• No results found

Under studiens gång har det väckts frågor inom ämnet, som vore intressant att studera vidare inom. Skiljer det sig i upplevelsen av bemötandet beroende på vilken diagnos en patient har? Genom frågeställningen kan sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter utifrån olika psykiska diagnoser studeras. En annan intressant aspekt vore att studera sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser av att bemöta patienter med psykisk sjukdom över tid, där utbildning och föreläsningar implementeras. Därefter studera huruvida utbildning och föreläsningar påverkar upplevelsen av föreställningar och osäkerheten inför mötet med patienter med psykisk sjukdom.

Referenser

Atala, Z., Shu-wen, W., & Biella-Battista, R. (2017). The effects of brief indirect contact on mental illness stigma: Preliminary evidence from an Italian vocational rehabilitation center. Journal of Vocational Rehabilitation, 46(3), 399–405. Doi: 10.3233/JVR-170876

Bjorkman, A., Andersson, K., Bergström, J., & Salzmann-Erikson, M. (2018). Increased Mental Illness and the Challenges This Brings for District Nurses in Primary Care Settings. Issues in Mental Health Nursing 39(12), 1023–1030. Doi: 10.1080/01612840.2018.1522399

Björk Brämberg, E., Torgerson, J., Norman Kjellström, A., Welin, P., & Rusner, M. (2018). Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness: a qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family Practice, 19(12). Doi: 10.1186/s12875-017- 0687-0

Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 22(2), 170–177. Björkman, M., & Koskinen, C. (2016). A Caring Science Study on Suffering in Outership. International Journal of Caring Sciences 9(2), 415–421.

Chekol, I-M. (2012). Fenomenografi. I. M. Granskär., & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.95–107). Lund: Studentlitteratur AB.

Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I. M. Henricson (Red.).

Vetenskaplig teori och metod-från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl.

s.143–153). Lund: Studentlitteratur AB.

Diamond Zolnierek, C., & Clingerman, E. (2012) A Medical–Surgical Nurse’s Perceptions of Caring for a Person With Severe Mental Illness. Journal of the

American Psychiatric Nurses Association, 18(4) 226–235. Doi:

10.1177/1078390312446223

Eklundh, T. (2013). Psykiatri för primärvården. Lund. Studentlitteratur AB. Ekman, I., & Norberg, A., (2013). Personcentrerad vård-teorier och tillämpningar. I A. Edberg, (Red.) Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom

sjuksköterskans specialistområden. (1. uppl. s. 29–53) Lund. Studentlitteratur AB.

Eriksen, K., Arman, M., Davidson, L., Sundfør, B., & Karlsson, B. (2014). Challenges in relating to mental health professionals: Perspectives of persons with severe mental illness. International Journal of Mental Health Nursing 23(2), 110– 117. Doi: 10.1111/inm.12024

Ewalds-Kvist, B., Högberg, T., & Lützén, K. (2013). Impact of gender and age on attitudes towards mental illness in Sweden, Nordic Journal of Psychiatry, 67(5), 360-368, Doi: 10.3109/08039488.2012.748827

Giandinoto, J. A., & Edward, K. I. (2015). The phenomenon of co-morbid physical and mental illness in acute medical care: the lived experience of Australian health professionals. BMC Research Notes, 7(8), 295. Doi: 10.1186/s13104-015-1264-z Hammarberg af Winklerfelt, S., Hange, D., André, M., Udo, C., Svenningsson, I., Björkelund, C., Petersson, E-L., & Westman, J. (2019). Care managers can be useful for patients with depression but their role must be clear: a qualitative study of GPs' experiences. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 37(3): 273–282. Doi: 10.1080/02813432.2019.1639897

Hansson, L., Jormfeldt, H., Svedberg, P., & Svensson, B. (2013). Mental health professionals’ attitudes towards people with mental illness: Do they differ from attitudes held by people with mental illness? International Journal of Social

Psychiatry 59(1), 48-54. Doi:10.1177/0020764011423176

Happell, B., Ewart, S. B., Bocking, J., Platania-Phung, C., & Stanton, R. (2016). “That red flag on your file”: misinterpreting physical symptoms as mental illness.

Journal of Clinical Nursing, 25(19–20), 2933–2942. Doi: 10.1111/jocn.13355

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I. M. Henricson (Red.).

Vetenskaplig teori och metod-från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl.

s.111–120). Lund: Studentlitteratur AB.

