Resultatet av denna studie kan vägleda framtida forskning och användas av ambulansorganisationer med liknande beslutsunderlag och hänvisningsdirektiv. Framtida forskning som undersöker patientens upplevelser i samband med bedömning och hänvisning skulle tillsammans med sjuksköterskans upplevelser kunna ge en ökad förståelse för bedömningsprocessen, även sett utifrån patientens
perspektiv. Författarna fann att patienter utan akutvårdsbehov togs med till akutmottagningen av olika anledningar. En kvantitativ studie som undersöker hur stor andel patienter som medföljer ambulans trots att dom saknar akutvårdsbehov hade därför varit av intresse.
Referenser
Andersson Hagiwara, M., & Wireklint Sundström, B. (2016). Den prehospitala vårdprocessen I B.-O Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård (s. 177-210). Liber.
Atack, L., & Maher, J. (2010). Emergency medical and health providers perceptions of key issues in prehospital patient safety. Prehospital emergency care, 14 (1), 95-102. 10.3109/10903120903349887 Barrientos, C., & Holmberg, M. (2018). The care of patients assessed as not in need off emergency ambulance care ‐ Registered nurses’ lived experiences. International Emergency
Nursing, 38, 10– 14. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.01.007
Becker, T.K., Gausche-Hill, M., Aswegan, A.L., Baker, E.F., Bookman, K.J., Bradley, R.N., De Lorenzo, R.A., & Schoenwetter, D.J. (2013). Ethical challenges in Emergency Medical Services: controversies and recommendations. Prehospital and disaster medicine, 28 (5), 488-497.
10.1017/S1049023X13008728
Beillon, L. M., Suserud, B.-O., Karlberg, I., & Herlitz, J. (2009). Does ambulance use differ between geographic areas? A survey of ambulance use in sparsely and densely populated areas. American Journal of Emergency Medicine, 27(2), 202-211. 10.1016/j.ajem.2008.01.012
Booker, M. J., Shaw, A.R.G., & Purdy, S. (2015). Why do patients with ‘primary care sensitive’ problems access ambulance services? A systematic mapping review of the literature. BMJ open, 15 (5), 1-10. http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2015-007726
Bremer, A. (2016a). Dagens ambulanssjukvård. I B.-O Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård (s. 48-64). Liber.
Bremer, A. (2016b). Den mångfacetterade delaktigheten. I B.-O Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård (s. 65-71). Liber.
Croskerry, P. (2009). Clinical cognition and diagnostic error: applications of a dual process model of reasoning. Advances In Health Sciences Education: Theory And Practise, 14 (1),
27-35. 10.1007/s10459-009-9182-2
Dahlberg, K., & Ekebergh, M. (2015). En livsvärldsorienterad etik. I M, Arman., K, Dahlberg., & M, Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 95-105). Liber.
Dahlberg, K., Segesten, O., Nyström, M., Suserud, B.-O., & Fagerberg I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Studentlitteratur.
Dalton, A.L. (red.) (2010). Advanced medical life support: a practical approach to adult medical emergencies. (3. ed., International ed.) Upper Saddle River, N.J.: Pearson
Dunne, R. B., Compton, S., Welch, R. D., Zalenski, R. J., & Bock, B. F. (2003). Prehospital on-site triaging. Prehospital Emergency Care, 7(1), 85-88.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/10903120390937157
Ebben, R. H. A., Vloet, L. C. M., Speijers, R. F., Tönjes, N. W., Loef, J., Pelgrim, T., & Berben, S. A. A. (2017). A patient‐safety and professional perspective on non‐conveyance in ambulance care: A systematic review. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 25 (71), 1-20. https://doi.org/10.1186/s13049-017-0409-6
Ek, B., & Svedlund, M. (2015). Registered nurses’ experiences of their decision-making at an Emergency Medical Dispatch Centre. Journal of clinical nursing, 24 (7-8), 1122-1131. https://doi.org/10.1111/jocn.12701
Ekebergh, M. (2001). Tillägnandet av vårdvetenskaplig kunskap: reflektionens betydelse för lärandet. Avhandling. Åbo akademi.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (2., moderniserade och utök. uppl.). Studentlitteratur.
