8 Diskussion 1 Metoddiskussion
9.2 Förslag på fortsatt forskning
Som tidigare nämnts i diskussionen upplevdes mycket negativa känslor hos patienten. Patienten upplevde dels bristfällig professionell information och att livskvaliteten påverkades negativt, medan sjuksköterskan upplevde att mycket tid går till denna stora patientgrupp. Därför anser vi att det skulle vara relevant att framtida forskning undersöker hur sjuksköterskan kan förbättra patientens
livskvalitet. Vilka interventioner kan motverka de negativa känslor som upplevs av patienten? Resultatet av sådan forskning skulle kunna ge kunskap om hur
Referenslista
* = studier inkluderade i resultatet.
Austin, R. C., Schoonhoven, L., Kalra, P. R., & May, C. R. (2019). Burden of treatment in chronic heart failure: does symptom burden play a role?. British Journal of Cardiac Nursing, 14 (2), 91-93. https://doi-
org.proxy.lnu.se/10.12968/bjca.2019.14.2.91
Bardach, S. H., & Schoenberg, N. E. (2017). The Role of Primary Care Providers in Encouraging Older Patients to Change Their Lifestyle Behaviors. Clinical
Gerontologist, 41(4), 326-334. Doi:
https://doi.org/10.1080/07317115.2017.1376029
Birkler, J. (2007). Filosofi omvårdnad Etik och människosyn. Stockholm: Liber. Bjurman, C., J-Holzmann, M., Juhlin, T., & Rådegran, G. (2018). Behandlingen av patienter med svår hjärtsvikt kan förbättras. Läkartidningen, 116(1-2), s.1-6.
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-
oversikt/2018/12/Behandlingen-av-patienter-med-svar-hjartsvikt-kan-forbattras/ Brennan, E. J. (2018). Chronic heart failure nursing: integrated multidisciplinary care. British Journal of Nursing, 27(12), 681-688. https://web-a-ebscohost- com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=7a9c7a83-4d27-484f- b4ef-b05aebce7292%40sessionmgr4006
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projekt “Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola, Hälsa och samhälle. Rapport nr 2.
*Chia-Chien, L., Shiow-Ru, C., & Shiow-Ching, S. (2018). The self-care coping process in patients with chronic heart failure: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 28(3-4), 509-519. Doi: https://doi.org/10.1111/jocn.14640 Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Eldh, A. C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt (upplaga 2:3 s.485-506). Lund: Studentlitteratur AB.
Erceg, P., Despotovic, N., Milosevic, D. P., Soldatovic, I., Zdravkovic, S., Tomic, S., Davidovic, M. (2013). Health-related quality of life in elderly patients
hospitalized with chronic heart failure. Clin Interv Aging, 8, 1539-1546. Doi: 10.2147/CIA.S53305
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB.
Figueroa, M. S., & Peters, J. I. (2006). Congestive heart failure: Diagnosis, Pathophysiology, therapy, and implications for respiratory care. Respiratory Care, 51(4), s.403-411. http://rc.rcjournal.com/content/51/4/403/tab-pdf
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier (uppl: 4:1). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evedensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (upplaga 2:6 s.121-130). Lund: Studentlitteratur AB.
* Gowani, A., Gul, R., Dhakam, S., & Kurji, N. (2017). Living with heart failure: Karachi exploratory study. British Journal of Cardiac Nursing 12(12), 586-592. Doi: https://doi.org/10.12968/bjca.2017.12.12.586
* Hjelmfors, L., Sandgren, A., Strömberg, A., Mårtensson, J., Jaarsma, T., & Fredrichsen, M. (2018). I was told that I would not die from heart failure: Patient perceptions of prognosis communication. Applied Nursing Research, 41, 41-45. Doi: https://doi.org/10.1016/j.apnr.2018.03.007
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Sveriges Riksdag Webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
Johansson, K (2015). Lärande kafé – att stödja patienten och närståendes lärande. I M. Berglund & M. Ekebergh (Red.), Reflektion i lärande och vård – en utmaning för sjuksköterskan. (s.199-214). Lund: Studentlitteratur AB.
