En kritisk punkt i den genomförda kvantitativa studien är att den ej är generaliserbar. Den främsta anledningen till att vi ej kunnat nå generaliserbarhet är avsaknaden av respondenter, vilket varit ett stort problem och orosmoment genom hela arbetsprocessen. Vi hade en ursprungstanke att följa upp vår kvantitativa studie med kvalitativa intervjuer för att på detta sätt styrka vårt resultat. På grund av bristande svar från respondenter och tidsbrist uteblev detta moment. Vår uppfattning är att vi hade kunnat nå en generaliserbarhet om vi fått fler respondenter att delta i vår studie. Resultatet från den genomförda studien avviker från Patrick och Tunnicliffe (2010) studie som visar att lärares undervisningstid i klassrummet stärker deras kunskaper i biologi. Genom att genomföra en kvalitativ studie där man vägt in hur lärarstudenter ställer sin kunskap mot lärares kunskaper hade därför varit intressant.
Ett annat förslag på förbättring av studien hade varit att undersöka om det finns ett samband mellan lärarnas svar i jämförelse med deras utbildning, samt se lärarstudenternas svar kopplat till deras inriktning. Vi anser att det hade varit intressant att se om svaren skiljt sig mellan de som arbetat länge jämförelsevis med studenter eller de som är nya i yrket. Denna frågeställning uppkom i slutskedet av arbetsprocessen vilket gjorde det problematiskt att genomföra.
Utifrån den genomförda studien hade det varit intressant att undersöka mer noggrant vad lärare uppfattar som viktig kunskap i området kropp och hälsa i biologi. Syftet med denna forskning hade varit att göra det lättare för lärare att tolka läroplanen och hjälpa lärare att förstå vad elever ska kunna för att få en tydlig progression i ämnet naturorientering. Lärare har en god kunskapsbas och de hade kunnat ta vara på varandras kunskaper för att hjälpas åt att tyda läroplanen för att veta om det är fördelaktigt att arbeta atomatiskt (faktakunskaper) eller holistiskt (övergripande) i de tidigare årskurserna. Likt Carlgren (2015) skriver är det endast lärare som kan ta kunskaper som skapats utanför skolan och göra om de till skolkunskaper. Eftersom lärare är de enda som förmedlar dessa kunskaper bör de då även ha möjlighet att påverka läroplanen för att bestämma vilka kunskaper som är relevanta och viktiga att lära ut.
34
Referenser
Antagning.se. (2020) Räkna ut ditt meritvärde. Hämtad 2020-03-05. från
https://antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Slutbetyg-
2010-och-framat/Rakna-ut-ditt-meritvarde/
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos.
Carlgren, I., Forsberg, E., Lindberg, V. (2010) Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Stockholms: Stockholms universitet.
Englund, T., Forsberg, E. & Sundberg, D. (red.) (2012). Vad räknas som kunskap?: läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Fekjær, S.B. (2016). Att tolka och förstå statistik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Helsingfors universitet. (2020). Antagningsstatistik. Hämtad 2020-03-05, från
https://www.helsinki.fi/sv/utbildning/sok-till-uni/antagningsstatistik#section-86257
Hedin, A. & Svensson, L. (red.) (2011). Nycklar till kunskap: om motivation, handling och förståelse i vuxenutbildning Lund: Studentlitteratur.
Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kellner, E. & Attorps, I. (2015). Primary school teachers ‘concerns and needs in biology and mathematics teaching. NorDiNa. 11 (13) 282-292.
Nationalencyklopedin [NE]. (2020). Kunskap. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kunskap Nationalencyklopedin [NE]. (2020). Naturvetenskap. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/naturvetenskap
Nationalencyklopedin [NE]. (2020). Uppfattning. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/uppfattning
35
Palmberg, I., Jeronen, E., Svens, M., Yli-Panula, E., Andersson, J. & Jonsson, G. (2011). Blivande lärares (åk 1-6) baskunskaper i Danmark, Finland och Sverige NorDiNa. 7 (1) 54-68.
Patrick, P & Tunnicliffe, S. (2010). Science teachers’ drawings of what is inside the human body. Educatinoal Research 44 (2) 81-87.
Regeringen. (2016). En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor. Stockholm: Regeringen
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolinspektionen. (2012). ”Min blev blå!” – Men varför då? Stockholm: Skolinspektionen
Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016. (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2002). Bildning och kunskap. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2018). Så använder du läroplanen för grundskolan. Stockholm: Skolverket Skolverket. (2020b). Timplan för grundskolan. Stockholm: Skolverket
Studera.nu. (2020a) Jämför utbildningar. Hämtad 2020-03-05, från
https://www.studera.nu/jamfor-utbildning/?q=grundl%c3%a4rare+klass+1- 3&ce=e.uoh.kau.laglp.70209.20202%2ce.uoh.kau.laglp.70208.20202%2ce.uoh.kau.lagl p.70207.20202%2ce.uoh.kau.laglp.70206.20202%2ce.uoh.kau.laglp.70205.20202%2ce. uoh.kau.laglp.70204.20202%2ce.uoh.kau.laglp.70203.20202%2ce.uoh.kau.laglp.70193. 20202%2ce.uoh.kau.laglp.70155.20202%2ce.uoh.kau.laglp.70152.20202%2ce.uoh.kau. laglp.69961.20192%2ce.uoh.kau.laglp.69962.20192%2ce.uoh.kau.laglp.69987.20192% 2ce.uoh.kau.laglp.69988.20192%2ce.uoh.kau.laglp.69989.20192%2ce.uoh.kau.laglp.69 990.20192%2ce.uoh.kau.laglp.69991.20192%2ce.uoh.kau.laglp.69992.20192%2ce.uoh. kau.laglp.69993.20192%2ce.uoh.mau.lalgr.06185.20202%2ce.uoh.mau.lalgr.96167.201 92,e.uoh.gu.l2gf3.2l005.20211%2ce.uoh.gu.l2gf3.1l012.20202%2ce.uoh.gu.l2gf3.2l025 .20201%2ce.uoh.gu.l2gf3.1l004.20192&cv=2
Subramaniam, K. (2014). Student teachers’ conceptions of teaching biology. Journal of Biological Educatin, 48 (2), 91-97
Thulin, S. & Gustavsson, L. (2017). Lärares uppfattningar av undervinsnig och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet. NorDiNa. 13 (1) 81-96
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Yilmaz, C. (2018). An Investigation of Primary Student Teachers' Drawings of the Human Internal Organs. International Journal of Higher Education 7 (3) 107-123
36
Bilagor
Bilaga 1
Enkät - lärares uppfattning om deras kunskaper rörande kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena.