Fairbanks, R.J., Crittenden, C.N., O´Gara, K.G., Wilson, M.A., Pennington, E.C., Chin, N.P., & Shah, M.N. (2008). Emergency medical services provider perceptions of the nature of adverce events and near-misses in out-of-hospital care: an ethnographic view. Academic emergency medicine, 15 (7), 633-640. 10.1111/j.1553-2712.2008.00147.x
Folkhälsomyndigheten. (12 januari 2021). Skydda dig och andra från smittspridning.Skydda dig och andra — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur och kultur. Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing reasearch: concepts procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2),
105-112. 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gratton, M. C., Ellison, S. R., Hunt, J., & Ma, O. J. (2003). Prospective determination of medical necessity for ambulance transport by paramedics. Prehospital Emergency Care, 4(3), 466-469. https://doi.org/10.1197/S1090-3127(03)00220-X
Gray, J.T., & Wardrope, J. (2007). Introduction of non-transport guidelines into an ambulance service: a retrospective review. Emergency Medicine Journal, 24 (10), 727-729. 10.1136/emj.2007.048850
Greenhalgh, T. (2012). Att läsa vetenskapliga artiklar och rapporter: grunden för en evidensbaserad vård. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gunnarsson, B.-M., & Warrén Stomberg, M. (2009). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency care situations. International emergency nursing, 17 (2), 83-89. 10.1016/j.ienj.2008.10.004
Gårdelöv, B. (2016). Ambulanssjukvårdens utveckling i Sverige. I B.-O Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård (s. 40-47). Liber.
Göransson, K., Eldh, A.-C., & Jansson, A. (2008). Triage på akutmottagning. Studentlitteratur. Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur. Hauswald, M. (2009). CAN PARAMEDICS SAFELY DECIDE WHICH PATIENTS DO NOT NEED A MBULANCE TRANSPORT OR EMERGENCY DEPARTMENT CARE? Prehospital emergency care (6) 4, 383- 386. https://doi.org/10.1080/10903120290937978
Hjälte, L., Suserud, B.-O., Herlitz, J., & Karlberg, I. (2007). Initial emergency medical dispatching and prehospital need assesment: a prospective study of the Swedish ambulance service. European Journal Of Emergency Medicine, 14 (3),134-41. 10.1097/MEJ.0b013e32801464cf
Holmberg, M., & Fagerberg, I. (2010). The encounter with the unknown: Nurses lived experiences of their responsibility for the care of the patient in the Swedish ambulance service. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well‐Being, 5 (2), 1-9. https://doi.org/10.3402/qhw.v5i2.5098 Holmberg, M., Wahlberg, A.C., Fagerberg, I., & Forslund, K. (2016). Ambulance clinicians' experiences of relationships with patients and significant others. Nursing in critical care, 21 (4), 16-23. 10.1111/nicc.12196
Hälso och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartmentet. Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Svensk författningssamling 2017:2017:30 t.o.m. SFS 2020:1043 - Riksdagen
Höglund, E., Schröder, A., Möller, M., Andersson Hagiwara, M., & Ohlsson-Nevo, E. (2018). The ambulance nurse experiences of non‐conveying patients. Journal of clinical nursing, 28 (1-2), 235-244. https://doi.org/10.1111/jocn.14626
Karnick, P. (2016). Evidence-Based Practice and Nursing Theory. Nursing science quarterly, 29 (4), 283-284. 10.1177/0894318416661107
Karterud, D. (2006). Den etiska akten – den caritative etikken når pasientens fordringar er av eksistensiell art. Diss. Åbo Akademi, 2006.
Klementsson, H. (2019). PM: Direktiv Rutiner när ambulanssjukvården överväger att inte ta med patienten.
