Förslag på fortsatt forskning - Analys och diskussion

5. Analys och diskussion

6.1 Förslag på fortsatt forskning

Forskningen vi har presenterat visar att det finns önskemål från pedagogerna om mer utbildning inom ämnet språkstörning. Vi har lagt fram hur forskningen menar att man kan hjälpa dessa elever och vilka verktyg som man kan använda sig av. Vår studie har belyst nio pedagogers beskrivningar kring språkstörning och hur de arbetar med detta. Det skulle även vara av stort intresse och viktigt att undersöka om skolan skulle ge fortbildning inom språkstörning och hur det skulle påverka eleverna och pedagogers arbete kring dem med dessa svårigheter. Vi menar att det är viktigt med fortbildning inom ämnet språkstörning eftersom vi ser ett önskemål om det hos dem vi har intervjuat. Det skulle också vara av stort intresse att se om fortbildning skulle bidra till positiv utveckling för eleverna i sin språk- och kunskapsutveckling. En annan fortsatt forskning skulle kunna vara att studera elever med språkstörning i gymnasieskolan och universitetsutbildning.

Vi tycker också att det vore intressant med en egen forskning, i svenska skolor, där eleverna blir intervjuade om sina svårigheter. Lyons och Roulstones (2018) intervjuade i sin studie 11 skolbarn med språkstörning i åldrarna 9 - 12 år. Syftet med studien var att få reda på vilka faktorer som eleverna tyckte hade berikat deras utveckling och kommunikation med andra och vilka faktorer som de tyckte hade missgynnat dem eller varit svårigheter i deras

liv. Flertalet av eleverna i studien var oroliga över sin skolsituation och sina

skolprestationer.

Det är viktigt att som pedagog att vara medveten om vad som gynnar klassen och speciellt elever i språklig sårbarhet, som exempelvis språkstörning, när det gäller lärmiljön. Det är viktigt att alltid ha i bakhuvudet hur man som pedagog kan stödja den lärprocessen. Speciallärarens roll är att hitta forskning som stödjer en god och utvecklande inlärningssituation.

Forskning inom specialpedagogiken om elever med språkstörning behövs för alla pedagoger som arbetar med dem. Värdet av det ligger i att lära sig om språkstörning för att kunna skapa optimala lärsituationer för elever som har en språkstörning och för deras kunskapsutveckling.

Referenser

Adler, J. M. (2012). Living Into the Story: Agency and Coherence in a Longitudinal Study of Narrative Identity Development and Mental Health Over the Course of Psychotherapy. Journal of Personality and Social Psychology, 102(2), 367–389.

https://doi.org/10.1037/a0025289

Alqahtani, S. (2016). The effect of using a tablet and a meta-cognitive strategy to improve reading comprehension skills for students with SLD. ProQuest Dissertations Publishing.

Bishop, D. V. M., Snowling, M. J., Thompson, P. A., & Greenhalgh, T. (2017). Phase 2 of CATALISE: a multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development: Terminology. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 58(10), 1068–1080. https://doi.org/10.1111/jcpp.12721

Bishop, D. V. M. (1997). Uncommon understanding: development and disorders of language comprehension in children. Hove, Storbritannien: Psychology Press Ltd. Bishop, D. V. (2006). What Causes Specific Language Impairment in Children? Current Directions in Psychological Science, 15(5), 217–221. https://doi.org/10.1111/j.1467-8721.2006.00439.x

Bjørndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (2. uppl.). Stockholm: Liber.

Brouwer, K. L. (2012). Writing Motivation of Students with Language Impairments. Child Language Teaching and Therapy, 28(2), 189–210. Hämtad från

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ964273&site=ehos t-live

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3.uppl.). Stockholm: Liber.

Carlberg Eriksson, E. (2016). Språkstörning - en pedagogisk utmaning: ett stödmaterial för dig som möter tonårselever. (2. uppl.). Härnösand: Specialpedagogiska

skolmyndigheten.

Dahlgren, L O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I A. Fejes., & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 122–135). Stockholm: Liber.

Dockrell, J. E., Lindsay, G., Letchford, B., & Mackie, C. (2006). Educational provision for children with specific speech and language difficulties: perspectives of speech and

language therapy service managers. International Journal of Language & Communication Disorders, 41(4), 423–440.

https://doi.org/10.1080/13682820500442073

Finneran, Denise A., Francis, Alexander L., & Leonard, Laurence B. (2009). Sustained attention in children with specific language impairment (SLI). Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 52(4), 915–929. https://doi.org/10.1044/1092-4388(2009/07-0053)

Fleischer, A.V. & From, K. (2016). Exekutiva funktioner hos barn och unga. Lund: Studentlitteratur.

