Mitt mål i början av planering för denna studie var att utvärdera elevernas lärande under laborationer. Jag insåg snabbt att det var något som var mycket svårt att kvantifiera och mäta. Jag blev även tvungen att inse att tidsaspekten för denna studie innebar att jag fick minska arbetsområdet och koncentrera mig på en mer specifik och mindre skala.
Jag tycker att det hade varit mycket intressant att göra en liknande studie som inkluderar fler skolor och klasser för att eliminera de förutsättningar som denna studie ges bl. a av upptagningsområdets sammansättning. Det hade varit intressant att se vilka skillnader det
31
föreligger i grupper där det t ex förekommer språksvårigheter eller hur könskvoten bland eleverna påverkar resultatet.
Ett problem på försöksskolan är att laborationerna utförs i helklass i en sal som har inte tillräckligt många stationer. Eleverna jobbar trångt och nära varandra, vilket måste ha en inverkan på resultaten och laborationssäkerheten. Även detta hade varit en intressant aspekt att undersöka – hur påverkar gruppstorleken elevernas laborativa förmåga.
Jag hade gärna även undersökt hur antalet frihetsgrader i laborationer inverkar på elevernas förståelse av laborationer och om dessa laborationer föredras av eleverna. Mycket skrivs och debatteras om öppna laborationer men samtidigt så verkar det vara så att de inte är så vanliga i skolorna som det hade varit önskvärt. Hur stor fördel för eleverna hade det varit om fler sådana laborationer gavs?
An annan aspekt som hade varit intressant att inkludera är lärarnas perspektiv. Hur ser de på instruktioner på laborationer? Vad tycker de är lättast eller bäst för eleven?
32
7. Slutsatser
Laborationer i kemin ger undervisningen en ny dimension och berikar lektioner i de naturvetenskapliga ämnena. De kräver dock tid och engagemang från läraren såväl som eleven. Läraren behöver även lägga tid på att förbereda laborationer och städa undan efter dem. Laborationerna kräver även resurser såsom kemikalier och utrustning. Personligen tycker jag att de är nödvändiga i skolan och att de har en viktig roll i undervisningen. Det har därför varit glädjande att se uppskattningen hos elever och entusiasmen inför laborationer.
Hur ”framgångsrik” en laboration blir hänger mycket på läraren och det är lärarens roll att förmedla målen med laborationen tydligt, att vissa kopplingen till teorin och vardagen samt att följa upp laborationen och förklara den för eleverna. Det är läraren som direkt eller indirekt förmedlar till eleven vilka aspekter som tyngdpunkten ligger på under laborationen och vad som är viktigt med den. För att eleven ska förstå laborationen måste både teorin och praktik mötas under laborationen.
En faktor som påverkar detta är laborationsinstruktioner och hur de ges. Denna studie visar en tendens att det inte spelar någon roll när eleverna får ut instruktionerna. Många av de elever som läser instruktionerna kanske läser de ytligt och hastigt, utan att förstå eller minnas det de har läst. Både mina observationer av eleverna och elevernas egna svar visar att den avgörande faktorn i den hör undersökningen är en gemensam genomgång. Under genomgången fokuserar läraren medvetet eller omedveten på de viktiga delarna av laborationen och därmed förmedlar specifika mål bättre och mer tydligt för eleverna.
Det är därför viktigt att tänka på hur en laboration inleds och hur den presenteras. Om läraren pratar endast om metodiken kommer eleverna tro att det är just metoden som ligger i fokus för en laboration. För att säkra elevernas förståelse borde läraren därför tydligt förklara målen och associera dem till teorin som ligger i grunden. Exempel från vardagen underlättar också för eleverna att se poängen med laborationen, vilket tydliggjordes i studiets sista fall när eleverna fick framställa estrar och koppla de till kemikalier i vardagen.
Visuella hjälpmedel spelar också en viktig roll i undervisningen. Som lärarstudent får man ofta höra om vikten av att nå olika elever, att eleverna lär sig på olika sätt. Visuella hjälpmedel som t ex visningsexemplar av laborationsutrustningen kan hjälpa en att nå just de elever som har lättare att ta till sig konkreta bilder och exempel. Detta leder i sin tur att eleverna får ett ökat självförtroende och kanske förhoppningsvist större entusiasm för laborationer och naturvetenskapen generellt.
33
Som lärare borde man därför försöka testa nya metoder för att öka elevernas förståelse av laborationen och minska vikten av de praktiska moment som ingår i den. Man kan testa att göra pre-lab övningar eller att introducera fler öppna laborationer i undervisningen. Det finns en myriad av förslag på olika läromedel och hur de ska användas och genom att variera undervisningen och testa nya metoder kommer man utvecklas ständigt i sin lärarroll.