Lederman, J., Löfvenmark, C., Djärv, T., Lindström, V., & Elmqvist, C. (2019). Assessing non-conveyed patients in the ambulance service: a phenomenological interview study with Swedish ambulance clinicians. Emergency medicine, 9 (9), 1-8. 10.1136/bmjopen-2019-030203
Norberg, G., Wireklint Sundström, B., Christensson, L., Nyström, M., & Herlitz, J. (2015) Swedish emergency medical services' identification of potential candidates for primary healthcare -
Retrospective patient record study. Scandinavian journal of primary health care, 33 (4), 311-317. https://doi.org/10.3109/02813432.2015.1114347
Patel, R., & Davidsson, B. (2019). FORSKNINGS-METODIKENS GRUNDER (5 uppl.). Studentlitteratur.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Predicare. (2021). Om RETTS - Predicare. Från https://predicare.se/om-retts/
Prince, R., Bendall, J.C., Patterson, J.A., & Middleton, P.N. (2012). What causes adverse events in prehospital care? A human – factors approach. Emergency medical journal, 30 (7),
583-588. http://dx.doi.org/10.1136/emermed-2011-200971
Pringle, R. P., Carden, D. L., Xiao, F., Graham, D. D. (2005). Outcomes of patients not transported after calling 911. The Journal of Emergency Medicine, 28(4),
Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. (3 uppl.). Liber. Riksförening för ambulanssjuksköterskor. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/aktuellt-och-press-svensk-sjukskoterskeforening/ambulans.kompbeskr.webb.pdf
Riksrevisionen (2012). Statens insatser inom ambulansverksamheten (RIR 2012:20). (Riksrevisionen granskar: staten och
vården). https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b3020b/1518435472513/A npassad_12_20_Statens%20insatser_inom_ambulans.pdf
Socialstyrelsen (2020a). Egenvård. (Samlat stöd för patientsäkerhet). Egenvård - Patientsäkerhet (socialstyrelsen.se).
Socialstyrelsen (2020b). Vad är patientsäkerhet? (Samlat stöd för patientsäkerhet). Vad är patientsäkerhet? - Patientsäkerhet (socialstyrelsen.se)
Socialstyrelsen (2016). Primärvårdens uppdrag. (Primärvårdens uppdrag socialstyrelsen). Primärvårdens uppdrag (socialstyrelsen.se)
Socialstyrelsen (2009). Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. (SOSFS 2009:10). (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd). Senaste version av SOSFS 2009:10 Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. - Socialstyrelsen.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Allmänt om forskningsansatser med kvalitativ metod. (Utvärdering av metoder i hälso-och sjukvården). Bilaga 11. Allmänt om
forskningsansatser med kvalitativ metod, i Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok (sbu.se)
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i hälso-och sjukvården-en handbok. (Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik (sbu.se)
Streubert, H. J., & Carpenter, D. R. (2011). Qualitative Research in Nursing: Advancing the Humanistic Imperative. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Svenska akademins ordbok (2015). Svenska akademins ordböcker. Hämtad 20 februari 2021 från https://svenska.se/tre/?sok=makt&pz=1
Svenska ord (2009). Svenska akademins ordböcker. Hämtad 21 februari 2021 från https://svenska.se/tre/?sok=ansvar&pz=1
Svensk sjuksköterskeföreining (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening. https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/k ompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svensson, A., & Fridlund, B. (2008). Experiences of and actions towards worries among ambulance nurses in their professional life: A critical incident study. International Emergency Nursing.16 (1), 35-42. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.ienj.2007.10.002
Vetenskapsrådet. (4 januari 2021). Forskarens Etik. Forskarens etik - CODEX regler och riktlinjer för forskning - Uppsala universitet (uu.se)
Vetenskapsrådet. (29 augusti 2017). God forskningssed. God forskningssed - Vetenskapsrådet (vr.se). Wallinwirta, E. (2017). Ansvar och makt. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom
(Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 379-392). Studentlitteratur.
Wireklint Sundström, B. (2005). Förberedd på att vara oförberedd: en fenomenologisk studie av vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvård. (Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete vid Växjö universitet 2005). Wireklint Sundström, B., Annetorp, M., Sjöstrand, F., & Vicente, V. (2016). Optimal vårdnivå för multisjuka äldre. I B.-O Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård (s. 263-277). Liber. Wireklint Sundström, B., & Dahlberg, K. (2011). Caring assessment in the Swedish ambulance services relieves suffering and enables safe decisions. International emergency nursing, 19 (3), 113-119. 10.1016/j.ienj.2010.07.005
Zaner, R.M. (2000). Power and hope in the clinical encounter: A meditation on vulnerability. Medicine health care and Philosophy, 3 (3), 263-273. 10.1023/a:1026509724375