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagen 2020-04-15, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Janlöv, A-C., Johansson, L., & Clausson K, E. (2018). Mental ill-health among adult patients at healthcare centres in Sweden: district nurse s experiences.

Scandinavian Journal of Caring Sciences. 32(2): 987–996. Doi: 10.1111/scs.12540.

Johansen, I H., Morken, T., & Hunskaar, S. (2010). Contacts related to mental illness and substance abuse in primary health care: A cross-sectional study comparing patients' use of daytime versus out-of-hours primary care in Norway.

Scandinavian Journal of Primary Health Care, 28(3): 160–165. Doi:

10.3109/02813432.2010.493310.

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod -från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 57–80).

Studentlitteratur.

Kommittédirektiv. (2003:40). Översyn av vård och omsorg för äldre - tio år efter

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/oversyn- av-vard-och-omsorg-for-aldre---tio-ar_GRB140

Lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128). Hämtad 2020-04-17 från riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387). Hämtad 2020-04-15 från Riksdagen: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till- vissa_sfs-1993-387

Levander, S., Adler, H., Gefvert, O., & Tuninger, E. (2017). Psykiatri: en

orienterande översikt. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lilja, L., & Hellzén, O. (2008). Former patients' experience of psychiatric care: A qualitative investigation. International Journal of Mental Health Nursing. 17(4): 279–286. Doi: 10.1111/j.1447-0349.2008.00544.x

Liljeqvist, M., Kling, S., Hallén, M.& Jormfeldt, H., (2020). Swedish Mental Health Nurses' Experiences of Portrayals of Mental Illness in Public Media. Issues in

Mental Health Nursing, 41(4): 348–354. Doi: 10.1080/01612840.2019.1658244

Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I. M. Granskär., & B. Höglund-Nielsen. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård. (s. 187–201). Lund: Studentlitteratur AB.

Moonen, C., Lemiengre, J., & Gastmans, C. (2016). Dealing with existential

suffering of patients with severe persistent mental illness: experiences of psychiatric nurses in Flanders (Belgium). Archives of Psychiatric Nursing, 30(2), 219–225. Doi: 10.1016/j.apnu.2015.10.005

Morgan, A., Reavley, N., Jorm, A., & Beatson, R. (2016) Experience of

discrimination and positive treatment from health professionals: A national survey of adults with mental health problems. Australian & New Zealand Journal of

Psychiatry,50(8) 754–762. Doi: 10.1177/0004867416655605

Mårtensson, G., Jacobsson, J. W., & Engström, M. (2014). Mental health nursing staff's attitudes towards mental illness: an analysis of related factors. Journal of

psychiatric and mental health nursing, 21(9), 782–788. Doi: 10.1111/jpm.12145

Möller-Leimkuhler, A.M., Möller, H-J., Maier, W., Gaebel, W., & Falkai, P. (2016). EPA guidance on improving the image of psychiatry. European Archives of

Psychiatry and Clinical Neuroscience, 266(4),139–154. Doi: 10.1007/s00406-016-

0691-8

Ottosson, J-O. (2003). Psykiatrin i Sverige. (1 uppl.). Stockholm. Natur & Kultur. Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. (5 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Patientdatalagen (SFS 2008:355). Hämtad från Riksdagen 2020-04-24, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355

Patientlagen (SFS 2014:821). Hämtad från Riksdagen 2020-04-15, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Pescosolido, BA., Martin, JK., Long, JS., Medina, TR., Phelan, JC., & Link BG (2010). “A disease like any other”? A decade of change in public reactions to schizophrenia, depression, and alcohol dependence. Am J Psychiatry, 2010(167), 1321–1330. Doi: 10.1176/appi.ajp.2010.09121743

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing

evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Prop. (1993/94:218) Psykiskt stördas Villkor. Hämtad 2020-04-19 från:

https://lagen.nu/prop/1993/94:218?attachment=index.pdf&repo=propriksdagen&dir =downloaded#sid1-text

Qvarsell, R. (1982). Ordning och behandling, psykiatri och sinnessjukvård i Sverige

under 1800-talets första hälft. Akademisk avhandling. Universitet i Umeå. Hämtad

2020-04-19 från: https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:609428/FULLTEXT01.pdf

Ranstad, K., Midlöv, P., & Halling, A. (2018). Active listing and more consultations in primary care are associated with shorter mean hospitalisation and interacting with psychiatric disorders when adjusting for multimorbidity, age and sex. Scandinavian

Journal of Primary Health Care, 36(3), 308–316. Doi:

10.1080/02813432.2018.1499514

Shefer, G., Henderson, C., Howard, L. M., Murray, J., & Thornicroft, G. (2014). Diagnostic overshadowing and other challenges involved in the diagnostic process of patients with mental illness who present in emergency departments with physical symptoms: A qualitative study. PLoS One, 9(11), 111682.