Gillberg, C. (2018). Essence: om autism, adhd och andra utvecklingsavvikelser. Stockholm: Natur & Kultur.

Good, J. E., Lance, D. M., & Rainey, J. (2015). The Effects of Morphological Awareness Training on Reading, Spelling, and Vocabulary Skills. Communication Disorders Quarterly, 36(3), 142–151. https://doi.org/10.1177/1525740114548917

Hajer, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. (2. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Hallin, A E. (2016, 3 maj). ADHD, språkstörning eller både och? [Blogginlägg]. Hämtad 2020-04-05 från

https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2016/5/3/adhdsprakstorning Hallin, A E. (2018, 28 februari). Hur mår elever med språkstörning? Riskfaktorer och skyddande strategier. [Blogginlägg]. Hämtad 2020-04-05 från

Hansson, K., & Nettelbladt, U. (2007). Bedömning av språklig förmåga hos barn. I

Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn D. 1 Fonologi, grammatik, lexikon (s. 255-287). Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, G., & Hansson, K. (2000). Comprehension and production of relative clauses: a comparison between Swedish impaired and unimpaired children. Journal of Child Language, 27(2), 313–333. https://doi.org/10.1017/S0305000900004128

Håkansson, G. (2014). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur.

Hägnesten, T. (2018, 18 mars). Exempel på exempel. [Blogginlägg]. Hämtad 2021-04-25 från http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2018/03/18/exempel-pa-exempel/

Johnson, G. M. (2013). Using Tablet Computers with Elementary School Students with Special Needs: The Practices and Perceptions of Special Education Teachers and Teacher Assistants. Canadian Journal of Learning and Technology, 39(4), 12.

Järpsten, B., & Taube, K. (2010). DLS: för skolår 4-6. Handledning. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Leonard, L. B. (2014). Language, speech, and communication : Children with specific language impairment. Retrieved from https://ebookcentral.proquest.com

Lonigan, C. J., Burgess, S. R., & Schatschneider, C. (2018). Examining the simple view of reading with elementary school children: Still simple after all these years. Remedial and Special Education, 39(5), 260-273.

Lyons, R., & Roulstone, S. (2018). Well-Being and resilience in children with speech and language disorders. Journal of Speech, Language, and Hearing Research,

2018,Vol.61(2),pp.324-344.

Nash, M., & Donaldson, M. (2005). Word Learning in Children With Vocabulary Deficits. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 48(2), 439–458.

https://doi.org/10.1044/1092-4388(2005/030)

Nettelbladt, U., & Salameh, E. (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn D. 1 Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur.

Nettelbladt, U. Håkansson, G., & Salameh, E-K. (2007). Specifik intervention av fonologi, grammatik och lexikon. I U. Nettelbladt & E-K. Salameh. (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn D. 1 (s.289–309). Lund: Studentlitteratur.

Nettelbladt, U., & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I U. Nettelbladt & E-K. Salameh. (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn. D.1 (s.13–33) Lund: Studentlitteratur.

Nettelbladt, U. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. teorier, utveckling och svårigheter D. 2 Pragmatik. Lund: Studentlitteratur.

Redmond, S. M. (2016). Markers, Models, and Measurement Error: Exploring the Links Between Attention Deficits and Language Impairments. Journal of Speech, Language, and Hearing Research: JSLHR, 59(1), 62–71. https://doi.org/10.1044/2015_JSLHR-L-15-0088

Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (4. uppl.). Stockholm: Liber.

Sankardas, R. (2017). iPad: efficacy of electronic devices to help children with autism spectrum disorder to communicate in the classroom. Support for Learning, 32(2), 144– 157. https://doi.org/10.1111/1467-9604.12160

Sesma, H., Mahone, E., Levine, T., Eason, S., & Cutting, L. (2009). The Contribution of Executive Skills to Reading Comprehension. Child Neuropsychology, 15(3), 232–246. https://doi.org/10.1080/09297040802220029

Starling, J., Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training Secondary School Teachers in Instructional Language Modification Techniques to Support Adolescents With Language Impairment: A Randomized Controlled Trial. Language, Speech & Hearing Services in Schools (Online), 43(4), 474–495. https://doi.org/10.1044/0161-1461(2012/11-0066)

