Författarna av denna studie har utvecklat potentiella områden som skulle kunna utvecklas i framtida forskning inom det valda ämnet. Dessa utvecklingsområdena baseras framförallt utifrån de områden där författarna avgränsat studien och därmed även dess resultat, men även där det fortfarande finns ett forskningsgap som skulle kunna stärkas med ytterligare forskning.
- I denna studie undersöks enbart stora europeiska företag med höga ESG-poäng för att se ifall hållbara värde- eller tillväxtaktier presterar bättre jämfört med varandra, men även jämfört med ett inte lika hållbart marknadsindex. Storleken kan enligt tidigare forskning ha betydelse för prestationen när det kommer till värde- och tillväxtaktier (Bauman et al., 1999, s. 108-109; Fama & French, 1992, s. 449-450), vilket är varför mindre företag exkluderades från denna studie. Eftersom denna studie inte påvisar några signifikanta skillnader mellan värde- och tillväxtaktierna eller gentemot marknaden, kan det därför vara intressant att i framtida studier även, eller enbart, inkludera mindre företag i urvalet för att se vilken påverkan dessa kan tänkas ha på en marknad för hållbara investeringar inom Europa. Därigenom skulle resultaten inte begränsas till enbart stora företag, så som de görs i denna studie.
- Resultaten i denna studie visar inga signifikanta skillnader på den europeiska marknaden, och som diskuterat skulle detta kunna bero på de hållbarhetsaspekter som denna studie inkluderat. För att avgöra om detta är sant, eller om resultaten i studien enbart är en tillfällighet, skulle framtida forskning kunna utföras på ett liknande sätt men för en annan marknad. Detta eftersom denna studies resultat begränsas till just den undersökta marknaden. Genom att undersöka andra marknader på ett liknande sätt skulle det således gå att se om resultaten från denna studie är specifika för den undersökta marknaden, eller om samma resultat återfinns på även andra hållbara marknader.
- I denna studie gjordes tester för att se om hållbara värde- och tillväxtportföljer presterade bättre än ett generellt marknadsindex utan fokus på hållbarhet. Det visade sig dock att det marknadsindex som undersöks generellt sett var väldigt hållbart, vilket kan vara en anledning till att inga signifikanta resultat återfanns i jämförelsen mot marknaden. Framtida forskning skulle därför kunna jämföra hållbara värde- och tillväxtportföljer mot portföljer som enbart består av företag med låga ESG-poäng, för att få en bättre jämförelse mellan hållbara och icke hållbara värde- och tillväxtaktier. Resultaten från en sådan studie skulle kunna återge den effekt hållbarhet har på värde- och tillväxtaktier på ett tydligare och bättre sätt än resultaten i denna studie gör.
- I denna studie omviktas företagen inom portföljerna varje år för att bibehålla de mest hållbara företagen i portföljerna. Vidare används en tidsperiod på åtta år för att kunna upptäcka eventuella trender som värde- och tillväxtaktiernas riskjusterade avkastning kan visa. En framtida studie skulle däremot kunna fokusera sin studie på olika tidsintervaller, d.v.s. behålla samma hållbara företag i värde- och tillväxtportföljer under längre tidsperioder. En sådan studie skulle således kunna uttyda om signifikanta skillnader skulle upptäckas mellan värde- och tillväxtaktier om de får längre än ett år på sig att prestera.
- Något som skulle kunna genomföras i framtida forskning för att försäkra att de undersökta företagen verkligen är värde- och tillväxtaktier, är att istället för att basera denna indelning på enbart nyckeltal, även göra en fundamental analys av dessa företag. En svaghet i denna studie är nämligen att klassificeringen av värde- och tillväxtaktier med hjälp av enbart prismultiplar så som P/E och P/B är en förenklad metod. De som verkligen satsar på värdeinvestering som strategi utgår inte enbart från prismultiplar för att identifiera värdeaktier, utan genomför oftast en djupare analys av företaget för att försäkra sig om framtidsutsikterna, marknadsvärdet och annan viktig information (Buffet, 1984; Graham & Dodd, 2009, s. 63-64, 372-373, 672).
REFERENSLISTA
Arnold, G. (2008). Corporate Financial Management. 4:e uppl. Harlow: Pearson Education Ltd.
Athanassakos, G. (2013). Are Negative P/E and P/B ratio Firms Different? Journal of Business & Financial Affairs. 2 (1), 1-4.
Basu, S. (1975). The Information Content of Price-Earnings Ratio. Financial Management. 4 (2), 53-63.
Basu, S. (1977). Investment Performance of Common Stocks in Relation to Their Price-Earnings Ratios: A Test of the Efficient Market Hypothesis. The Journal of Finance. 32 (3), 663-682.
