De skolprojekt där barn- och ungdomsnämnden fattat beslut om genomförande förutsätts fortsätta inom tidplan och inom uppsatta ekonomiska ramar. Det gäller Skälbyskolan, Tegelhagens skola, Töjnaskolan och Gärdesskolan.
Med utgångspunkt i ovan redovisad inventering och givna förutsättningar föreslås följande tillägg, kompletteringar samt ändringar av tidigare anmälda behov.
Väsjöskolan kommer enligt befolkningsprognosen att färdigställas långt tidigare än när det finns ett elevunderlag som förväntas kunna fylla ut skolan. Att skolan är färdigställd till 2020 är främst viktigt ur ett stadsutvecklingsperspektiv snarare än vad det är för grundskolekapaciteten i Sollentuna kommun. Det innebär att finns en uppenbar risk att skolan kommer att ha en stor överkapacitet under ett flertal år. Eftersom hyran ska täckas av skolpengen kommer det vara omöjligt för verksamheten att kunna bära sina lokalkostnader innan det finns ett tillräckligt stort elevunderlag. Till hyresavtalet tillkommer dessutom kostnader för idrottshallen, som även den kommer att vara nyproducerad och ha en självkostnadshyra. För att barn- och utbildningskontoret ska kunna bygga upp en kommunal enhet i den nya skolan vid tillträdet, är det en
förutsättning att hyreskostnaderna ligger inom samma nivå som betalningsförmågan.
Det kan innebära att verksamheten i ett tidigt skede enbart hyr en begränsad del av lokalerna. Återstående del kommer dock innebära stora kostnader för kommunen om ingen annan verksamhet kan nyttja lokalerna. Årshyran är beräknad till ca 14 mkr/år, till det tillkommer ca 2-2,5 mkr/år för skolidrotten i idrottshallen. Baserat på elevunderlaget kommer skolan ha en betalningsförmåga och lokalbehov som motsvarar ca 33-50 % av hyresavtalet, under de första åren.
Eriksbergsskolan. Projektet föreslås utvärderas med anledning av att verksamheten med all sannolikhet inte kommer klara av att bära sina lokalkostnader under de första 5-10 åren. Verksamheten har redan idag ett sviktande elevunderlag och det kommer enligt befolkningsprognosen inte finnas tillräckligt elevunderlag, vare sig vid tillträdet eller under resterande del av planeringsperioden. Det kan därför komma att bli nödvändigt att utreda en mer kostnadseffektiv skolorganisation i södra Sollentuna.
Töjnaskolan bör fortsätta som en treparallellig F-6 skola även om önskemål från vårdnadshavare har framförts om att bygga en tvåparallellig F-9 skola istället.
Verksamheten har redan byggts ut under dessa förutsättningar och kommer vid tillträdet oavsett att vara treparallellig i åk 4-6. Det innebär att verksamheten kan ha en fullt utvecklad tvåparallellig F-9 skola tidigast 2022, dock på bekostnad av förskolan eller genom att använda tillfälliga lokaler. Det är från 2023 som elevunderlaget i åk 7-9 minskar, vilket innebär att en omställning av Töjnaskolan inte skulle möte det behov av högstadieplatser som finns. Snarare kommer det finnas ett ökat behov av lokaler för F-6 under perioden efter skolans tillträde. Att utöka skolan till en treparallellig F-9 skola för 900 elever skulle innebära en mer kostnadseffektiv enhet, men det skulle även innebära en ny detaljplaneprocess.
För att möta behovet av platser i åk 7-9 i framförallt södra Sollentuna föreslås att outnyttjade lokaler ställs om från F-6 till åk 7-9. Det görs med störst framgång i
Helenelund där elevunderlaget i F-6 förväntas minska under den period som behovet av
39 åk 7-9 är som störst. Det innebär att antingen Helenelundsskolan eller Utbildning Silverdal behöver ställas om och utöka i åk 7-9. En översyn om vilken skola av dessa som har bäst förutsättningar för att utöka i åk 7-9 behöver göras under 2017/18.
Tegelhagens tillfälliga etablering vid Naturatomten bör även undersökas om den går att nyttja för att möta det tillfälliga behovet.
Häggviksskolan, där även Sollentuna musikklasser återfinns, är i behov av omfattande underhållsåtgärder. Häggviksskolan är även en skola som det är aktuellt att utreda om kapaciteten kan öka. En förstudie föreslås därför som undersöker hur skolan kan moderniseras och få en utökad kapacitet i samband med underhållsåtgärderna. Det är dock av stor vikt att kapaciteten i åk 7-9 inte minskas mellan 2018-2023. Paviljongerna som är uppställda på skolgården kan utgöra en viktig resurs under ombyggnation om som tillfällig kapacitetshöjning efter 2020, då Gärdesskolan flyttat ut.
En utökning av Edsbergsskolan kapacitet är också något som bör utredas under 2017/18. Kapaciteten i åk 7-9 behöver ökas i Edsberg, särskilt på lite längre sikt när de förväntade barnkullarna i Väsjön kommer upp i åldrarna 13-15 år.