Steele, S. C., & Mills, M. T. (2011). Vocabulary intervention for school-age children with language impairment: A review of evidence and good practice. Child Language Teaching and Therapy, 27(3), 354–370. https://doi.org/10.1177/0265659011412247

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018) Arbeta med språkstörning i förskola och skola. Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019a) https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/lasa-och-skriva/ Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019b) https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/ Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019c) https://www.spsm.se/studiepaket-sprakstorning/grundskola/

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020) www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt- stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/grafisk-akk/bilder/

Specialpedagogiska Skolmyndigheten. (2020a)

https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och- kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/manuell-och-kroppsnara-akk2/tecken-som-akk/

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (6 uppl.) Stockholm: Norstedts Juridik

Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet Expertgruppen för etik (2017). God forskningssed. Johanneshov:MTM Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological

processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

White, D., & Robertson, L. (2015). Implementing assistive technologies: A study on co-learning in the Canadian elementary school context. Computers in Human Behavior, 51, 1268–1275. https://doi.org/10.1016/j.chb.2014.12.003

Wright, A., Mitchell, S. O'Donoghue, A., Cowhey, S., & Kearney, M. (2015). Making sense of it: a brief programme to improve reading comprehension in adolescents with language impairments in main stream school. International Journal of Language &

Communication Disorders, 50(6), 776–787. https://doi.org/10.1111/1460-6984.12170 Wright, L., Pring, T., & Ebbels, S. (2018). Effectiveness of vocabulary intervention for older children with (developmental) language disorder. International Journal of Language & Communication Disorders, 53(3), 480–494. https://doi.org/10.1111/1460-6984.12361

Zolkoski, S. M., & Bullock, L. M. (2012). Resilience in children and youth: A review. Children and Youth Services Review, 34(12), 2295–2303.

Bilagor

Bilaga 1-Informationsbrev

Hej!

Vi går sista terminen på speciallärarprogrammet med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling på institutionen för språkstudier vid Umeå universitet. Under denna termin har vi till uppgift att skriva vårt examensarbete. Vi har valt att skriva om språkstörning därför att ämnet intresserar oss och vi tror att kunskap om detta är något vi kan ha nytta av i vår framtida praktik.

Syftet med vårt arbete är att ta del av några pedagogers erfarenheter kring undervisning för elever med språkstörning och deras språkutveckling. Frågor som vi bland annat vill försöka få svar på är hur speciallärare, specialpedagoger och klasslärare arbetar med elevernas språkutveckling samt vilka anpassningar som görs i undervisningsmiljön.

Vi skulle vilja få komma till er arbetsplats och genomföra en intervju på ca 30 minuter där vi vill ta del av er kunskap om elever med språkstörning och om de arbetssätt som ni använder er av i arbetet med dessa elever. Vi önskar få spela in intervjun för att efteråt kunna transkribera den. Det är endast vi två som kommer att ta del av inspelningarna och resultatet kommer att finnas med i vår uppsats.

Vi kommer att följa de forskningsetiska riktlinjerna som ges ut av Vetenskapsrådet vilket innebär att det är frivilligt att delta i intervjuerna och att ni när som helst kan avbryta er medverkan. För att i större mån kunna säkerställa er anonymitet i vår uppsats kommer svaren från intervjun att avidentifieras.

Hälsningar Kristina och Pia

Samtycke till att delta i studien

Jag har fått muntlig och skriftlig informationen om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.

Ditt namn:

____________________________________________________

☐ Jag samtycker till att deltaga i studien Hur arbetar vi? En kvalitativ studie om

hur klasslärare och speciallärare beskriver sitt arbete kring elever med språkstörning. ☐ Jag samtycker till att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs

i forskningspersoninformationen.

Bilaga 2 - Intervjuguide

Ditt namn?

Vilken utbildning har du?

Vilken utbildning har du inom området språkstörning? Har du erbjudits någon fortbildning?

Hur länge har du arbetat som klasslärare/ specialpedagog/speciallärare? Vilken ålder har eleverna som du arbetar med?

Hur upptäcker ni en elev med språkstörning?

Hur arbetar du med dessa elever och deras språkutveckling? Kan du berätta hur ni arbetar för att utveckla dessa elevers språk? Hur tänker du kring dessa elevers lärmiljö?

Vilka alternativa lärverktyg använder ni er av?

Finns något mer som du vill berätta om eller tillägga?

Stort tack för din medverkan! Kristina och Pia

In document Så här arbetar vi! (Page 33-40)