Basu, S. (1983). The Relationship Between Earnings Yield, Market Value and Return for NYSE Common Stocks. Journal of Financial Economics. 12 (1), 129-156.
Bauman, S.W., Conover M.C. & Miller, M.E. (1999). Investor Overreaction in International Stock markets. Journal of Portfolio Management. 25 (4), 102-111.
Bauman, S.W. & Miller, M.E. (1997). Investor Expectations and the Performance of Value Stock versus Growth Stocks. Journal of Portfolio Management. 23 (3), 57- 68.
Bodie, Z., Kane, A. & Marcus, A.J. (2011). Investment and Portfolio Management. 9:e uppl. New York: McGraw-Hill/Irwin.
Bonaventura, M. & Giudici, G. (2018). ESG Ratings and Market Performance: a Study of Stoxx Europe 600 index stocks. [Studie]. Milan: Banor SIM & Politecnico di Milano.
Brealey, R.A., Myers, S.C. & Allen, F. (2014). Principles of Corporate Finance. 11:e uppl. New York: McGraw-Hill Education
Bryman, A. & Bell, A. (2017). Företagsekonomiska Forskningsmetoder. 3:e uppl.
Stockholm: Liber AB.
Buffett, W. (1984). The Superinvestors of Graham-and-Doddsville. [Artikel]. Columbia:
Columbia Business School Magazine.
http://csinvesting.org/wp- content/uploads/2014/10/The-Superinvestors-of-Graham-and-Doddsville-by-Warren-Buffett.pdf. [Hämtad 2019-01-12].
Buglear, J. (2005). Quantitative Methods for Business, the A-Z of QM. 1:a uppl. Oxford:
Elsevier Butterworth-Heinemann
Business Sweden (u.å.). Miljö. The Swedish Trade and Invest Council.
https://www.business-sweden.se/Export/tjanster/utbildningar-och-guider/guider-om-exportregler/csr-guiden/1.-analysera-mojligheter-och-risker/miljo/ [Hämtad 2019-03-26].
CODEX (2018, 18 december). Humanistisk och Samhällsvetenskaplig Forskning.
CODEX. http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml [Hämtad 2019-02-27].
CODEX (2019, 24 januari). Forskarens Etik. CODEX.
http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml [Hämtad 2019-02-27].
Davis, J.L., Fama, E.F. & French, K.R. (2000). Characteristics, Covariances and Average Returns: 1929 to 1997. The Journal of Finance, 55 (1), 389-406.
Eccles, R.G., Ioannou, I. & Serafeim, G. (2014) The Impact of Corporate Sustainability on Organizational Processes and Performance. Management Science, 60 (11), 2835-2857.
Eurosif (2018). European SRI Study 2018. [Rapport]. Bryssel: Eurosif.
http://www.eurosif.org/wp-content/uploads/2018/11/European-SRI-2018-Study-LR.pdf.
[Hämtad 2019-02-11].
EY (2018, 19 juni). Why sustainable investing matters. EY.
https://www.ey.com/en_gl/financial-services/why-sustainable-investing-matters. [Hämtad 2019-02-19].
Fama, E.F. (1970). Efficient Capital Markets: a Review of Theory and Empirical Work.
The Journal of Finance, 25 (2), 383-417.
Fama, E.F. & French, K.R. (1992). The Cross-Section of Expected Stock Returns. The Journal of Finance, 47 (2), 427-465.
Fama, E.F. & French, K.R. (1995). Size and Book-to-Market Factors in Earnings and Returns. The Journal of Finance, 50 (1), 131-155.
Fama, E.F. & French, K.R. (1998). Value versus Growth: The International Evidence. The Journal of Finance, 53 (6), 1975-1999.
Fama, E.F. & French, K.R. (2007). The Anatomy of Value and Growth Stock Returns.
Financial Analysts Journal, 63 (6), 44-54.
Forbes (u.å.). The World’s Billionaires. Forbes. https://www.forbes.com/billionaires/list/.
[Hämtad 2019-02-12].
Gangi, F., Meles, A., Monferrá, S. & Mustilli, M. (2018). Does corporate responsibility help the survivorship of SMEs and large firms?. [in press] Global Finance Journal.
Tillgänglig online: doi: 10.1016/j.gfj.2018.01.006 [Hämtad 2019-02-13].
Graham, B. & Dodd, D. (2009). Security Analysis. 6:e uppl. New York: McGraw-Hill Graham, B. & Zweig, J. (2006). The Intelligent Investor. Reviderad uppl. New York:
Collins Business Essentials.