Doi:10.1371/journal.pone.0111682

Socialstyrelsen (2020a). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och

relaterade hälsoproblem: Systematisk förteckning svensk version 2020 Del 1 (3) A– G. Hämtad från Socialstyrelsen 2020-04-26,

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

Socialstyrelsen (2020b). Statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad från Socialstyrelsen 20-09-22, https://sdb.socialstyrelsen.se/if_per/resultat.aspx Socialstyrelsen (2020c). Statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad från Socialstyrelsen 20-09-22, https://sdb.socialstyrelsen.se/if_per/resultat.aspx Socialstyrelsen (2020d). Statistik om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 2019

samt arbetsmarknadsstatus 2018. Hämtad från Socialstyrelsen 20-09-22,

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/statistik/2020-9-6881.pdf

Socialstyrelsen (2019). Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Uppföljning och analys av överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016–2018. ISBN 978-91-7555-497-6. Hämtad från

Socialstyrelsen 2020-09-17, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-5-17.pdf

Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Hämtad från Riksdagen 2020-04-15: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

SOU (1992:73). Välfärd och valfrihet: service, stöd och vård för psykiskt störda:

slutbetänkande. Hämtad 20-04-19 från: https://lagen.nu/sou/1992:73#S3

Statens medicinsk-etiska råd (2018). Etik En introduktion. Hämtad 2020-04-29 från SMER http://www.smer.se/wp-content/uploads/2018/06/Etik.-En-

introduktion_WEB.pdf

Stein, D.J., Lund, C., & Nesse, R.M. (2013). Classification systems in psychiatry: diagnosis and global mental health in the era of DSM-5 and ICD-11. Curr Opin

Psychiatry 26(5), 493–497. Doi:10.1097/YCO.0b013e3283642dfd

Stuber J.P., Rocha A., Christian, A., & Link, B.G. (2014). Conceptions of Mental Illness: attitudes of mental health professionals and the general public. Psychiatric

Services 65(4), 490–497. Doi:10.1176/appi.ps.201300136

Stumbo, S. P., Yarborough, B. J. H., Yarborough, M. T., & Green, C. A. (2018). Perspectives on providing and receiving preventive health care from primary care providers and their patients with mental illnesses. American Journal of Health

Promotion, 32(8), 1730–1739. Doi: 10.1177/0890117118763233

Svedberg, G. (2014). Röster ur det förflutna. I L. Wiklund Gustin. (red.) Vårdande

vid psykisk ohälsa: på avancerad nivå. (2 uppl. s. 39–56). Lund: Studentlitteratur.

Svensk sjuksköterskeförening (2017a) Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2020-04-15 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Svensk sjuksköterskeförenings (2017b). ICN: etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2020-04-15, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2019) Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2020-04-15 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/distriktssjukskoterskor-kompetensbeskrivning-2019-klar-for-webb.pdf Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. ed.) Philadelphia: Davis. Van Nieuwenhuizen, A., Henderson, C., Kassam, A., Graham, T., Murray, J., Howard, L. M., & Thornicroft, G. (2013). Emergency department staff views and experiences on diagnostic overshadowing related to people with mental illness.

Epidemiology and Psychiatric Sciences, 22(3), 255–262. Doi:

10.1017/S2045796012000571

Wiklund Gustin, L. (2014). Att närma sig det svårförståeliga. I L. Wiklund Gustin. (red.) Vårdande vid psykisk ohälsa: på avancerad nivå. (2 uppl. s. 21–35). Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization (1992). The ICD-10 classification of mental and

behavioural disorders: clinical descriptions and diagnostic guidelines. Geneva:

WHO.

World Health Organization (2013). Mental health action plan 2013–2020. Hämtad från Word health organization 2020-04-15,

https://www.who.int/mental_health/action_plan_2013/bw_version.pdf?ua=1 World medical association. (2018). Declaration of Helsinki. Hämtad 2020-04-10 från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Wyder, M., Bland, R., Blythe, A., Matarasso, B., & Crompton, D. (2015). Therapeutic relationships and involuntary treatment orders: Service users’ interactions with health-care professionals on the ward. International Journal of

Bilaga 1

Linnéuniversitetet

Related documents