34
Referenser
Bishop, K. & Denley, P. (2007). Learning Science Teaching – developing a professional
knowledge base. Open University Press, McGraw-Hill House, UK.
Dahmström, K. (2000). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Studentlitteratur, Lund.
Dimenäs, J. & Haraldsson, M. (1996) Undervisning i naturvetenskap. Studentlitteratur, Lund.
Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F. (2011). Att utreda forska och rapportera. Liber AB, Malmö.
Forsell, A. (ed). (2011). Boken om Pedagogerna. Liber AB, Stockholm.
Hernmo, N. (2012). Laborationer i naturvetenskaplig undervisning - En översikt med ett
kritiskt perspektiv. Malmö högskola.
Hofstein, A. & Lunetta, V.N., (1982). The role of the laboratory in science teaching: neglected aspects of research, Review of Educational Research, 52, 201-217.
Hofstein, A. & Lunetta, V. N. (2004). The laboratory in science education: foundations for
the twenty-first century. Science Education, 88, 28-54.
Hult, H. Hult, H. (2000) Laborationen – myt och verklighet En kunskapsöversikt över
laborationer inom teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Linköpings Universitet: CUPs
rapportserie.
Högström, P., Ottander, C. & Benckert, S. (2006). Lärares mål med laborativt arbete:
utveckla förståelse och intresse. Nordina, 5, 54-66.
Högström, P. (2009). Laborativt arbete i grundskolans senare år – lärares mål och hur de
implementeras. Umeå: Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, Umeå
35
Nordgren, T. (2008). En jämförelse mellan laborationer och demonstrationer i grundskolans
senare år. Högskolan i Gävle.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Studentlitteratur, Lund.
Sjøberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning. Studentlitteratur, Lund.
Solomon, J. (1994). The laboratory comes of age. I Levinson R (end). Teaching science. The Open University, UK.
Tobin, K. G. (1986). Secondary science laboratory activities. European Journal of Science
Education, 8(2), 199-211.
Watson, R. (2000). The role of practical work. I Monk, M. & Osborne, J. (ed). Good practice in science teaching – What research has to say. Open University Press, Philadelphia.
Wickman, P-O. (2002). Vad kan man lära sig av laborationer? I Strömdahl, H. Kommunicera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat. Studentlitteratur, Lund.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2008). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i
grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Liber AB, Stockholm.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011. (LGR 11)
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet (VR) 2002.
36
Bilagor
Bilaga 1. Enkät
Laborationer i kemi
1. Vad tycker du om att laborera i kemi?
Mycket tråkigt Tråkigt Roligt Mycket roligt
2. Tycker du att det är viktigt med laborationer i kemiundervisningen? Helt oviktigt Oviktigt Viktigt Mycket viktigt
3. Tycker du att laborationer hjälper dig att förstå texten i läroboken? Inte alls Lite Mycket Väldigt mycket
4. Tycker du att du förstår hur laborationen hör ihop med teorin i boken? Inte alls Lite Mycket Väldigt mycket
5. Läser du hela laborationsinstruktionen innan du börjar laborera? Aldrig Ibland Ofta Alltid
6. Läser du laborationsinstruktionen om du får den hem dagen innan? Aldrig Ibland Ofta Alltid
7. Vid ett tillfälle fick du skriva ner laborationsinstruktionen från tavlan. Hjälpte det dig att förstå laborationsinstruktioner?
Inte alls Lite Mycket Väldigt mycket
8. Känner du dig säkrare att laborera om vi går igenom instruktioner gemensamt i början av lektionen?
Inte alls Lite Mycket Väldigt mycket
9. Underlättar det om det finns en uppbyggd kopia av laborationsuttrustningen framme? Inte alls Lite Mycket Väldigt mycket
37
Själv I par
11. Gjorde du hemlaborationen?
Ja Nej
Om du har förslag eller åsikter hur laborationer borde utföras för att du ska känna dig förbered och förstå varför du gör laborationen, skriv dessa här.
__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________
38
Bilaga 2.
Observation Antal elever (1 streck = 1 elev/händelse)
Summa
Fel i laborationsutförandet som hade kunnat undvikas om eleven hade följt instruktioner
Antal frågor till läraren som kan besvaras av instruktionstexten
Antal frågor som elever ställer till klasskamrater
Antal elever som verkar osäkra
Antal elever som tydligt följer laborationsinstruktioner
39