GSIA (2019). 2018 Global Sustainable Investment Review. [Rapport]. u.o.: Global Sustainable Investment Alliance.
http://www.gsi-alliance.org/wp-content/uploads/2019/03/GSIR_Review2018.3.28.pdf [Hämtad 2019-04-04].
Guchteneire, P. (u.å.). Code of Conduct Social Science Research UNESCO. [Riktlinjer].
Paris: UNESCO.
http://www.unesco.org/new/fileadmin/MULTIMEDIA/HQ/SHS/pdf/Soc_Sci_Code.pdf.
[Hämtad 2019-02-27].
Johns Manville (2012) We Build Environments: 2011 Sustainability Report. [Rapport].
Denver: Johns Manville. https://www.jm.com/content/dam/jm/global/en/general-documents/sustainability/2011JMSustainabilityReport.pdf. [Hämtad: 2019-02-12].
Kendall, M.G. (1953) The Analysis of Economic Time-Series - Part 1: Prices. Journal of the Royal Statistical Society. Series A (General), 116 (1), 11-25.
Kidd, D. (2011). Investment Performance Measurement: The Sharpe Ratio and the Information Ratio. [Artikel]. Charlottesville: CFA Institute.
https://static1.squarespace.com/static/571a590286db43237523fc11/t/585168b859cc6820f 585a41a/1481730238074/The+Sharpe+Ratio+and+the+Information+Ratio.pdf. [Hämtad 2019-02-25].
Lakonishok, J., Shleifer, A. & Vishny, R.W. (1994). Contrarian Investment, Extrapolation, and Risk. The Journal of Finance, 49 (5), 1541-1578.
MacIntosh, R. & O’Gorman, K.D. (2015). Research Methods for Business &
Management. 2:a uppl. Oxford: Goodfellow Publishers Ltd.
Moore, D.S., McCabe, G.P., Alwan, L.C., Craig, B.A. & Duckworth, W.M. (2011). The Practice of Statistics for Business and Economics. 3:e uppl. New York: W. H. Freeman and Company.
MSCI (u.å.). What is ESG investing?. MSCI. https://www.msci.com/esg-investing.
[Hämtad 2019-02-21].
Nordea (u.å.). Vad är ESG?. Nordea. https://www.nordea.com/sv/hallbarhet/hallbar-verksamhet/vad-ar-ESG/. [Hämtad 2019-02-10].
Nordea (2017). Equity Research. Cracking the ESG Code. [Rapport]. Stockholm: Nordea Markets.
https://nordeamarkets.com/wp-content/uploads/2017/09/Strategy-and-quant_executive-summary_050917.pdf. [Hämtad 2019-02-25].
PRI (2018). The European Commission Action Plan. [Rapport]. London: PRI https://www.unpri.org/download?ac=5173. [Hämtad 2019-02-12].
Quignon, L. (2018, 19 januari). Low interest rates: what are the impacts for consumer and companies? BNP Paribas.
https://group.bnpparibas/en/news/interest-rates-impacts-consumers-companies [Hämtad 2019-03-26].
Razali, N.M. & Wah, Y.B. (2011). Power comparisons of Shapiro-Wilk, Kolmogorov-Smirnov, Lilliefors and Anderson-Darling tests. Journal of Statistical Modeling and Analytics, 2 (1), 21–33.
Robeco (u.å.). ESG definition. Robeco.
https://www.robeco.com/uk/key-strengths/sustainability-investing/glossary/esg-definition.html. [Hämtad 2019-02-19].
RobecoSAM (u.å.). Smart ESG Integration. RobecoSAM.
https://www.robecosam.com/en/key-strengths/smart-esg-integration.html. [Hämtad 2019-03-25].
Sandberg, J. & Nilsson, J. (2015). Do ethical investors want purity or effectiveness? An exploratory study on the ethical preferences of mutual fund investors. Journal of
Financial Services Marketing, 20 (1), 34-45.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2012). Research Methods for Business Students.
6:e uppl. Harlow: Pearson Education Ltd.
STOXX (2019a). STOXX® Index Methodology Guide (Portfolio Based Indices).
[Guidebok]. u.o.: STOXX.
https://www.stoxx.com/document/Indices/Common/Indexguide/stoxx_index_guide.pdf [Hämtad 2019-04-04].
STOXX (2019b). STOXX® Europe Large 200 Index. [Elektroniskt dokument]. u.o.:
STOXX. https://www.stoxx.com/document/Bookmarks/CurrentFactsheets/LCXGR.pdf [Hämtad 2019-04-04].
Thomson Reuters (2012). Thomson Reuters Business Classification Methodology.
[Elektroniskt dokument]. u.o.: Thomson Reuters.
https://www.refinitiv.com/content/dam/marketing/en_us/documents/methodology/trbc-business-classifcation-methodology.pdf. [Hämtad 2019-03-21].