1. Har du en pedagogisk högskoleutbildning? o Ja
o Nej
2. Om ja, vilken pedagogisk utbildning har du? (inklusive eventuell inriktning och examensår)
3. Om du skulle undervisa om kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena. Vilka tre punkter anser du vara av störst relevans att undervisa om?
o Människans kroppsdelar vid namn. o Människans kroppsdelar och dess funktion. o Betydelsen av motion för att må bra. o Människans upplevelser av olika sinnen. o Betydelsen av sociala relationer för att må bra. o Betydelsen av mat för att må bra.
o Betydelsen av sömn och hygien för att må bra. o Annat.
4. Om du skulle undervisa om kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena. Vilka tre punkter anser du vara svårast att undervisa om?
o Människans kroppsdelar vid namn. o Människans kroppsdelar och dess funktion. o Betydelsen av motion för att må bra. o Människans upplevelser av olika sinnen. o Betydelsen av sociala relationer för att må bra. o Betydelsen av mat för att må bra.
o Betydelsen av sömn och hygien för att må bra. o Annat.
5. Känner du att du fått tillräckliga ämneskunskaper för att undervisa om kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena?
o Ja o Nej
37
7. Jag känner mig trygg i att undervisa kring kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena. o Instämmer inte alls.
o Instämmer till viss del. o Instämmer till stor del. o Instämmer helt.
8. Jag känner att jag har kunskaper för att undervisa om kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena. o Instämmer inte alls.
o Instämmer till viss del. o Instämmer till stor del. o Instämmer helt.
9. Jag har ett stort intressen för kropp och hälsa på min fritid. o Instämmer inte alls.
o Instämmer till viss del. o Instämmer till stor del. o Instämmer helt.
10. Har du ett fritidsintresse som rör kropp och hälsa? om ja, vilket?
11. Har du fått någon fortbildning i de naturorienterande ämnena? o Ja
o Nej
12. Om svaret var ja på fråga elva, vilken typ av fortbildning?
13. Är det någon specifik undervisningsmetod som utmärker din undervisning i de naturorienterande ämnena? exempelvis utomhuspedagogik, NTA osv.
14. Har du något övrigt att tillägga?
15. Kan du tänka dig att vara med i en intervju? o Ja
38
39
Bilaga 2
Enkät - lärarstudenter uppfattning om deras kunskaper rörande kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena.
1. Vilket fördjupningsämne har du läst under din utbildning? o matematik och lärande.
o Svenska och lärande. o engelska och lärande. o NO, teknik och lärande. o SO och lärande.
2. Om du skulle undervisa om kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena. Vilka tre punkter anser du vara av störst relevans att undervisa om?
o Människans kroppsdelar vid namn. o Människans kroppsdelar och dess funktion. o Betydelsen av motion för att må bra. o Människans upplevelser av olika sinnen. o Betydelsen av sociala relationer för att må bra. o Betydelsen av mat för att må bra.
o Betydelsen av sömn och hygien för att må bra. o Annat.
3. Om du skulle undervisa om kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena. Vilka tre punkter anser du vara svårast att undervisa om?
o Människans kroppsdelar vid namn. o Människans kroppsdelar och dess funktion. o Betydelsen av motion för att må bra. o Människans upplevelser av olika sinnen. o Betydelsen av sociala relationer för att må bra. o Betydelsen av mat för att må bra.
o Betydelsen av sömn och hygien för att må bra. o Annat.
4. Känner du att du fått tillräckliga ämneskunskaper för att undervisa om kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena?
o Ja o Nej
5. Om svaret var nej på fråga fyra, vad tycker du saknades under din utbildning?
40
o Instämmer inte alls. o Instämmer till viss del. o Instämmer till stor del. o Instämmer helt.
7. Jag känner att jag har kunskaper för att undervisa om kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena. o Instämmer inte alls.
o Instämmer till viss del. o Instämmer till stor del. o Instämmer helt.
8. Jag har ett stort intressen för kropp och hälsa på min fritid. o Instämmer inte alls.
o Instämmer till viss del. o Instämmer till stor del. o Instämmer helt.
9. Har du ett fritidsintresse som rör kropp och hälsa? om ja, vilket?
10. Har du sett eller stött på någon specifik undervisningsmetod på din VFU? exempelvis utomhuspedagogik, NTA osv.
11. Har du något övrigt att tillägga?
12. Kan du tänka dig att vara med i en intervju? o Ja
o Nej