstudenter vid Jönköping University som just ska påbörja vår kandidatuppsats. Vi har valt att fokusera på hur personal inom kommunens socialpsykiatri använder olika former av kunskap i sitt arbete med klienter. Vi vill ta reda på hur dessa former av kunskap värderas i relation till varandra och om det finns skillnader i synen på kunskap utifrån olika positioner inom organisationen.
Med detta brev tillfrågas du om att delta i vår studie. Nedan följer information om vårt syfte och hur vi tänkt gå till väga.
Syftet med studien är att ta reda på följande:
• Hur beskrivs tyst kunskap bland anställda inom socialpsykiatrin? • Hur kan tyst kunskap överföras?
• Hur kan tyst kunskap värderas?
Studien genomförs med hjälp av så kallade fokusgruppintervjuer samt enskilda intervjuer där deltagarna valts ut utifrån sin sysselsättning inom socialpsykiatrin, och sin erfarenhet på området. Vi tänker oss grupper om 4–6 deltagare för att få bästa möjliga utrymme för intressanta diskussioner. Vi båda studenter kommer att delta under intervjutillfällena, och har då olika roller. En av oss är moderator/intervjuledare, medan den andra ansvarar för inspelning och övrig dokumentation.
Intervjuerna kommer att spelas in för att sedan transkriberas/skrivas ut i sin helhet. Materialet kommer sedan att ligga till grund för framskrivandet av uppsatsen. Det är endast vi två studenter som kommer att ha tillgång till det transkriberade materialet, och det
kommer enbart att användas för just denna C-uppsats. När uppsatsen är färdigställd kommer inspelningar och transkriberingar att raderas. Resultaten kommer att presenteras på ett sådant sätt att uttalanden inte kommer att kunna kopplas till enskild person eller organisation.
Ditt deltagande i vår studie är helt frivilligt och du kan utan orsak välja att lämna eller avbryta intervjun, utan att detta kommer att få några negativa följder för dig.
När uppsatsen är färdig i sin helhet har du möjlighet att få ta del av den utifrån ditt deltagande.
Om du skulle ha några frågor angående intervjun, uppsatsen eller annat är du välkommen att kontakta oss.
Kontaktuppgifter till författarna:
Charlotte Ekfeldt, student Johan Hjärne, student ekch1666@student.ju.se hjjo1663@student.ju.se
Kontaktuppgifter till handledare för studien:
Ulrika Börjesson, lektor i socialt arbete, Hälsohögskolan ulrika.borjesson@ju.se
_____________________________ Ort och datum
B
ILAGA2:
S
AMTYCKESBLANKETTSamtyckesblankett
Härmed samtycker jag till deltagande i studien. Jag har blivit informerad om studiens syfte, tidsåtgång, konfidentialitet kring mina uppgifter samt att det som framkommer i intervjun kommer att användas som underlag för en analys i en uppsats. Jag har även blivit informerad om min rätt att ställa frågor, och vem dessa kan ställas till, samt min rätt att avbryta mitt deltagande när som helst om så önskas.
Jag ger mitt medgivande till att dokumentera, bearbeta och arkivera den information som samlas in under intervjun samt att publicera resultat från fokusgruppsstudien.
Jag samtycker frivilligt till att delta i studien och är medveten om att jag när som helst kan avbryta deltagandet utan att uppge en anledning. Jag samtycker till att det jag uppger under intervjun får bearbetas inom ramen för denna C-uppsats och att resultaten kommer att presenteras på ett sådant sätt att de inte går att härleda till studiens deltagare.
Ort och datum: _____________________
__________________________________________ Signatur
__________________________________________ Namnförtydligande