Thomson Reuters (2018). Thomson Reuters/S-Network ESG Best Practices Indices, Index Methodology. [Regelbok]. New York: S-Network Global Indexes.
http://www.tresgindexes.com/uploads/sntrcri/pdf/TRSNESG%20Indices%20Rule%20Boo k.pdf. [Hämtad 2019-02-11].
Thomson Reuters (2019). Thomson Reuters ESG Scores. [Elektroniskt dokument]. u.o.:
Thomson Reuters.
https://www.refinitiv.com/content/dam/marketing/en_us/documents/methodology/esg-scores-methodology.pdf. [Hämtad 2019-02-21].
UC (u.å.a). Vad är definitionen av CAPM?. UC AB Sverige.
https://www.uc.se/hjalp--kontakt/foretagsvardering/definition-av-capm/ [Hämtad 2019-05-07].
UC (u.å.b). Vad är en riskfri ränta?. UC AB Sverige. https://www.uc.se/hjalp--kontakt/foretagsvardering/vad-ar-en-riskfri-ranta/. [Hämtad 2019-03-12].
Umeå Universitetsbibliotek (u.å.a). Primär- och sekundärkällor. Umeå
Universitetsbibliotek. https://www.ub.umu.se/skriva/primar-sekundarkallor. [Hämtad 2019-02-28].
Umeå Universitetsbibliotek (u.å.b). Källkritik. Umeå Universitetsbibliotek.
https://www.ub.umu.se/skriva/kallkritik. [Hämtad 2019-02-27].
Verheyden, T., Eccles, R.G. & Feiner, A. (2016). ESG för All? The Impact of ESG Screening on Return, Risk and Diversification. Journal of Applied Corporate Finance, 28 (2), 47-55.
Vetenskapsrådet (2017). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. E-bok.
Världskommissionen för miljö och utveckling (1988). Vår gemensamma framtid.
Stockholm: Bokförlaget Prisma och Tidens Förlag.
APPENDIX
Appendix 1. Fördelning av länder inom portföljerna
AUSTRIA
Appendix 2. Fördelning av länder inom marknadsindexet STOXX Europe Large 200
Appendix 3. Wilcoxon rank sum tester från STATA 0 = Portföljerna (låga P/B eller P/E)
1 = Portföljerna (höga P/B eller P/E)
Låga P/E vs. Höga P/E Låga P/B vs. Höga P/B
AUSTRIA
0,50% BELGIUM
1,50% DENMARK
4,50% FINLAND 3,00%
FRANCE 17,50%
GERMANY 14,00%
IRELAND 0,50%
ITALY 5,00%
NETHERLANDS 6,50%
NORWAY 1,50%
SPAIN 5,50%
SWEDEN 6,50%
SWITZERLAND 10,00%
UNITED KINGDOM 23,50%
0 = Portföljerna (låg/hög P/E eller P/B) 1 = Marknadsindex
Marknadsindex vs. Låg P/E Marknadsindex vs. Hög P/E
Marknadsindex vs. Låg P/B Marknadsindex vs. Hög P/B
Appendix 4. Resultat av Wilcoxon rank sum test vid känslighetsanalys 1
Wilcoxon rank sum test P-värde Resultat Värde- vs. Tillväxtportföljer (P/E) 0,5015 0,5015 > 0,05 Värde- vs. Tillväxtportföljer (P/B) 0,6596 0,6596 > 0,05 Värdeportföljer vs. Marknadsindex (P/E) 0,7454 0,7454 > 0,05 Tillväxtportföljer vs. Marknadsindex (P/E) 0,7062 0,7062 > 0,05 Värdeportföljer vs. Marknadsindex (P/B) 0,8061 0,8061 > 0,05 Tillväxtportföljer vs. Marknadsindex (P/B) 0,8294 0,8294 > 0,05
Appendix 5. Resultat av Wilcoxon rank sum test vid känslighetsanalys 2
Wilcoxon rank sum test P-värde Resultat Värde- vs. Tillväxtportföljer (P/E) 0,4928 0,4928 > 0,05 Värde- vs. Tillväxtportföljer (P/B) 0,6515 0,6515 > 0,05 Värdeportföljer vs. Marknadsindex (P/E) 0,7252 0,7252 > 0,05 Tillväxtportföljer vs. Marknadsindex (P/E) 0,7207 0,7207 > 0,05 Värdeportföljer vs. Marknadsindex (P/B) 0,7880 0,7880 > 0,05 Tillväxtportföljer vs. Marknadsindex (P/B) 0,8412 0,8412 > 0,05
I