För att kunna möta det kommande behovet av grundskoleplatser i den nya stadsdelen Södra Häggvik, där över 4 000 bostäder planeras att byggas, är det viktigt att det redan nu planeras för en stor skolenhet. Enligt befolkningsprognosen ligger behovet bortom 2026, men för att skapa så goda handlingsalternativ som möjligt bör tillgången till mark säkerställas så snart som möjligt.
40
Utmaningar
Det rapporterade underlaget kommer som redan nämnts att översändas till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. En Lokalresursplan samt Lokalförsörjningsplan kommer att tas fram för hela kommunen, och barn- och ungdomsnämndens behov ingår däri. Lokalprojekten måste dock fortsätta att drivas med barn- och ungdomsnämnden som beställare. Det innebär att barn- och ungdomsnämnden ansvarar för att verksamheten budgeterar för och säkerställer att
verksamheten kan bära sina lokalkostnader, både genom hyresavtalen samt tillkommande kostnader som idrottshallar och inventarier.
Hyresutveckling
I diagrammet nedan redogörs hyresutvecklingen för Sollentuna kommunala skolor. De stora ökningarna är en följd av de nya skolornas hyreskostnader. Skälbyskolan och Bygatans förskola 2018, Tegelhagens skola och Södersätra förskola 2019, Töjnaskolan, Gärdesskolan och
Väsjöskolan 2020 samt Eriksbergsskolan 2021. Ytterligare några tillkommande förskolor har lagts till 2022 och 2024. Fram till 2021 förväntas en hyresökning på ca 38 mkr. Detta samtidigt som elevunderlaget i F-6 högst sannolikt kommer att minska. Från 2020 kommer därför
lokalpengen (hyreskostnader per elev i kommunal skola) att öka kraftfullt till över 20 %.
Utifrån nuvarande nivå på barncheck och skolpeng ligger betalningsförmågan på 17,5 %.
Figur 43: Hyreskostnader och lokalpeng i % i Sollentuna, 2017-2026.
I hyreskostnaderna ingår inte idrottshallar, i de fall som kultur- och fritidskontoret har ett hyresavtal med trafik- och fastighetskontoret. För skolenheterna innebär det tillkommande lokalkostnader för idrott på ca 200-500 tkr/år. De nybyggda idrottshallarna (Töjnaskolan, Väsjöskolan, Edsbergshallen, Tegelhagen, Eriksbergsskolan) har en självkostnadshyra där kultur- och fritidskontorets ökade anslag endast täcker en viss del. Dessa byggs med
förutsättningen att skolenheterna kommer att bära upp till 50 % av kostnaderna. Jämfört med den tidigare kostnaden för idrottshallar innebär det tillkommande kostnader på ca 8-10 mkr/år, utöver den totala hyreshöjningen på ca 38 mkr/år för Sollentunas kommunala skolor.
Hyresutvecklingen kommer därför tveklöst att vara en av barn- och utbildningskontorets största utmaningar de kommande tio åren.
16,5% 16,8%
2017/18 2018/19 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 2025/26 2026/27 Hyresutveckling (enl hyresavtal) Lokalpeng i % (enl hyresavtal)
41 Större och mer effektiva enheter
En följd av att lokalkostnaderna kommer att öka dramatiskt är att det kommer bli nödvändigt med en översyn av enheternas storlek för att skapa mer effektiva enheter. Det gäller både befintliga skolor samt nya, planerade skolor.
Funktionsprogrammets nuvarande ramar är ca 600 elever i en omställbar skola i treparallellig F-6 alternativt tvåparallellig F-9. Enheter med den storleken har dock en viss sårbarhet. En treparallellig F-6 skola riskerar att tappa ett stort antal elever i åk 4-6, eftersom vårdnadshavare tenderar att söka skolplats så tidigt som möjligt i skolor som har en F-9 alternativ 4-9
organisation. Det innebär att skolenheten sällan kan bli fullt utbyggd med det elevantal den är planerad för. En tvåparallellig F-9 skola är å sin sida mindre kostnadseffektiv eftersom den har för få klasser i åk 7-9, där det krävs mer ämneslärare samt specialanpassade lokaler. En mer effektiv skolenhet skulle exempelvis vara en treparallellig F-9 skola för ca 900 elever, med en integrerad förskola.
Ett nytt ramprogram behöver tas fram som innebär större och mer effektiva enheter, både för att kunna hantera ökade lokalkostnader samt för att kunna ha en mer effektiv organisation. Det gäller både förskolor och grundskolor. I ramprogrammet bör även framgå vilket areaanspråk som görs, både för lokaler samt för utemiljö.
Lokalrevision
Ett viktigt steg i att skapa ett mer effektivt lokalbestånd är att genomföra en lokalrevision.
Ambitionen är att genomföra en sådan 2018. Lokalrevisionen görs i nära samarbete med trafik- och fastighetskontoret. Syftet med en lokalrevision är att skapa en helhetsbild av det befintliga lokalbeståndet och hur det används idag, samt föreslå åtgärder för att uppnå ett mer effektivt lokalnyttjande.