* Kraai, I. H., Vermeulen, K. M., Hillege, H. L., & Jaarsma, T. (2018). ”Not getting worse” a qualitative study of patients perceptions of treatment goals in patients with heart failure. Applied Nursing Research, 39, 41-45. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.apnr.2017.10.010
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Lagoeiro-Jorge, A. J., Gracia-Rosa, M. L., Silva-Correia, D. M., Andrade-Martins, W., Martinez-Ceron, D. M., Ferreira-Coelho, L. C., … Tinoco-Mesquita, E. (2017). Evaluation of quality of life in patients with and without heart failure in primary care. Arquivos Brasileiros de Cardiologia, 109(3), 248-252. DOI:
10.5935/abc.20170123
* Mangolian-Shahrbabaki, P., Nouhi, E., Kazemi, M., & Ahmadi, F. (2017). The sliding context of health: the callenges faced by patients with heart failure from the perspective of patients, healtcare providers and family members. Journal of Clinical Nursing, 26(21-22), 3597-3609. Doi: 10.1111/jocn.13729
* Nordfonn, O. K., Morken, I. M., Bru, L. E., & Lunde-Husebø, A. M. (2018). Patients’ experience with heart failure treatment and self-care – A qualitative study exploring the burden of treatment. Journal of Clinical Nursing, 28(9-10), 1782- 1793. Doi 10.1111/jocn.1499
Personuppgiftlag (SFS 1998:204). Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
Regeringen. (2014). Nationell strategi för att behandla och förebygga kroniska sjukdomar. Hämtad 2019-12-02 från
https://www.regeringen.se/49bbd2/contentassets/9f4c29d2ec634fc0b3be84bf58639b ae/nationell-strategi-for-att-forebygga-och-behandla-kroniska-sjukdomar-s2014.005
Saunders, M. M. (2014). Home Health Care Nurses’ Perceptions of Heart Failure Home Health Care. Home Health Care Management & Practice, 26(4), 217-222. Doi: 10.1177/1084822314528938
Shi, J., Liangtao, L., Chen, J., Wang, J., Zhao, H., & Wang, W. (2018). Study om the Diffrences between Traditional Chinese Medicine Syndromes in NYHA I-IV Classification of Chronic Heart Failure. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, 2019, 1-12. https://doi.org/10.1155/2019/2543413
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård stöd för styrning och ledning. Hämtad 2019-12-08 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Statistik om dödsorsaker 2018. Hämtad 2019-12-08 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2019-9-6298.pdf
Son, Y. J., Lee, Y. M., & Young-Kim, E. (2018). How do patients develop self-care behaviors to live well with heart failure?: A focus group interview study. Collegian, 26(4), 448-456. Doi: https://doi.org/10.1016/j.colegn.2018.12.004
Stockdill, M. L., Patrician, P. A., & Bakitas, M. (2019). Understanding and Measuring Symptom Burden in Heart Failure: A Concept Analysis. Western
Journal of Nursing Research, 41(10), 1423-1447. Doi:10.1177/0193945919833710. Strang, P. (2012). Kronisk obstruktiv lungsjukdom. I P. Strang., & B. Beck-Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (4:2 s.324-329). Stockholm: Liber AB. Strömberg, A. (2014). Cirkulation. I A. K. Edberg., & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. (upplaga 2:2 s. 202-228). Lund: Studentlitteratur AB.
Vahedparast, H., Mohammade, E., & Ahmadi, F. (2016). From threat to gradual lifestyle changes: Iranians´ experiences with chronic illnesses. International Nursing Review, 64(3), 405-412. http://dx.doi.org/10.1111/inr.12319
* Walsh, A., Kitko, L., & Hupcey, J. (2018). The Experiences of Younger
Individuals Living With Heart Failure. Journal of Cardiocascular Nursing, 33(6), E9-E16. Doi: 10.1097/JCN.0000000000000525
* Walthall, H., Floegel, T., Boulton, M., & Jenkinson, C. (2019). Patients
experience of fatigue in advanced heart failure. Contemporary Nurse, 55 (1), 71-82. Doi: https://doi.org/10.1080/10376178.2019.1604147
*Walthall, H., Jenkinson, C., & Boulton, M. (2016). Living with breathlessness in chronic heart failure: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 26(13-14), 2036-2044. Doi: https://doi.org/10.1111/jocn.13615
* Wei-Sesh, A. C., Kiat-Tan, K., Huang-Gan, C. J., & Wang, W. (2016).
Experiences of Patients Living With Heart Failure: A Descriptive Qualitative Study. Journal of Transcultural Nursing, 27(4), 329-399. Doi:10.1177/1043659615573840 WHO. (2018). Noncommunicable diseases. Hämtad 2019-12-02 från
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/noncommunicable-diseases World Medical Association. (2008). Declaration of Helsinki 2008. Hämtad: 2019- 10-23 från https://www.wma.net/what-we-do/medical-ethics/declaration-of- helsinki/doh-oct2008/
Wärnå-Furu, C. (2017). Hälsa. I L. Wiklund-Gustin., & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (upplaga 2:1 s. 157-172). Lund: Studentlitteratur AB.
Zala, P., Rütti, G., Arampatzis, S., & Spichiger, E. (2017). Experiences of patients with chronic kidney disease and their family members in an advanced practice nurse-led counseling service. Nephrology Nursing Journal, 44(6), 521-530. https://web-b-ebscohost-
com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=19b36f2f-24d5-4d10- 9200-63d6a0643a9d%40pdc-v-sessmgr02
Zhang, R., Ma, S., Shanahan, L., Munroe, J., Horn, S., & Speedie, S. (2018). Discovering and identifying New York heart association classification from
electronic health records. BMC Med Inform Decis Mak, 18 (2), 5-13. doi: 10.1186/s12911-018-0625-7
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. (upplaga 2:6 s. 57-78). Lund: Studentlitteratur AB.